• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 68
  • Tagged with
  • 68
  • 33
  • 24
  • 18
  • 18
  • 17
  • 16
  • 15
  • 14
  • 14
  • 13
  • 11
  • 10
  • 10
  • 9
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
31

Friskfaktorer och strategier som är utmärkande för låg sjukfrånvaro i arbetsgrupper inom vård- och omsorg – En kvalitativ enkätstudie

Johansson, Therese January 2020 (has links)
Bakgrund Vård- och omsorgspersonal är den yrkesgrupp som står för den högsta sjukfrånvaron på arbetsmarknaden. Psykisk ohälsa är den största orsaken till sjukfrånvaro. Sjukfrånvaron skiljer sig dock mellan män och kvinnor samt mellan yrken och verksamheter. Syfte Syftet med studien var att studera vad som kännetecknar arbetsgrupper inom kommunal vård- och omsorg med låg sjukfrånvaro. Metod Denna studie var baserad på en kvalitativ enkätstundersökning i en kommun där arbetsgrupper inom vård- och omsorg hade en sjukfrånvaro lägre än 6,8%. Enkätsvaren analyserades med innehållsanalys för att hitta kategorier. 35 personer utav 75 svarade på den öppna enkäten och svarsfrekvensen var 47%. Resultat Resultatet visade sex kategorier av friskfaktorer som kännetecknar arbetsgrupper med låg sjukfrånvaro. Resultatet visade också att arbetsgrupperna upplevde få svårigheter och motgångar samt använder handledning och kompetensutveckling för att hantera dem. Slutsats Slutsatsen från denna studie är att ytterligare forskning är nödvändig i arbetsgrupper med låg sjukfrånvaro för att finna faktorer, strategier och hållbara arbetssätt för att minska den höga sjukfrånvaron inom vård- och omsorgsyrken framöver. / <p>Betyg i Ladok 2020-12-15.</p>
32

Hälsofrämjande arbete på fritidshemmet : En studie om det hälsofrämjande arbetet på fritidshemmet med fokus på både friskfaktorer och riskfaktorer och hur fritidslärare interagerar fysisk aktivitet inom fritidshemmet / Health-promoting work at the leisure center : A study on how after-school teachers work to promote health with a focus on both health factors and risk factors and how they interact with physical activity within the leisure center.

Vencel, Kevin, Delashob, Kamran January 2024 (has links)
I dagens samhälle är det många barn och ungdomar som lider av psykiskohälsa, samt inte är fysisk aktiva under veckodagarna. Därav är syftet medstudien att utforska och analysera hur fritidslärare främjar hälsa genom atthantera både friskfaktorer och riskfaktorer, samt hur de integrerar fysiskaktivitet i verksamheten inom fritidshemmet. I studien har vi använt oss av enkvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer har genomförts, där trefritidslärare har intervjuats. Det teoretiska ramverket som har använts är detsociokulturella perspektivet och de tre begrepp som har använts är mediering,appropriering och den proximala utvecklingszonen. Resultatet från studienvisar att samtliga fritidslärare är eniga i att det behöver finnas rutiner ochstruktur, som bidrar till en trygg samt säker miljö på fritidshemmet. Utifrånelevgruppen kan fritidslärare skapa en tydlig struktur kring vad som erbjudspå fritidshemmet, exempelvis med hjälp av visuellt stöd. Dessutom är detbetydelsefullt att samtliga elever på fritidshemmet känner en god relation tillde pedagoger som vistas på fritidshemmet. Gällande rörelsen belyserfritidslärarna att de använder sig av varierade rörelseaktiviteter både inomhusoch utomhus utifrån elevernas idéer, tankar samt behov. Fritidslärarna geräven eleverna förutsättningar till att eleverna uppnår rekommendationengällande 60 minuters fysisk aktivitet dagligen. I koppling med empirin frånfritidslärarna är de mest väsentliga friskfaktorerna goda relationer till vuxna,en lugn skolmiljö, meningsfulla aktiviteter, uppskattning och att fritidshemmethar gränser och krav.
33

”Man måste liksom vara någonstans snäll med sig själv också tycker jag” : En kvalitativ studie om manliga chefers strategier för att hantera stress

Nordell, Ebba, Olsson, Anna January 2017 (has links)
Syftet med studien var att beskriva vilka copingstrategier män med hög arbetsbelastning använder sig av för att hantera stress. Kvalitativ metod användes för att besvara syftet. Datainsamlingen bestod av individuella intervjuer med fem informanter vilka arbetar som enhetschefer i en kommun i mellersta Sverige. Den insamlade datan analyserades med latent innehållsanalys och presenteras utifrån huvudtemat “Kunskap om mig själv stödjer mig i arbetslivets med- och motgångar” och fyra subteman: (1) Glädje är drivkraften, (2) Att se ett större sammanhang, (3) Styrkan kommer inifrån samt (4) Jag har en plan. Resultatet visade att informanterna använde sig av aktiva copingstrategier och hade en hög medvetenhet om sig själv och egenmakt, vilket gjorde att de hade kännedom om vilka copingstrategier som passade dem. Informanterna hade flertalet individuella strategier som de tog sig an för att hantera stress, varav vissa skedde på arbetsplatsen medan andra handlade om grundinställningen beträffande stress och sin egen person.
34

En god cirkel : En kvalitativ studie om systematiskt arbetsmiljöarbete i praktiken. / A Good Circle : A Qualitative Study about Systematic Workplace Health Promotion in Practice

Björe Jordán, Helena, Sant'Orp, Michael January 2017 (has links)
This study is a qualitative interview study consisting of twelve semi-structured interviews, conducted in ten different organizations. The purpose of this thesis is to study and shed light on how systematic workplace health promotion is carried out, with the employee survey as a starting point. During 2016, new regulations came into force, clarifying employers’ increased responsibilities for staff’s workplace health situation. The collected data were thematized and subsequently analyzed with a deductive approach. The results suggest that the systematic work generally starts with a situation analysis, often in the form of an employee survey, but that the studied organizations then proceed in very different ways. Common to those engaged in an active workplace health promotion is that the work is structured in an outer and an inner cycle. In the outer cycle, inventory, planning, monitoring and evaluation occur. In the inner cycle practical work is performed, such as employee surveys, feedback of results, focus areas with desired position and workshops, as well as a work plan which is incorporated in the business plan. These two cycles are connected, but are worked at independently of each other.
35

Vem kontrollerar mig, egentligen? : Fastighetsmäklares upplevelse av sin arbetssituation / Who is really controlling me? : Real estate agent's experience of their work situation

Börjedal, Linnea, Larsson, Filip January 2019 (has links)
Denna studie syftar till att fylla de forskningsgap som finns gällande fastighetsmäklares omständigheter krig hur deras arbete utförs och vilka eventuella effekter den rådande formen av arbete kan tänkas medföra Vidare är syftet att med hjälp av det insamlade materialet, tidigare forskning och teoretiskt underlag, analysera de sydvästsvenska fastighetsmäklarnas upplevelse av den egna arbetssituationen kopplat till gränslöshet, risk- och friskfaktorer samt integrering och segmentering av arbets- och privatliv. Denna kvalitativa studie av fenomenologisk ansats och dess insamlade data har samlats in genom att intervjuer med relevanta respondenter genomförts. I analysdelen av studien har metoden tematisk analys använts och den med en deduktiv och tolkande ansats. Det framkommer i datamaterialet att respondenternas upplevda arbetssituationer i sin utformning klart går att koppla till det som beskrivs som gränslösa arbeten i vår teori. Ytterligare fynd i studien är att mäklarnas upplevelser kring hur den tidigare nämnda gränslösheten påverkar dem i livet som helhet är förhållandevis skild, men att de generellt sett inte upplever sig vara stressade.
36

Upplevda friskfaktorer hos 15-åriga individer - en intervjustudie

Lindblad, Johanna, Eriksson, Anna January 2009 (has links)
No description available.
37

Skönsång eller skivstång : en studie av musikstudenters upplevda hälsa och fysiska aktivitetsvanor, samt en jämförelse med idrottsstudenter

Johansson, Lars, Lorentzson, Marcus January 2007 (has links)
<p>Syfte och frågeställningar:</p><p>Studiens övergripande syfte var att undersöka hälsan hos musikstuderande. Ytterligare ett syfte var att jämföra musik- med idrottsstuderandes hälsa. Fokus var att undersöka och jämföra hälsan med avseende på upplevd hälsa och fysiska aktivitetsvanor.</p><p>För att kunna undersöka och beskriva KMH studenternas hälsa ställdes följande frågeställningar:</p><p> Hur ser musikstudenternas upplevda hälsa ut?</p><p> Hur ser musikstudenternas fysiska aktivitetsvanor ut?</p><p>För att uppnå studiens jämförande syfte ställdes följande frågeställningar:</p><p> Föreligger det någon eller några skillnader mellan grupperna gällande upplevd hälsa?</p><p> Föreligger det någon eller några skillnader mellan grupperna gällande fysiska aktivitetsvanor?</p><p>Metod:</p><p>För att uppnå syftet genomfördes en kvantitativ undersökning. Studien var avgränsad till att innefatta studenter från Kungliga Musikhögskolan (KMH) och Gymnastik och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm. Dessutom var studiens mätinstrument avgränsat till att gälla GIH:s hälsotests frågeformulär. Frågeformuläret delades ut i fem klasser på KTH varav 96 st. enkäter samlades in. Information från GIH-studenterna fanns tillgänglig sedan en tidigare studie genomförts, då hälsan hos 145st studenter undersöktes.</p><p>Resultat:</p><p>KMH-Studenternas upplevda kroppsliga och själsliga hälsa ligger över svarsalternativet ganska tillfredställande. Resultaten visar att KMH-studenterna är personer som rör sig en hel del och blir svettiga och andfådda någon gång ibland. De är fysiskt aktiva 2-3 dagar/vecka då gränsen för fysisk aktivitet sätts till 30 minuter sammanlagd tid under ett dygn. De signifikanta skillnader som framkom är att GIH-studenterna skattar sin fysiska hälsa, psykiska hälsa på privatliv och tid man kopplar av, högre än vad KMH-studenterna gör. Det föreligger även signifikanta skillnader på fyra av frågorna gällande studentgruppernas fysiska aktivitetsvanor, där GIH-studenterna är de som är mest fysiskt aktiva.</p><p>Slutsats:</p><p>KMH-studenterna upplever ganska ofta hopp, glädje, meningsfullhet etc. i sitt privat- och arbetsliv. De når inte upp till de rekommenderade nivåerna för fysisk aktivitet, varför inaktivitet är en riskfaktor för deras hälsa. Jämförelsen mellan grupperna visade att GIH-studenterna och KMH-studenterna skattar sin psykiska hälsa lika högt. När det gäller deras fysiska aktivitetsvanor så är GIH-studenterna mer aktiva.</p>
38

Skönsång eller skivstång : en studie av musikstudenters upplevda hälsa och fysiska aktivitetsvanor, samt en jämförelse med idrottsstudenter

Johansson, Lars, Lorentzson, Marcus January 2007 (has links)
Syfte och frågeställningar: Studiens övergripande syfte var att undersöka hälsan hos musikstuderande. Ytterligare ett syfte var att jämföra musik- med idrottsstuderandes hälsa. Fokus var att undersöka och jämföra hälsan med avseende på upplevd hälsa och fysiska aktivitetsvanor. För att kunna undersöka och beskriva KMH studenternas hälsa ställdes följande frågeställningar:  Hur ser musikstudenternas upplevda hälsa ut?  Hur ser musikstudenternas fysiska aktivitetsvanor ut? För att uppnå studiens jämförande syfte ställdes följande frågeställningar:  Föreligger det någon eller några skillnader mellan grupperna gällande upplevd hälsa?  Föreligger det någon eller några skillnader mellan grupperna gällande fysiska aktivitetsvanor? Metod: För att uppnå syftet genomfördes en kvantitativ undersökning. Studien var avgränsad till att innefatta studenter från Kungliga Musikhögskolan (KMH) och Gymnastik och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm. Dessutom var studiens mätinstrument avgränsat till att gälla GIH:s hälsotests frågeformulär. Frågeformuläret delades ut i fem klasser på KTH varav 96 st. enkäter samlades in. Information från GIH-studenterna fanns tillgänglig sedan en tidigare studie genomförts, då hälsan hos 145st studenter undersöktes. Resultat: KMH-Studenternas upplevda kroppsliga och själsliga hälsa ligger över svarsalternativet ganska tillfredställande. Resultaten visar att KMH-studenterna är personer som rör sig en hel del och blir svettiga och andfådda någon gång ibland. De är fysiskt aktiva 2-3 dagar/vecka då gränsen för fysisk aktivitet sätts till 30 minuter sammanlagd tid under ett dygn. De signifikanta skillnader som framkom är att GIH-studenterna skattar sin fysiska hälsa, psykiska hälsa på privatliv och tid man kopplar av, högre än vad KMH-studenterna gör. Det föreligger även signifikanta skillnader på fyra av frågorna gällande studentgruppernas fysiska aktivitetsvanor, där GIH-studenterna är de som är mest fysiskt aktiva. Slutsats: KMH-studenterna upplever ganska ofta hopp, glädje, meningsfullhet etc. i sitt privat- och arbetsliv. De når inte upp till de rekommenderade nivåerna för fysisk aktivitet, varför inaktivitet är en riskfaktor för deras hälsa. Jämförelsen mellan grupperna visade att GIH-studenterna och KMH-studenterna skattar sin psykiska hälsa lika högt. När det gäller deras fysiska aktivitetsvanor så är GIH-studenterna mer aktiva.
39

Upplevda friskfaktorer hos 15-åriga individer - en intervjustudie

Lindblad, Johanna, Eriksson, Anna January 2009 (has links)
No description available.
40

"Det värsta som finns är när folk säger att: Du kan bara du vill.." : en kvalitativ studie om hur personer med ADHD- diagnos skapar strategier för en hälsofrämjande livssituation

Karlsson, Lotta January 2013 (has links)
Den psykiska hälsan har stor betydelse för vårt välmående och ur folkhälsoperspektiv är det viktigt att plocka fram friskfaktorer som bidrar till ökad livskvalitet. ADHD, som är ett neuropsykiatriskt funktionshinder med svårigheter att reglera sitt beteende, är inget okänt fenomen och det är många som lever med det. Tidiga stödinsatser hjälper dessa individer till ett väl fungerande liv utan samsjuklighet, utanförskap, missbruk eller kriminalitet. Syftet med studien är att få en uppfattning om hur det är att leva med en ADHD- diagnos, vilka strategier som de utformat för att behålla hälsan. Detta undersöktes genom en kvalitativ studie med en semistrukturerad intervju. Intervjuguiden innehöll frågor som delades in i tillhörande teman. Materialet hanterades sedan utifrån kvalitativ innehålls analys. Sju informanter var intresserade av att ställa upp varav två senare lämnade återbud. Resultaten visade att informanterna var nöjda med en ställd diagnos som de fått genom utredning inom psykiatrin. Detta ledde till en självinsikt och strategier började utformas för att kunna hantera sin situation. Studien har påvisat att informanterna gemensamt önskade att stöd och insatser borde sättas in betydligt tidigare än vad de gör i nuläget och att en lösning på det är ökad kunskap och förståelse i omgivningen. Även genusperspektivet lyftes och informanterna var eniga om att de upplevde skillnader i beteendet mellan könen vilket ledde till att prognosen för flickorna försämrades jämfört med pojkarna. Ett samarbete mellan olika aktörer i samhället borde prioriteras för att säkerställa denna grupps förutsättningar för en god hälsa och ett fungerande liv. Ökad förståelse och kunskaper i funktionshindret är avgörande för de som har ADHD men minst lika viktigt är att omgivningen delar den.

Page generated in 0.0597 seconds