Abstract The purpose of our study is to describe preschool teachers and children’s experience of influence in free play in the preschool indoor environment.  In our study, we have used semi-structured questions with a flexible interview guide that gives space to develop the answers. The study is a qualitative investigation and is based on a phenomenographic approach.  The results have shown that the preschool teachers conceptions of free play, is that play is an important part of the preschool’s activities, but also that free play never is completely free of control. The preschool teachers experience that the concept of free play never is used in the preschool activities. Free play should be called something else, since free play is important for children’s development and learning, but not without a preschool teacher present, to avoid possible conflicts or abusive treatment. The result showed that children’s influence from a democratic perspective is important in preschool activities, for example that children are given opportunities to influence the planning of the activities.  The conclusion of this study is that preschool teachers don’t use the concept of free play in preschool activities. The teachers use the concept play for all kinds of play. / Sammanfattning Syftet med vår studie är att beskriva förskollärares och barns erfarande av inflytande i fri lek i förskolans inomhusmiljö. I vår studie har vi använt semistrukturerade frågor med en flexibel intervjuguide som gett utrymme för att utveckla svaren. Studien är en kvalitativ undersökning och utgår från ett fenomenografisk synsätt. Resultatet av studien har visat att förskollärarnas uppfattning av den fria leken är en viktig del i förskolans verksamhet, men att den fria leken inte kan vara helt fri från styrning. Vidare visar resultatet att förskollärarna upplever begreppet fri lek som ett begrepp som inte används i förskolans verksamhet. Den fria leken borde heta något annat, då fri lek är viktigt för barns utveckling och lärande, men inte utan en närvarande förskollärare, för att undvika konflikter och kränkande behandlingar. Resultatet har också visat på att barns inflytande ur ett demokratiskt perspektiv är viktigt i förskolans verksamhet, till exempel att barn ska ges inflytande i verksamhetens struktur. Slutsatsen i studien är att begreppet fri lek inte används i förskolans verksamhet. Förskollärarna använder sig av begreppet lek till alla sorters lekar.

Syftet med föreliggande studie var att belysa förskollärares syn på förskolans uppdrag i förhållande till den fria leken. För att beskriva vad som kännetecknar förskollärares resonemang, strategier och erfarenheter i att stödja barn att komma in,delta och stanna kvar i leken med andra barn, genomfördes semistrukturerade intervjuer. I intervjuer deltog sex verksamma förskollärare från sex olika kommuner i Sverige. Resultatet visade att samtliga förskollärare tillämpar fri lek i sina verksamheter med motiveringen att den fria leken har ett högt värde i barns holistiska utveckling. Dessutom visade resultatet att förskollärarnas resonemang kring barn som inte kommer in i leken speglas av i deras erfarenheter samt strategierde använder för att stödja barnets inkludering i lek med andra barn. Förskollärarna uppfattar sin närvaro i lek som en nyckel till att kunna upptäcka och stödja barn somhar svårt att komma in i en pågående lek. Om förskollärarna inte är närvarande kan vissa utmaningar uppkomma, exempelvis barns makt- och vänskapsrelationer. Denna studie kan bidra med kunskap om hur förskollärare kan stödja alla barn i den fria leken tillsammans med andra barn, vilket är viktigt för alla barns välmående och utveckling. Eftersom lek är en central punkt i utbildningen och det är där barnen bearbetar sina erfarenheter och utvecklar nya färdigheter. / The purpose of the present study was to illustrate preschool teachers views on the preschool’s mission in relation to free play. Semi-structured interviews were conducted to describe what characterizes preschool teachers reasoning, strategiesand experiences in supporting children to enter, participate and stay in play with other children. Six active preschool teachers from six different municipalities in Sweden participated in these interviews. The study results showed that all preschoolteachers apply free play in their activities with the explanation that free play has a high value in children’s holistic development. In addition, the results show that the preschool teachers reasoning about children who do not get into play is reflected in their experiences and strategies they apply to support the children’s inclusion in play with other children. The preschool teachers perceive their presence in play as a key to being able to detect and support children who have difficulty getting into ongoingplay. One conclusion that could be drawn is that free play has many advantages but also some challenges which children’s friendships and establishing authority are examples of. This study contributes knowledge about how preschool teachers can support all children in free play with other children; this is important to children’s well-being and education as it allows them to process their experiences and develop new skills.

No description available.

The purpose of the study is to find out preschool teachers' approach to free play. We want to investigate how preschool teachers perceive their participation in children's free play and what factors that may differ, as well as shed light on how the importance of free play in preschool can be understood. We have performed qualitative interviews with six preschool teachers from one and the same preschool and then interpreted them from a hermeneutic perspective. In the analysis, the answers of the preschool teachers’ have been interpreted with the use of phenomenological approach, to give a broader picture of how preschool teachers think, experience and relate to free play.  Based on the preschool teachers' answers, it appears that free play is viewed as an important activity for the children and that the preschool teacher's participation is necessary in many situations. At the same time, they say that they participate far too seldom, but if opportunities were given, they liked to participate more often. The preschool teachers believe that this is because of all the "musts" that includes in their occupational responsibilities, such as administrative tasks. Furthermore, we conclude that the preschool teachers' main purpose for participation is to be a supportive educator, but also that the purpose may differ between the children’s different ages.

The preschool is a cultural meeting place where children with different language backgrounds meet. This raises new questions, insights and challenges in the field of inclusion and exclusion. We have focused on children's free play in this study. The aim is to describe and analyse the interaction between multilingual children in free play. We have taken the sociocultural perspective as our starting point and used concepts such as mediation, language and interaction in the analysis. The data material consist s of video observations where different play sequences were recorded. The recordings took place over three days and a total of five multilingual children, between the ages two and six years participated. The video observations were transcribed and coded ba sed on an observation schedule.  The results show that verbal language skills in Swedish are crucial for inclusion in free play. The results of this study showed that the children were not affected by multilingualism at all during interaction with other children where both exclusion and inclusion occurred. However, it was age, gender and verbal ability that determined whether children were included or excluded in free play. This study shows that exclusion occurred mainly thro ugh non-verbal communication. The results of this study show the complexity of children's relationships where inclusion was situational.  This study can contribute to giving preschool teachers a deeper understanding of the importance of encouraging inclusion, cooperation and creating learning opportunities to support children in free play. By bringing awareness, this study can, with the help of a broadening perspective on free play, contribute to creating strategies on how inclusion can be promoted and exclusion can be prevented in the organization. / Förskolan är en kulturell mötesplats där barn med olika språkbakgrund möts. Detta medför nya frågor, insikter och utmaningar i verksamhetsnivå som gäller inkludering och exkludering, i denna studie har vi fokuserat på barns fria lek. Syftet är att beskriva och analysera interaktionen mellan flerspråkiga barn i fri lek. Vi har tagit utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och använt begrepp som mediering, språk och interaktion i analysen. Datamaterialet består av videoobservationer där olika leksekvenser spelats in. Inspelningarna skedde under tre dagar och totalt deltog fem flerspråkiga barn  mellan åldrarna två till sex år. Videoobservationerna transkriberades och kodades utifrån ett observationsschema. Resultatet visar att verbala språkkunskaper på svenska är avgörande för inklu-dering i leken. Studiens resultat visade att barnen inte alls påverkades av flerspråkigheten under interaktion med andra barn när exkludering och inkludering uppstod. Dock var det ålder, kön samt den verbala förmågan som påverkade om barnen inkluderades eller exkluderas i leken. Studien visar att exkludering främst skedde genom icke-verbal kommunikation. Resultatet i denna studie visar komplexiteten i barnens relationer där inkluderingen var situationsbunden. Studien kan bidra med att ge förskollärare en djupare förståelse i vikten av att främja inkludering, samarbete och att skapa lärandemöjligheter för att stötta barnen i den fria leken. Genom att integrera en medvetenhet kan studien, med hjälp av ett vidgande perspektiv på den fria leken, bidra med att skapa strategier för hur inkludering kan främjas och exkludering kan förebyggas i verksamheten.

The purpose of my study is to study pre-school teacher’s conceptions of free play. This study focuses teacher’s view of free play, its possibilities and obstacles as well as the environmental effects and a teacher’s views of their own effects, on free play. My study was done with the help of qualitative semi-structured interviews. This method was chosen as ameans to achieve a deeper and more elaborated response from the interviewee and to create space to pose follow-up questions during the interviews. The paper is split up into different sections to reflect that structure as well as to keep the paper cohesive and clear (Dysthe, Hertzberg & Løkensgard Hoel, 2014).   The results showed that while free play is in fact something which is given a high priority within the organization, it is not always as free as one would think. This is due in part to the fact that free play is rarely problematized or discussed. The consensus among teachers is that there are obstacles which block genuine free play and that free play is an important factor for development, learning and cooperation. A conclusion reached was that teacher’s would like to create an environment which encourages the development of a child’s play skills and to find the balance between freedom and rules. / Syftet med min undersökning är att ta reda på vad pedagoger i förskolan har för tankar om den fria leken. Min studie handlar om hur pedagogerna ser på fri lek, vad de ser för möjligheter och hinder samt hur deras egen roll och miljön påverkar. Undersökning genomfördes med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Metoden användes för att få djupare svar och för att ge utrymme till att ställa följdfrågor under intervjuerna. Arbetet indelas i olika rubriker för att ge det struktur samt att det blir mer överskådligt och entydigt (Dysthe, Hertzberg & Løkensgard Hoel, 2014). Resultatet av studien blev att den fria leken är något som ges stor plats i verksamheten men att den inte alltid är så fri som man tänker sig då den sällan diskuteras eller problematiseras. Samtliga pedagoger menar att det finns hinder för att leken ska bli just fri, som till exempel miljön men de var enade om den fria lekens betydelse för både utveckling, lärande och samspel. En slutsats blev att pedagogerna gärna vill skapa lekskickliga barn men att det är svårt att finna balansen mellan frihet och regler.

Syftet med vår studie är att, utifrån elevers och pedagogers perspektiv, jämföra synen på fritidshemmets två fundament; fri lek och pedagogstyrda aktiviteter. Bakgrunden till vår studie är ur vilken historia fritidshemspedagogiken vuxit fram med fokus på det fria barnet, men också dagens ökade fokus på undervisning med det nya läroplanstillägget. Vi använder oss av kvalitativa och kvantitativa metoder i form av intervjuer och enkäter. Studiens insamlade data har sedan analyserats ur ett sociokulturellt perspektiv, mer specifikt med hjälp av Lev S Vygotskijs lekteorier. Resultatet visar att elever och pedagoger är överens om att aktiviteter är mest populära och att det är utifrån dessa fritidsverksamheten definieras. Resultatet visar också att den fria leken är viktig, men att den dels är svår att definiera samt att den fungerar mer som ett komplement till de pedagogstyrda aktiviteterna. Den slutsats som presenteras i studien är att det som vi på förhand såg som varandras motsatser istället har en beroendeställning till varandra. Pedagogstyrda aktiviteter definierar fritidshemmets verksamhet och ger elever som pedagoger en tydlighet, struktur och trygghet. I den fria leken ges fantasi, kreativitet och lustfylldhet utrymme och symboliserar på så sätt fritidshemmets själ. Det handlar med andra ord inte om att bygga verksamheten på det ena eller det andra, utan att de kompletterar varandra på så sätt att eleverna har en valmöjlighet. / The purpose with our study is to compare from pupils and pedagogues point of view, the two foundations of leisure time; free play and pedagogue lead activities. The background to our study is found in the history of leisure time and its focus on the free child, but also with the increasing demands of a more didactic context in the Swedish curriculum. We use both qualitative and quantitative methods in forms of interviews and surveys. The collected data in our study is analysed from a sociocultural perspective, more specific with Lev S Vygotskijs play theory. Our result shows that pupils and pedagogues agree that activities are more popular than free play, and it is with the help of activities leisure time is defined. The result also shows that free play is important, but difficult to define and more used as a complement to activities. The conclusion that is presented in the study is that what we thought would be contrary to each other instead is dependent of each other. Activities define leisure time and provide a sense of clarity, structure and security. The free play includes values such as fantasy, creativity and amusement and symbolizes the soul of leisure time. In other words, leisure time cannot be built on either activities or free play but on collaboration between both. That collaboration gives pupils a possibility to choose.

Syftet med studien är att synliggöra matematiken i den fria leken inom de matematiska aktiviteterna mätning, lokalisering och konstruktion. Studien skedde inomhus i förskolan på två yngreavdelningar, 1-3 år. En kvalitativ forskningsmetod valdes, och genomfördes med hjälp av ostrukturerade observationer. I resultatet kan man se prov på att yngre barn använder sig både av ett utforskande tillvägagångssätt och även av problemlösning inom de matematiska aktiviteterna som studien avsåg. / The purpose of this study is to examine the mathematical activities, measurement, localization, and construction during free play. The study was performed inside a preschool, in two toddler groups, 1-3 years old. A qualitative research study was chosen and performed with the help of unstructured observations.  The study shows that toddlers use both an exploring approach as well as a problem-solving approach within the mathematical activities that the study intended.

The purpose of the study is to examine whether there is a connection between conflicts that arise between the students and the free play at the leisure center, and how these conflicts are handled. I answered the study's question with the help of qualitative interviews and observations. I interviewed four educators at four different leisure centers, and observed these activities. I have analyzed the empirical data from the sociocultural perspective. The result showed a clear connection between conflicts that arise between the students and the free play. The results also showed that the teachers in the leisure activities make use of the conflict management method mediation.

Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap och medvetenhet om förskollärarens användande av den fria leken i relation till förskolans fysiska miljö och barns lärande och utvecklingsprocesser. Detta område anser jag är av stor vikt att studera för att se förskollärarprofessionens bidragande faktor i den fria leken och den fysiska miljön på förskolan. Metoden som valdes var kvalitativa intervjuer med sex förskollärare vid skilda avdelningar på fyra olika kommunala förskolor men i samma kommun. Resultatet visar att förskollärarna till stor del använder sig utav observationer av barnen i den fria leken för att se hur leken fungerar i interaktion med den fysiska miljön, och hur barnen samspelar med varandra. Samt att de sedan förändrar den fysiska miljön på förskolan när leken behöver utvecklas och få ett uppsving. Det har även visat sig i intervjuerna att förskollärarna diskuterar den fria leken tillsammans med kollegor om hur den fysiska miljön skall förändras för att utveckla den fria leken. De yngsta barnens fria lek och undersökningsprocesser kommer mer sällan till ytan då de äldre mer verbala får mer inflytande via konversationer och intervjuer. Det resulterar i att färre diskussioner bland förskollärarna sker kring de yngsta barnens fria lek och utforskningsprocesser och dess inverkan till att förändra miljön och tillföra inspirerande lekmaterial. Men att de som ser barnen som kompetenta i sina utforskningar av den fysiska miljön oftare ser till att utforma meningsfulla aktiviteter och stimulerande miljöer för de yngsta barnen. Alla förskollärare i studien är överens om att en central del i arbetet med barnen vid alla aktiviteter på förskolan, är att se och lyssna in barnens behov och intressen. Detta för att kunna utveckla meningsfulla aktiviteter och den fysiska miljön efter den aktuella barngruppens behov. / The aim of the study is to contribute with increased knowledge and awareness of the preschool teacher's use of the free play in relation to the physical environment of the preschool and children's learning and development processes. This area I believe is of great importance to study to see the preschool teacher profession's contributing factor in the free play and the physical environment at the preschool. The method chosen was qualitative interviews with six preschool teachers at different departments at four different municipal pre-schools but in the same municipality. The result shows that preschool teachers to a great extent use observations of the children in the free play to see how the game works in interaction with the physical environment, and how the children interact with each other. And that they then change the physical environment at the preschool when the children’s playing needs to be developed and get a boost. It can also be seen in the interviews that preschool teachers discuss the free play together with colleagues about how the physical environment should be changed to develop the free play. The youngest children 's free play and exploration processes rarely come to the surface as the older more verbal children get more influence through conversations and interviews. As a result, fewer discussions among preschool teachers take place around the youngest children 's free play and exploration processes and its impact on changing the environment and adding inspirational play material. But those who see the children as competent in their exploration of the physical environment more often make sure to design meaningful activities and stimulating environments for the youngest children. All preschool teachers in the study agree that a central part of the work with the children at all activities at the preschool is to see and listen to the children's needs and interests. This in order to be able to develop meaningful activities and the physical environment according to the needs of the group of children in question.