Mellan år 1850 - 1930 var de dominerande arkitekturstilarna i Malmö stad väldigt stuckatur- och detaljrika. Flera av murverksbyggnaderna utförda i dessa stilar har problem med att delar av fasaden går sönder och rasar ned i gatan, vilket utgör en risk för person- och egendomsskador. När det har gått så långt att fasaddelar rasar ned i gatan är skadorna ofta väldigt omfattande och kostsamma.Studiens syfte var att undersöka och lyfta fram vad fastighetsägare och fastighetsförvaltare bör veta om fasaderna på sina fastigheter uppförda mellan 1850 – 1930. I denna rapport beskrivs de vanligaste orsakerna till problemen hos dessa fasader. Metoden som användes i studien var kvalitativ och materialet samlades in genom litteraturstudier, studiebesök på olika arbetsplatser samt intervjuer med experter, fastighetsägare och fastighetsförvaltare. Det samlades in information om bland annat vilka de vanliga skadorna är och vad som idag görs för att förebygga att skadorna blir så omfattande att fasaddelar faller ned.Resultatet av studien lyfter fram de vanligaste problemen som fasaderna på fastigheter uppförda mellan 1850 – 1930 har. Det visade sig att många av de intervjuade hade samstämmiga svar angående vad fastighetsägare och fastighetsförvaltare bör veta om sina fasader. De bör bland annat ha en grundlig kunskap om fasadkonstruktionen samt veta vilket ansvar de har ifall fasaddelar faller ned och orsakar person- eller egendomsskador. Resultatet visar också att det finns en stor okunskap hos fastighetsägare och fastighetsförvaltare om vilka problem deras fasader kan ha och att detta oftast är orsaken att skadorna tillåts bli så stora att fasadelar faller ned. Eftersom okunskapen är stor är det också därför det sällan görs några förebyggande åtgärder. Ett sätt att minska risken för att fasaddelar faller ned kan vara att utföra kontinuerliga besiktningar av fasaden. / Between 1850 - 1930, the dominant architectural styles in Malmö City were very rich in stucco and details. Several of the masonry buildings designed in these styles have problems with parts of the facade breaking down and crashing into the street, which poses a risk for personal- and property damage.The purpose of the study was to investigate and highlight what property owners and property managers should know about the facades of their properties erected between 1850 - 1930. This study describes the most common sources and causes of the problems. The method used in the study was qualitative and the material was collected through literature studies, visits to various workplaces and interviews with experts, property owners and property managers. Information was gathered about the regularity of the problems and what can be done to prevent the facade from being in such a bad condition that parts of the facade starts to fall.The results of the study highlight the most common problems that the facades of buildings erected between 1850 - 1930 faces. It turned out that many of the interviewed had unanimous answers regarding what property owners and property managers should know about their facades. The result also shows that there is a great deal of ignorance among property owners and property managers about what kind of problems their facades may have and that this is usually the reason why the damage is allowed to be so great that parts of the facades fall down. It is because of this ignorance that preventive measures are rarely taken. One way to reduce the risk of parts falling from the facade may be to carry out continuous inspections of the facade.

Uteluftsventilerade krypgrunder; fuktskador; mögelskador; fukttillskott; avdunstning från mark; relativ fuktighet

På grund av bristande erfarenheter inom byggtekniken gällande fukt har många skolor byggda under 1970-talet fuktproblem idag. I uppdrag av Vöfab ska tre olika fuktskadade objekt som har renoverats jämföras med varandra. Objekten består av tre skolor i Växjö som är byggda under 1970-talet. Objektens fuktskador och åtgärder ska undersökas. Detta görs för att analysera om samma typ av åtgärder vidtagits samt om samma typ av fuktproblem uppkommit i alla tre objekten. I studien ska det med hjälp av det teoretiska ramverket även undersökas om ytterligare fuktproblem kan uppkomma i framtiden trots renoveringarna.

Diss. Linköping : Univ., 2004.

<p>Kostnaderna för fuktskador i Sverige uppskattas årligen uppgå till mångmiljard belopp.</p><p>Fuktskador i byggnader medför också en ökad risk för ohälsa hos brukarna. Kunskapen för</p><p>att producera fuktsäkra byggnader finns men utnyttjas inte i den omfattning den borde.</p><p>Den 1 juli 2007 träder en ny upplaga av Boverkets byggregler i kraft. Förtydliganden har</p><p>gjorts i avsnittet gällande fukt, vilka underlättar verifieringen av entreprenadens</p><p>fuktsäkerhet. Reglerna innefattar också krav på kritiska fukttillstånd i material. Denna studie</p><p>syftar till att kartlägga brister i produktionsskedet och hur produktionen kan utvecklas för att</p><p>motsvara de i Boverkets byggregler ställda krav på fuktsäkerhet.</p><p>Intervjuer har förts med olika representanter i byggbranschen för att ge en helhetssyn av</p><p>fuktproblematiken. Göran Hedenblad vid Boverket menar att tillsynen och kontrollen av</p><p>fukt kan och måste bli bättre på byggarbetsplatsen. Fuktkonsulten Tord Nilsson hävdar att</p><p>de nya kraven innebär ett paradigmskifte som medför stora förändringar på dagens sätt att</p><p>producera byggnader. De intervjuer som gjordes med beställare och entreprenör visar dock</p><p>på både bristande fuktkunskap och bristande strategi för att nå ett fuktsäkert byggande.</p><p>Vid fältstudien påvisades brister i produktionen med avseende på skydd av material och</p><p>konstruktion, uttorkning och utförandet av fuktkvotsmätningar. Många av dessa brister</p><p>härrör från att fuktproblematiken inte har en central roll vare sig i program-, projekteringseller</p><p>produktionsskedet. Vidare konstateras att kunskapsnivån för att hantera fukt kan</p><p>utvecklas hos all personal och i alla delar av byggprocessen.</p><p>Av de observationer som gjorts under fältstudien har åtgärdsförslag till en ökad fuktsäkerhet</p><p>sammanställts i rapporten. Vidare har ett informationsblad utarbetats för att informera om</p><p>fukt och dess skadeverkningar samt att ge några förslag till åtgärder som kan förbättra</p><p>fukthanteringen ute på byggarbetsplatsen. Informationsbladet bör placeras på</p><p>byggarbetsplatsen för att stödja entreprenören i sitt fuktsäkringsarbete.</p><p>Eftersom ramverket för projektet är fastslaget då produktionsfasen tar vid innebär detta</p><p>begränsningar för fuktsäkerhetsarbetet. För att skapa bättre förutsättningar för en fuktsäkrare</p><p>produktion anser vi att en fuktsakkunnig skall anlitas så tidigt som möjligt i projektet.</p> / <p>The costs regarding moisture damages in buildings in Sweden are expected to reach several</p><p>billions SEK each year. These moisture damages also result in an increased risk regarding</p><p>health issues among the users. The knowledge of how to produce moisture secure buildings</p><p>exists, but it is not beeing used to the extent it could be.</p><p>The first of July 2007 a new edition of Boverket´s regulations regarding buildings takes</p><p>effect. Boverket is the Swedish board of housing, building and planning. Clarifications have</p><p>been made concerning moisture issues which facilitate the verifications of moisture security</p><p>in the chain of building production. The regulations also contain demands according to</p><p>critical levels of moisture in building materials. This study is meant to survey errors in the</p><p>production phase and how the production can develop to correspond to the regulations stated</p><p>by Boverket regarding moisture safety.</p><p>We interviewed different representatives in the building sector to give a general impression</p><p>of the moisture issues. Göran Hedenblad at Boverket states that the supervision and control</p><p>regarding moisture on the construction site can and must be improved. The moisture</p><p>consultant Tord Nilsson believes that the new demands will result in huge changes</p><p>concerning the way buildings are produced. The interviews carried out with the future</p><p>proprietor and the contractor displayed a lack of knowledge and strategy concerning how to</p><p>produce moisture secure structures.</p><p>The field study pointed out incongruities concerning how building materials and the</p><p>constructions were protected from moisture influence, evaporation and the control of the</p><p>moisture levels in the structure. Many of these flaws originate from the fact that moisture</p><p>issues are not a central matter, neither in the phase of planning nor production. Further it can</p><p>be established that the level of knowledge regarding how to deal with moisture problems can</p><p>be developed among all personnel and sectors in the building process.</p><p>The observations implemented during the field study have resulted in several preventive</p><p>measures which are compiled in this thesis. Further has an information sheet been put</p><p>together with the purpose to inform about these preventive measures and the damages</p><p>moisture inflicts upon structures and human beings. The information sheet should be placed on the construction site to support the contractors in their work for a more moisture safe</p><p>production.</p>

Kostnaderna för fuktskador i Sverige uppskattas årligen uppgå till mångmiljard belopp. Fuktskador i byggnader medför också en ökad risk för ohälsa hos brukarna. Kunskapen för att producera fuktsäkra byggnader finns men utnyttjas inte i den omfattning den borde. Den 1 juli 2007 träder en ny upplaga av Boverkets byggregler i kraft. Förtydliganden har gjorts i avsnittet gällande fukt, vilka underlättar verifieringen av entreprenadens fuktsäkerhet. Reglerna innefattar också krav på kritiska fukttillstånd i material. Denna studie syftar till att kartlägga brister i produktionsskedet och hur produktionen kan utvecklas för att motsvara de i Boverkets byggregler ställda krav på fuktsäkerhet. Intervjuer har förts med olika representanter i byggbranschen för att ge en helhetssyn av fuktproblematiken. Göran Hedenblad vid Boverket menar att tillsynen och kontrollen av fukt kan och måste bli bättre på byggarbetsplatsen. Fuktkonsulten Tord Nilsson hävdar att de nya kraven innebär ett paradigmskifte som medför stora förändringar på dagens sätt att producera byggnader. De intervjuer som gjordes med beställare och entreprenör visar dock på både bristande fuktkunskap och bristande strategi för att nå ett fuktsäkert byggande. Vid fältstudien påvisades brister i produktionen med avseende på skydd av material och konstruktion, uttorkning och utförandet av fuktkvotsmätningar. Många av dessa brister härrör från att fuktproblematiken inte har en central roll vare sig i program-, projekteringseller produktionsskedet. Vidare konstateras att kunskapsnivån för att hantera fukt kan utvecklas hos all personal och i alla delar av byggprocessen. Av de observationer som gjorts under fältstudien har åtgärdsförslag till en ökad fuktsäkerhet sammanställts i rapporten. Vidare har ett informationsblad utarbetats för att informera om fukt och dess skadeverkningar samt att ge några förslag till åtgärder som kan förbättra fukthanteringen ute på byggarbetsplatsen. Informationsbladet bör placeras på byggarbetsplatsen för att stödja entreprenören i sitt fuktsäkringsarbete. Eftersom ramverket för projektet är fastslaget då produktionsfasen tar vid innebär detta begränsningar för fuktsäkerhetsarbetet. För att skapa bättre förutsättningar för en fuktsäkrare produktion anser vi att en fuktsakkunnig skall anlitas så tidigt som möjligt i projektet. / The costs regarding moisture damages in buildings in Sweden are expected to reach several billions SEK each year. These moisture damages also result in an increased risk regarding health issues among the users. The knowledge of how to produce moisture secure buildings exists, but it is not beeing used to the extent it could be. The first of July 2007 a new edition of Boverket´s regulations regarding buildings takes effect. Boverket is the Swedish board of housing, building and planning. Clarifications have been made concerning moisture issues which facilitate the verifications of moisture security in the chain of building production. The regulations also contain demands according to critical levels of moisture in building materials. This study is meant to survey errors in the production phase and how the production can develop to correspond to the regulations stated by Boverket regarding moisture safety. We interviewed different representatives in the building sector to give a general impression of the moisture issues. Göran Hedenblad at Boverket states that the supervision and control regarding moisture on the construction site can and must be improved. The moisture consultant Tord Nilsson believes that the new demands will result in huge changes concerning the way buildings are produced. The interviews carried out with the future proprietor and the contractor displayed a lack of knowledge and strategy concerning how to produce moisture secure structures. The field study pointed out incongruities concerning how building materials and the constructions were protected from moisture influence, evaporation and the control of the moisture levels in the structure. Many of these flaws originate from the fact that moisture issues are not a central matter, neither in the phase of planning nor production. Further it can be established that the level of knowledge regarding how to deal with moisture problems can be developed among all personnel and sectors in the building process. The observations implemented during the field study have resulted in several preventive measures which are compiled in this thesis. Further has an information sheet been put together with the purpose to inform about these preventive measures and the damages moisture inflicts upon structures and human beings. The information sheet should be placed on the construction site to support the contractors in their work for a more moisture safe production.

Att bygga med trästommar är något som blir allt vanligare i takt med att medvetenheten om byggbranschens klimatavtryck ökar. Men att bygga med trä medför problem eftersom trä är ett organiskt material som är känsligt för mikrobiell påväxt till följd av fuktiga miljöer. Enligt Boverkets byggregler får mikrobiell påväxt på ett material inte påverka inomhusmiljöns hygien och hälsa. En trästomme löper stor risk för kritisk uppfuktning under montageskedet. I detta examensarbete har det därför undersökts ett urval av olika åtgärder som kan skydda en trästomme från kritisk uppfuktning, förebygga påväxt av mögel på materialet, eller sanera eventuell mögelpåväxt, under just produktionen. Examensarbetet genomfördes i samarbete med NCC Building Uppsala, Gävle, Dala, i syfte att ta fram rekommendationer för fukthanteringsåtgärder som kan tillämpas under produktionsskedet av en trästomme. De åtgärder som undersöktes var heltäckande väderskydd, lackering, tryckimpregnering, lokal intäckning manuell vattenborttagning, mobilt väderskydd, fuktmätning, hyvling, slipning, blästring och kemisk sanering. För att undersöka dessa åtgärdsförslag och besvara frågeställningen genomfördes en litteraturstudie, en intervjustudie, en simuleringsstudie samt studerades ett referensobjekt i form av Magasin X som på uppdrag av Vasakronan byggs av NCC i centrala Uppsala och är vid färdigställande Sveriges största kontorsbyggnad med trästomme. I litteraturstudien behandlades böcker och rapporter med inriktning på de föreslagna åtgärderna samt trä, fukt,  mögel. Intervjustudien genomfördes för att ge bild av hur branschen hanterar fuktproblemet i dagsläget och belysa problemen från flera yrkesgruppers synvinklar. Syftet med simuleringsstudien var att visa hur snabbt en gynnsam miljö för mögelpåväxt kan uppstå på ett oskyddat KL-bjälklag, simuleringar utfördes för städerna Luleå, Stockholm och Lund för att visa på eventuella skillnader mellan de olika geografiska platserna, detta för att belysa vikten av att hantera problemet. Studien av referensobjektet Magasin X skulle visa hur fuktproblematiken kan hanteras i praktiken inför montaget av en trästomme. Resultatet av simuleringsstudien visade att en gynnsam miljö för mögelpåväxt kan uppstå efter endast ett dygn i samtliga städer under juli, för Stockholm och Lund under oktober samt för Stockholm under april. Resultatet visade även att antalet dygn det tog innan mögelpåväxt kunde börja uppstå ökade när temperaturen och luftfuktigheten sjönk. Resultaten från de övriga undersökningarna visar att ett heltäckande väderskydd är den fuktskyddsåtgärd som ger det bästa skyddet från nederbörd och därmed bäst  förebygger förekomst av mögelpåväxt. Ett mobilt väderskydd kan även rekommenderas då dess utformning och funktion är mycket likt det heltäckande väderskyddets, dock tillför ett mobilt väderskydd en större risk för uppfuktning då dessa ofta inte är heltäckande och därmed är skyddet mot nederbörd begränsat. Oavsett vilken eller vilka fuktskyddsåtgärder som väljs bör regelbunden fuktmätning tillämpas för att säkerställa att fuktkvoten i materialet inte överstiger gränsvärdena för kritiskt fukttillstånd. Lackering av konstruktionsdelar kan fungera som en kompletterande åtgärd. Användning av kemiska behandlingar bör undvikas med hänsyn till risken för farliga emissioner som kan avges och påverka inomhusmiljön negativt. De fukthanteringsåtgärder som i allmänhet kan rekommenderas är de som från början förhindrar uppfuktning av trästommen är att föredra, saneringsåtgärder som hyvling, slipning och blästring är inte att betrakta som en förstahandslösning utan något som tillämpas när fukten inte lyckats hanteras och mögelproblem redan har uppstått. / Building with wooden frames causes problems because wood is an organic material that is sensitive to microbial growth due to humid environments. According to Boverkets building regulations, microbial growth on a material must not affect the hygiene and health of the indoor environment. A wooden frame carries a high risk of critical wetting during the installation phase. In this degree project, a selection of different measures have been investigated that can protect a wooden frame from critical moistening, prevent mold from growing on the material, or sanitize any mold on the material, during the production. The degree project was carried out in collaboration with NCC building Uppsala, Gävle, Dala, with the aim of developing recommendations for moisture management measures that can be applied during the production phase of a wooden frame. To investigate the selected measures and answer the question, a literature study, an interview study, a simulation study was conducted and a reference object was studied in the form of Magazine X, which was commissioned by Vasakronan, is being built by NCC in central Uppsala. The results of the simulation study showed that a favorable environment for mold growth can occur after only one day in all cities in July, for Stockholm and Lund in October and for Stockholm also in April. The result also showed that the number of days it took before mold growth could begin to rise as the temperature and humidity dropped. The results of the other studies show that a comprehensive weather protection is the moisture protection measure that provides the best protection from rainfall and thus best prevents the occurrence of mold growth. A mobile weather protection can also be recommended as its design and function is very similar to the comprehensive weather protection. Regardless of which moisture protection measures are selected, regular moisture measurement should be applied to ensure that the moisture ratio in the material does not exceed the critical moisture condition limits. Varnishing of structural parts can serve as a complementary measure. The use of chemical treatments should be avoided due to the risk of hazardous emissions that can be emitted and adversely affect the indoor environment. The moisture management measures generally recommended are those that initially prevent moistening of the wood frame. remediation measures such as planing, grinding and blasting are something that is applied when the moisture has not been managed and mold problems have already occurred.

Fuktskador uppstår vanligtvis på grund av felaktig planering, projektering och utförande under hela byggprocessen. Dessa felaktigheter resulterar i stora åtgärdskostnader som kan minimeras eller till och med elimineras om fuktsäkerhetsarbetet är väl genomförd. Projekteringsskedet är ett viktigt skede, där en noggrann och korrekt genomförd fuktsäkerhetsprojektering är av stor betydelse för det försatta fuktsäkerhetsarbetet under byggprocessen. Projektörernas roll i detta skede är att utföra en fuktsäkerhetsprojektering utifrån de ställda kraven från byggherren.  Syftet med detta examensarbete är att ta reda på projektörernas val av metod vid genomförandet av fuktsäkerhetsprojektering och granska om behovet av eventuell kompetensutveckling, inom fukt, bland projektörerna är nödvändig.     De två metoder som har använts för att uppnå syftet i detta examensarbete är intervjuer och litteraturstudier.  Målgruppen i detta examensarbete är byggföretagen i Sverige. Det som granskas är hur de hanterar fuktsäkerhetsarbetet i projekteringsskedet, med fokus på hur fuktsäkerhetsprojekteringen utförs. Av de aktörer som medverkar i projekteringsskedet riktas all fokus på projektörerna.   Tre av fem projektörer är missnöjda med den egna fuktkompetensen vilket överensstämmer med de fuktsakkunnigas uppfattning om projektörernas fuktkompetens. Under intervjuerna har flera fuktsakkunniga påpekat behovet av ökat fuktkompetens bland projektörerna. Den bristande fuktkompetensen leder till att projektörerna inte kan beakta eller upptäcka eventuella fuktrisker vid fuktsäkerhetsprojekteringen. Metod som 80 % av projektörerna tillämpar vid fuktsäkerhetsprojektering är ByggaF metoden. Projektörerna kunskap om ByggaF är fortfarande låg enligt de fuktsakkunniga och av den anledningen kan projektörerna inte tillämpa ByggaF metoden i sin helhet. Kompetens och erfarenhet är de viktigaste faktorerna som en projektör måste ha med sig, för att kunna beakta och upptäcka vad som är fel krävs det kunskap samt erfarenhet om vad som är rätt.        Utifrån responsen från både byggnadsnämnden och deltagarna, framgår det att en granskning av dokumentationen gällande fuktsäkerhetsarbetet inte, alltid, begärs in av byggnadsnämnden.    Slutsatsen är att projektörer måste införskaffa sig kompetens inom fukt och ByggaF metoden. / Moisture damage usually occurs due to incorrect planning, design and execution throughout the construction process. These inaccuracies result in large cost of action that can be minimized or even eliminated if the moisture safety work is done properly. The design phase is an important stage and a properly implemented moisture safety design can be of great importance for the moisture safety work during the construction process. The planners’ role at this stage is to carry out a moisture safety work based on the requirements of the developer. The purpose of this exam is to find out the choice of method made by the planners’ in the implementation of moisture safety design and to review the need of competence development among the planners’ about moisture.    The two methods that have been used to achieve the purpose of this exam are interviews and literature studies. The target group in this exam is the construction companies in Sweden. The way of how the companies handle of moisture safety design is being reviewed in the design stage.  Of all involved actors in the design phase, the focus is on the planners'. Three out of five planners' are dissatisfied with their own moisture competence, which is in line with the opinion of the experts' of moisture about the planners' competence.   During the interviews, several experts' of moisture have pointed out the need for increased moisture competence among the planners'. The lack competence means that the planners' cannot consider or detect possible moisture risks during the moisture safety design. The method that is used by 80% of the planners' during moisture safety design is the ByggaF method. The planners' knowledge of ByggaF is still low according to the experts' of moisture and for this reason the planners' cannot apply entirely the ByggaF method. The tools that planners' need to have with them is knowledge and experience. In order to discover what is wrong, you need to have both the knowledge and experience about what is right.  Based on the response from both the building committee and the participants, a review of the documentation regarding the moisture safety work is not always requested by the building committee.  The conclusion is that projectors must acquire competence in both moisture and the ByggaF method.

När en konstruktion blir fuktskadad påverkas de ingående materialen på olika sätt och i vissa fall uppstår så kallad mikrobiell tillväxt som kan påverka människans hälsa. Det finns studier om hur människor reagerar på sådan mikrobiell tillväxt, hur materialen påverkas av olika fuktbelastningar och hur mycket pengar det kostar att byta ut denna konstruktion. Vad som inte finns är hur miljön påverkas att i förtid behöva byta ut en fuktskadad konstruktion. Utifrån ovan nämnda har detta examensarbete vid högskoleingenjörsprogrammet i Byggteknik och design vid Kungliga Tekniska Högskolan utförts.  Det har utförts tillsammans med AK-konsult Indoor Air AB och har i uppdrag att belysa vikten i att fuktsäkerhetsprojektera rätt utifrån ett miljöperspektiv, och att få faktiska siffror på hur mycket koldioxid det genererar att i förtid behöva byta ut en konstruktion. Rapporten är avgränsad till en putsad enstegstätad regelvägg som är uppbyggd enligt följande: utvändig puts, putsbärare av EPS, vindskyddsskiva, träreglar med mellanliggande värmeisolering, luft- och ångspärr och invändig skiva. Miljöpåverkan har beräknats i hur mycket koldioxid 1 m2 av denna konstruktion genererar. Koldioxidutsläppen för de ingående materialen har i största möjliga mån beaktats och beräknats utifrån råvaruutvinning, transport av råmaterial, tillverkning av produkter och transport fram till byggarbetsplatsen. För att kunna beräkna transporter av material och arbetskraft för uppförandet av konstruktionen har en fiktiv byggarbetsplats bestämts (Hammarby Sjöstad, Stockholm). Även för att ge en bättre bild om hur stora koldioxidutsläppen är vid transport av material och hur ett verkligt fall kan se ut har en fiktiv väggyta på 198 m2 valts att studeras. De emissionsvärden som använts i denna rapport baseras i första hand på de olika materialtillverkarnas byggvarudeklarationer samt samtal med miljöansvariga på de berörda företagen. För att lättare kunna jämföra resultaten av de ingående materialen i detta examensarbete presenteras de i form av utsläpp av totalt kilo koldioxid per mängd material [kgCO2/mängd material]. Det presenteras även fyra olika uppbyggnader av den putsade enstegstätade regelväggen. Det för att visa hur miljön påverkas om tjockputs eller tunnputs används tillsammans med glasfiberarmerad vindskyddsskiva eller en pappbeklädd vindskyddsskiva med en kärna av gips. Dessa olika typer av väggkonstruktionerna betecknas vägg 1, 2, 3 och 4 i rapporten.  De resultat som tagits fram visar att det genereras ungefär lika mycket koldioxid att byta ut 198 m2 av den angivna väggkonstruktionen som att köra en bensindriven personbil nästan ett halvt varv runt jorden (jordens omkrets är ca 4000 mil). Resultaten visar att det är små skillnader i koldioxidutsläpp vad det gäller de olika väggkonstruktionerna. Vägg 2 genererar den största mängden koldioxid, totalt 3223 kgCO2 (1 m2 genererar 16 kgCO2), följt av vägg 1 som genererar 3206 kgCO2 (1 m2 genererar 16 kgCO2). Resultaten visar att produktion av material står för den största individuella delen av utsläpp, 2181 kg koldioxid (ca 2/3 av de totala koldioxidutsläppen) för vägg 2. Där bidrar glasullen med den ingående största delen 891 kgCO2 (41 % av det totala koldioxidutsläppet från materialtillverkning), följt av armeringsnätet på 364 kgCO2 (17 % av det totala koldioxidutsläppet från materialtillverkning). Materialtransporter står för ungefär 505 kg koldioxid (ca 1/6 av de totala koldioxidutsläppen) och styrs främst av typ av lastbil, avverkad sträcka samt lastutnyttjande. Persontransporter till och från arbetsplatsen står för ungefär 537 kg koldioxid (ca 1/6 av de totala koldioxidutsläppen) där mängden koldioxid främst styrs av antalet arbetade dagar samt typ av transportfordon. Den genererade mängden koldioxid för ett totalt utbyte av en väggkonstruktion på 198 m2 skulle, omräknat i svensk elmix, förbruka en energimängd som skulle räcka till byggnadens specifika energianvändning i 17,9 år. Ca 36 % av byggnadens förväntade livslängd på 50 år. Resultaten i denna rapport visar att det ur ett miljöperspektiv är viktigt att lägga stor vikt vid fuktsäkerhetsprojektering. Detta för att påverkan på miljön kan begränsas avsevärt om konstruktioner inte behöver bytas ut i förtid pga. omfattande fuktskador. Med tanke på hur många kvadratmeter dylik fasad som byggts finns högst sannolikt en tämligen stor miljöskuld inbyggd i denna fasadtyp. / When a structure is damaged by moisture, the materials are affected in different ways and sometimes this moisture will lead to mould growth that can affect the human health. Today we can read studies about how human health reacts to this mould growth, how materials reacts and how much money it costs to rebuild the moisture damaged structure. What we don´t know is how much impact it will have on the environment to replace a moisture damaged structure with a new one. From these initial sentences is this degree project in building technology, first level at the Constructional engineering and design program at Kungliga Tekniska Högskolan. This thesis is commissioned by AK-konsult Indoor Air AB and is supposed to highlight the importance of protecting structures against moisture damage from an environmental point of view.  Furthermore it will also result in real figures over how much carbon dioxide a premature replacement will generate. This thesis will strictly look at an insulated, rendered, unventilated and undrained stud wall. It is build-up as: exterior plaster, plaster base (EPS), wind protect-board, wooden framework with insulation, polyeten sheet and interior board. The environmental impact will be measured in how much carbon dioxide 1 m2 of this wall construction will generate. Carbon dioxide emissions from wall materials have been calculated on the basis of resource extraction, transportation of raw materials, manufacturing of products and transportation to construction site. To make the transportation calculations possible a fictitious construction site has been determined (Hammarby Sjöstad, Stockholm). Also to provide a better picture of how big the emissions are from transportations and how a real case scenario can look like have a 198 m2 wall been calculated. The carbon dioxide emissions in this report are in first hand based on material manufacturer’s environmental declarations and dialogues with environmental specialists at manufacturers. To make the comparison of the result easier between the construction materials they all will be presented in terms of kilo carbon dioxide [kgCO2/amount material]. The result will also present four different types of the above named wall construction. That is to show how the environment affects if thick or thin plaster is used together with fiberglass reinforced wind protect-board or papercoated wind protect-board with gypsum core. These different types of wall construction will in the report be named as wall 1, 2, 3 and 4. The result from this report show that it is generating approximately the same amount of carbon dioxide to change the moisture damage wall as to drive a gasoline-powered car halfway around the earth (diameter approximately 4 0000 kilometers). The results show that it is small differences in carbon dioxide between the four types of wall constructions. Wall 2 generates the largest amount of carbon dioxide emissions, total 3223 kilo (1 m2 generates 16 kgCO2), followed by wall 1 that generates 3206 kilo carbon dioxide (1 m2 generates 16 kgCO2). The result also shows that the largest amount of emissions is created by the production of the new materials, 2181 kilo carbon dioxide (approximately 2/3 of the total carbon dioxide emissions). Where the largest amount of emissions comes from glass wool with 891 kilo carbon dioxide (41 % of the total carbon dioxide from the material production), followed by reinforcement mesh with 364 kilo carbon dioxide (17 % of the total carbon dioxide emissions from material production). Transportation of materials stands for 505 kilo carbon dioxide, slightly less than 1/6 of the total, with key parameters distance, type of vehicle and load utilization. Transportation of labor stands for approximately 537 kilo carbon dioxide slightly more than 1/6 of the total carbon dioxide emissions where the key parameters are number of worked days and type of transportation. The generated carbon dioxide emissions to build a new 198 square meter wall construction corresponds to the specific energy use for a normal house (198m2) for over 17,9 years. Approximately 36 % of the buildings expected life-span of 50 years. The result shows that it is important from an environmental point of view to protect constructions from moisture damage. That is because the fact of not needing to premature replace the moisture damaged construction can considerably reduce the environmental impact. Considering how many such facades that are built is it most likely a rather large environmental liability built in this facade type.

Syfte: Idag riskerar cirka 300 000 hushåll med uteluftsventilerad krypgrund att bli angripna av fukt- och mögelskador. Klimatet i en uteluftsventilerad krypgrund påverkas i stor grad av temperaturen och den relativa luftfuktigheten. Det råder inga tvivel om att klimatet står inför förändringar, vilket innebär en höjd temperatur och en förändring av den relativa luftfuktigheten. Detta gör att den uteluftsventilerade krypgrunden inte har möjlighet att torka ut under vissa perioder på året och utsätts då för en förhöjd risk av fuktskador. Parallellt med klimatförändringen moderniseras även uppvärmningssystemen i småhusen, vilket ändrar förutsättningar för krypgrunderna. Målet med arbetet är att undersöka om klimatförändringarna och installation av golvvärme i träbjälklaget har bidragit till fuktskador i uteluftsventilerade krypgrunder och ge underlag till effektivare åtgärder av fuktskador. Metod: För att utreda om klimatförändringarna är ett problem för de uteluftsventilerade krypgrunderna har dokumentanalyser genomförts vilka sedan följdes av beräkningar av krypgrundens relativa luftfuktighet. På samma sätt gavs svar på om golvvärmen är en bidragande faktor till fuktskadorna. Båda frågeställningarna styrktes även av kvalitativa intervjuer med sakkunniga personer. Hur fuktskadorna effektivare kunde åtgärdas togs främst fram genom kvalitativa intervjuer men styrktes av dokumentanalyser. Resultat: Studien visar att klimatförändringarna kommer att påverka uteluftsventilerade krypgrunder i positiv bemärkelse då studien endast tog hänsyn till temperaturhöjningen. Installation av golvvärme har även visats vara positivt mot fuktskador i en uteluftsventilerad krypgrund om isolering i bjälklaget saknas eller är bristfällig. Branschen ser ingen vinst i att effektivisera åtgärdsmetoderna då dessa redan är välprövade och väl fungerande. Konsekvenser: Ett varmare klimat ger bättre förutsättningar för en uteluftsventilerad krypgrund. Medvetenheten om hur klimatförändringarna påverkar krypgrunderna ger byggbranschen ett försprång att förbereda sig inför kommande förändringar. Kunskapen om att golvvärme kan ge positiva effekter mot fuktskador i uteluftsventilerade krypgrunder ger nya förutsättningar för renoveringar och åtgärder mot fuktskador, dock måste energiförlusterna tas i hänsyn i dessa fall. Branschen ser ingen vinst i att effektivisera åtgärdsmetoderna, vilket gör att det inte finns någon anledning att gå djupare in i detta. Begränsningar: Arbetet behandlar endast uteluftsventilerade krypgrunder med träbjälklag som ligger inom Sveriges gränser. Denna studie är därför inte applicerbar på andra konstruktioner eller utanför Sveriges gränser. Endast klimatförändringarna det senaste seklet och fram till 2100 tas hänsyn till i rapporten. Studien tar heller inte hänsyn till fukttillskott från mark och dagvatten, likaså görs inga beräkningar på ventilation. / Purpose: Today are about 300 000 buildings with outdoor ventilated crawl space at risk to be contaminated by moisture and mold damage. An outdoor ventilated crawl space’s climate is greatly affected by the temperature and the relative humidity. There is no doubt that the climate is facing changes, which means an increased temperature and a change in the relative humidity. This prevents the outdoor ventilated crawl space from drying out during certain periods of the year and is then exposed to a heightened risk of moisture damage. Parallel to the climate change the heating systems are being modernized in houses, which changes the conditions for the crawl spaces. The objective of this essay is to do a research if climate change and the installation of underfloor heating in the greater part of the joist area has given rise to moisture damage in outdoor ventilated crawl spaces and provide good basis for more effective measures to moisture damage. Method: To investigate whether the climate change is a problem for outdoor ventilated crawl spaces have document analyzes been conducted, which was followed by calculations of the crawl spaces’ relative humidity. Calculations have been made to find out if the underfloor heating is a contributing problem to moisture damage. Both issues are also corroborated by interviews with qualified people. How the moisture damage more effective could be fixed was answered primarily through qualitative interviews, but corroborated by document analysis. Findings: The study shows that climate change will affect outdoor ventilated crawl spaces in a positive sense, only account to the temperature rise. Installing underfloor heating has also been shown to be positive against moisture damage in outdoor ventilated crawl spaces if insulation in the soffit is missing or deficient. The industry sees no gain in efficiency action methods as these are already proven and well- functioning. Implications: A warmer climate provides better conditions for outdoor ventilated crawl space. Being aware of the changes associated with climate change, and its effects on buildings give the construction industry a head start to prepare for future changes. Knowledge that underfloor heating can provide positive effects against moisture damage in crawl spaces creates new opportunities for renovations and actions against dampness but the energy losses in this case must be considered. Since the industry does not see profit in streamlining action methods is no need to go deeper into this. Limitations: The report deals only outdoor ventilated crawl spaces with wooden soffit that is located within the Swedish borders. This study is therefore not applicable to other constructions or other countries. Only climate change in the last century and up until 2100 are taken into account in the report. Further on the study does not take the excess moisture from the soil or the storm water into account; likewise there are no calculations for the ventilation.