Fysisk aktivitet är en viktig komponent för att vi människor ska må bra, speciellt i vårt moderna men stillasittande samhälle. Inaktivitet är ett stort folkhälsoproblem idag och det leder till en rad kända livsstilssjukdomar. Den svenska folkhälsopolitiken utgår, sedan 2003, från elva målområden som fokuserar på de faktorer i samhället som påverkar folkhälsan. Ökad fysisk aktivitet är det nionde av dessa mål och det syftar till att ge ökad fysisk aktivitet för hela befolkningen. Fysisk aktivitet på recept (FaR) är en av de åtgärder som har införts i Sverige för att uppnå detta mål. Syftet med denna studie är att undersöka effekter av och de bakomliggande orsakerna till att vissa FaR-deltagare fullföljer eller avbryter sin receptperiod, samt varför vissa fortsätter att vara aktiva och andra inte efter receptperiodens slut. Detta har gjorts genom kvalitativa intervjuer. Det som bland annat framkom i resultatet var att det sociala stödet från familj, FaR-gruppen och receptutskrivaren har stor betydelse för att deltagaren ska fullfölja receptperioden. Det sociala stödet är också viktigt för att personen ska fortsätta vara fysisk aktiv efter receptets slut, vilket är FaR-verksamhetens syfte. Annat som kom fram i studien var att deltagarna har fått större förståelse kring den fysiska aktivitetens effekter, fått ökad livskvalitet och att uppföljning av deltagarens resultat är av vikt.

Inledning: Studier påvisar att livsstilsrelaterade sjukdomar ständigt ökar och att fysisk inaktivitet bidrar till detta, likaså att FaR ej används i den utsträckning som det skulle behövas. Syfte: Att belysa för distriktssköterskor vilka underlättande och försvårande faktorer sjukvårdspersonal kan uppleva vid förskrivning av fysisk aktivitet på recept, FaR. Metod: En empirisk fenomenografisk intervjustudie med kvalitativ ansats. Fokusgruppsintervjuer med nio deltagare utfördes på tre vårdcentraler. Huvudresultat: Underlättande och försvårande faktorer framkom inom organisation samt i mötet mellan sjukvårdspersonal och patient, exempelvis stöd från cheferna, utbildning och motiverade patienter var underlättande faktorer. Försvårande faktorer var exempelvis tidsbrist, avsaknad av teamarbete samt negativ inställning till FaR. Konklusion: Chefernas engagemang samt patienternas inställning till fysisk aktivitet och FaR var områden som framkom vara av stor betydelse när sjukvårdspersonal skulle förskriva FaR. Att chefer gav sjukvårdspersonalen resurser för att möjliggöra arbetet med FaR, i form av tid, utbildning och teamarbete ansågs vara en grundläggande faktor. Hälsofrämjande synsätt och prioritering av FaR hos cheferna ger spridning och förankring hos sjukvårdspersonalen. Patienternas inställning till egenvård och fysisk aktivitet var en betydande faktor vid förskrivning av FaR. Där har distriktssköterskor en huvuduppgift i att motivera patienterna till livsstilsförändringar och egenvård samt informera om fysisk aktivitets inverkan på hälsan. / Introduction: Studies indicate that lifestyle-related diseases is constantly increasing and that physical inactivity contributes to this, likewise that PAP is not used to the extent necessary. Objective: To highlight for district nurses what facilitating and aggravating factors health care professionals can experience about prescribing physical activity on prescription, PAP. Method: An empirical phenomenographic interview study with qualitative approach. Focus group interviews with nine participants were conducted on three health centers. Main Results: Facilitating and aggravating factors emerged in the organization and in the meeting between health care professionals and patient, for example support from the manager’s, education and motivated patients were facilitators. Aggravating factors was for example lack of time, lack of team work and negative attitudes toward PAP. Conclusion: The manager's commitment as well as the patient’s motivation towards physical activity and PAP was the areas that appeared to be of great importance when health care professionals prescribe PAP. Having managers who gave health care professionals resources in terms of time, training and teamwork was considered to be a fundamental factor and made it possible to work with PAP. A health promotion approach and prioritization of PAP from the managers leads to a spread and transmits to health care professionals. The patient's attitude towards self-care and physical activity were also a significant factor when prescribing PAP. There, district nurses have a major task in trying to motivate patients to lifestyle changes and self-care and to inform them about physical activities impact on health.

Fysisk inaktivitet orsakar stora kostnader för samhället, både inom sjukvården och på grund av produktionsbortfall, vilket uppskattas till sex miljarder kronor per år i Sverige. Det finns vetenskapligt belägg för att fysisk aktivitet på recept (FaR®) är ett bra alternativ till att ge medicin. Hur detta hanteras inom primärvården är därför av intresse, då det är denna vårdenhet som oftast har den första kontakten med kommande riskgrupper och därmed också stora möjligheter att påverka genom att motverka inaktivitet och främja hälsa. Författarens egna observationer väckte intresse för att undersöka hur sjuksköterskan kan bidra till just detta inom primärvården och med FaR® som verktyg. / Physical inactivity is causing major costs to the Swedish society (estimated to six billion SEK per year), due to increasing health care costs and a decline in production. There is scientific evidence that physical activity on prescription (FaR®) is an efficient alternative to pharmaceuticals. With this in mind it is therefore of interest how this handled within primary care, since primary care usually are the first contact with future risk groups and could have a great potential to influence by preventing inactivity and encourage health. Personal observations of the author arouse interest to investigate how nurses can contribute to increased health with FaR® as a tool within primary care.

<p>Syftet var att beskriva distriktssköterskans erfarenheter och inställningar till FYSS samt förskrivning av FaR vid hälsocentraler med hög respektive låg förskrivning. Sjutton distriktssköterskor deltog från två topplistplacerade hälsocentraler och en icke topplistplacerade hälsocentral i ett län, i Mellansverige. Datainsamlingen gjordes genom semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Analysen gav två kategorier</p><p><strong><em>Organisation och <strong><em>Individ för de topplistade hälsocentralerna respektive den icke topplistade hälsocentralen samt sex underkategorier vardera. Kategorin Organisation inom de topplistade hälsocentralerna innehöll underkategorierna <em>ledningsstöd, utbildning samt <em>uppföljning och ekonomi. Kategorin Individ beskrev <em>förskrivarens inställning, distriktssköterska med specialiserat arbete och <em>förskrivna motionsformer. Kategorin Organisation inom den icke topplistade hälsocentralen innehöll underkategorierna <em>ledningsstöd, att öka motivationen och <em>samarbete. Kategorin Individ beskrev underkategorierna <em>förskrivarens inställning, att motivera till livsstilsförändring samt <em>uppföljning. FaR förskrevs främst av distriktssköterskor inom diabetes- och blodtrycksmottagningar och de upplevde ledningens stöd. Vid den icke topplistplacerade hälsocentralen saknades ledningsstöd, alla hade inte FaR-utbildning. Tid till kollegiediskussioner för att få in rutiner, läkarstöd p.g.a. patienters multipla sjukdomsdiagnoser och kunskap om förskrivningsbara aktiviteter efterfrågades. Lyckad förskrivning krävde motiverade patienter, individanpassade motionsformer och samarbete med t.ex. sjukgymnaster. Chefer <em>"tryckte på" för ökat antal förskrivningar, utbildning om förhållningssätt att motivera till fysisk aktivitet önskades. FaR uppgavs vara ett av distriktssköterskans ansvarsområden och förväntades öka i framtiden. </em></em></em></em></em></em></em></em></em></em></strong></em></strong></p> / <p>The purpose was to describe district nurses’ experiences and perceptions of Physical activity in Disease prevention and Treatment and Prescriptions of Physical activity (PaP), in health centers, reported high respectively low prescriptions of physical activities. Seventeen district nurses, from two top listed and one not top listed center, in a county, in the middle of Sweden participated. Semi-structured interviews analyzed by qualitative content analysis resulted in two categories</p><p><strong><em>Organization and <strong><em>Individual and six subcategories respectively, for both groups. The category Organization within the top listed centers’ included the subcategories <em>management support, education and <em>follow-ups and economy. The category Individual described <em>preceptor’s attitudes, district nurse with specialized work and <em>type of activities. The category Organization within the not top listed centre included <em>management support, to increase motivation and <em>cooperation. The category Individual described <em>preceptor’s attitudes, to motivate lifestyle changes and <em>follow-ups. PaP occurred mainly in diabetes and blood pressure care, management support was experienced. In the not top listed centre, management support and education lacked. Time for collegial discussions forming routines, physicians’ support and knowledge about type of activities were requested. Successful prescription required motivated patients, individualized activities and interaction with physiotherapists. Educations supporting patients’ motivation were demanded, managements’ stressed increased prescriptions and PaP was reported a district nurse responsibility, expected to increase. </em></em></em></em></em></em></em></em></em></strong></em></strong></p>

<p><strong>Syfte</strong>: Studiens syfte var att deskriptivt beskriva förskrivningar av Fysisk aktivitet på Recept (FaR^®) i Primärvården i Landstinget Uppsala Län (LUL) 2009.</p><p><strong>Metod</strong>: Insamlad data från förskrivare, på 26 vårdcentraler i LUL, erhölls i form av utdrag ur journalsystemet Cosmic. Data bestod av avidentifierade recept vilka sammanställdes med hjälp av variabler i Excel. I Cosmic registreras data från receptet om patienterna (kön, ålder), ordinationen (förskrivningsorsak, träningsform, typ av aktivitet, intensitet, duration), förskrivarens profession, vårdcentral samt förekomst av ordination med hänvisning till stöd av friskvårdslots.</p><p><strong>Resultat</strong>: Under 2009 förskrevs 883 FaR ut i primärvården i LUL. Detta motsvarar totalt 0,55 % av alla de som besökt vårdcentral i primärvården med en spridning på vårdcentralnivå mellan 0,04 % till 2,45 %. Medelåldern för hela populationen är 49 år (åldersspann 18-86 år). Majoriteten FaR är utskrivna till kvinnor (586 stycken). <em>Smärta rörelseorgan</em> är den mest förekommande förskrivningsorsaken hos både män och kvinnor. Sjukgymnaster förskriver mest FaR (53,9 %) och därefter kommer läkare (23,4 %) och sjuksköterskor (13,1 %). Måttlig konditionsträning i form av promenad är den träningsform som ordineras mest och durationen följer den dagliga rekommendationen 30 minuter. Totalt blev 28,4 % av patienterna hänvisade till stöd hos friskvårdslots.</p><p><strong>Slutsats</strong>: Alla vårdcentraler i primärvården i LUL, som använder journalsystemet Cosmic, har skrivit ut FaR i varierande utsträckning. Förskrivningsfrekvensen uppkommer till 0,55 % av alla unika patientmöten. Ur en hälsosynpunkt bör mer fokus läggas på implementeringen av FaR-förskrivningar för att möjligöra en ökning av denna frekvens.</p>

Syfte: Studiens syfte var att deskriptivt beskriva förskrivningar av Fysisk aktivitet på Recept (FaR®) i Primärvården i Landstinget Uppsala Län (LUL) 2009. Metod: Insamlad data från förskrivare, på 26 vårdcentraler i LUL, erhölls i form av utdrag ur journalsystemet Cosmic. Data bestod av avidentifierade recept vilka sammanställdes med hjälp av variabler i Excel. I Cosmic registreras data från receptet om patienterna (kön, ålder), ordinationen (förskrivningsorsak, träningsform, typ av aktivitet, intensitet, duration), förskrivarens profession, vårdcentral samt förekomst av ordination med hänvisning till stöd av friskvårdslots. Resultat: Under 2009 förskrevs 883 FaR ut i primärvården i LUL. Detta motsvarar totalt 0,55 % av alla de som besökt vårdcentral i primärvården med en spridning på vårdcentralnivå mellan 0,04 % till 2,45 %. Medelåldern för hela populationen är 49 år (åldersspann 18-86 år). Majoriteten FaR är utskrivna till kvinnor (586 stycken). Smärta rörelseorgan är den mest förekommande förskrivningsorsaken hos både män och kvinnor. Sjukgymnaster förskriver mest FaR (53,9 %) och därefter kommer läkare (23,4 %) och sjuksköterskor (13,1 %). Måttlig konditionsträning i form av promenad är den träningsform som ordineras mest och durationen följer den dagliga rekommendationen 30 minuter. Totalt blev 28,4 % av patienterna hänvisade till stöd hos friskvårdslots. Slutsats: Alla vårdcentraler i primärvården i LUL, som använder journalsystemet Cosmic, har skrivit ut FaR i varierande utsträckning. Förskrivningsfrekvensen uppkommer till 0,55 % av alla unika patientmöten. Ur en hälsosynpunkt bör mer fokus läggas på implementeringen av FaR-förskrivningar för att möjligöra en ökning av denna frekvens.

Syftet var att beskriva distriktssköterskans erfarenheter och inställningar till FYSS samt förskrivning av FaR vid hälsocentraler med hög respektive låg förskrivning. Sjutton distriktssköterskor deltog från två topplistplacerade hälsocentraler och en icke topplistplacerade hälsocentral i ett län, i Mellansverige. Datainsamlingen gjordes genom semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Analysen gav två kategorier Organisation och Individ för de topplistade hälsocentralerna respektive den icke topplistade hälsocentralen samt sex underkategorier vardera. Kategorin Organisation inom de topplistade hälsocentralerna innehöll underkategorierna ledningsstöd, utbildning samt uppföljning och ekonomi. Kategorin Individ beskrev förskrivarens inställning, distriktssköterska med specialiserat arbete och förskrivna motionsformer. Kategorin Organisation inom den icke topplistade hälsocentralen innehöll underkategorierna ledningsstöd, att öka motivationen och samarbete. Kategorin Individ beskrev underkategorierna förskrivarens inställning, att motivera till livsstilsförändring samt uppföljning. FaR förskrevs främst av distriktssköterskor inom diabetes- och blodtrycksmottagningar och de upplevde ledningens stöd. Vid den icke topplistplacerade hälsocentralen saknades ledningsstöd, alla hade inte FaR-utbildning. Tid till kollegiediskussioner för att få in rutiner, läkarstöd p.g.a. patienters multipla sjukdomsdiagnoser och kunskap om förskrivningsbara aktiviteter efterfrågades. Lyckad förskrivning krävde motiverade patienter, individanpassade motionsformer och samarbete med t.ex. sjukgymnaster. Chefer "tryckte på" för ökat antal förskrivningar, utbildning om förhållningssätt att motivera till fysisk aktivitet önskades. FaR uppgavs vara ett av distriktssköterskans ansvarsområden och förväntades öka i framtiden. / The purpose was to describe district nurses’ experiences and perceptions of Physical activity in Disease prevention and Treatment and Prescriptions of Physical activity (PaP), in health centers, reported high respectively low prescriptions of physical activities. Seventeen district nurses, from two top listed and one not top listed center, in a county, in the middle of Sweden participated. Semi-structured interviews analyzed by qualitative content analysis resulted in two categories Organization and Individual and six subcategories respectively, for both groups. The category Organization within the top listed centers’ included the subcategories management support, education and follow-ups and economy. The category Individual described preceptor’s attitudes, district nurse with specialized work and type of activities. The category Organization within the not top listed centre included management support, to increase motivation and cooperation. The category Individual described preceptor’s attitudes, to motivate lifestyle changes and follow-ups. PaP occurred mainly in diabetes and blood pressure care, management support was experienced. In the not top listed centre, management support and education lacked. Time for collegial discussions forming routines, physicians’ support and knowledge about type of activities were requested. Successful prescription required motivated patients, individualized activities and interaction with physiotherapists. Educations supporting patients’ motivation were demanded, managements’ stressed increased prescriptions and PaP was reported a district nurse responsibility, expected to increase.

Sammanfattning Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att få fysisk aktivitet ordinerat på recept av distriktssköterskan och om möjligheten att följa det ordinerade. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Tio kvinnor och tio män som erhållit FaR från två hälsocentraler i Mellansverige deltog i studien. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys. Analysen utmynnade i ett tema: Positivt och enkelt, men ändå svårt att följa receptet och förändra sin livsstil. Fyra kategorier framkom: Att se fysisk aktivitet/förändring som en möjlighet, Att se fysisk aktivitet/förändring som ett hinder, Att bli medveten om behovet av fysisk aktivitet och Att ta kontroll eller inte över sin fysiska aktivitet. De flesta av deltagarna i studien var positivt inställda till FaR. Många upplevde FaR som en "kick" för att börja motionera. Några hade även ändrat sina levnadsvanor gällande kosten. Olika hinder och omständigheter framkom varför ordinationen inte följdes. Slutsatsen är att patienterna i stort är positiva till FaR, men det kan vara svårt att följa ordinationen och förändra sin livsstil på grund av bristande motivation. Nyckelord: Distriktssköterska, FaR (fysisk aktivitet på recept), motivation, patient, upplevelse / Abstract The purpose of this study was to describe patients' experiences of receiving physical activity prescribed by the district nurse, and the possibility of adhering to the prescription. The study had a descriptive design and a qualitative method was used. Ten women and ten men who received physical activity on prescription from two different medical centers in central Sweden participated in the study. Data was collected through semi-structured interviews. The interviews were analyses with a qualitative content analysis. The analysis resulted in one theme: Positive and simple, yet difficult to adhere to the prescription and change their lifestyles. The analysis resulted in four categories: To see physical activity and changes as an opportunity, To see physical activity and changes as an obstacle, To become aware of the need for physical activity and To take control or not over their physical activity. Most of the participants in the study were in favor of the prescription. Many experienced the physical activity prescribed as a motivation to start exercising, some had even changed their lifestyle habits and diets. Various obstacles and circumstances contributed to why prescriptions were not adhered to. The conclusion is that the patients in general proved positive to physical activity on prescription, however it may sometimes be difficult to adhere to the prescription and change lifestyles due to lack of motivation. Keywords: District nurse, physical activity on prescription, motivation, patient, experience

No description available.

Fysisk aktivitet och inaktivitet har under senare år fått mycket uppmärksamhet när man talar om hälsa. World Health Organization har identifierat fysisk inaktivitet som den fjärde vanligaste dödsorsaken i världen och vi går mot ett allt inaktivare samhälle. Fysisk aktivitet på Recept är en arbetsmetod som förebygger ohälsa och främjar hälsa genom förskrivning av fysisk aktivitet. Denna kvalitativa forskningsstudie belyser hur idrottsförbunds-, hälso- och sjukvårdspersonal i ett av Sveriges län talar om konceptet Fysisk aktivitet på Recept. Syfte: Studiens syfte är att analytiskt beskriva och problematisera de diskursiva mönster om FaR som kommer till uttryck genom hur ett antal FaR-arrangörer talar om FaR. Teoretisk utgångspunkt: Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Materialet har samlats in med hjälp av sju semistrukturerade intervjuer och materialet har analyserats med hjälp av en kritisk diskursanalys. Resultat: Ur analysen framträdde tre övergripande diskurser, en pedagogisk diskurs, en medicinsk diskurs och en aktualiseringsdiskurs. Resultaten visade på att det finns en problematik kring hur personal i den Svenska hälso- och sjukvården talar om och arbetar med Fysisk aktivitet på Recept. Det talas om konceptet som ett komplement till vanlig sjukvård snarare än som en etablerad arbetsmetod och de styrdokument som finns följs inte i de flesta verksamheter. Att styrdokument och avtal mellan verksamheter inte följs skapar även en problematik kring de pedagogiska aspekterna i konceptet. Slutsats: Slutsatser som kan dras är att FaR behöver aktualiseras i den svenska hälso- och sjukvården och i samhället. Arbetet behöver även etableras som en rutin i det vardagliga arbetet inom hälso- och sjukvården för att det ska fungera. Uppmärksammas inte dessa fakta och inget görs, är enligt författarna i den föreliggande risken överhängande att Fysisk aktivitet på Recept glöms bort och kanske även dör ut som arbetsmetod. / Physical activity and inactivity has during the last years received a lot of attention when it comes to health. World Health Organization has identified physical inactivity as the fourth most common reason for death in the world and we are moving towards a society with increased levels of physical inactivity. Physical activity on Prescription (PaP) is a working method for obviating illness and promoting health through prescription of physical activity. The involved organizations in this research were healthcare and sports federation in one of Sweden’s regions and this qualitative study elucidate their way of talking about Physical activity on Prescription. Aim: The aim of this study is to analytically describe and problematize the discoursive patterns of PaP as reflected by how a number PaP-organizers speak of PaP. Theoretical basis: The theoretical basis of the study is a social constructional perspective and the data material was conducted with the help of seven semi-structured interviews. The data material was analyzed using a critical discourse analysis. Result: Three discourses were found in the analysis, an educational science discourse, a medical discourse and an actualization discourse. The results showed that there’s a problem of how staff in the Swedish healthcare talk about and working with Physical Activity on Prescription. They talk about the concept as a complement to regular medical care, rather than as an established method of working and the steering documents are not followed in most organizations. The steering documents and contracts between the involved organizations are not followed which also creates problems concerning the educational aspects in the concept. Conclusion: Conclusions to be drawn is that PaP needs to be updated in the Swedish healthcare system and the society. The working method also needs to be established as a routine to the healthcare employees’ work tasks to make it work. If these facts are not observed and taken into action, there is a large risk that Physical activity on Prescription will be forgotten and might even disappear as a working method.