Qvarfordt, K (2014). Physical activity on prescription, the individual experience. Thesisin Public Health. School of Health and Work, University of Gävle.In order to increase physical activity and to create a better health licensed staff mayprescribe physical activity to patients. The purpose of this paper is to find out how fiveindividuals experienced getting Physical activity on Prescription, FaR ®. To answer thequestion I have used a qualitative method. The result was that all five perceived thattheir health had become better both mentally and physically . Three themes emergedfrom the interpretation of the interviews: motivation, drive and goal setting. FaR ® wasseen as a good method for giving individuals the motivation for a lifestyle change. FaR® serves as a means to make it easier for individuals to find the drive to go from beinginactive to active. The individuals were assisted by FaR ® to find their own goals forincreasing physical activity.The conclusion is that FaR ® is seen as positive by these individuals and seems tosupport a lifestyle change. It is clear, however, that more research on how individualsexperience physical activity on prescription is needed.

Abstrakt Fysisk aktivitet på recept (FaR), är en metod som används för att förebygga och behandla folksjukdomar. Syftet med FaR är att få individer att bli mer fysiskt aktiva [FA] och därigenom påverka sjukdomsbesvären i en positiv riktning. Till denna förändring krävs motivation och någonting som skapar en vilja att utföra FA. Syftet med denna studie har därför varit att undersöka om ett FaR- recept kan motivera till ökad FA hos FaR-klienter. Den metod som användes var semistrukturerade intervjuer med öppna frågor. Sex respondenter deltog i studien. Kravet var att personerna skulle ha FaR-recept. Resultatet pekar på att det upplevda stödet från såväl sjukvården, FaR- ledaren samt den sociala delen i form av familj, vänner och bekanta spelar stor roll för skapandet och upprätthållandet av motivation till FA hos FaR- klienten. Slutsatsen är att genom förmedlad kunskap och stöd från sjukvården och FaR- ledaren skapas en meningsfullhet, förståelse och hanterbarhet hos klienten. Detta kan leda till att öka motivationen till FA hos FaR-klienten. / Abstract Physical activity on prescription, (PaP), is a method used to prevent and treat common diseases. The aim of PaP is to get individuals to become more physically active [PA] and through that influence the disorders in a positive direction through a more active lifestyle. This change requires motivation and something that creates a desire to perform the PA. The purpose of this study was therefore to investigate whether a prescriptions may warrant increased PA in the clients. The methodology used in this study was semi-structured interviews with open questions. Six respondents participated. The requirement was that the people would have a PaP- prescription. The results indicate that the perceived support from both the healthcare, PaP- leader and social support plays a major role in the creation and maintenance of motivation to the PA in the PaP- client. The conclusion is that the mediated knowledge and support from health care and PaP leader created a meaningfulness, understanding and manageability of the client. This can lead to increased motivation to PA in PaP client.

Bakgrund: Otillräcklig fysisk aktivitet orsakar förtida dödsfall, sjukdomsbörda och sänkt livskvalitet. Uppskattningsvis uppfyller inte hälften av Sveriges befolkning riktlinjerna för fysisk aktivitet och detta kommer få konsekvenser för folkhälsan. Fysisk aktivitet på recept (FaR) är ett evidensbaserat och effektivt verktyg. Det är samtidigt en kostnadseffektiv behandlingsmetod som enkelt kan anpassas efter de individuella behov som föreligger. Dock tenderar användningen av FaR att vara låg bland vårdpersonal. Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga sjuksköterskors förskrivning samt uppföljning av fysisk aktivitet på recept på vårdcentraler. Metod: Studien genomfördes som en icke-experimentell, deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. En webbenkät skickades ut till 69 sjuksköterskor som arbetar på vårdcentraler, varav 34 inkluderades i studien. För att jämföra skillnader mellan grupper användes Mann Whitney U-test. Statistiken analyserades i programmet SPSS statistics. Resultat: Användningen av FaR var generellt låg bland sjuksköterskorna, 32,4 % uppgav att de aldrig hade förskrivit FaR och endast 5,9 % svarade att de förskrev FaR några gånger i veckan. De sjuksköterskor som saknade en utbildning i FaR utgjorde majoriteten, 90,9 %, av alla svarsdeltagare som angett att de aldrig förskrivit ett recept på fysisk aktivitet. En signifikant skillnad (p < 0,001) mellan de som hade FaR-utbildning och de som saknade utbildning, kunde ses i förskrivning men inte när det kom till uppföljning av FaR. Slutsats: Studien belyser hur FaR tenderar att användas av sjuksköterskor på vårdcentraler och till vilken utsträckning det utförs en särskild uppföljning av receptet. Resultatet indikerar att förskrivningen av FaR tenderar att vara låg och att utbildning i FaR tycks spela en signifikant roll för sjuksköterskors förskrivning. Mer forskning på en större population behövs för att kunna dra några mer generella slutsatser angående detta. / Background: Inadequate physical activity is causing early death, disease burden and lowering quality of life. Half of Sweden's population is estimated not to meet the recommendations for physical activity and this will have an impact on public health. Physical activity on prescription (PAP) is an efficient tool with scientific evidence. The method is cost effective and can easily be customized and prescribed according to the individual needs that exists. Though the use of PAP among health professionals tend to be low. Aim: The aim of this study is to map nurse's prescription and follow up of physical activity on prescriptions at health centers. Method: The study was conducted as a non-experimental, quantitative descriptive cross-sectional study. A websurvey was sent to 69 nurses working at health centers, 36 of whom were included in the study. Mann Whitney U-test was conducted to compare differences between groups. The statistics were analyzed using the SPSS statistics program. Results: The use of PAP was generally low among nurses, 32.4% reported that they had never prescribed PAP and only 5.9% responded that they prescribed PAP a few times a week. Nurses who lacked education in PAP represented the majority, 90.9%, of all respondents who stated that they never prescribed a prescription for physical activity. A significant difference (p < 0.001) between those who had an education in PaP and those who lacked education could be seen in prescription but not when it came to follow-up of PAP. Conclusion: The study shows how PAP tend to be used among nurses at health centers and to what extent a follow-up of the prescription is done. The results indicate that the prescription of PAP tend to be low and that education in PAP seems to play a significant role in nurse’s prescription. More research on a greater population is needed to draw any general conclusions about this.

Syfte Syftet med studien var att undersöka kunskapsläget gällande arbetsmetoden Fysisk aktivitet på recept bland läkarstudenter vid svenska universitet. Därtill var syftet att undersöka läkarstudenters inställning till Fysisk aktivitet på recept. Frågeställningar Frågeställningarna var följande: Hur ser kunskapsläget ut bland läkarstudenter i Sverige gällande Fysisk aktivitet på recept? Vilken inställning har läkarstudenter i Sverige till Fysisk aktivitet på recept? Finns det några skillnader i läkarstudenters självupplevda kunskap om och inställning till Fysisk aktivitet på recept beroende på kön, ålder, termin, universitet och egen fysisk aktivitetsnivå?  Metod  En kvantitativ metod med tvärsnittsdesign valdes för att kartlägga läkarstudenternas kunskaper och inställning. Studien riktade sig till läkarstudenter på termin 3-11 vid sex av sju svenska lärosäten som erbjuder en läkarutbildning. Enkäten bestod av kunskaps- och inställningsfrågor samt bakgrundsfrågor angående deltagarnas kön, födelseår, utbildningsort, termin och fysiska aktivitetsnivå. Datainsamlingen pågick från femte januari till sjätte februari år 2022.  Resultat  Kartläggningen baserades på 477 inkomna svar och visade på en positiv inställning till FaR- metoden bland läkarstudenterna. Däremot sågs en generell låg självupplevd kunskap bland studenterna. Det var få som uppgav att de hade kunskap gällande de fem beståndsdelarna i FaR- metoden samt var de kunde hitta stöd för rätt ordinering vid förskrivning av FaR. Vidare svarade majoriteten av respondenterna att de inte vet hur man förskriver FaR. Vid analys av skillnader gällande kunskap och inställning kunde en skillnad ses mellan universitet. Det kunde även noteras en skillnad i självupplevd kunskap mellan terminer. Beträffande kön, ålder och fysisk aktivitetsnivå kunde ingen signifikant skillnad påvisas. Dock fann man ett positivt samband mellan inställning och fysisk aktivitetsnivå.  Slutsats  En positiv inställning till och en låg självupplevd kunskap om FaR kunde noteras bland läkarstudenterna. För att kunna använda FaR-metoden krävs kunskap. Mer kunskap om FaR- metoden skulle troligen bibehålla eller öka framtida läkares övertygelse om metodens användbarhet samt bidra till en mer frekvent och bredare användning av den. Således har läkarutbildningarna en möjlighet att påverka framtidens hälsofrämjande arbete gällande fysisk aktivitet inom hälso- och sjukvård.

FaR står för fysisk aktivitet på recept och är framtaget för att främja fysisk aktivitet fördem som av någon anledning behöver hjälp med fysisk aktivitet isjukdomsförebyggande syfte eller för dem som har en sjukdom och behöver öka sinnivå av fysisk aktivitet. Tidigare forskning visar att FaR är ett mycket bra sätt för att blifysiskt aktiv. Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka hurCovid-pandemin har påverkat förskrivningar av FaR (Fysisk aktivitet på Recept) iSverige under perioden 2020 till 2022 Frågeställningarna är vilka hinder ochmöjligheter som fanns att förskriva FaR samt vilka erfarenheter som tas med framåt. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med tre fysioterapeuter, en läkare ochen person som arbetar på organisatorisk nivå. Resultat: Förskrivningar av FaRvarierade bland deltagarna. För de flesta deltagarna förskrevs några få eller inga alls,medan det hos andra var oförändrat. Personalbrist och tidsbrist var hinder förförskrivningen, då det är tidskrävande att förskriva och följa upp FaR samt attavdelningar gjorts om till Covid-avdelningar och att man arbeta de med de svårast sjukadär FaR inte är prioriterats. En möjlighet för förskrivningen var den ökadedigitaliseringen genom videomöten på grund av rekommendationer för distansering.Inför framtiden önskas en ny utformning av FaR och avlastning i form av FaR-lotsarsom kan ta hand om patienter som får FaR. Slutsats: FaR behöver utvecklas för att blimer användarvänligt och det behövs i form av tid, personal och pengar för att fortsattaarbeta för folkhälsan.

Bakgrund: Fysisk aktivitet är viktigt för att bibehålla en normal kroppsfunktion och hälsa. I dagens samhälle är människan mer stillasittande än någonsin och hälsoriskerna är många. Fysisk aktivitet på recept (FaR) som verktyg kan öka livskvalitén och kan dessutom ersätta läkemedelsbehandling vid viss sjukdom och som prevention mot ohälsa. Syfte: att beskriva erfarenheter av sjuksköterskeordinerad fysisk aktivitet på recept. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie där åtta resultatartiklar ur databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO inkluderades. Artiklarna sammanställdes och analyserades i flera steg för att besvara studiens syfte. Resultat: Fysisk aktivitet på recept var ett verktyg och hjälpmedel för att på ett evidensbaserat sätt förskriva personcentrerad fysisk aktivitet till patienten. Tillräckliga resurser var essentiellt för att sjuksköterskorna skulle kunna på ett så effektivt sätt som möjligt göra samtalen och receptet individanpassade utifrån patientens behov. Konklusion: Det var viktigt att förskrivaren hade gedigen kunskap om FaR och dess fördelar. Patienternas inre motivation behövde stöttas av sjuksköterskan då det påverkade chanserna till att FaR lyckades fullföljas. / Background: Physical activity is essential in maintaining normal body functionality and health. In today’s society, people are more sedentary than ever, with many health risks. Physical activity on prescription (PAP) as a tool can increase the quality of life, substitute drug treatment and work as prevention against illness. Purpose: To describe experiences of nurse prescribed physical activity on prescription. Method: The study was conducted as a literature review where eight result articles from the databases CINAHL, PubMed and PsycINFO were included. The selected articles were compiled and analysed in several steps to answer the study’s aim. Result: Physical activity on prescription was a tool and aid for prescribing person-centered physical activity to the patient in an evidence-based manner. Sufficient resources were essential so that the healthcare personnel could make the dialogue and the prescription individually adapted based on the patient’s needs in the most efficient way possible. Conclusion: It was essential that the prescriber had substantial knowledge of PaP and its benefits. The patients’ intrinsic motivation needed to be supported by the nurse as it affected the chances of PaP being successful.

Bakgrund: Fysisk aktivitet är en grundläggande och viktig komponent för att främja hälsa och välbefinnande. Fysisk Aktivitet på Recept (FaR) är en metod som används för att främja hälsa genom att inkludera fysisk aktivitet som en integrerad del av hälso- och sjukvårdsbehandling. Syfte: Att utforska fysioterapeuters upplevelse av att arbeta med FaR inom primärvården samt att identifiera hinder och underlättande faktorer för klinisk implementering. Metod: En kvalitativ studie genomfördes med innehållsanalys som analysmetod. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med totalt 10 fysioterapeuter från sju olika arbetsplatser. Resultat: Studiens resultat beskriver fysioterapeuternas upplevelse av fysisk aktivitet på recept. Resultatet presenteras i fyra kategorier och tretton underkategorier. De fyra kategorierna namngavs till Problematiska arbetssätt och bristande kunskap, Stödjande element i FaR-arbetet, Utvecklingsområden, Attityd till FaR varierar. Slutsats: Fysioterapeuters upplevelse av och inställning till FaR varierar stort. Det finns en rad olika faktorer som underlättar samt försvårar det kliniska arbetet, och dessa förhållanden skiljer sig över landet. Underlättande faktorer inkluderade utbildning, tillgängliga FaR-mottagare i närmiljön samt olika arbetsredskap som underlättade arbetet, såsom sammanställning av FaR-mottagare och journalsystem som integrerade med FaR-recepten. Faktorer som försvårade arbetet var tidsbrist, att arbetet med FaR upplevdes som tidskrävande, kunskapsbrist, besvärliga arbetssätt, brist på FaR-mottagare och efterverkningar av Covid-19.

Bakgrund: Fysisk inaktivitet är en av de största orsakerna till ohälsa i dagens samhälle. Evidens finns bakom det faktum att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan. Fysisk aktivitet på recept (FaR) har därför skapats för att underlätta främjandet av fysisk aktivitet, dels förebyggande dels som behandling av ohälsa. Syfte: Att belysa hur sjuksköterskor beskriver sin roll vid fysisk aktivitet på recept. Metod: Examensarbetet är en litteraturöversikt som bygger på vetenskapliga artiklar från databassökningar på CINAHL och PubMed. Data har analyserats i fem steg. Resultat: Tretton vetenskapliga artiklar har använts till examensarbetets resultat och efter analys har resultatet strukturerats i ett huvudtema och fem subteman. Huvudtemat blev; Hinder och behov kopplat till FaR – sjuksköterskornas roll där sjuksköterskor beskrev att främja delaktighet och hantera patientens inställning är viktiga behov som är svåra att uppfylla med den kunskap som finns. Sjuksköterskor menar även att tidsbrist och ett otillräckligt stöd från ledningen hindrar arbetet med FaR. Utifrån ovanstående skapades fem sub- teman; Sjuksköterskornas möjlighet att främja patienternas delaktighet vid FaR, Sjuksköterskornas förmåga att bemöta patienternas inställning till FaR, Sjuksköterskornas behov av ökad kunskap kring FaR, Sjuksköterskornas upplevelser av tidsbrist som hinder vid FaR & Sjuksköterskornas behov av stöd från ledning i arbetet med FaR. Slutsats: Genom resultatet av denna litteraturöversikt och tidigare forskning skulle slutsatsen kunna dras att, för att kunna öka implementeringen av FaR behöver sjuksköterskor utveckla sin kunskap, både hur patienter kan göras delaktiga, motiveras och stödjas under behandling men också kring arbetsmetoden FaR. För att ytterligare utveckla arbetssätten kring FaR beskrev sjuksköterskorna ett behov av stöd från ledningen. / Background: Physical inactivity is one of the main causes of today's illness among the population. There is a lot of evidence showing the positive health effects of physical activity. Physical activity on prescription (PaP) is created for the purpose to promote physical activity as prevention and treatment. Aim: To illuminate how nurses describe their role in physical activity on prescription. Method: The study is a literature review based on collected data from searches at CINAHL and PubMed. Data has been analyzed in five steps. Result: Based on 13 articles a main theme and sub-themes that showed how nurses describe their role was identified. The main theme: Barriers and needs when prescribing PaP – nurse´s role. The nurses described promoting patient participation and managing the patients attitude as important needs. These needs were difficult to meet with the available knowledge. Nurses also described lack of time and a non-supportive leadership as barriers when working with PaP. The following sub-themes were identified: Nurse´s ability to promote patient participation during treatments with PaP, Nurse´s ability to respond to patients attitude to PaP, Nurse´s need of increased knowledge about PaP, Nurse´s experience of lack of time as a barrier when prescribing PaP and Nurse´s need of a supportive leadership during work with PaP. Conclusion: The result of this literature review and previous research shows that in order to increase the implementation of PaP the nurses need to increase their knowledge. Both knowledge about how to promote patient participation but also about PaP. In order to develop the work with PaP nurses also described a need of having a supportive leadership.

Bakgrund: Personer med funktionsnedsättning är mindre fysiskt aktiva, upplever sämre livsvillkor och mindre delaktighet än övriga befolkningen. Fysisk aktivitet på recept (FaR) uppvisar evidens och utvecklingspotential för att öka fysisk aktivitet hos personer med funktionsnedsättningar. Enligt Socialstyrelsen behöver antalet förskrivna FaR öka för särskilda utsatta grupper. Således behövs mer kunskap om fysioterapeuters erfarenheter av att förskriva av FaR till personer med funktionsnedsättningar och därigenom stödja beteendeförändring. Syfte: Att undersöka fysioterapeuters erfarenheter av att förskriva fysisk aktivitet på recept (FaR) till personer med funktionsnedsättning med fokus på hur de stödjer beteendeförändring av fysisk aktivitetsnivå. Metod: Kvalitativ semistrukturerad intervjustudie och deskriptiv design, där induktiv kvalitativ innehållsanalys användes vid analys av materialet. Resultat: Analysen gav tolv underkategorier fördelade på fyra kategorier: Att beakta skäl till förskrivning och beteendeförändring, Att skapa förståelse för förskrivningen hos brukare och nätverk, Att hitta fungerande aktivitet samt Att stödja en beteendeförändring. Genom dessa beskrev fysioterapeuterna sina erfarenheter. Slutsats: Fysioterapeuternas erfarenheter av att förskriva FaR till personer med funktionsnedsättning och därigenom stödja beteendeförändring av fysisk aktivitetsnivå, beskrev en utmanande och komplex uppgift. Omgivningsrelaterade faktorer som ekonomi och aktivitetsutbud kan ibland hindra förskrivning och beteendeförändring hos brukare, trots att fysioterapeuterna skapat förutsättningar. Detta kan försvåra uppgiften att stödja en marginaliserad grupp till ökad fysisk aktivitet. / Background: Individuals with disabilities are less physically active, report lower  life conditions and a lower participation then the rest of the population. Physical activity on prescription (PAP) show a high degree of evidence and potential for development to improve the physical activity among people with disabilities. The amount of PAP within vulnerable groups needs to increase according to the National guidelines from the National board of Health & Welfare. Therefore more knowledge are needed about physiotherapist’s experiences of prescribing PAP to support behavior change for individuals with disabilities. Aim: The aim was to explore physiotherapist’s experiences of prescribing physical activity on prescription (PAP) for individuals with disabilities with the focus on behavior change towards increased physical activity. Method: A qualitative, semi structured interview study with descriptive design. An inductive, qualitative content analysis were used when analyzing the material. Result: The analysis resulted in twelve subcategories divided into four main categories: Reasons considered when prescribing and for behavior change, To create understanding among patients and their community about the prescription, To find a suitable activity and last To support behavior change. The physiotherapist’s within the study used these categories to depict their experiences. Conclusion: The physiotherapist’s experiences when prescribing physical activity on prescription for individuals with disabilities and to support their behavior change towards increased physical activity depicted a challenging and complex task. Environment-related factors such as economy and the availability of activities could hinder the prescription and patient’s behavior change despite preconditions created by the physiotherapist’s. This could hinder the task of supporting a marginalized group towards improvements in physical activity.

<p>Livsstilsrelaterade sjukdomar är ett växande globalt problem, och fysisk inaktivitet är en av de största riskfaktorerna. En av sjuksköterskans uppgifter är att motivera till hälsosammare levnadsvanor. En hälsofrämjande metod är fysisk aktivitet på recept, FaR®, som används i flera länder, men vars effekt även har ifrågasatts. Syftet med studien var att undersöka värdet av FaR® och vilka faktorer som påverkar det värdet. En granskning av 12 vetenskapliga artiklar genomfördes. Resultaten visade att FaR® medförde positiva förändringar hos deltagarna, men förändringarna påverkades av följsamheten. Förskrivningsfrekvensen varierade starkt, och det var framförallt läkare som skrev ut recept. En liten del av dem som låg i riskzonen för livsstilsrelaterade sjukdomar fick ett recept. FaR® bör användas till dem som är motiverade till förändring. Det behövs mer forskning om den påverkan FaR® har på dem som inte är följsamma och om kunskaperna och attityderna hos den hälso- och sjukvårdspersonalen som har förskrivningsrätt.</p>