Denna kvalitativa studie undersöker hur yrkesverksamma som inom verksamheter antingen möter eller fattar beslut om kvinnliga avhoppare, upplever sitt arbete. Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades tematiskt. Syftet var att förminska kunskapsluckan som råder inom ämnet och belysa yrkesverksammas upplevelser av arbetet med kvinnliga avhoppare. Detta eftersom kvinnor i denna situation många gånger hamnar under samhällets radar och glöms bort, vilket gör att de bör uppmärksammas ytterligare. Studiens resultat har tolkats utifrån följande teorier; taxonomi teorin, teorin om sociala band samt åldergraderadeteorin om informell social kontroll. Resultatet visar att det föreligger en kvinnosyn i samhället som leder till att kvinnliga avhoppare betraktas som offer, vilket gör att de inte får tillgång till rätt insatser för sin kriminalitet. Yrkesverksamma inom fältet önskar även ett bättre och mer utvecklat arbete riktat mot kvinnliga avhoppare. Denna utveckling skulle innefatta en förbättrad samverkan, mer långsiktig finansiering samt en tydlig ansvarsfördelning i arbetet med avhoppare. Resultaten från denna studie kan vara till grund för framtida studier inom området eftersom det i nuläget saknas tillräcklig forskning inom en svensk kontext. Vidare forskning bör fokusera på skillnader mellan manliga och kvinnliga avhoppare för att undersöka om det behövs könsanpassade insatser för avhoppare. / This qualitative study examines how professionals who in their work either meet or make decisions about female defectors, experience their work. The study was carried out with the help of semi-structured interviews which were then analyzed thematically. The purpose was to reduce the knowledge-gap within the subject and to shed light on professionals experiences of working with female defectors. The reason behind this is because women in this situation often fall under society’s radar and are forgotten, which emphasizes why they should receive further attention. The result has been interpreted based on the following theories; the taxonomy theory, the theory of social ties and the age-graded theory of informal social control. The result shows that professionals felt that there is a perception of women in society that leads to female defectors only being seen as victims, which results in them not getting access to the right efforts for their criminality. Professionals in this field also wish for a more developed work aimed towards female defectors. This development would include improved collaboration, more long-term financing and a clear division of responsibilities in the work with defectors. The results of this study can contribute as the basis for future studies in this subject area due to the fact that there is not enough research in a Swedish context. Further research should focus on the differences between male and female defectors in order to investigate whether gender-specific interventions are needed for defectors.

Gängkriminalitet är ett omtalat ämne i massmedier och skapar i många fall uppseendeväckande rubriker. Vi har valt att utföra en kvalitativ tematisk innehållsanalys för att undersöka hur gängkriminalitet framställs genom ett begränsat urval av artiklar i massmedia eftersom tidigare forskning visar på svagt forskningsengagemang gällande massmedias budskap om brott och social oordning. Vidare undersöks även om och hur kvinnor i gängkriminalitet skildras i massmedia eftersom mannen används som norm inom kriminologin. Konstruktionismen används som vetenskaplig utgångspunkt där det konstateras att begrepp och kunskap är socialt konstruerade och att man därmed inte kan återge bilden av ett föremål på ett objektivt sätt. Resultatet analyseras med begrepp som härstammar från socialkonstruktionistisk teori och dagordningsteorin. Tidigare forskning visar hur massmedier väljer att framställa publikationer efter intressen vilket leder till konsekvenser för både individer och samhälle. För att uppnå vårt syfte har vi använt oss av 14 artiklar publicerade i tre av Sveriges största webbtidningar. Artiklarna har kodats genom ett systematiskt analysschema med tillämpning av fem olika perspektiv/teman. Vi har utgått från forskning kring begreppet gängkriminalitet, normer, massmedias funktion och effekter. Resultatet visar hur massmedia konstruerar bilden av gängkriminalitet genom attribut vilket i sin tur kan påverka allmänhetens verklighetsuppfattning om problemet. Massmedias skildring av gängkriminalitet kan leda till fördomar gentemot både sociala grupper och specifika områden vilket är sammanlänkat med känslor som oro och otrygghet hos allmänheten. / Gang crime is a featured topic in mass media and in many cases creates headlines. We have chosen to carry out a thematic analysis in order to be able to investigate how gang crime is presented through a limited selection of articles in the media, for the reason that previous research shows low research engagement regarding the media's message of crime and social disorder. Furthermore, it is also investigated if and how women in gang crime are portrayed in the media because the man is used as a norm in criminology. The study has been conducted with a constructionist point of view that is used as a scientific point of departure where it is stated that concepts and knowledge are socially constructed and therefore not possible to reproduce the image of an object in an objective way. The result was analyzed with concepts derived from social constructionist theory and agenda theory. Previous research shows how mass media chooses to produce publications according to interests, which has consequences for both areas of society and for social groups. To achieve our aim, we have used 14 articles published in three of Sweden's largest newspapers. The articles have been analyzed with a systematic analysis scheme with five themes. We have based our research on the concept of gang crime, the media's effects and norms. The result shows how the mass media constructs different realities through attributes for the public that can lead to prejudice towards both social groups and specific areas which is linked to feelings such as concerns and insecurities in the public.

Nyrekryteringen inom gängbrottslighet är ett växande problem i samhället och många unga personer rekryteras i tidig ålder. I Malmö är områdespolisernas främsta uppgift att stoppa nyrekryteringen av barn och unga. Det brottsförebyggande arbetet i Sverige pågår på flera olika plan, särskilt när det gäller gängkriminalitet. Denna studie ämnar synliggöra områdespolisers perspektiv på nyrekryteringen av gängbrottslighet i Malmö. För att uppfylla syftet utgick studien från två frågeställningar som behandlar områdespolisernas brottspreventiva arbete och eventuella förbättringsmöjligheter. Det genomfördes sex semistrukturerade intervjuer med personer som har arbetat eller arbetar som områdespolis i Malmö. Resultatet visar att områdespoliserna arbetar brottspreventivt genom att skapa relationer, visa engagemang, samverka med aktörer samt identifiera unga som beter sig avvikande. De upplevda förbättringsmöjligheterna handlar om behovet av tydligare riktlinjer och mål, bättre förankring mellan praktik och forskning samt bättre förutsättningar för att kunna utföra sitt dagliga arbete. / Recruitment within gang crime is a growing problem in society and a lot of young people are recruited at an early age. The main task of the community police officers in Malmö is to stop young people from getting recruited by gangs. Crime prevention work in Sweden takes place on several different levels, especially when it comes to gang crime. The intention of this study is to enlighten the community police officers perspective on recruitment in Malmö. In order to fulfill the purpose, the study is based on two questions that deal with the crime prevention work of the community police officers and possible opportunities for improvement. Six semi-structured interviews were made with community police officers in Malmö. The results show that the community police officers work to prevent crime by creating relationships, showing commitment, cooperating with different actors and identifying young people who behave deviant. The results also show that clearer guidelines and goals, better connection between practice and research and better conditions for being able to do their daily work, are things that can be improved.

Syftet med studien är att undersöka hur gängmedlemmar lyckats lämna sitt gäng. Denna kvalitativa studie undersöker fyra gängmedlemmars personliga resa ut ur sina respektive gäng, och hur de upplevde samhällsinsatser och ibland bristen på dem. Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer som analyserades med en tematisk analys. Under litteratursökningens gång upptäcktes en märkbar kunskapslucka i tillgänglig forskning om hur människor lämnar kriminella gäng. Det finns dock studier gjorda om vägen in i ett gäng. Resultatet av intervjuerna har tolkats utifrån push- och pull-teorin och teorin om sociala band. Resultaten tyder på att majoriteten av de tillfrågade lämnade sina gäng på grund av rädsla för att bli skjutna, antingen för sig själv eller familjemedlemmar. En annan viktig anledning till att de tillfrågade lämnade sina gäng var för att de hade yttre motiv och möjligheter, såsom: en ny relation, att skaffa barn eller att flytta till en annan stad. Personer som har lämnat gängkriminalitet upplevde ofta samhällsinsatserna som otillräckliga och därmed bristande. Enligt deras upplevelse litade socialarbetaren inte helt på eller lyssnade på dem. Andra typer av insatser som respondenterna hade önskat var: familjebehandling i hemmet, mentorskap eller olika återinträdesinsatser för att bli bättre integrerade i samhället efter att ha lämnat ett gäng. Studien visade att det finns ett behov av ytterligare forskning gällande utfallet av olika insatser. Det behövs också ytterligare forskning kring socialarbetarens roll, vad de kan göra och vad de bör göra, för att underlätta vägen ut ur ett gäng. / The purpose of the study is to investigate how gang members succeeded in quitting their gang. This qualitative study examines the personal journey of four gang-members out of their respective gangs, and how they experienced the societal efforts and sometimes the lack of them. The study was carried out with the help of semi-structured interviews which were analyzed with a thematic analysis. Surprisingly, there was a noticeable gap in available research in how people leave criminal gangs. There are however studies done on the way into a gang. The result of the interviews have been interpreted based on the push- and pull-theory and the theory of social bonds. The results indicate that the majority of respondents left their gangs due to fear of getting shot, either themselves or family members. Another major reason why the respondents left their gangs is because they had other external motivations and opportunities, such as: a new relationship, having a child, or simply relocating to another city. However, the former gang members often experienced that societal interventions were lacking. In their experience the social worker didn't fully trust or listen to them. Examples of interventions that could have benefitted, according to the respondents, are: family treatment at home, mentorship, or re-entry interventions to get better integrated into society after leaving a gang. The study showed that there's a need for further research regarding the potential outcome of each type of intervention. There is also a need for further research regarding the role of social workers, what they can do, and what they should do, in order to facilitate the way out of a gang.

Våldsbrottsutvecklingen har varit en central fråga i den offentliga debatten desenaste åren och LPO Storgöteborg Nordost har skildrats som ett av Sveriges mestbrottsutsatta områden. Polisen i nordöstra Göteborg har på senare år intensifieratdet proaktiva arbetet med bland annat utökad hot spot-patrullering ochimplementering av kameraövervakning. Samtidigt påträffas brister i polisensanalys- och uppföljningsarbete vilket förorsakar bristande kunskap ombrottsutvecklingen och tillämpade åtgärders brottsförebyggande effekter. Genomatt studera brottsutvecklingen över tid går det att identifiera mönster ochförändringar i brottslighetens omfattning och struktur, vilket kan användas somunderlag för mer problemorienterade analyser. Syftet med föreliggande uppsats ärföljaktligen att redogöra för hur det anmälda gatuvåldet har utvecklat sig ilokalpolisområdet mellan åren 2014-2018. Uppsatsen ämnar även att bidra medkunskap till hur utvecklingen kan förstås i termer av brottsförebyggande åtgärderspotentiella effekter. Det samlade resultatet av analyserna indikerar på naturligafluktuationer av gatuvåldet i nordöstra Göteborg de senaste åren, med undantagför år 2016 då anmälda brott ökade signifikant. Våldet tenderar att vara klustrattill särskilda platser och genom s.k. near repeat analyser kan bland annatkonstateras att risken för upprepade personrån bedöms vara hög. Samtidigtpåträffas en tydlig minskning på några av de särskilt brottsutsatta platser som varitföremål för en rad polisiära insatser de senaste åren, vilket skulle kunna indikerapå att polisens kraftansträngningar har gett resultat. Enligt poliserna själva finnsdet emellertid en antydan om att brottsligheten, istället för att minska, förflyttastill närliggande områden. Sammanfattningsvis konstateras att bidragande faktorertill utvecklingen kan vara många och att fler studier behövs som undersökerbrottsligheten i relation till åtgärdernas preventiva förmåga, för att få en mernyanserad bild av brottsutvecklingen. / The development of violent crime has been a central topic in the public debate ofrecent years and Local Police District of Northeast Gothenburg has beendescribed as one of Sweden’s most exposed areas. Northeast Gothenburg policehave in recent years intensified the proactive work with, among other things,increased hot spot policing and implementation of CCTV cameras. At the sametime, deficiencies are found in the police's analysis and follow-up work, whichcauses a lack of knowledge about crime development and the crime preventioneffects of applied measures. By studying crime development over time it ispossible to identify patterns and changes in the extent and structure of crime,which can be used as a basis for more problem-oriented analyses. The purpose ofthis thesis is to describe how reported street violence has developed in the localpolice area between 2014-2018. This paper also aims to contribute knowledge onhow this development can be understood in terms of the potential effects of crimeprevention measures. The overall result of the analyses indicates naturalfluctuation of street violence in Northeast Gothenburg in recent years, with theexception of 2016 when reported offenses increased significantly. Violence tendsto be clustered in specific places and near-repeat analysis demonstrates a greatrisk of repeated muggings. At the same time, a clear reduction is found in some ofthe particularly crime-exposed locations that have been the subject of a series ofpolice efforts in recent years. This could indicate that police efforts have yieldedresults. However, according to the police themselves, there is a suggestion thatcrime, rather than reducing, is spreading to neighboring areas. In conclusion,contributing factors to the development can be many and more studies are neededto investigate crime in relation to the preventive ability of those measures, in orderto get a more nuanced picture of crime development.

Summary: The organized youth crime that exists today is a relatively newsocial problem in most parts of our country. Younger people are drawn intothe criminal lifestyle and the phenomenon is an upgoing trend in Sweden,especially in ages between 15-20. In this study we wanted to see how oursociety responds to this phenomenon, in a local context. Our study is done ina municipality with 70 000+ inhabitants.We choose to use a case study as a research method. The empirical datacollected through interviews, with a total of eight respondents affiliated tothe phenomenon. The results given from the interviews shows that there is alack of clarity in how the phenomenon should be handled. We could see thatthe interventions of the problem are still under development. There aredifferent views on who carries what responsibility and which interventionsare most appropriate to these young kids. The schools approach seems to notmatch the target groups needs and their actions can be seen as one of thesocial mechanisms that is enabling the problem.

Gängkriminalitet är ett växande problem som påverkar samhället negativt. Att förstå problematiken med gängkriminalitet och hur det ska förebyggas är svårt. Det behöver finnas tydliga vägar för hur problemet ska hanteras. För att uppnå en förståelse om vad som behöver göras och vad som ligger bakom individers deltagande i kriminella gäng behöver före detta gängmedlemmars synpunkter höras. Vår studie vill uppnå en förståelse för den verklighet som existerar för de tidigare inblandade individerna i den kriminella verksamheten. Studien vill även belysa deras syn på makt, manlighet och sökandet efter social status och ekonomiskt välstånd. För att få ett helhetsperspektiv kommer även socialarbetare och polisers syn på ämnet beröras i studien. Tidigare forskning visar att ett medlemskap i ett kriminellt gäng bygger på flera olika anledningar som exempelvis respekt och möjligheter. Tidigare forskning belyser även tillhörigheten som en faktor och maskulinitetens betydelse inom kriminella gäng. Tidigare forskningen belyser även motiven för att lämna ett kriminellt gäng vilket bland annat handlar om att andra behov har prioriterats och att individen tröttnat. Den teoretiska utgångspunkten som denna studie utgått ifrån är, Emile Durkheims begrepp, anomi utifrån hans bok Divison of labor in society (1933) och självmordet (1993) och samt dess vidareutveckling av Robert K Merton On social structure and science (1968) , R.W Connells teori om Maskuliniteter (2008) och Sheff, J. Thomas teori om - Sociala band, skam & stolthet (1990). För att få fram det empiriska materialet har åtta kvalitativa intervjuer genomförts, varav fyra före detta kriminella gängmedlemmar från organisationen KRIS samt tre socialarbetare och en polis. Vi har fått fram resultat som tyder på att en avsaknad av stabila familje- och uppväxtvillkor, samt ett utanförskap, är en påverkningsfaktor på gängmedlemskap. Utifrån resultatet påvisas även att samhällets tillgänglighet och information om hur en individ hoppar av, samt åtgärder för att satsa på skolan och att undvika nyrekrytering av barn och unga är viktiga delar att fokusera på för att minska problematiken. Studien bekräftar även betydelsen av status, makt och pengar på gängmedlemmar. Det påvisas även att det brottsförebyggande arbetet är viktigt och att de bör fokuseras mer på skola, fritidsaktiviteter och föreningar. / Gang crime is a growing problem that negatively affects society. Understanding the problem of gang crime and how to prevent it is difficult. There needs to be clear paths for how the problem should be handled. In order to achieve an understanding of what has to be done and what lies behind individuals' participation in criminal gangs, the voice of former gang members needs to be heard. Our study wants to achieve an understanding of the reality that exists for the previously involved individuals in criminal gangs. The study also wants to shed light on their views on power, masculinity and the search for social status and economic prosperity. In order to get a holistic perspective, social workers and police officers' views on the subject will also be touched upon in the study. Previous research shows that membership in a criminal gang is based on several different reasons, such as respect and opportunities. Previous research also highlights belonging as a factor and the importance of masculinity within criminal gangs. Previous research also sheds light on the motives for leaving a criminal gang, which is, among other things, that other needs have been prioritized and that the individual is tired. The theoretical starting point from which this study is based is Emile Durkheim's concept, anomie based on his book Divison of labor in society (1933) and suicide (1993) and its further development by Robert K Merton On social structure and science (1968), R.W Connell's Theory of Masculinities (2008) and Sheff, J. Thomas Theory of - Social Bonds, Shame & Pride (1990). In order to obtain the empirical material, eight qualitative interviews have been conducted, of which four are former criminal gang members from the organization KRIS as well as three social workers and a police officer. We have obtained results that indicate that a lack of stable family and upbringing conditions, as well as an exclusion, is an influencing factor on gang membership. Based on the results, it is also shown that society's availability and information about how an individual drops out, as well as measures to invest in school and to avoid new recruitment of children and young people are important parts to focus on in order to reduce the problem. The study also confirms the importance of status, power and money on gang members. It is also shown that crime prevention work is important and that they should focus more on school, leisure activities and associations.

Att Polismyndigheten har svårt att klara upp fall av dödligt våld i kriminella miljöer är ett problem som är vida känt i dagens Sverige. I kriminalstatistiken påvisas ett ökat skjutvapenvåld, och studier samt personliga utsagor vittnar om en utbredd tystnadskultur inom kriminella kretsar och utsatta områden. Denna studie uppmärksammar den problematik som finns kopplad till utredningar av dödligt våld i kriminella miljöer. Intervjuer har gjorts med fem utredare som är, eller nyligen har arbetat, med dessa ärenden inom Polismyndigheten. Materialet har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys, och resultatet har kopplats till teorierna rational choice, broken windows, samt organisatoriskt lärande. I resultatet har identifierats svårigheter kopplade den resursbrist som tydligt framkommit under studiens gång, där det efterfrågas ett större antal utredare samt bredare kompetens, kunskap och erfarenhet. Vidare har framkommit att det förekommer svårigheter i att få människor att vittna vid dessa typer av brott. Slutligen efterfrågas av intervjupersonerna större legala möjligheter i form av övervakning. / The purpose of this study was to examine what investigative difficulties are associated with investigations of lethal violence in criminal environments. We wanted to investigate which factors tend to complicate the work for Polismyndigheten. Furthermore, we discussed the consequences that the low rate of resolved cases has on society and how it's connected to crime prevention. The material was gathered from five semi-structured interviews and the result from these was analyzed with previous studies on the subject as well as rational choice theory, broken windows theory and organizational learning theory. The result showed that difficulties related to lack of resources was a clear theme in all the interviews. This is primarily connected to a need for more investigators in the relevant sections as well as a broader set of skills, knowledge and experience distributed over the entire workforce. Furthermore, the study showed that there is a problem regarding getting witnesses to give their statements to the police during investigations of lethal violence in criminal environments. Finally, greater legal possibilities regarding surveillance were identified as a part of the result.

Barn och ungdomars involvering i gängkriminalitet är ett av Sveriges nuvarande samhällsproblem. Alla städer i Sverige arbetar aktivt mot denna problematik och det hade inte kunnat göras utan de yrkesverksamma som under sina dagar arbetar med och mot barn och ungdomar engagerade i gängkriminalitet. Den aktuella studien undersöker Malmös yrkesverksamma och deras erfarenheter av att jobba med och mot barn och ungdomar involverade i gängkriminalitet. Syftet med studien är att öka förståelsen för barns och ungdomars roll i förhållande till gängkriminalitet samt att kartlägga det förebyggande arbetet som förs i Malmö mot barn och ungdomars involvering i gängkriminalitet. Syftet och frågeställningarna besvarades genom sex semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma i Malmö. Dessa intervjuer analyserades med hjälp av en tematisk analys, som kom fram till fyra övergripande teman med vars två tillhörande subteman. Resultatet uppvisade att yrkesverksamma upplever att den nutida situationen är förändrad i jämförelse med tidigare år. Gängens arbetssätt och struktur har förändrats samt använder de sig av yngre individer i större utsträckning. Riskfaktorer som bidrar till att barn och ungdomar involveras in i gängkriminalitet handlar bland annat om deras ålder. De äldre och ledande vill utsätta sig för så liten risk som möjligt och därför används barn och ungdomar till de mer riskfyllda brotten, på grund av att de inte får lika hårda påföljder och straff. Det förebyggande arbetet som utförs av de yrkesverksamma kunde sammanfattas till att de aktivt samarbetar och samverkar ihop med andra instanser för att tillsammans förebygga företeelsen av barn och ungdomar i gängkriminalitet. Utmaningarna som kunde förekomma under det förebyggande arbetet kopplades till brist på resurser samt andra hinder som bland annat sekretess. / The involvement of children and adolescents in gang criminality is one of Sweden's most pressing current societal problems. All cities in Sweden work actively to eliminate this problem and it could not be done without professionals working with and towards children and teenagers engaged in criminal gangs. This study examines Malmö city’s professionals and their experiences working with children and young adults involved in gang criminality. The aim of the study is to expand the understanding of the roles carried out by adolescents in relation to criminal gangs as well as chart the preemptive work conducted in Malmö against children's involvement in gangcrime. The questions posed were based on six semistructured interviews with working professionals based in Malmö. These interviews were analysed through thematic analysis that concluded four general themes with two accompanying subthemes. The results showcased that working professionals experience that the current situation has changed compared to previous years. The structure and way in which gangs work has changed especially in their involvement of younger recruits where older members of the criminal gangs want to minimize personal risk and instead want younger members to carry out the more risky tasks the gangs take on. Risk factors contributing to the involvement of children and adolescents in criminal gangs include their age. As older and leading members aim to minimize their own risk and therefore use children and youth for the more dangerous crimes, since they do not receive as severe penalties and punishments. The preventive work carried out by professionals is a result of the active cooperations with other instances to prevent the occurrence of children and teenagers entrance into gang criminality. The challenges faced throughout the preemptive work is traced to a lack of resources as well as obstacles such as discretion.

No description available.