Bilden av lärares arbetssituation som presenteras i media är vanligtvis negativt vinklad. Exempelvis visar en undersökning att endast en tredjedel av lärarna upplever sin psykosociala arbetsmiljö som god. Ungefär hälften av de upplevda problemen med arbetsmiljön kan härledas till den administrativ arbetsbelastning. Trots detta upplever majoriteten av lärarna i grundskolan sitt arbete som meningsfullt och känner stöd från sina kollegor. Det finns således två parallella och delvis motstridiga bilder av hur lärare upplever sin arbetssituation. Syftet med denna studie var att utifrån ett salutogent perspektiv undersöka vilka frisk- och riskfaktorer lärarna på en F-6 skola anser att de har på sin arbetsplats samt hur dessa faktorer kan påverka lärarnas upplevelse av hälsa i sitt arbete. Metoden som användes vid datainsamlingen var kvalitativa individuella intervjuer med sex lärare. Resultatet visade en delad bild av lärarnas upplevelser av sin arbetsmiljö. De friskfaktorer som var starkast och som lärarna var mest samstämmiga kring var elevarbetet och meningsfullheten kring de elevnära arbetsuppgifterna samt det stöd de upplevde från arbetskolleger och chefer. Majoriteten av lärarna menade att de upplevde obalans mellan elevarbete och övrigt arbete. Lärarna menade att dokumentation och andra uppgifter tog större utrymme av deras arbetstid än vad de önskade och flera av dem uttalade önskemål om att få mer tid för planering av lektionerna. Konklusionen är att lärarna mår bra av och tycker om att undervisa och vill ha mer tid för detta. / The image of teachers' work situation as presented in the media is usually negatively biased. For example, a survey shows that only a third of the teachers perceive their psychosocial work environment as well. About half of the perceived problems with the work environment can be traced to the administrative workload. Despite this experience the majority of teachers in primary schools finds their work meaningful and feel support from their colleagues. There are thus two parallel and sometimes contradictory images of how teachers perceive their work situation . The purpose of this study was that from a salutogenic perspective examine the healthy and risk factors teachers on an F-6 school experienced in their workplace and how these factors can affect teachers' perception of health in their work. This may be the basis for continued health promotion efforts at teacher workstations. The method used in the data collection was qualitative individual interviews with six teachers. The results showed a split image of teachers' perceptions of their work environment. The health factors that were strongest and that the teachers were most consistent about was teaching and the meaningfulness around the work with the pupils, the duties and the support they experienced from work colleagues and managers. The majority of teachers felt that they perceived imbalance between the work with the pupils and other work. The teachers felt that documentation and other tasks took up more space in their working time than what they wanted and many of them expressed a desire to have more time for planning lessons. The conclusion is that teachers feel good and like teaching and want more time for this.

Bakgrunden till studien härrör i att allergiska sjukdomar ökar i samhället och utgör exempel på funktionsnedsättning/ funktionsvariation. I relation till att studie- och yrkesvägledning ska utgå från enskilda behov, förutsättningar och kunskap om bland annat funktionsnedsättningar är syftet ta reda på hur medicinsk studie- och yrkesvägledning fungerar idag med fokus på individer med allergiska sjukdomar. Om det finns specifika hälsofaktorer som bör beaktas vid allergiska sjukdomar och karriärval samt konsekvenser vid utebliven vägledning. Målet är vidare att föreslå förbättringsområden för medicinsk studie- och yrkesvägledning. De teorier som tillämpas i studien är stigmatisering, strukturell stigmatisering, anställningsbarhet samt CIP- teorin. I arbetet intervjuas tre individer med allergiska sjukdomar, tre studie- och yrkesvägledare samt en professionell representant från ett arbets- och miljömedicinskt centrum. Resultatet visar på att medicinsk studie- och yrkesvägledning är viktigt då det påverkar förutsättningarna för hållbara karriärval. Påverkande faktorer för dessa val är bland annat risk- och friskfaktorer och konsekvenserna av utebliven medicinsk vägledning kan bli stora för både individ och samhälle. Samtidigt råder det en kunskaps- och medvetenhetsbrist inom ämnet hos både studie- och yrkesvägledare samt individer med allergiska sjukdomar. Medicinsk vägledning behöver lyftas upp på agendan och förbättringsområden finns.

Sammanfattning Denna studie belyser det upplevda sambandet mellan socialt kapital och chefers hälsa inom svensk offentlig sektor. Studiens frågeställningar är ”Hur ser relationen mellan sociala resurser och friskfaktorer ut för chefer inom svensk offentlig sektor?”, ”Vilken roll har socialt kapital för chefernas självupplevda hälsa?”. Den teoretiska referensramen består av Pierre Bourdieus resonemang kring socialt kapital (1986) och Robert D. Putnams resonemang att socialt kapital påverkar individens omgivning (2006). Studien bygger på en kvalitativ metod där empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer.   Resultatet visar att utbildning och yrkeserfarenhet ökar chefernas tillgång till socialt kapital.  Utbildning och yrkeserfarenhet ger individuella fördelar genom att öka chefers tillgång till socialt kapital. Chefer använder sig av sociala nätverk på arbetsplatsen för att skapa ett effektivare arbetsflöde. Chefer utpekar att stödresurser i form av kompetensutveckling, chefsgrupper, HR- och ekonomistöd understödjer ett hållbart ledarskap. Tillit och förtroende för närmaste chef och kollegor anges som en av de viktigaste förutsättningar för att kunna utöva chefsuppdraget. Stödresurser och ledarskap har betydelse för chefers självupplevda hälsa. Chefer med större socialt kapital och organisatoriska stödresurser har i högre utsträckning förmåga att sätta gränser, inte ta med sig arbetet hem och tydliggöra för andra när man är tillgänglig. Stödresurser och organisatoriska förutsättningar motiverar chefer att ta hand om och vårda sin hälsa genom träning, avkoppling eller andra fritidsaktiviteter. Tillgången till socialt kapital ökar chefernas medvetenhet om betydelsen av att vårda hälsan.  Slutsatsen är att socialt kapital har stor betydelse för chefers självupplevda hälsa.   Nyckelord: Chef, Mellanchef, Offentlig sektor, Socialt kapital, Friskfaktorer, Hälsa / Abstract   This study highlights the perceived relationship between social capital and the affects on public sector managers health. The study's questions are "What is the relationship between social resources and health factors for managers in Swedish public sector?”, "What role does social capital play in relation to managers' health?". The theoretical frame of reference consists of Pierre Bourdieu's reasoning about social capital (1986) and Robert Putnam’s reasoning that social capital affects the individual's environment (2006). The study is based on a qualitative method where the empiricism has been gathered in semi-structured interviews.   The result shows that education and work experience increase managers access to social capital. Education and professional experience provide individual benefits by increasing access to social capital. Managers use social networks at workplaces to create a better workflow. The managers point out that support resources in the form of skills development, management groups, human resource management and financial support sustainable leadership. Trust and confidence in the nearest manager and colleagues are stated as one of the most important prerequisites for managing management tasks. Support resources and leadership affect managers self-perceived health. Managers with greater social capital and organizational support resources to a greater extent have the ability to set boundaries, not take work-related stress home and make it clear to others when fortified. Support resources and organizational conditions motivate managers to take care of and nurture their health through exercise, relaxation or other leisure activities. Access to social capital increases manager's awareness of the importance of health care. The conclusion is that social capital is of great importance for the managers' self-perceived health. Keywords: Manager, Middle manager, Public sector, Social capital, Health factors, Health

Arbetsmiljöombud har en strategiskt viktig roll då de representerar medarbetarna och samverkar med arbetsgivaren i systematiskt arbetsmiljöarbete. Det saknas fortfarande kunskap hos arbetsgivare att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Det saknas även studier som beskriver arbetsmiljöombuds upplevelser av sitt uppdrag och hur de upplever att samverkan fungerar med arbetsgivare. En god arbetsmiljö är viktig för medarbetare inom vård- och omsorg. Idag är en av de främsta utmaningarna som arbetsgivare står inför kopplade till den psykosociala arbetsmiljön och stressrelaterad sjukskrivning hos medarbetare. En strategi som arbetsgivare kan vidta för att undvika arbetsrelaterad ohälsa och sjukskrivningar hos medarbetare är att fokusera på ett proaktivt och hälsofrämjande arbetsmiljöarbete med fokus på friskfaktorer. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser av hur det är att vara arbetsmiljöombud inom kommunal vård och omsorg. Sex kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med arbetsmiljöombud genomfördes. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs (2008). Resultatet presenteras utifrån tre kategorier; Arbetsmiljöombudets attribut, Hinder och utmaningar i arbetsmiljöarbetet samt Upplevelser av friskfaktorer. Under varje kategori finns flera underrubriker. Resultatet visar vad som kännetecknar ett arbetsmiljöombud samt upplevelser av vad arbetsmiljöombuds uppdrag inom kommunal vård och omsorg innebär. Det framkom hinder och utmaningar i arbetsmiljöarbetet på organisatorisk-, grupp- och individnivå. Ytterligare en utmaning som beskrevs i arbetsmiljöarbetet och som framkom i denna studie var att det fanns en brist på arbetsmiljöombud i studerad kommun. Enhetschef upplevdes ha en avgörande roll i det strategiska arbetsmiljöarbetet och den som beskrevs som operativt ansvarig för medarbetares arbetsmiljö. På vilket sätt enhetschef tog sig an arbetsmiljöuppgifterna på arbetsplatsen var avgörande för hur arbetsmiljöarbetet bedrevs. Resultatet visade även att det sociala stödet och det psykosociala klimatet i arbetsgruppen var de viktigaste friskfaktorerna i det hälsofrämjande arbetsmiljöarbetet.

Den psykosociala arbetsmiljön vid arbetsplatser har blivit allt viktigare, då arbetslivet har utvecklats mot ökade grader av social interaktion, komplexitet och teknologianvändning. Samtidigt har psykisk ohälsa i flera länder har blivit den främsta diagnoskategorin bland personer i arbetslivet. I hälsovården är problem i den psykosociala arbetsmiljön vanliga. Det primära syftet med denna fallstudie var att identifiera och bedöma viktiga frisk- och riskfaktorer i den psykosociala arbetsmiljön vid två kliniker i en offentlig hälsovårdsorganisation belägen i Finland. Ytterligare syften var att generera förslag till åtgärder – dels för att förbättra den psykosociala arbetsmiljön vid klinikerna, dels för att utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet vid desamma. Undersökningens teoretiska referensram anknöt i huvudsak till riskfaktorer och friskfaktorer som begrepp, till krav-kontrollmodellen (krav-kontroll-stödmodellen) och krav-resursmodellen, samt till ytterligare viktiga psykosociala arbetsmiljöfaktorer. Dessutom framfördes teorier om bl.a. systematiskt arbetsmiljöarbete och om delaktighet bland anställda. Undersökningen hade en abduktiv ansats och den inbegrep både kvantitativa och kvalitativa metoder. Fem datakällor och fem metoder användes i undersökningen. Samtliga fem datakällor bearbetades eller analyserades med hjälp av innehållsanalys. Förekomsten av statistiskt signifikanta samband mellan arbetsmiljöfaktorer och hälsoutfall testades dock inte. Resultaten påvisade att högt socialt stöd från kolleger var en entydig friskfaktor vid nästan alla klinikenheter. Höga kvantitativa krav (hög arbetsbelastning) däremot var en tydlig riskfaktor vid de flesta klinikenheterna. Också belastande arbetstider och arbetsformer samt otillräckliga personalresurser framstod som två viktiga riskfaktorer. Resultaten skiljde märkbart mellan olika klinikenheter. Resultaten uppvisade flera likheter med tidigare forskningsresultat kopplade till såväl krav-kontroll-stödmodellen som krav-resursmodellen. Därutöver antydde resultaten att flera av de psykosociala faktorerna var i växelverkan med varandra. Undersökningen gav upphov till flera förslag till åtgärder. De primära och gemensamma förslagen till klinikerna var att (i) motverka riskfaktorn höga kvantitativa krav, att (ii) upprätthålla friskfaktorn socialt stöd från kolleger, att (iii) hantera faktorn kontroll i arbetet samt faktorn kvalitativa krav, samt att (iv) förstärka faktorerna ledarskap, kommunikation samt socialt stöd från chefer. De erhållna intervjusvaren erbjöd konkreta exempel på möjliga åtgärder. Ytterligare förslag som genererades var att prioritera de psykosociala frisk- och riskfaktorerna respektive åtgärderna inom respektive klinikenhet. Likaså att göra delaktighet bland anställda till en genomgående princip i arbetsmiljöarbetet vid klinikerna och vid hälsovårdsorganisationen.

Vårt intresse för äldreomsorgen och psykisk ohälsa i samhället grundar idén till denna uppsats. Uppsatsen riktar sig till sjukfrånvaron och vilka faktorer som är hälsofrämjande på en arbetsplats inom äldreomsorgen. För att få fram ett rikt resultat valde vi etnografi och semistrukturerade intervjuer som forskningsmetoder. Urvalet gjordes efter att statistik jämfördes på olika enheter inom äldreomsorgen i den aktuella kommunen. Vi genomförde observationer, enligt etnografisk metod, samt intervjuer på den valda enheten. Vi har valt att använda nya begrepp, osjuk och ofrisk eftersom de förklarar gråzonen mellan att vara sjuk och frisk och begreppen kan vara en del i att öka förståelsen för sjukfrånvaron inom äldreomsorgen. Studien visar att den mest betydande friskfaktorn på vår valda arbetsplats är trivsel i arbetsgruppen, samhörighet, teamkänsla samt de nya rutiner som införts angående sjukanmälan. Ledarskap som tidigare forskning visar är en stor bidragande del till sjukfrånvaro på en arbetsplats, visade sig inte vara lika betydelsefull som vi först trodde efter vår analys av vår studies resultat. / The idea for this bachelor thesis was founded by our interest in elderly care and psychiatric illness in the community. This paper addresses absenteeism and the factors that are health promoting in the workplace in elderly care. To obtain representative results, ethnography and semi-structured interviews were selected as research methods. The selection was made after we compered the statistics from different units within elderly care in the municipality. We made observations based on ethnographic methods and semi-structured interviews within the selected unit. We have chosen to introduce two new terms, ”unsick” and ”unhealthy”, because they both explain the grey area between being sick and being healthy and can be used for increasing the understanding of absenteeism in elderly care. The study shows that the most significant health determinants was appreciation of the work group, solidarity, team spirit along with new routines regarding reported sickness. Leadership, that previous research shows is a major contributing part of absenteeism in the workplace, proved in this study, not to be as significant as above mentioned factors.

Flera rapporter visar på att hälsofrämjande insatser inom organisationer kan leda till positiva resultat på hälsa, effektivitet och kvalitet. Arbetsgivare ses som centrala aktörer i att förebygga hälsa genom hälsofrämjande åtgärder. Tidigare studier har pekat på att åtgärderna bör innefatta såväl individen som organisationen samt att både medarbetare och ledare måste vara delaktiga. Därmed är det aktuellt att undersöka vilka förutsättningar som är viktiga för att uppnå en hälsofrämjande arbetsplats. Syftet med studien var att bidra med kunskap om hur den hälsofrämjande arbetsplatsen uppfattas och fungerar, både utifrån medarbetare och ledares perspektiv. På så sätt avsåg studien bidra till organisationer som vill arbeta för att skapa effektiva och hållbara arbetsplatser. En kvalitativ fallstudie har genomförts där semistrukturerade intervjuer har utförts för att samla in empirisk data om deltagarnas uppfattningar. Dessutom har viss sekundärdata samlats in i form av information om den studerade organisationen. Vidare har en litteratursökning genomförts för att undersöka tidigare forskning inom ämnesområdet. Där framkom att en investering i en hälsofrämjande arbetsplats skapar förutsättningar för ökad produktivitet och effektivitet. Tidigare forskning har även fokuserat mycket på ledarskapet då det anses vara en viktig faktor. Resultatet av denna studie visade på att den hälsofrämjande arbetsplatsen handlar om många olika delar inom både hälsa och arbetsmiljö. Både medarbetarna och ledarna menade att insatserna gynnade både individen och organisationen på flera nivåer. Att integrera det hälsofrämjande arbetet i organisationens befintliga system ansågs som en viktig faktor. Vidare poängterades att tid, resurser, positivt ledarskap samt delaktighet från hela organisationen var de viktigaste förutsättningarna för att uppnå en hälsofrämjande arbetsplats. Studiens resultat analyserades och visade på att en investering i humankapital i form av hälsofrämjande åtgärder skapar förutsättningar för en positiv resultatkedja inom organisationen, vilken slutligen bör resultera i en effektiv och hållbar arbetsplats. Vidare analyserades att ledarna har en viktig roll i att förebygga riskfaktorer och främja friskfaktorer, vilket också Arbetsmiljöverket tydliggjort i och med den nya föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö. / Several reports show that health promotion efforts within organizations can lead to positive results in health, efficiency and quality. Employers are seen as key players in the prevention of health through health promotion. Previous research has indicated that the activities should include both the individuals and the organization, and both employees and managers need to be involved. This shows that it is relevant to examine which conditions that are essential to achieve a workplace health promotion. The purpose of the study was to contribute to the knowledge about how the workplace health promotion is perceived and how it works, both from employees and leaders' perspective. Thereby, the study aimed to contribute to organizations that want to create effective and sustainable workplaces. A qualitative case study was conducted and semi-structured interviews were carried out to collect empirical data on participants' perceptions. Additionally, some secondary data was collected in the form of information about the studied organization. Furthermore, a literature research was conducted to examine previous research in the field. It showed that an investment in a workplace health promotion creates conditions for increased productivity and efficiency. Previous research has also focused a lot on leadership as it is considered as an important factor. The results of this study showed that workplace health promotion involves many different elements within both health and working environment. Both the employees and the leaders argued that efforts benefited both the individual and the organization on several levels. Integrating the workplace health promotion in the organization's existing systems was considered an important factor. It was further argued that time, resources, positive leadership and involvement of the whole organization was the most important conditions for achieving a workplace health promotion. The study's results were analyzed and showed that an investment in human capital in the form of health promotion creates the conditions for a positive chain of results within the organization, which in the end finally should result in an effective and sustainable workplace. Further analysis showed that the leaders have an important role in preventing risk factors and promoting health factors, which the Swedish Work Environment Authority also made clear in the new provisions about organizational and social work environment.

Vården är särskilt drabbad av hög sjukfrånvaro och speciellt dygnet-runt-verksamheter. Ett sätt att minska sjukfrånvaron är att minska antalet underställda medarbetare per chef. Syftet med denna studie är att kartlägga attityder till och effekter av ett förstärkt ledarskap samt se vilka organisatoriska förutsättningar som behövs för att kunna bedriva ett närvarande ledarskap. Denna uppsats är skriven på uppdrag av Umeå kommun och avser att studera det förstärkta ledarskapet på två särskilda boenden inom äldreomsorgen.Studien grundar sig på tidigare forskning inom området samt Karaseks teori om krav, kontroll stöd, friskfaktorer och Arbetsmiljöverkets föreskrift om social och organisatorisk arbetsmiljö (AFS 2015:4). I studien har kvalitativa intervjuer gjorts med chefer, medarbetare och huvudskyddsombud. Resultatet i denna studie visar att de organisatoriska förutsättningar som krävs för att chefer ska kunna bedriva ett närvarande ledarskap avser bland annat chefsstöd, arbetsbelastning, samt är starkt påverkad av övriga förändringar inom organisationen. Det förstärkta ledarskapet upplevs i flera avseenden ha lett till en förbättrad psykosocial arbetsmiljö, både av chefer och medarbetare. De upplever bland annat att trivseln blivit bättre samt att känslan av stöd ökat.

Människors hälsa är viktigt vilket syns tydligt i forskning samt i de folkhälsomål som är uppsatta för Sveriges folkhälsoarbete. Ett utav folkhälsomålen innefattar arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö. På arbetsplatsen finns olika faktorer som påverkar vår hälsa och välbefinnande. I forskning om chefer ligger stort fokus på chefers förutsättningar samt att chefers välbefinnande kan smitta av sig på arbetsplatsen samt på medarbetarna. Syftet med studien är att ur ett pedagogiskt perspektiv belysa hur chefer uppfattar att de arbetade hälsofrämjande på arbetsplatsen för såväl sina medarbetare som sig själva. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten finner vi i hermeneutiken och studien baseras på semistrukturerade intervjuer som metod. Vårt resultat visar att chefer använder hälsofrämjande verktyg på arbetsplatsen men att tiden är en begränsande faktor - medarbetarna får högsta prioritet och sjuknärvaro för chefen blir ett resultat av detta. Resultatet visar vidare att lärande och kompetensutveckling har positiv inverkan på hälsan men att detta inte föreföll sig helt självklart. Vår slutsats är att chefer är i behov av stöd och kunskap i hälsofrämjande arbete för att gynna hälsan, lärande och utveckling. / Human health is important, which is evident in research and in the public health goals set for Sweden's public health work. One of the public health goals includes work, working conditions and work environment. There are various factors that affect our health and well-being in the workplace. In research on managers, there is a great focus on the conditions of managers and that the well-being of managers can be contagions in the workplace and on the employees.The aim of this study is to investigate from a pedagogical perspective how managers apprehend that they work health promotion at the workplace for both their employees and themselves. The theory of science is found in hermeneutics and the study is based on semi-structured interviews as a method. Our results show that managers use health-promoting tools at the workplace, but that time is a limiting factor - employees thus get the highest priority and sickness presence for the managers is a result of this. The result shows that learning and developed competence have positive impact on health, but that this did not seem completely obvious. Our conclusion is that managers are in need of support and knowledge in health promotion work to promote health, learning and development.

Migrerade kvinnor kan möta en hel del utmaningar när de kommer till ett nytt land. Syftet med studien var att beskriva de migrerade kvinnornas upplevelser av att delta i ett integrationsprojekt. Därmed även studera vilka utmaningar de migrerade kvinnorna upplever att de står inför. Studien utgick från en kvalitativ metod där sju migrerade kvinnor intervjuades. Intervjuerna varade mellan 20 -70 min. Intervjupersonerna hade varit aktiva i WoW (Women on Wednesdays) olika länge, alltifrån 6 mån till 3 år. De teorier som använts i studien är praktikgemenskap, salutogent perspektiv samt Self-efficacy (S-E). Vilka bidrog till att studera upplevelser av organisationen utifrån både ett pedagogiskt- och hälsoteoretiskt perspektiv. Resultatet visade att sociala relationer bidrar till ökat socialt stöd, självförtroende, handlingsutrymme/handlingsförmåga och delaktighet. Samt att språket öppnade för inkludering och lärande i form av personlig utveckling. / Migrant women can face a lot of challenges when they come to a new country. The purpose of the study was to describe the migrated women's experiences of participating in an integrating project. Thereafter, also study what challenges the migrant women feel that they are facing. The study was based on a qualitative method in which seven migrant women were interviewed. The interviews varied from 20 -70 minutes. It also varied in how long the women had been active in WoW (Women on Wednesdays), 6 months to 3 years. The theories used in the study was community of practice, salutogenesis perspective and self-efficacy, which contributed to study the experiences of the organization from both a learning and health perspective. The findings showed that social relationships contributed increased social support, self-confidence, ability to act and participation. The language opened up for inclusion and learning of personal development.