Sveriges befolkning har under de senaste åren som helhet vuxit kraftigt men befolkningstillväxten har varit ojämnt spridd över landet. Detta då det främst är städer och starkare regioner som vuxit. Samtidigt som den totala befolkningen ökat har andra mer perifert belägna områden uppvisat den motsatta utvecklingen och istället minskat befolkningsmässigt. Utvecklingen förstärks ofta av låga fertilitetstal och en allt äldre befolkning. En minskande befolkning ger upphov till speciella förutsättningar för kommunernas möjligheter att skapa en god livsmiljö och ett ökande välstånd för dess befolkning.   Utifrån detta perspektiv syftar denna studie till att undersöka hur kommuner som befinner sig i stagnation tänker sig att de ska kunna utveckla eller bibehålla invånarnas välstånd. Studien har genomförts med den teoretiska utgångpunkten att organisationer och i det här fallet kommuner kan påverkas av olika tankefigurer och planeringsdoktriner. Deras stabilitet och förespråkande av vissa lösningar kan leda till en spårbunden där andra alternativ blir förbisedda. Studien har försökt besvara om stagnerande kommuner påverkas av sådana tankefigurer.    Studien har genomförts som en fallstudie där sex svenska stagnerande kommuner har utgjort fallen. De olika fallen har studerats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys vilken fokuserat på att djupstudera de utvalda kommunernas översiktsplaner. Det empiriska materialet har studerats genom ett antal analysfrågor vilka legat till grund för vilka delar som varit relevanta att lyfta fram. De nådda resultaten har sedermera analyserats med stöd av den presenterade forsknings- och kunskapsöversikten samt de teoretiska utgångspunkterna.   De dragna slutsatserna visar på att stagnerande kommuner generellt sätt ser stagnation och de effekter som den innebär som något negativt som de anser behöver brytas. Något som de tänker sig ska kunna ske genom att nya människor lockas att bosätta sig i kommunerna genom det som kommunerna betecknar som attraktiva boenden. Studien visar dock på att det överlag saknas tydliga planeringslösningar för hur en sådan utveckling ska kunna ske. Istället kan kommunernas inriktning ses som en slags from förhoppning att utvecklingen snart ska vända. Detta gör sammantaget att mycket av ställningstagandena i översiktsplanen liknar den allmänna politikens strävan efter att attrahera nya invånare och företag vilka ska bidra med tillväxt och därigenom ett ökande välstånd.   Det stora inslaget av allmänna politiska inslag i översiktsplanen visar på att tillväxtdoktrinen har en stor inverkan även på stagnerande kommuners planering. Med utgångspunkten att de studerade kommunerna under en längre tid påverkats av stagnation skulle det kunna varit rimligt att anta att de anpassat sig efter förutsättningarna och försökt hitta andra lösningar för att skapa välstånd. En förklaring till att så inte förefaller vara fallet kan vara tillväxtdoktrinens starka ställning i samhället något som gör att kommunerna inte ser några andra alternativ än att följa denna. Detta gör att kommunerna kan anses sitta fast i den dominerande tankefiguren.

Mot bakgrund till den samtida ökningen av migrationen till Sverige söker denna uppsats undersöka planeringens förhållningssätt till förekomsten av osäkerhet.  Uppsatsen utgår ifrån teoretiska beskrivningar av planering som en rationell verksamhet och betraktar osäkerhet som en begränsning för en planering som strävar efter ett rationellt och ändamålsenligt beslutsfattande och som bygger sin verksamhet på ett antagande om kunskap. För att belysa hur planeringen förhåller sig till osäkerhet intar uppsatsen ett socialkonstruktivistiskt förhållningssätt och försöker belysa bakomliggande resonemang och avväganden för att sedan ställa detta mot teoretiska beskrivningar av planeringen som en rationell verksamhet och förekomsten av en rationell diskurs. Studiens undersökning utgår ifrån en fallstudiemetodik där tre fall av kommunal planering har valts ut i syfte att studera den kommunala planeringens förhållningssätt till osäkerhet. Undersökningen har utförts genom intervjuer med kommunala tjänstemän och politiker kring hur planeringen påverkas och agerar utifrån de osäkerheter som förekommer i samband med den ökande migrationen. Genom en innehållsanalys av kommunernas översiktsplaner har undersökningen även sökt belysa hur dessa utsagor förhåller sig till kommunens övergripande ställningstaganden och hur dessa ställningstaganden i sin tur behandlar förekomsten av osäkerhet. Undersökningen visar sammanfattat att att stora delar av planeringens sätt att förhålla sig till och agera med hänsyn till situationen kan härledas till en rationell diskurs, där betonandet av överlagda avvägningar, ändamålsenlighet och en fokus på utveckling och tillväxt verkar vara centrala i planeringenshanterande och bedömning av situationen och de osäkerheter man kopplar till den.Planeringens förhållningssätt till förekomsten av osäkerhet verkar präglas av motsägelser där planeringen både erkänner förekomsten av osäkerhet men samtidigt antar säkerhet kring framtida tillväxt och utveckling, vilket inom ramen för uppsatsens teoretiska ramverk kan förstås som ett uttryck för en rationellt betingad tanke om utveckling. I den undersökta situationen verkar den praktiska planeringen i första hand inta ett avvaktande beteende med syfte att reducera osäkerhet och säkerställa ändamålsenliga beslut. Att planeringen samtidigt ger uttryck för en vilja om ett aktivt bemötande av situationen och målsättningar om utveckling kan tyda på en konflikt mellan dess funktioner som politisk visionsformulerande och rationellt genomförande verksamhet i bemötandet av osäkerhet. Undersökningen visar vidare på att visioner och målsättningar verkar spela en viktig roll i planeringens hanterande av situationen och kan förstås som både en förberedande åtgärd och ett försök att reducera osäkerhet genom att skapa intryck av säkerhet kring framtida utveckling.

Sammanfattning Temat för denna uppsats har varit folkhälsa och fysisk aktivitet inom fysisk planering. Syftet har varit att belysa om och i så fall hur kommuner i översiktsplaner behandlar folkhälsa med fokus på fysisk aktivitet. Uppsatsen ämnar diskutera den byggda miljöns påverkan på människors fysiska aktivitet.   Uppsatsens problemställning lyder: ”Hur behandlas folkhälsa i kommunal fysisk planering?”.  Folkhälsa har i uppsatsen avgränsats till folkhälsoaspekten fysisk aktivitet. För att besvara frågeställningen har uppsatsen utformats som en fallstudie med metoden kvalitativ och kvantitiv innehållsanalys. Det empiriska materialet består av två stycken översiktsplaner. De studerade översiktsplanerna är från Kalmar kommun samt Halmstad kommun. Empirin har analyserats utifrån ett antal utvalda nyckelord. Resultatet från innehållsanalysen har varit grund till den avslutande diskussionen. Diskussionen ställer analysresultatet mot de teoretiska utgångspunkterna som presenteras i uppsatsen.   Sammantaget går det att se av analysresultatet att folkhälsa och fysisk aktivitet är del av översiktsplaneringen i de kommuner som undersökts. I det empiriska materialet framhålls att planering bör möjliggöra för människor att vara fysiskt aktiva. Resultatet visar även att flertalet aspekter av de både begreppen behandlas utan att begreppen folkhälsa och fysisk aktivitet används. Det framgår att stadsform, infrastruktur, målpunkt, trygghet, säkerhet, jämställdhet samt grönområden påverkar mängden fysisk aktivitet.

Undersökningen syftade till att få uppfattning om förskolans nyttjande av grönområden och om grönstrukturen har en betydelse för förskolans verksamhet.  Syftet med undersökningen var även att kunna bidra med underlagsmaterial till Kristianstads kommun, i uppbyggandet av en ny grönplan. Resultatet av undersökningen skulle bidra till att understryka varför grönområden är viktiga och varför ett befintligt grönområde ska bibehållas.  Metoden har varit enkätundersökning och enkäten skickades ut till förskolor inom två utvalda områden. Frågorna i enkäten gick ut på att få veta hur ofta förskolan besöker allmänna grönområden, hur många allmänna grönområden det finns inom gångavstånd från förskolans verksamhet, hur förskolan ligger i förhållande till de allmänna grönområdena och vilka typer av grönområden som förskolan besöker.  Resultatet visade att 87,5 % ansåg att grönstrukturen hade en betydelse för förskolans verksamhet. Det visade sig även att största andelen av förskolorna var ute mellan 1-2 dagar i veckan i ett grönområde, grönområdena låg igenomsnitt 15 minuters gångavstånd från förskolan.  Majoriteten av förskolorna gick till platser som parkområden, lekplatser och skogsområden. Undersökningen visade ingen signifikans mellan hur ofta förskolan är i ett grönområde utanför förskolans område och vilka typer av grönområden förskolan gick till.

The rural development programme is a tool for promoting sustainable development in the Swedish countryside. The master plan should, for example, give directions for the national interest and describe how it will follow up national and regional targets such as the EU's environmental quality standards. Because the municipality has considerable freedom to formulate the plan in its sole discretion, and that it contains the municipality's political vision, it is also feasible to make a discourse analysis of the plan text. In discourse analysis, including articles and documents written by Rural Network Working Group on land use planning to be included. The purpose of discourse analysis is to see if there are differences in the way rural areas are described and if there are any flaws in how the designer interprets the rural development programme. Furthermore, the analysis result in tools that are adapted to the standards we create and choose. The standards we have are being designed based on our values, which differ. The standards, problems and values that are created are not always the only or best way to relate to a concept. It is that this work should take a position in the countryside. And the critical discourse analysis is used not only to examine the texts and discourses, but also to contribute to the debate on the ways and tools we should use for shaping a better society. / Landsbygdsprogrammet är ett verktyg för att främja en hållbar utveckling på den svenska landsbygden. Översiktsplanen ska exempelvis ge anvisningar om riksintressen och beskriva hur kommunen ska följa upp nationella och regionala mål som till exempel EU:s miljökvalitetsnormer. Eftersom kommunen i övrigt har stor frihet att utforma planen efter eget tycke och att den innehåller kommunens politiska vision blir det också görligt att göra en diskursanalys av planens text.I diskursanalysen kommer även artiklar och dokument skrivna av Landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för fysisk planering att ingå. Syftet med diskursanalysen är att se om det finns skillnader i hur landsbygden beskrivs och om det finns några brister i hur planeraren tolkar landsbygdsprogrammet. Vidare ska analysen resultera i verktyg som är anpassade till de normerna vi skapar och väljer.De normer vi har konstrueras utifrån våra värderingar, vilka skiljer sig åt. De normer, problem och värderingar som skapas är inte alltid det ända eller lämpligaste sättet att förhålla sig till ett begrepp. Det är det detta arbete ska ta ställning till i fråga om landsbygden. Och den kritiska diskursanalysen används inte bara för att granska texter och diskurser utan också för att för att bidra i diskussionen om vilka sätt och verktyg vi bör använda för forma att bättre samhälle. / <p>FM2412</p>

Många kustnära svenska städer riskerar att drabbas av framtida klimatförändringar, men framförallt stigande havsnivåer, något som ska beaktas och tas hänsyn till i den fysiska planeringen. Men hur? Parallellt med detta pågår stadsomvandlingar, med bland annat nybyggnation i kust- och vattennära områden, för att skapa en attraktiv kommun där folk vill bosätta sig och bo kvar. Den fysiska planeringen präglas , å andra sidan, av en osäkerhet kring hur anpassning till ett förändrat klimat, och särskilt stigande havsnivåer, ska gå till fastän det på den lokala nivån finns medvetenhet om detta. Denna uppsats syftar till att öka kunskapen kring hur klimatfrågor, i synnerhet risker med stigande havsnivåer, hanteras i den fysiska planeringen, genom att undersöka hur detta har behandlats i detaljplanering av tre planområden i Norra Älvstranden i Göteborg. För att undersöka syftet har en fallstudie gjorts över tre planområden i Norra Älvstranden, med en kvalitativ dokumentstudie som metod. Detaljplan, med tillhörande plankarta och planbeskrivning för respektive planområde, har ingått i fallstudien. Vidare har Plan- och bygglagen, Boverket och Länsstyrelsen studerats i enighet med uppsatsens syfte. Dessa har undersökts enligt följande analysfrågor som lyder: Hur hanterar lagar och regler samt riktlinjer på nationell nivå klimatfrågor i den fysiska planeringen, mer specifikt i detaljplanering? Var och i vilken utsträckning behandlar detaljplanerna klimatfrågor, framförallt stigande havsnivåer? Hur beskriver detaljplanerna synen på vattnet? Hur hanteras bebyggelsen när det gäller: a) lägsta golvnivå för färdigt golv? b) avstånd till vattnet? Diskussionen i uppsatsen görs utifrån teoretiska utgångspunkter som har sin grund i hur den fysiska planeringen hanterar risker med klimatfrågor i dagens samhälle med den ökade globaliseringen och den tekniska utvecklingen, också kallad för ett risksamhälle. Begrepp som robusthet, ett robust samhälle, experternas roll och expertkunskap diskuteras. Att dagens klimatförändringar är orsakade av mänskliga aktiviteter är något många forskare diskuterar idag. Det innebär att vi ska möta dess konsekvenser, inte minst inom den fysiska planeringen. Risker med stigande havsnivåer är något som de flesta av kustnära svenska städer möts av redan idag. Norra Älvstranden i Göteborg ligger vid Göta Älv och dessutom i en låglänt terräng. Området, som tidigare har varit ett hamnområde, har successivt omvandlats till ett attraktivt bostadsområde med blandade aktiviteter. Av de granskade detaljplanerna går det att se en medvetenhet om klimatriskerna i detaljplaneringen. Planerna föreslår åtgärder för att anpassa bebyggelsen inför kommande klimatförändringar, exempelvis höjs den lägsta grundläggningsnivån. Å andra sidan går det läsa hur synen på vatten kvarblir som ett viktigt element i planeringen. Sammanfattningsvis kan det konstateras att det finns en ganska oföränderlig syn på hur klimatfrågorna i detaljplaneringen ska behandlas.

Den här uppsatsen behandlar samhällsplaneringens roll för att integrera aktiv solenergi i bebyggelsen. Syftet är att undersöka hur samhällsplaneringen kan bidra till att skapa en hållbar, energieffektiv bebyggd miljö genom att integrera solenergi som en del i sin planering. För en planering som optimerar solelpotentialen är det viktigt att åtgärder tas redan i program-, och detaljplaneskeden. Genom en kvalitativ innehållsanalys av relevanta och aktuella planeringsdokument för det nyplanerade området Väsjön i Sollentuna kommun har kommunen arbete undersökts. Även en semistrukturerad intervju med chefen för den strategiska enheten på Sollentuna kommun har gjorts. Resultaten visar att Sollentuna kommun inte har införlivat solenergi som en betydande komponent i planeringen av Väsjön. En soloptimerad planering bedrivs inte i högre utsträckning. I specifika delar nämns solenergi som en del i att skapa en hållbar energiförsörjning men större krav ställs inte.

No description available.

No description available.

The importance of daylight for humans has been known for a rather long time. Applying this knowledge in the science of urban planning is not very common, at least not in Stockholm, Sweden. Living in a country far from the equator with great differences between daylight and darkness during the year, daylight gets even more important for our wellbeing. This study aims to highlight the subject of daylight planning and contribute to the discussion about how to include daylight in the process of urban planning. By critically observing a new built district in Stockholm and applying guidelines of how to use daylight planning, this paper shows how important it is to include daylight planning early in the process. There are numerous gains from the use of daylight planning, economical, social and ecological. Until today the effects of daylight and planning has only been of interest to architects. This paper points out the importance of introducing the subject to urban planners as well, because they are the ones who hold the power to coordinate at a higher level.