To look at the effect of free play on the musical improvisations of first, second and third grade children, 108 children were randomly assigned to either a control or treatment group. Subjects were tested using a researcher-designed instrument to elicit an improvisatory response. The control group then received regular music instruction (120 minutes every 2 weeks) and the treatment group received regular music instruction in conjunction with musical free play (100 minutes of instruction and 20 minutes of free play every 2 weeks). The treatment lasted 14 weeks. At the end of the treatment, all students were tested with the same testing instrument used for the pre test. Videotapes of the improvisations were submitted to three independent judges to rate for quality on a 5-point Likert scale. The change in ratings between pre and post tests were analyzed with an analysis of variance to determine if there were significant differences between the control and treatment groups. The analysis of the data revealed no significant difference in the change of ratings between control and treatment groups for the group as a whole, or for any particular grade level within the total group.

This is a study that deals with the participation of educators in children's free play from the perspective of children. The aim of the study is to create a greater understanding of how children perceive the participation of educators in their free play. Are we interfering with it or supporting? The study also highlights previous research in the field of play and key concepts are highlighted and clarified. The collection of material has taken place through qualitative interviews with children in three different ways, group interviews, individual interviews and spontaneous conversations. The interviews have been recorded and transcribed. The data has been processed from a children’s perspective to make children’s thoughts visible and to be able to see the phenomenon of play and the participation of educators through their eyes. In the results section, the children’s thoughts about the pedagogues participation in their free play are made visible, the result also shows the children’s perceptions of the concept of play and what it means to them. The results of the study show that children's perceptions about their free play include the phenomenon of role play. A game that the educator does not participate in, only observes and supports when needed. Educators who play are unusual from the children's perspective and only happen in controlled games and activities. The results analysis then turns into a discussion that problematizes the children’s view of the teachers’ absent presence in their play based on previous research.

Syftet med denna studie är att undersöka hur den fria leken på svenska förskolor är begränsad för att gå i linje med förskolans uppdrag som det är presenterat i läroplanen. För att uppnå detta har vi intervjuat sju förskollärare på två svenska förskolor angående deras syn på den fria leken och hur den är begränsad. Det insamlade materialet är sedan analyserat med hjälp av Michel Foucaults teorier samt Jennifer M. Gores mikro-praktiker om makt för att synliggöra hur den fria leken är begränsad och varför. De tre centrala teman som presenteras i läroplanen är: säkerhet och välmående; grundläggande och demokratiska värderingar samt lärande, utveckling och livslångt lärande. En hierarki bland dessa teman blev uppenbar där säkerhet ses som viktigast följt av de grundläggande och demokratiska värdena och sist lärande, utveckling och livslångt lärande. Vi fann även att förskollärarna hellre reglerar leken så att den stämmer överens med läroplanen än att bryta den samt att läroplanens tolkningsbarhet leder till olika strategier bland förskollärarna för att uppnå deras önskade resultat.

Syftet med denna studie var att få en inblick i hur barnen ur ett genusperspektiv ser på de leksaker och lekar som de leker i den fria leken på förskolan. Empirin har samlats in från två olika förskolor, en som ligger i en tätort och en som ligger ute på landsbygden där sammanlagt 10 barn har medverkat. Eftersom arbetet fokuserar på barns perspektiv, valdes intervju samt observation som metod för att samla in empirin. Intervjun valdes för att visa barnens perspektiv medan observationerna skulle belysa barnens val i den fria leken. Intervjuerna spelades in för att sedan transkriberas och kategoriseras. Resultatet av den insamlade empirin visade på att barnen både gjorde val som gick inom de normer som finns i samhället, samtidigt som dem även hade gränsöverskridandet synssätt. Resultatet visade även att man kunde se de vuxnas synsätt i en del av barnens val. / The purpose of this study was to gain an insight into how children from a gender perspective look at the toys and games they play in the free play in preschool. Empirin has been collected from two different preschools, one located in an urban area and one located in the countryside where a total of 10 children have participated. Since the work focuses on children's perspectives, interview and observation were chosen as the method for collecting the empirical data. The interview was chosen to show the children's perspective, while the observations would shed light on the children's choices in free play. The interviews were recorded and then transcribed and categorized. The results of the collected empirical evidence showed that the children both made choices that went within the norms that exist in society, while at the same time they also had cross-border views. The results also showed that one could see the adults' views in some of the children's choices.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur förskollärare beskriver barns fria lek i förskolan, och de maktstrukturer som kan uppstå mellan vuxna och barn ur ett postmodernt perspektiv. Studiens metodansats är kvalitativ och undersöker ämnet med hjälp av intervjuer som metod. Studiens resultat bygger på nio semistrukturerade intervjuer, och visar att förskollärares subjektiva beskrivningar av barns fria lek kan förstås utifrån vad som kännetecknar en bra lek. En lek som främjar barns utveckling och lärande. Dessutom visar resultatet en beskrivning av hur maktobalansen mellan vuxna och barn tar sig uttryck i förskolans fria lek, vilket ter sig genom vuxnas regler och ramar, samt barns strategier att tänja på dessa. Vidare visar resultatet att förskollärares förhållningssätt till barns strategier att bryta maktkonstruktioner mellan vuxna och barn, kan påverka deras utrymme till subjektskapande och aktörskap i den fria leken. Studiens slutsats visar att den fria leken inte är fri, utan förhåller sig till vuxnas regler och ramar som i sin tur styrs av förskolans styrdokument. / The aim of this study is to investigate how preschool teacher’s describe children's free play in preschool, and powerstructures that can arise between adults and children through a postmodern lens. The studys method approach is qualitative and examines the subject by interviews. The study's result is based on nine semi- structured interviews and reveals the subjective descriptions of children's free play, that can be understood by the discourse regarding free play as developmental and learning. The result also reveals that there appears to be a power imbalance between adults and children in the preschool. Furthermore, the study’s result shows that preschool teachers' approach to the strategies which children use to break power structures between adults and children, can affect their subject creation and agency in their free play. The study's conclusion is that children´s free play isn´t free, but relates to the rules and frameworks of adults which in turn is governed by the preschool’s governing document.

No description available.

Den fria leken förekommer i barnens vardag hela tiden både i hemmen och i förskolans olika miljöer. Den fria leken finns alltid där men får möjligen inte lika stort utrymme för reflektion kring vad den faktiskt innebär och hur betydelsefull den kan vara. Hur mycket reflekteras det kring den fria leken och hur medvetna är förskollärarna kring vad den fria leken bidrar med till barnen. Hur medvetna är förskollärarna om sitt eget deltagande i den fria leken och hur deras delaktighet skapar förutsättningar för barns lärande och utveckling.Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur förskollärarna talar om den fria leken och positionerar sig i förhållande till den.Vår studie utgår ifrån en Foucault inspirerad diskursanalys där vi använder oss av tematisk analys som verktyg för diskursanalysen. Den är baserad på en kvalitativ undersökningsmetod där vi valt att utföra studien i form av intervjuer med förskollärare. Genom intervjuerna ville vi undersöka förskollärares sätt att tala om den fria leken i förskolan och hur de positionerar sig i den.Den fria leken har en stor betydelse i förskolans verksamhet. De diskurser som framträder i förskollärares tal om den fria leken, är bland annat den fria leken är otroligt viktig, ansvarstagande samt lek är en utbildning.Informanterna i studien ifrågasätter om den fria leken ska anses som fri då det är mycket som bidrar till att den inte blir så fri i den utsträckning som önskas. Förskollärare kan inta flera olika positioner i verksamheten, bland annat maktposition som kan både anses som negativt och positivt. Detta påverkar i sin tur barnens egna inflytande på den fria leken. / Free play occurs in the children's everyday life all the time both in the home and in the different preschool environments. Free play is something that is always among us, but may not have as much space for reflection on what it actually means. Also how important it can be for children's development and education. How much does preschool teachers reflect about free play and how aware are they about what it contributes to the children. How aware are the preschool teachers about their own participation in free play, and how can their participation create qualifications for children's learning and development.The purpose of the study is to contribute with knowledge about how preschool teachers talk about free play and position themselves in relation to it.Our study is based on a Foucault-inspired discourse analysis. It is based on a qualitative research method, where we have chosen to carry out the study in the form of interviews with preschool teachers. Through the interviews, we wanted to investigate preschool teachers' ways of talking about free play in preschool, and how they position themselves in it.Free play is of great importance in the preschool's activities. The discourses that emerge in preschool teachers' speech about free play, including free play is incredibly important, taking responsibility and playing as an education. The informants in the study question whether free play should be considered free, as there is much that contributes to it not being as free as desired. Preschool teachers can take several different positions in preschool, including a position of power that can be considered both negative and positive. Which affects the children's own influence on free play.

The United Nations have issued concerns regarding children’s right to play, which is one of the rights that are written in the Convention on the Rights of the Child (1989). One prominent concern revolves around how increasing educational requirements push the right to free play aside in order to offer education to children. This study aims to shine light on how preschool teachers in Sweden describes free play, how hey motivate it and how they work with it. This study is based on interviews with five preschool teachers to get their understanding of these questions. By using theoretical concepts of: instutionalization, the threatened play and play enrichment, the information told by the participants have been analyzed.    The result of the study shows that play is rated highly by the teachers and that they motivate it mostly from the perspective of its function to teach. Even though the preschool teachers work in different ways, all of them aspires to foster free play in preschool. However, the study shows that there is a tendency from the adults to only define something as play if they find a purpose in what the children are doing. If they don’t find a purpose in the children’s actions then it is not considered play and gets interrupted by the teacher. This means that there is a risk that some play is not approved by the teachers in preschool, and that the children might be limited in their ways to play.

The study examines students perspectives and experiences of free play at the school age educare. Our purpose is to shed light on how students at the school age educare experience free play, and to get their view of play, we try to answer the questions: What do the students mean by free play at the school age educare and how is it experienced? Are the students descriptions of their free play in the school age educare similar to the descriptions of free play that dominates research and literature? We conducted interviews with students and through them explored the students view of free play and its importance for their well-being and development. The results indicate that the students see free play as an important and a positive part of after-school activities and they appreciate the opportunity to control and decide their own playtime. Play appears as a place for social interaction, creativity and learning. The analysis of the results was done with the help of different play theories, both where play is emphasized as an instrument for learning and theories where play is seen as an end in itself. We identify challenges and barriers to free play, including limited time and resources. The study emphasizes the importance of understanding and promoting free play as an integral part of the after-school environment to support pupils' well-being and development in a holistic way.

Syftet med detta arbete var att undersöka om det finns likheter och skillnader mellan barnskötare och förskollärares syn på lekens betydelse för barns utveckling och lärande. Undersökningen skedde genom semistrukturerade intervjuer med förskollärare och barnskötare baserat på deras tankar och åsikter. Fyra förskollärare respektive fyra barnskötare intervjuades på två olika förskolor. I analysen uppkom ett antal teman som också blev underrubriker i resultatet. Dessa var, Leken i relation till lärande och utveckling, Det sociala samspelet, Aktivt deltagande, Lekens betydelse för utveckling av kommunikativa förmågor, En närvarande vuxen för att stötta barnen i olika leksituationer och Personalens förändrade syn på lek i relation till utveckling och lärande. Utifrån resultatet kan vi urskilja att samtliga deltagare anser att leken är en stor del av förskolans verksamhet och ses som något positivt. Dock har vi kunnat synliggöra skillnader i motiveringarna beroende på antal år i yrket och vissa skillnader beroende på yrkesroll. Resultatet visade även på likheter, vilket var att samtliga deltagare ansåg att barnen utvecklar språkliga och kommunikativa förmågor i samband med leken.