What we are investigating in experience-based essay is children’s free play in preschool. The purpose is to find out exactly how free the so called “free play” is and what interventions from the teachers can result in and contribute to when it comes to children’s play in preschool. Our main questions are: In what way should preschool teachers intervene in children’s playing situations? Should preschool teachers work against stereotypical gender roles everyday play situations? Why is children’s unrestricted play important in preschool? We are starting of this scientific essay by introducing two stories that’s self-experienced in our roles as preschool teachers. In the first story we are writing about a dilemma that occurs when a play situation leads up to the teacher feeling that the best solution is to end the game. In the second story we are describing a dilemma that occurs as the teacher decides to intervene in the children’s play and the intervention results in the children getting bored and eventually decides to leave the game themselves. With the help from different theories and from the knowledge we’ve been taught due to our preschool teacher education, we are reflecting on how we managed these play situations and what we could have done differently. We are doing this to get different point of views to what children’s free play means, get an insight on the act and responsibility of teachers and also to get more insight to what meaning gender specific toys and boundaries possibly can have in children’s play. We are starting the reflection from a gender perspective and are analyzing with the help from a scientific article with the focus on gender specific toys. Our final reflection is that the teachers have a positive attitude towards the free play, but that they are subconsciously controlling with both rules and the way that toys are to be used. Through this work we have come to the conclusion that it is important that the teachers are present, supportive and involved in the children’s play due to its possibility of being a process dealing with real life events. It isalso important to work with equality in children’s play at preschool to break down current unequal structures between genders. / Det vi undersöker med denna erfarenhetsbaserade essä är barns fria lek i förskolan. Syftet är att ta reda på hur fri den så kallade fria leken är och vad pedagogers ingripande i barns leksituationer kan resultera i och bidra till vad gäller barns lek i förskolan. Våra frågeställningar vi vill belysa är: Hur ska pedagoger gripa in i leksituationer? Ska pedagoger i förskolan motverka stereotypa könsroller i vardagliga leksituationer? Varför är barns fria lek viktig i förskolan? Vi påbörjar denna vetenskapliga essä med att introducera två berättelser vi själva upplevt i våra roller som pedagoger på förskola. I första berättelsen skriver vi om ett dilemma som uppstår då en leksituation leder till att pedagogen upplever att den bästa lösningen är att avsluta leken. I den andra berättelsen beskriver vi ett dilemma som uppstår när pedagogen lägger sig i barnens lek som leder till att barnen tröttnar och tillslut självmant väljer att gå ifrån leken. Med hjälp av olika teorier och de kunskaper vi tillägnat oss från vår utbildning till förskollärare reflekterar vi över hur vi hanterade dessa leksituationer och vad vi hade kunnat göra annorlunda. Detta gör vi för att få olika synsätt gällande vad barns fria lek betyder, få syn på pedagogens agerande och ansvar samt för att få mer inblick i vad könsbundna leksaker och gränssättning kan ha för betydelse i barns lek. Vår slutliga reflektion är att pedagogerna har en positiv inställning till den fria leken, men att pedagogerna är inne och omedvetet styr med både regler och hur leksaker ska användas. Vi har genom detta arbete kommit fram till att det är viktigt att pedagoger är närvarande, stöttande och sätter sig in i barns lek då det kan vara bearbetning av verkliga händelser. Det är även viktigt att arbeta med likvärdighet ibarns lek på förskolan för att bryta nuvarande ojämlika uppbyggnader mellan könen.

The purpose of this survey is to examine preschool teachers’ perceptions and approach to children’s free play and with which intentions they are participating. This study also aims to examine preschool teachers’ perception of didactic consequences of participation around the free play. This study is analyzed from a phenomenological- and a self-psychological perspective. This survey is based on three qualitative, semi-structed interviews with three graduated preschool teachers. The intention is to get knowledge about their perceptions and approach around the free play in early education. From these preschool teachers’ reasoning in the interviews, my understanding is that the free play is regulated and limited. They described a perception that they participate in the free play to support the children but also to teach them the social interaction. They told me that they could steer away the play if it goes outside the society norms. They said that if that’s the case, they helped the youngsters and sometimes the older children to start a new and approved activity. / Studiens syfte är att undersöka förskollärarnas förhållningssätt och föreställningar kring den fria leken i förskolan, samt vilka föreställningar de har om intentioner för deltagande i leken. Studiens syfte är också att undersöka vilka föreställningar förskollärarna har om didaktiska konsekvenser vid delaktighet i barns fria lek. Studien analyseras utifrån fenomenologiska- och självpsykologiska teorier. I undersökningen användes kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med tre utbildade förskollärare för att få tag på deras föreställningar och förhållningssätt till den fria leken. Av intervjumaterialet som består av förskollärarnas resonemang och tankar, kan jag förstå att den fria leken är reglerad och begränsad. Förskollärarna beskrev en föreställning om att de ville delta i den fria leken för att stötta barnen och för att lära dem hur en lek går till. De berättade också att de kunde styra undan en lek som befann sig utanför samhällets normer. Om leken gjorde det så hjälpte förskollärarna de yngre barnen, men bland också de äldre barnen att starta en ny och godkänd lek.

Objective: Our objective was to measure fourth grade elementary students' levels of physical activity (PA) during school hours in multiple settings/activities. Methods: Fourth grade students' PA levels were measured in physical education (PE) classes, playground free play, and playground-based cross-curricular instruction using accelerometers, pedometers, and SOFIT observation methods. Results: PE provided the highest levels of moderate-to-vigorous PA (accelerometers [F(2, 32) = 7.84, p < .01], pedometers [F(2, 198) = 49.6, p < .01], and the SOFIT observational method [F(2, 121) = 22.37, p < .01]). Conclusions: Whereas PE yielded the highest levels of PA, it fell short of the recommended daily guidelines. Free play and cross-curricular activity may supplement PE to reach the overall daily PA guideline levels.

Syftet med studien är att utifrån en didaktisk teori jämföra hur fyra förskollärare beskriver att de tillämpar förskolans värdegrund i den fria leken, med särskilt fokus på jämställdhet. Till syftet har följande två frågeställningar konkretiserats; Hur beskriver förskollärare att de inkluderar ett jämställdhetsperspektiv i den fria leken? och Vilka utmaningar lyfter förskollärare gällande att inkludera ett jämställdhetsperspektiv i den fria leken?. Studien har utgått ifrån en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.  I studiens resultat framkommer det att förskollärarna beskriver inkludering av ett jämställdhetsperspektiv i den fria leken på varierande sätt. Både vad gäller att inkludera det vid strukturering av den fysiska miljön likväl som genom sin egen delaktighet i den fria leken. Några av de strategier som lyfts fram är att använda genusneutralt material och att göra materiella tillägg i genusstereotypa lekar. Med det sistnämda menas bland annat att introducera barnen för nya leksaker, vilka de spontant inte väljer att använda själva, för att bidra till variationer i deras lekar. Ytterligare metoder som anges är att som förskollärare agera omvänt gentemot stereotypa föreställningar om könen samt att verbalt tydliggöra att alla leksaker är för både pojkar och flickor. En metod som samtliga förskollärare lyfter är att de diskuterar med barnen när de uttrycker stereotypa genusföreställningar, som exempelvis att rosa är en tjejfärg. Vad gäller hur stor plats barnens egna intresse ska få respektive hur stor påverkan förskollärarna ska ha på den fria leken gav förskollärarna olika svar. De har olika syn på hur barnens möjligheter till att leka på jämställda villkor påverkas av att barnens intressen får vara styrande i den fria leken. Några av förskollärarna upplever det som en utmaning att finna en balans mellan barnens inflytande och sin påverkan vad gäller att inkludera ett jämställdhetsperspektiv. Andra ser utmaningar gällande att leva upp till sina valda jämställdhets-strategier. Angående det lyfts exempelvis svårigheten i att säkerställa att man inte omedvetet förmedlar genusstereotypa föreställningar till barnen. Ytterligare lyfter förskollärarna att organisatoriska villkor, som till exempel tidsbrist, utgör utmaningar för att inkludera ett jämställdhetsperspektiv i den fria leken.

This study focuses on children’s perception on free play in relation to their learning and how they perceive the presence of a pedagogue and its role in the play. To answer the study's research questions, we conducted a qualitative study in which interviews were used as a data collection method. A total of 17 children in grade 3 were interviewed. Results from the study show that play for children is mainly associated with something that they do in interaction with others. Play is something that they themselves get to decide and most importantly something that is fun. Furthermore, the study shows that children have a broad definition of what play can include in comparison with how adults define play. One example where children and adults have a difference in their definition is when it comes to drawing, where children can call that to play while adults might not. Another outcome of the study is that children don't play to learn, but rather because it’s fun and can see a learning situation as play. Most important learning situation in conjunction with play for the children is when rules and new games are introduced. Almost all associations that the children make about learning are thus linked to play. Furthermore, according to the interviewed children the play gives their life a meaning and is therefore something very important. Play is also, according to the children, of great value as a method to get new friends. Finally, the results from this study show that the children have double perceptions about the pedagogue’s involvement in the play. On the one hand, they see pedagogues as guardians of some kind whose presence is needed to protect the game. The guardian’s role is to make sure that no one cheats, does harm or is disturbing. On the other hand the pedagogues are described as disturbing, because of the rules they create that the children have to follow. The children see it as if the pedagogue is forcing their rules, games, or participants on the play, which removes the free part in free play. That gives the children dissatisfaction about the play as their play is being destroyed. / Med den här studien belyses barnens upplevelse av den fria leken, dess innebörd, med betoning på lärandet och barnens upplevelse av pedagogers roll i leken. Studien har gjorts för att undersöka barnens definition av lek och deras subjektiva uppfattningar om vad de lär sig i den fria leken och vilken roll de anser att en pedagog har. För att besvara studiens forskningsfrågor gjordes en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer har använts som insamlingsmetod av data, totalt intervjuades 17 barn i årskurs 3. Resultat från studien visar att lek för barnen främst associeras med något som de gör i samspel med andra. Lek är något som de själva får bestämma, där det centrala är att göra något roligt. Studien visar att barnen har en bred definition av vad lek kan innefatta i jämförelse med hur vuxna definierar lek. Exempelvis anser barnen att rita är en lek. Vidare visar resultatet att barnen inte leker för att lära, utan för att det är kul. Barnen kan ändå se att lek kan vara en situation där lärande sker. Det barnen främst ser att de lär är; regler på lekar samt nya lekar. Nästan all association som barnen gör om lärandet kopplas alltså till lek. Vidare visar resultatet att lek upplevs av barnen som något väldigt viktigt och något som ger barnen en mening med livet. Exempelvis är det genom lek man skaffar sig vänner, enligt barnen. Avslutningsvis visar resultatet från denna studie att barnen har komplexa uppfattningar om pedagogens inblandning i leken. Dels ser de på pedagoger som någon form av väktare, vars närvaro behövs för att skydda leken. Där pedagogen förväntas att se till att ingen fuskar eller gör sig illa, eller är störande. Pedagogerna uppfattas som de styr lekarna med regler och ibland tvingar in barn i leken, vilket barnen upplever resultera i att leken förstörs.

I Läroplan för förskolan, Lpfö 18 (2018) beskrivs leken som grundläggande för barns lärande, utveckling och välbefinnande. Däremot uttrycks det inte i läroplanen hur begreppen inkludering och exkludering bör kopplas till barns lek samt hur detta kan prägla såväl barngruppen som leken. Utifrån detta resonemang är syftet med denna studie att undersöka hur inkludering och exkludering yttrar sig mellan barn i den fria leken samt lyfta fram förskolans förebyggande arbete gällande utanförskap. Detta även genom att studera förskollärarnas agerande i förhållande till begreppen inkludering och exkludering i barns fria lek. För att besvara syftet är studiens frågeställningar följande: 1. Hur yttrar sig inkludering och exkludering i förskolans rådande barnkultur i den fria leken? 2. Vilka strategier används av barn för tillträde samt exkludering i den fria leken? 3. Hur agerar barnen om förskolläraren avbryter en pågående fri lek? 4. Hur yttrar sig förskollärarens agerande under barns fria lek, utifrån ett inkluderande och exkluderande perspektiv?   I studien används en kvalitativ metod, i form av observationer för att kunna skapa en inblick i det sociala samspel som sker i förskolemiljön. Detta fördjupas utifrån Corsaros barndomssociologiska perspektiv.   Studiens resultat visar att det förekommer en acceptans kring barns användande av såväl inkluderande som exkluderande situationer i den fria leken, genom exempelvis användandet av tillträdesstrategier. Vidare visar resultatet att förskollärarens agerande och närvaro vid barns fria lek både kan ha en positiv och en hämmande inverkan på barns inkludering och exkludering av varandra.

Denna studie har som syfte att undersöka hur barns konstruktionslek kan bli till ett givande undervisningstillfälle samt vilka könsspecifika skillnader som finns inom teknikämnet. Målgruppen för denna studie är barn i yngre åldrar, så som förskolan och lågstadiet. Metoden som används är en systematisk litteraturgenomgång samt en induktiv tematisk analys. Den forskning som tas fram ska behandla konstruktionsarbete och-/eller genusperspektiv och-/eller teknikundervisning och-/eller teknik. Forskning som samlats in granskas sedan grundligt och analyseras. Den tematiska analysen resulterar i tre huvudteman som är återkommande i all den granskade forskningen. Dessa teman är teknikundervisning, lärarroll och elevroll. Resultatet av studien visar på att barns lek kan bli ett givande undervisningstillfälle på olika sätt. Detta kan bland annat ske genom att läraren engagerar sig i konstruktionsleken i form av frågeställningar där barnen får chans att analysera sin egen lek och utveckla sitt tekniska tänkande. Studien visar även på att könsspecifika skillnader syns i ett flertal faktorer inom ämnet. Några av de mest framträdande faktorerna är att självförtroendet, motivationen och nyfikenheten är betydligt lägre hos flickor än hos pojkar.

Syftet med den här studien är att undersöka hur könsrollerna i fritidshemmet formas och upprätthålls men även hur de bryts. Forskningsfrågorna vi utgår från handlar om pojkar och flickors val utifrån ett genusperspektiv samt förändringar som uppstår när barn bryter könsroller kopplat till fria lekar och fritidsaktiviteter. För att besvara dessa frågor har vi genomfört observationer på en skolas fritidshems och deras inomhus- och utomhusmiljö. Analyseringen av det insamlade materialet har genomförts utifrån de teoretiska perspektiven socialisation och genus. Vår studies resultat visar att det finns skillnader mellan pojkar och flickor utifrån könsroller som är stereotypiska i elevernas val av aktiviteter. När det kommer till likheter i val av aktiviteter mellan pojkar och flickor, upptäckte vi det i en fri lek. Ett oväntat resultat som visar att både pojkar och flickor tycker om låtsaslek, dock är det deras roller i leken som skiljer mellan könen. Utifrån förändringar som uppstod när barn bryter könsroller, märkte vi att det beror på en sammanstötning mellan barns egna val och stereotypiska uppfattningar om deras kön. / The purpose of this study is to investigate how gender roles in the after-school environment are shaped and maintained but also how they fluctuate. The research questions we've picked are based on boys and girls choices from a gender perspective as well as changes that occur when children break gender roles linked to free play and leisure activities. In order to observe this theme, we have conducted observation in after-schools indoor and outdoor environments. Analysis of the collected material has been carried out on the basis of socialization and gender concepts. Our study's results show that there are differences between boys and girls based on gender roles that are stereotypical in the choice of activities. When it comes to similarities in choosing activities between boys and girls, we discovered those in a free play setting. An unexpected result that shows that both boys and girls enjoy free play, however it is the content of their roles in the play that differentiates the sexes. Based on changes that occurred when children break gender roles, we discovered that these are due to clashes between children's choices and stereotypical perceptions about their gender.

Syftet med våran studie är att undersöka vilken inställning blivande förskollärare har till pedagogers delaktighet i barns fria lek i förskolan. Vi syftar till att undersöka vilka erfarenheter de bär med sig samt vilka uppfattningar de har gällande hur delaktighet i barns lek påverkar leken och lärandet i den. Studiens data inhämtades genom kvalitativa intervjuer med nio studenter från förskollärarutbildningen på Karlstad Universitet, intervjuerna genomfördes enskilt med varje informant över Zoom. Resultatet visade att samtliga informanter såg pedagogers delaktighet i barns fria lek som något positivt. Resultatet pekar också på att pedagoger tar sig an varierande roller som sin ingång i barns fria lek, Studiens slutsatser är att pedagoger går in i barns lek med goda intentioner men med varierande resultat, där rollen pedagoger intar påverkar barns lek och lärande på ett negativt eller positivt sätt. / The aim of this study was to investigate future preschool teachers’ viewpoint on adult participation in children’s free play. Another aim of the study was to research future preschool teachers’ conceptions considering adult participations influence on play and the learning through play. The collected data of this study originated from qualitative performed interviews with nine students from the preschool teacher’s education through Karlstad University in Sweden. The interviews were performed through the program Zoom with the informers individually. The result shows that all the interviewed persons for this study saw adult participation in children’s free play as something positive. The result also shows that teachers chose different “roles” when they approach and participate in children’s play. The conclusion of this study is that teachers participate in children’s play with good intentions with varied results, the role teachers chose may or may not impact children’s play and learning through play in a positive or negative manner.

This study explored the current practices implemented by Early Childhood Care and Development (ECCD) caregivers / preschool teachers in Swaziland. It further investigated how the lack of an appropriate policy on Early Childhood Care and Development impacted on the delivery of services to the sector. The research was conducted using a qualitative methodology, eliciting responses through semistructured interview schedules. In order to conduct a more in-depth analysis, eight interviews were held at various early childhood care and development sites. The criteria for selection depended on whether the participating caregiver had direct, hands-on experience of the day-to-day care and running of ECCD sites. They also had to be involved in a full-time preschool teaching programme and were purposively selected from the geographical location of Manzini, in Swaziland. The sites could be distinguished into three categories, namely: community (non-profit making), private and church or missionrun centres. The results showed that caregivers implemented diverse and uncoordinated practices and that there was no uniformity in terms of professional training, classroom practice and curriculum application. It was evident that the participants did not link the theory of their training to their practice, leaving gaps in the provision of services and educational programmes to the children. The study concluded that unless the government of Swaziland and the ECCD unit at the national level of Education made a concerted effort to formulate a national ECCD policy, Education for All would remain a pipedream. The study recommended that government should formulate national ECCD policy guidelines to encourage uniformity in practice and provision of ECCD sites. Not only should government accelerate the development of the guidelines but they should also support the caregivers by continuous professional development activities.