The research presented here was undertaken with the aim of providing today’s musical practitioners (anyone from a scholar, performer, composer, or even listener) with a framework to begin understanding how aesthetic movements and performance practices interact with the socio-professional layout of classical music. I present what I see as a major shift from practitioner-based systems of value, as seen in Paris in the 1830s, to a practice-based system of value which came to prominence in the 20th century. This exploration covers the topics of piano literature, virtuosity, canon formation, both performance and compositional practices, as well as the rise of musical institutions in the past century. The third chapter uses the work of Michel Foucault to shed light on how the developments that occurred in classical music mirror wider societal changes. The dissertation closes with a look at how practitioners might restructure classical music’s value-giving systems so that they might regain their agency and ability to shape and participate in their field’s development.

Deleuze closes his study of the shift in Foucault’s work from the archive to the diagram with a consideration of the outside of the outside, maybe too affirmative a conclusion for Foucault; maybe not yet fully facing what would be the full realization of the diagram only pointed to in the “Postscript.”

À l’instar de nombreuses disciplines, les sciences infirmières ont dû élaborer un savoir qui leur était propre. Ce savoir décrit comme étant un savoir « scientifique » a inspiré nombre d’historiens dans leurs analyses. Adoptant une approche « traditionnelle », plusieurs associent la construction du savoir infirmier à l’esprit d’entreprise, aux luttes et à la volonté des pionnières d’obtenir la reconnaissance légale de la profession. Des analyses multiples ayant recours à l’histoire sociale, à l’histoire des idées, à l’histoire des mentalités, à l’histoire des femmes, etc. ont ainsi vu le jour et ont fourni une interprétation où la prépondérance et le rôle de ces femmes dans l’évolution et les progrès réalisés au sein de la profession infirmière étaient indéniables. À ce jour, peu de recherches historiques se sont éloignées de ces approches. La présente recherche, loin d’embrasser de telles perspectives, décrit plutôt la construction des savoirs infirmiers sous l’angle de concepts puisés dans les propositions critiques suggérées par Michel Foucault. À cet effet, la généalogie et l’analyse de discours de Michel Foucault qui nous ont inspiré pour cette étude convenaient tout à fait aux objectifs de ce projet. De nombreux documents d’archives des Sœurs Grises de Montréal, des Religieuses Hospitalières de Saint-Joseph (Montréal et Bathurst), de l’Ordre des Infirmières et Infirmiers du Québec, de l’Archevêché de Montréal, de la Ville de Montréal pour ne citer que ceux-là ont été consultés et analysés. Les données recueillies ont permis de mettre en lumière les dispositifs discursifs et non-discursifs qui ont contribué à la valorisation et la validation des discours dans la construction du savoir scientifique infirmier. De plus, l’organisation et la médicalisation de l’hôpital, l’apparition de la médecine sociale et des pratiques hygiéniques ont également mis en exergue l’importance d’organiser des écoles de formation pour les infirmières. Ces écoles reconnues pour fournir une formation établie sur des programmes de cours formels et structurés ont permis aux infirmières d’acquérir un savoir reconnu comme « scientifique ». Cette formation scientifique a permis aux infirmières d’avoir une crédibilité dans le milieu de la santé, d’agir efficacement au sein de l’appareil administratif et d’avoir un pouvoir sur les individus et la population. L’expertise des infirmières et leur rôle auprès de la population leur ont offert la possibilité de conduire la conduite des individus et de participer à la normalisation et au gouvernement des populations.

This thesis uses ideas found in Michel Foucault's Discipline and Punish and related works as a theoretic framework for examining daily life in North Korea to understand what type of disciplinary techniques North Korean citizens are subjected to by the North Korean state. This paper will define several disciplinary strategies discussed by Foucault and then show how these strategies are deployed against the North Korean population through multiple examples. Analysis will demonstrate that these disciplinary strategies prevent political instability and suppress ideas dangerous to the North Korean regime, even while the North Korean regime fails to provide basic services for its population. As a result, the reader will have a better understanding of why the North Korean people seem so disciplined and do not rebel against the North Korean regime in the face of state-made disasters and hardships. / Master of Arts

Although MOOCs have not lived up to previously breathless predictions of disruption, they have had an outsized influence on university administrators who see online learning as a “savior solution” for ever-shrinking budgets. Despite lower student persistent rates, faculty skepticism, and burdensome faculty workloads, the general public and administrative embrace of online learning has been enthusiastic, which may be explained in part using Foucault’s concept of the episteme to view the convergence of the parallel tracks of educational and technological development--the idea of a kind of mechanism for learning. While MOOCs once promised “best professors,” other institutions now promise the “best designed” mechanisms for learning, certified through corporatized quality assurance programs and learning management systems. While this may be appropriate for shopping educational products in a neoliberal marketplace, it seldom addresses human needs. Moreover, the temporal and human constraints that online promises to banish, in fact, continue to exist. Therefore, a more realistic examination of psychological and social factors, pedagogical tools, and the nature of online communication, is needed in order to create a more humane way of teaching, and learning.

Syftet med studien är att ta reda på vårdnadshavares möjligheter till inflytande och delaktighet under inskolningen. De forskningsfrågor som studien grundats på är; vilket inflytande anser sig vårdnadshavarna ha under inskolningen? Vilket inflytande ges vårdnadshavarna under inskolningen enligt förskollärarna? Bidrar de olika inskolningsmetoderna till olika former av inflytande eller delaktighet? Metoden som användes i studien var kvalitativa intervjuer. Både vårdnadshavare och förskollärare intervjuades och sammanlagt genomfördes nio intervjuer. Intervjuerna spelades in på diktafon för att sedan transkriberas, läsas igenom noggrant, reduceras och delas in i kategorier innan de ställdes mot teorier och rubricerades. Studien kan bidra med kunskaper och ökad förståelse för både vårdnadshavare och förskollärare när det gäller delaktighet och inflytande för vårdnadshavare. Resultatet visade att vårdnadshavare ansåg att deras inflytande hörde ihop med hur mycket de blev lyssnade på. Även förskollärarna lyfte ur sitt perspektiv att inflytande för vårdnadshavarna var att förskollärarna var lyhörda. I resultatet har olika former av makt blivit synliga i interaktionen mellan vårdnadshavare och förskollärare. Därför har den pastorala makten och disciplinära makten används som analysverktyg tillsammans med begreppen inflytande och delaktighet.

AbstraktDen här uppsatsen är en diskursanalys om förskollärarnas tal om stress. Mitt syfte är att ta reda på vilka diskurser som skapas i förskollärarnas tal om stress och vilka diskursiva mönster man kan finna. Det jag vill lyfta fram är förskollärarnas bild om stress. Anledningen till mitt val av ämne beror på att förskollärarnas arbetsförhållande har blivit ett mycket aktuellt ämne de senaste åren. Detta har lett till att en av de stora diskussionerna är om stress och de många sjukskrivningarna. Den metod som har används är kvalitativ och ostrukturerad intervjuform med inriktning diskursanalys.Resultatet och analysen av mitt arbete visar att det finns olika diskursiva teman vilka är struktur, personalbortfall, positiv och negativ stress och multi-tasking (dvs. man har fler uppgifter att göra samtidigt). De i sin tur skapar olika diskursiva mönster som till exempel prioriteringar som måste göras på förskolan, tid, planering, förberedelser och barnen. Diskursen om stress är väldigt komplex och det finns många olika bilder av hur man ser på stress. Förskollärarnas utsagor ger sina egna bilder av stress vilket visar på hur lika eller olika man kan se på saker och ting. / AbstractThis essay is a discourse analysis of the pre-school teachers' speech about stress. My purpose is to find out which discourses are created in the preschool teachers' speech about stress and what discursive patterns one can find. What I want to highlight is the preschoolers' picture of stress. The reason for my choice of subject is because the preschoolers' working relationship has become a very relevant subject in recent years. This has led to one of the major discussions is about stress and the many sicknesses. The method used is qualitative and unstructured interview with focus on discourse analysis.The results and analysis of my work show that there are various discourse themes that are structure, staff loss, positive and negative stress and multi-tasking (ie, you have more tasks to do at the same time). They, in turn, create different discursive patterns, such as priorities that must be done at preschool, time, planning, preparation and the children. The discourse about stress is very complex and there are many different images of stress. Preschool teachers' statements give their own images of stress, showing how equal or different people can look at things.

De senaste åren har Sverige tagit emot ett stort antal nyanlända, både barn och vuxna,vilket har påverkat trycket på svensk skola och utbildningsväsende. I tidigare svenskforskning kring nyanlända är lärare och annan skolpersonal representerade, men ytterstlite forskning har gjorts med studie- och yrkesvägledare.Syftet med studien är att bidra med kunskap kring hur vägledare konstruerarnyanlända elever med utgångspunkt i Foucaults maktanalys. Studien utgår ifrånintervjuer med sju vägledare som arbetar med nyanlända. Frågeställningarna utgår frånhur vägledarna ser på målgruppens kunskaper om den svenska studie- och arbetsmarknaden, hur de konstruerar eleverna ur ett språkligt perspektiv och hur dekonstruerar yrkesrollens uppdrag i förhållande till nyanlända elevers behov av stöd.Studien genomförs med hjälp av kvalitativ metod. Resultatet analyseras med hjälp avFoucaults begrepp pastoral och disciplinär makt, hans makt och kunskapsbegrepp samtmed hjälp av diskursanalys. Studiens resultat visar att eleverna har bristande kunskaperom den svenska studie- och arbetsmarknaden. Vidare visar resultatet också att elevgruppen anses ha bristande språkkunskaper i svenska och är i behov av extra stöd.Utsagorna präglas av känslor av maktlöshet och otillräcklighet för elevgruppen.Diskurser som urskiljs är till exempel en vägledardiskurs som uttrycker gruppen somhomogen, och en diskurs kring elevernas behov av stöd. I diskussionen funderas blandannat kring analysmetod, resultat och vad dessa kan få för konsekvenser förvägledningspraktiken.

In this thesis, I examine definitions of fan activism in context of the assumption that Millennials are not politically active and that all online political engagement is superficial. I argue that the perception of political apathy is partially due to the fact that some of the most enthusiastic and intensive political work done by this generation is simply not picked up by conventional means. Some of this ‘hidden’ work is being accomplished by way of radical fanworks. Specifically, I examine Harry Potter fanworks and the ways in which they place marginalized identities at center stage, as well as the misogyny and homophobia that underlie the stigmatization and belittlement of fanworks. While many validate fan activism only when it engages with traditional political problems via traditional political means, I advocate for the validation of the cultural politics work done by fandom—of the purposefully transgressive narratives individuals create in defiance of typical cultural stories. To dismiss fandom is to dismiss a critical element of youth culture, and to dismiss the cultural politics of fandom in favor of traditional civic and political engagement by fandoms is to ignore the more radical positions being explored online.

No description available.