Matchningen på den svenska arbetsmarknaden är något som har försämrats de senaste årtionden då ungdomar väljer utbildning mer efter intresse än efter arbetsmarknadens behov. Vårdsektorn är en bransch som är i behov av utbildad arbetskraft, därför är vård- och omsorgsprogrammet ett yrkesprogram på gymnasiet som skulle behöva fler sökanden för att matcha arbetsmarknadens behov. Gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram visar på mismatch-problematiken, vilket är vad vår studie intresserar sig för. Genom att intervjua elever i årskurs 9 som nyligen gjort sitt val till vård- och omsorgsprogrammet, vill vi som blivande studie- och yrkesvägledare fördjupa förståelsen för elevernas gymnasieval. Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för varför elever i årskurs 9 väljer vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet samt undersöka hur eleverna reflekterar över vilka framtida möjligheter de ser. Frågeställningar som studien utgår ifrån följer nedan. Vad har påverkat elevernas val till gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram? Vilken kunskap har eleverna om arbetsmarknaden inom vårdsektorn?Vilka framtida möjligheter ser eleverna att de har efter vård- och omsorgsprogrammet?Empirin som ligger till grund för studien har varit kvalitativa intervjuer med sex elever i årskurs 9 på grundskolan. Studiens resultat har analyserats med Patton och McMahons (2014) STF- modell för att förklara förhållandet mellan individen och hens val kan se ut med olika influenser som påverkar. Utöver denna teori har begreppet handlingshorisont använts från Hodkinson och Sparkes (1997). Detta begrepp används för att förklara varför informanterna ser de valmöjligheter som de gör. Huvudresultaten i studien visade på att eleverna valde vård- och omsorgsprogrammet främst för att få varva klassrumsundervisning med arbetsplatsförlagt lärande. Den goda kunskapen om arbetsmarknaden och de många arbetsmöjligheterna eleverna ser är en avgörande faktor till att eleverna väljer vård- och omsorgsprogrammet.

Trots en lång tradition av jämställdhetsarbete i Sverige och världen ser vi att det fortfarande är en lång väg kvar. Den könssegregerade arbetsmarknaden reproduceras och legitimeras genom att den förklaras med att kvinnor och män har olika intressen. Vi ser dock en önskan om förändring. Enligt opinionsundersökningar så är jämställdhet mellan könen den viktigaste frågan för unga idag och den vanligaste identitetsmarkören för unga kvinnor är feminist.Vår studie syftar till att undersöka hur unga som identifierar sig som kvinnor och går kvinnodominerade gymnasieprogram förhåller sig till jämställdhetsideal och sitt liv och framtidsdrömmar. Vi har använt en kvalitativ metod, där åtta unga kvinnor intervjuades. För att analysera studiens empiriska material har vi använt diskursiva praktiker samt de teoretiska begreppen lyckoobjekt, linjer och bångstyrighet. Resultaten och analysen visar att de unga kvinnorna har en gemensam bild av hur det ideala jämställda samhället ser ut. Individens fria vilja och Lever jämställt är starka diskursiva praktiker som ramar in hur de unga kvinnorna balanserar mellan jämställdhetsidealet och att vara sig själva i sitt förhållande till framtiden. Bångstyrighet ser vi i att de unga kvinnorna lyfter upp många fördelar med att vara i kvinnodominerade grupper och att de kontinuerligt uttrycker feministiska värderingar.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka föreställningar elever i årskurs nio, som genomfört sitt gymnasieval, har om att välja högskoleförberedande program eller yrkesprogram. Frågorna som behandlas handlar om vem och vad som påverkat elevernas gymnasieval, vilka föreställningar de har om högskoleförberedande program respektive yrkesprogram. Samt vilka framtidsmöjligheter eleverna ser efter respektive program. Sex kvalitativa intervjuer har genomförts med elever i årskurs nio som genomfört sina gymnasieval. Teoretiska utgångspunkter studien använder är Bourdieu och Careership-teorin som behandlar hur individen grundar sina val. STF-modellen handlar om influenserna från omgivningen som påverkar individen. TRV handlar om hur elevernas val ur ett rationellt perspektiv tas för att nå det bästa alternativet. Studiens analys visar hur eleverna står i centrum för sitt eget väljande till gymnasiet. Eleverna påverkas av kulturella och symboliska kapital, genom att de tillskriver sig själva egenskaper och därmed varandra. Elevernas föreställningar om högskoleförberedande program och yrkesprogram hade likheter med att båda gymnasieprogrammen gav en utbildning. Skillnader som visade sig var hur elevernas planering angående vidare studier skiljde sig åt, utifrån valda gymnasieprogram. Det framkom också hur elevernas framtidsmöjligheter i stort är i linje med deras valda gymnasieprogram.

Detta arbete består av en kvalitativ undersökning om 16 elevers attityder till miljö kopplat till deras vilja att påverka miljön. Vi har valt att undersöka elevernas attityder då vi anser att undervisning om miljö för en hållbar framtid bör utgå från elevernas tankar och inställningar. Vidare undersöktes även hur eleverna använder sig av naturvetenskapliga kunskaper vid ställningstagande i samhällsfrågor som rör vår miljö. Vår undersökning genomfördes med elever i åldrarna 15-17 år på våra partnerskolor, en grundskola och en gymnasieskola. Undersökningen bestod av både enskilda intervjuer och intervjuer i grupp. Vi har i undersökningen sett en tendens till att om eleverna har en negativ attityd till vår miljö i ett framtidsperspektiv så påstår de i större utsträckning att det inte spelar någon roll om de påverkar eller inte. Elever som däremot har en mer positiv attityd till vår miljö i ett framtidsperspektiv har även en mer optimistisk syn på deras möjlighet till att påverka. I såväl de individuella intervjuerna som gruppintervjuerna visar eleverna uttryck för att det krävs förutom en god vilja även kunskap för att kunna bidra till en hållbar utveckling i framtiden.

This thesis is about how students see their education, creativity and future based on our understanding of the concept of entrepreneurial learning. The aim is to highlight if and how this relatively new concept in the school world is rooted in pupils everyday lives. To get answers to our questions, we talked to students about their thoughts and reflections on their schooling, but also their views on how they think their future will look like. We have also examined what students associate to the concept of creativity by letting the pupils make a mind map during the interview sessions. Research and theories are talking about how to conduct school education, but despite all this knowledge the results in today´s schools drops. We have chosen the entrepreneurial learning because the concept of this subject matches what the society requires from individuals seeking employments in today´s society. Studies on the entrepreneurial learning can be seen especially in the higher ages in the school system, hence our choice to talk about this concept with younger pupils. Our paper shows that the pupils can see a strong link between education and the future, and various factors that contribute to pupils perspective. Key words: entrepreneurial learning, creativity, education, future

Syftet med denna uppsats är att undersöka skolbarns tankar kring framtid, utbildning och yrken. Följande frågeställningar har formulerats: vilken beredskap har barn att diskutera frågor om utbildning, framtid och yrken? Vad är det som gör att barn tänker som de gör kring utbildning, framtid och yrken? Jag har använt mig av kvalitativ metod och genomfört sex intervjuer med elever på en F-6 skola och tre intervjuer med lärare. Tidigare forskning visar att det inom detta område finns sparsamt med undersökningar och att det även är svårt att hitta karriärteorier som specifikt handlar om hur barn resonerar och utvecklas. För att analysera det empiriska materialet har Supers teori om life span, life space, Gottfredsons teori om begränsningar och kompromisser och Social Cognitive Career Theory (SCCT) använts. Analysen visar att de intervjuade barnen har i stort sett alla de egenskaper som Super menar behövs för att information om yrke och karriär ska bli meningsfull och till hjälp under de tidiga skolåren. De äldre barnen som intervjuats i undersökningen har även börjat begränsa sig i sina val enligt de stadier som Gottfredson beskriver. Analysen visar också att ”viktiga andra”, till exempel föräldrar, lärare och kamrater, påverkar hur barnen tänker.Nyckelord: barn, framtid, yrke, utbildning, beredskap / The purpose of this study is to examine schoolchildren’s thoughts on future, education and occupations. Based on this purpose the following questions have been constructed: How prepared are the children to discuss issues concerning education, future and occupations? What makes children think as they do about education, future and occupations? A qualitative approach has been used in the study and six interviews with children on a primary school and three interviews with teachers have been carried out. Previous research shows that sparse studies have been done within this area and that it is difficult to find literature concerning childhood career development. During the analyze Super’s theory on life span, life space, Gottfredson’s theory on circumscription and compromise and SCCT – Social Cognitive Career Theory have been used. The result shows that the interviewed children virtually possess all the concepts that Super means is necessary to make information on occupation and career meaningful and helpful during the early school years. The older children interviewed in the study have also begun to circumscribe themselves in their choices according to the stages that Gottfredson describes. It is also clear that significant others, like parents, teachers and friends, affect how children think.Keywords: children, future, occupation, education, preparedness

Vårt syfte är att titta på den nya speciallärarutbildningen som startar våren 2008 och att se vilka tankar den väcker hos specialpedagogerna och specialpedagogiken. Vi har pratat med rektorer och specialpedagoger för att höra deras synpunkter och få fram deras känslor och reaktioner på utvecklingen inom det specialpedagogiska området. I teorin beskriver vi vad som skiljer specialpedagogen och specialläraren åt och vad de har för olika roller. Rektorsrollen finns också med för att få ett bredare perspektiv. Vi redogör för aktuell debatt med tidningsstudier och politiska ståndpunkter i ämnet. Vidare studerar vi våra styrdokument med Läroplanen för den allmänna skolan samt vilka internationella åtaganden Sverige gjort. Vi har gjort en kvalitativ undersökning med reflexiva intervjuer, då vi ville komma åt respondenternas tankar. Genom att använda oss av en kvalitativ studie vill vi fånga våra respondenters känslor och tankar inför en kommande nystart av speciallärarutbildning. Sammanlagt har vi pratat med åtta representanter från skolan, både rektorer och specialpedagoger. Resultatet visar en stor spridning på specialpedagogernas olika roller och tankar om framtiden. Flera av respondenterna befarar att skolan är på väg att ta ett steg tillbaka genom att speciallärarna kommer tillbaka men de menar att de själva är med och formar sitt uppdrag. Vår undersökning visar att rektorernas uppfattning av specialpedagogernas uppdrag spelar en viktig roll. I diskussionen tar vi upp eventuella effekter av en ny speciallärarutbildning. Vi speglar både specialpedagogernas, rektorernas och våra egna tankar kring positiva och negativa konsekvenser. Som vi ser det behövs en mer enhetlig syn på specialpedagogens uppdrag. De tre ben, undervisning, handledning och organisation, en specialpedagog står på rymmer också det uppdrag en ny speciallärare kan komma att få. Detta är våra tankar kring en ny speciallärarutbildning, i uppsatsen låter vi sex specialpedagoger och två rektorer redogöra för sina tankar.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka nyanlända SFI-elevers karriärdrömmar i Sverige, vilka de är och hur de uppnås i Sverige. Vidare är syftet att undersöka vilka möjligheter och begräsningar det finns för att uppnå dessa. Frågor som ställs är vilka uppfattningar om karriärdrömmar de nyanlända SFI-eleverna har i Sverige, samt vilka möjligheter och begränsningar det finns för att uppnå dessa i Sverige. För att undersöka detta har vi använts oss av den narrativa livsberättelsemetoden, och utfört intervjuer med sex nyanlända SFI-elever. Studiens teoretiska utgångspunkter är Hodkinson och Sparkes teori om Carrership, och Abdelmalek Sayad’s teori om att ”varje invandrare är en utvandrare”. Uppsatsens huvudresultat visar att det finns kontraster och skillnader mellan respektive hemland och Sverige när det gäller synen på betydelsen av utbildning för att kunna arbeta med något. Ett annat resultat visar att en kunskap i svenska språket är av betydelse för att kunna bli delaktig i det svenska samhället, samt för att skaffa sig ett arbete. Ett sista resultat visar att hemlandets drömmar om utbildning och arbete lever kvar, hos de nyanlända SFI-eleverna, även i Sverige.

Falkenbergs kommun har en låg utbildningsnivå bland invånarna vilket har lett till att kommunpolitikerna beslutat för att ta hjälp av Högskolan i Halmstad för att hitta strategier i syfte att höja utbildningsnivån bland invånarna. Utbildningsnivån bland invånarna i Falkenberg är tio procentenheter lägre än i riket i övrigt och när samhället möts av lågkonjunktur kan detta leda till att kommunens attraktionskraft och utvecklingspotential minskar. Studiens syfte är att ta del av vad sex unga vuxna som förvärvsarbetar har för tankar om högre utbildning och arbete samt hur de bedömer värdet av eftergymnasiala utbildningar. Vilka faktorer påverkar de unga vuxnas val av att vidareutbilda sig eller stanna kvar i arbete? Studien bygger på kvalitativa intervjuer och resultatet har analyserats ur Phil Hodkinson och Andrew C. Sparkes karriärteori, Careership samt Pierre Bourdieus begrepp kapital och fält. Tidigare forskning menar att unga människor tenderar att följa sina föräldrar fotspår när det gäller utbildning och arbete. Ett av resultaten som denna studie presenterar är att det finns en låg utbildningstradition bland samtliga föräldrar, trots detta har några av de unga vuxnas syskon genomfört eftergymnasiala utbildningar. Det har även visat sig att studiens respondenter påverkas av signifikanta andra i hur de värderar eftergymnasiala utbildningar och arbete. Ett annat resultat i denna studie pekar på att det finns fler möjligheter att uppnå en önskad position på arbetsmarknaden utan att påbörja akademiska studier.

Undersökningen bygger på åtta kvalitativa intervjuer. Respondenterna är komvuxelever med utländsk bakgrund som har kommit till Sverige av olika anledningar. Syftet med intervjuerna har varit att undersöka hur eleverna funderar kring sina framtidsplaner och hur de upplever att befinna sig i två kulturer. Vidare har vi undersökt deras erfarenheter av studie- och yrkesvägledning. Vi har också utgått från teorier om kriser, migration, kultur, identitet och vägledning. Resultatet av vår undersökning visar att några individer vill stanna i Sverige medan andra har planer på att flytta vidare. Anknytningsgraden till Sverige avgör ofta hur flyttningsbenägen man är, men det kan också bero på hur kulturellt och geografiskt nära hemlandet man emigrerar ifrån ligger. Några respondenter uppger att de ser studierna på Komvux som en nystart, medan andra menar att det är ett tidsfördriv i väntan på att deras meriter från hemlandet valideras av VHS. Samtliga har emellertid som mål att få behörighet till högre studier. Den långa väntan på validering upplevs dock som frustrerande av flera intervjupersoner i studien. Andra problem som kan finnas är känslor av ensamhet eftersom kontakten med svenskar är begränsad hos några av respondenterna. Språksvårigheter och kulturella skillnader kan vara orsaken till detta. Respondenternas erfarenheter av studie- och yrkesvägledning är övervägande posita. De anser med något enstaka undantag att de har fått den hjälp som de har behövt.