Bakgrund: Sjuksköterskor som är medkännande till patienter och samtidigt utsätts för stress och press beskriver att de kan drabbas av compassion fatigue. Compassion fatigue påverkar sjuksköterskors hälsa negativt vilket kan orsaka att vissa lämnar professionen samt att patienter beskriver en sämre personcentrerad vård. Den personcentrerade vården påverkas av sjuksköterskornas mående, det är av vikt att lyfta fram vad som kan bidra till att få compassion energy. Compassion energy ger sjuksköterskorna kraften till att orka vara medmänniska till patienten och erfara välbefinnande i professionen. Syfte: Att skapa en översikt av sjuksköterskors erfarenheter av vad som kan bidra till compassion energy i omvårdnaden av patienter. Metod: En allmän litteraturöversikt utfördes. Datainsamling resulterade i 13 artiklar från databaserna Cinahl Plus och PubMed som analyserades. Resultat: Teman identifierades i resultatet som kunde bidra till sjuksköterskors compassion energy; Socialt stöd, Kunskap och erfarenhet och Egenvård. Slutsats: Examensarbetet lyfter fram betydelsen av socialt stöd, kunskap och erfarenhet samt egenvård som strategier för sjuksköterskan att få compassion energy. Sjuksköterskan kan uppnå compassion energy genom self-compassion, att ta hand om sig själv. När sjuksköterskor beskriver att de har välbefinnande kan det bidra det till en bättre personcentrerad vård. / Background: Nurses who are compassionate to patients and at the same time exposed to stress and pressure describes that they may suffer from compassion fatigue. Compassion fatigue has a negative effect on nurses’ health, which can cause some to leave the profession and patients to describes poorer person centered care. Person-centered care is affected by the nurses' health, it is important to illustrate what can contribute to find compassion energy. Compassion energy gives nurses the power to be a fellow human being to the patient and experience satisfaction in the profession. Aim: To create an overview of nurses’ experiences of what can contribute to compassion energy in the care of patients. Method: A General literature review. Data resulted in 13 articles from the databeses Cinahl Plus and Pubmed that were analyzed. Results: Themes were identified in the results that could contribute to nurses' compassion energy; Social support, Knowledge and experience and Self-care. Conclusion: The thesis highlights the importance of social support, knowledge and experience, and self-care as strategies for the nurse to receive compassion energy. The nurse can achieve compassion energy through self-compassion, taking care of oneself. When nurses describes having wellbeing, it may contributes to better person-centered care.

Background: Palliative end-of-life care is initiated when patients suffer from incurable diseases that capsizes patients’ existence. Palliative end-of-life care focuses on symptom relief and alleviating patients’ suffering because of death being inevitable at this stage. It is crucial to view every patient as its own unique individual, regardless patients who receive end of life care have the tendency to experience the loss of autonomy and perceive that they are being treated differently. Relatives’ participation is crucial and of great importance for patients receiving end-of-life care. Nevertheless, relatives feel that nurses deprioritize them. Aim: To describe nurses’ experiences of palliative end-of-life care. Method: A general literature review. Eight qualitative articles and four quantitative articles were analyzed. Results: Four themes were identified from the analyzed articles concerning nurses’ experiences; inadequate knowledge, inadequate communication, the significance cooperation, and emotional impact. Conclusion: There is an increased need for education of palliative end-of-life care in nursing school. This in order to enable nurses to provide an adequate and person-centered care to patients in end-of-life care, while considering patients’ integrity and safety. The significance of cooperation acknowledges that distinct cooperation among the workgroup can increase the quality of care concurrent to supporting with nurses’ emotional impacts. / Bakgrund: Palliativ vård i livets slutskede inleds när patienter drabbas av obotliga sjukdomar som omkullkastar patienters tillvaro. Palliativ vård i livets slutskede fokuserar på symtomlindring och att lindra patienters lidande eftersom döden är oundviklig i detta skede. Det är viktigt att se varje patient som en egen unik individ, däremot erfar patienter som får vård i livets slutskede ofta en förlorad autonomi och känner att de blir annorlunda behandlade. Anhörigas medverkan har stort inflytande och betydelse för patienter i livets slutskede. Trots detta känner sig anhöriga flera gånger bortprioriterade av sjuksköterskor. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i livets slutskede. Metod: En allmän litteraturöversikt. Åtta kvalitativa artiklar och fyra kvantitativa artiklar analyserades. Resultat: Fyra teman om sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i livets slutskede identifierades; bristfällig kunskap, bristfällig kommunikation, betydelsen av samarbete och  emotionell påverkan. Slutsats: Det finns ett ökat behov av utbildning inom palliativ vård i livets slutskede i sjuksköterskeutbildningen. Detta för att sjuksköterskor ska kunna ge patienter i livets slutskede en mer adekvat och personcentrerad vård där patienters integritet och säkerhet beaktas. Ett tydligt samarbete i arbetsgruppen kan ge stöd vid sjuksköterskors emotionella påverkan samtidigt som kvaliteten av vården kan ökas.

Bakgrund: Palliativ vård avser att lindra patienters lidande och öka livskvaliteten inför döden. Vård av patienter i livets slutskede inkluderar också anhöriga. I tidigare forskning uppkommer patienters och anhörigas upplevelser som visar hur de blir vårdade av sjuksköterskor. En del av patienter och anhöriga upplever brister av kommunikationer och uppger vikten av att respektera patienters värdighet, medan vissa upplever god kommunikation i mötet med sjuksköterskor. Syfte: Var att skapa en översikt av sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: En allmän litteraturöversikt där nio kvalitativa vetenskapliga artiklar och en kvantitativ vetenskaplig artikel analyserades. Resultat:  Sjuksköterskor erfor olika utmaningar inom den palliativa vården på grund av otillräcklig kunskap, maktlöshetskänsla, tidsbrist, arbetsbelastning och frustration som medförde att de hittade olika återhämtningsstrategier, stöd och kunskap i form av utbildning och teamarbete. Sjuksköterskor involverade anhöriga som resurs för att bättre utföra värdigt död för patienter i livets slutskede. Slutsats: Sjuksköterskor erfor flera utmaningar inom vården av patienter i livets slutskede, som krävde behov av mer kunskap och stöd från utbildningar och olika professioner. Detta för att förbättra kvalitetsutveckling och evidensbaserad vård inom vården av patienter i livets slutskede

Bakgrund: Palliativ vård avser att lindra patienters lidande då sjukdomen inte går att bota.Det är angeläget att patienter upplever välbefinnande och en god vård i livets slutskede medstöd av sjuksköterskor. Tidigare forskning betonar vikten av kommunikation i livetsslutskede, eftersom en god kommunikation skapar en relation byggd på förtroende och tillit.Utöver det uppskattar anhöriga att bli sedda och känna gemenskap med sjuksköterskor.Syfte: Att skapa en översikt av sjuksköterskors erfarenheter att vårda patienter i livetsslutskede. Metod: Metoden för examensarbetet utgår från en allmän litteraturöversikt.Utgångspunkten för allmän litteraturöversikten var åtta artiklar med kvalitativ metod och tvåmed kvantitativ metod som vidare analyserades. Resultat: Sammanställningen avstudiernas analys resulterade till tre teman som var sjuksköterskor behov av utbildning, attpåverkas emotionellt och kommunikationens betydelse. Det framkom att sjuksköterskorhade bristande kunskaper i att vårda patienter i livets slutskede och att sjuksköterskor hadesvårt med att hantera starka. Därutöver upplevde sjuksköterskor rädsla gentemot patienter ilivets slutskede vilket påverkade kommunikationen. Slutsats: Sjuksköterskor är i behov avmer kunskap inom palliativ vård i livets slutskede. Utöver det behöver sjuksköterskoremotionellt stöd och hjälp med att förbättra kommunikationsförmågan. / Background: Palliative care means alleviating the patient's suffering because the diseasecannot be cured. It is important that the patient experiences well-being and good care in thelate palliative stage together with individualized care. Previous research emphasizes theimportance of communication in the end of life care because good communication creates arelationship built on trust and confidence. In addition, the relatives appreciate being seenand feeling a sense of community with the nurse. Purpose: To create an overview of nurses'experiences of caring for patients at the end of life care. Method: The method of study was ageneral literature review. The general literature review was based on eight articles with aqualitative method and two with a quantitative method, which were further analyzed in threesteps. Results: The compilation of the studies' analysis resulted in three themes which arenurse's need for education, being emotionally affected and the role of communication. Itappeared that the nurses had a lack of knowledge in caring for patients in end of life care andthat the nurses had difficulty handling strong emotions. In addition, nurses experienced feartowards the patients in the late stage which affected communication. Conclusion: Thenurses need more knowledge in the late palliative phase. In addition, the nurses needemotional support and help with improving communication skills.

Bakgrund: Vård i livets slutskede är när en sjukdom är icke-botlig och oundvikligt och leder till döden. Syftet med denna vård är att främja livskvaliteten och välbefinnandet för patienter fram till döden. Sjuksköterskor ska sätta fokus på att lindra lidandet och behandla patienters symtom och göra de så bekväma som möjligt inför döden. Däremot erfor patienter och anhöriga att de är bristfälligt omhändertagna när de får vård i livets slutskede. Syfte: Att kartlägga sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i livets slutskede. Metod: En allmän litteraturöversikt där tio vårdvetenskapliga artiklar analyserades varav sex var kvalitativa och fyra var kvantitativa artiklar. Resultat: Sjuksköterskor beskrev att otillräcklig kommunikation till patienter och anhöriga samt brist på kunskap och erfarenheter, resulterade det till att de inte kunde ge bra vård till patienter. Sjuksköterskor beskrev att vårdrelationer var en väsentlig faktor för att identifiera patienters behov. För att kunna hantera svårigheter inom vård i livets slutskede var det viktigt för sjuksköterskor att diskutera och reflektera med andra kollegor. Slutsats: Sjuksköterskor kan erbjuda en god vård genom att utveckla och förbättra utbildningen i sjuksköterske-programmet samt ha en bra relation med kollegor, patienter och anhöriga. / Background: End-of-life care begins when an illness is incurable, and inevitably leads to death. The purpose of this care is to promote the quality of life and the well- beings of patients until death. The nurses focus on alleviating suffering and treating patients symptoms and making them as comfortable as possible before death. However, patients and relatives experienced that they are inadequately cared for when they receive end of life care. Aim: To survey nurses experiences of palliative end-of- life care. Method:  A general literature review of ten articles was analyzed, six were qualitative and four were quantitative articles. Results: Nurses described that inadequate communication to patients and relatives and lack of knowledge and experience, resulted in them not being able to provide good care to the patients. Nurses described that care-relationship was an essential factor in identifying the patients needs. To deal with difficulties in end-of-life care, it was important for nurses to discuss and reflect with other collogues. Conclusion: Nurses can provide good care by improving the education in nursing school and developing good relationships with colleges, patients and relatives can these challenges be significantly reduced.

Bakgrund: Ungefär 130 000–150 000 personer i Sverige lider idag av demenssjukdomar och varje år insjuknar ytterligare ca 20 000–25 000 personer i sjukdomen. Demenssjukdomar innebär en progressiv försämring av kognitiva funktioner, vilket medför symtom som minnesstörningar, rumsliga oförmågor, nedsatta språkförståelser, förlust av inlärda funktioner, nedsatta praktiska förmågor samt beteendeförändringar. Inom omvårdnad av personer med demenssjukdom ska sjuksköterskor utgå ifrån personcentrerad vård som innebär att omvårdnad ska anpassas till personers behov. Enligt nationella riktlinjer är djurassisterade insatser en alternativ omvårdnadsåtgärd som kan användas som verktyg i den personcentrerade vården. Syfte: Syftet var att kartlägga hur personer med demenssjukdom påverkas av djurassisterade insatser. Metod: En allmän litteraturöversikt som inkluderade artiklar av både kvalitativ och kvantitativ metod. Resultat: Djurassisterade insatser hade påverkan på personer med demenssjukdom avseende fysiska funktioner, psykisk hälsa och inom kommunikation. Djuren motiverade till rörelse och aktiviteter, lockade fram positiva känslor, lindrade oro och ångest samt främjade verbal och icke-verbal kommunikation. Genom att använda djurassisterade insatser som oberoende omvårdnadsåtgärd främjades möjligheten för personer med demenssjukdom att erhålla en personcentrerad vård. Slutsats: Djurassisterade insatser påvisade positiv påverkan på personer med demenssjukdom och kan således utgöra ett alternativ av oberoende omvårdnadsåtgärd som kan tillämpas inom personcentrerad vård och omvårdnad. / Background: Approximately 130 000–150 000 people in Sweden are suffering from dementia, and an additional 20 000–25 000 people are diagnosed with the disease yearly. Dementia causes a progressive deterioration of cognitive abilities causing symptoms such as memory disorders, spatial incapacities, language impairment, loss of learned functions, impaired practical skills, and behavioral changes. In nursing people with dementia, nursing should be based on person-centered care, meaning nursing should be based on the individual's needs. According to national guidelines, animal-assisted intervention is an independent nursing intervention, which can be used as a tool within person-centered care. Aim: The aim was to identify how people with dementia are affected by animal-assisted interventions. Method: A general literature review, which included articles of both qualitive and quantitative approaches. Results: People with dementia were affected by animal-assisted interventions in areas such as physical functions, psychological health, and communication. The animals motivated movement and activities, evoked positive emotions, relieved anxiety and promoted verbal and non-verbal communication. Animal-assisted interventions enhanced the possibilities for person-centered care. Conclusion: People with dementia were positively affected by animal-assisted interventions. Animal-assisted intervention is an independent nursing intervention, which can be applied within person-centered care and within nursing.

Bakgrund: Ett av sjuksköterskornas huvuduppdrag är att lindra patienters lidande. Att lindra patienters lidande är en krävande skyldighet, vilket förutsätter att sjuksköterskor har förmåga att vara närvarande. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor som har varit utsatta för patienter som lider under en längre tid löper större risk att utveckla medkänslaströtthet, om sjuksköterskorna inte har strategier för att hantera emotionell och moralisk stress. Medkänslasenergi är ett fenomen som kan dyka upp i mötet med patienter om sjuksköterskan bryr sig med avsikt att vara närvarande. Syfte: Att skapa en överblick över sjuksköterskors erfarenheter av att finna energi till vården. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på 13 vetenskapliga studier. Resultat:Resultatet visade att det finns flera gemensamma faktorer som invånare upplever. 3 teman härleddes: Erfarenheter av medkänsla och meningsfullhet, upplevelser av stöd och tillväxt och upplevelser av egenvård . Slutsats: Förmågan att ge medkänsla är avgörande för att uppleva medkänslasenergi. Faktorer som stöd från kollegor och organisation kan bidra till att sjuksköterskor hittar energi till vården. Sjuksköterskor har en önskan om att utveckla strategier för egenvård, tid för reflektion och vila för att kunna ge en medmänsklig vård, vilket kan leda till att sjuksköterskor upplever medmänsklighetsenergi.

När människan blir patient och kräver inneliggande vård påverkas hela livsvärlden vilket även inkluderar den omgivande miljön. Vårdmiljöns betydelse för återhämtning framkom redan under Florence Nightingales tid. Begreppet vårdmiljö innefattar olika dimensioner som fysisk, psykosocial samt estetiska miljöaspekter. Dessa dimensioner samspelar men kan också leda till konflikter. Hur denna vårdmiljö upplevs är en subjektiv upplevelse bland annat beroende på tidigare erfarenheter. Alla som på något sätt involveras i vårdmiljön påverkas av dess utformning och atmosfär. Syftet var att beskriva vårdmiljöns betydelse för återhämtning utifrån ett patientperspektiv. Metoden som användes för denna studie var en allmän litteraturöversikt, tio vårdvetenskapliga artiklar analyserades (9 kvalitativa och 1 kvantitativ). I resultatet framkom två huvudteman och sju subteman som belyser patienternas upplevelse av vårdmiljön och hur den kan vara både positiv och negativ för återhämtningsprocessen. Ljud och ljus kan upplevas både som en trygghet men också som ett irritationsmoment, och kan där med inverka både positivt och negativt på återhämtningen. Vidare framkommer att patienter försöker distrahera sig från vårdmiljön, bland annat genom att fly undan den på olika sätt. Vårdmiljön blir således en central men subjektiv upplevelse som innefattar flera dimensioner, vilket kan bidra till konflikter. En enskild aspekt av vårdmiljön kan för en del patienter upplevas som en trygghet, medan andra patienter upplever en känsla av otrygghet och kan således påverka återhämtningen olika. Vårdmiljöns utformning kan därför bli svår att anpassa enskilt utifrån patienter, närstående, vårdpersonal eller organisationens behov. / When a person becomes a patient and requires care, the entire life world is affected. The surrounding care environment also has an impact on the life world when a human becomes a patient. The importance of the care environment for recovery already emerged during Florence Nightingale's time. The concept of care environment includes various dimensions such as physical, psychosocial and aesthetic environmental aspects. These dimensions interact but can also lead to conflicts. How this care environment is perceived is a subjective experience depending, among other things, on previous experiences. Everyone who is somehow involved in the care environment is affected by its design and atmosphere. The aim was to describe the importance of the care environment for recovery from a patient perspective. The method used for this study was a general literature review, ten health science articles were analyzed (9 qualitative and 1 quantitative). The results revealed two main themes and seven sub-themes that highlight the patients' experience of the care environment and how it can be both positive and negative for the recovery process. Sound and light can be experienced both as a sense of security but also as an annoyance, and can therefore have both a positive and negative impact on recovery. Furthermore, it appears that patients try to distract themselves from the care environment, including by escaping in various ways. The care environment thus becomes a central but subjective experience that contains several dimensions, which can contribute to conflicts. For some patients, a single aspect of the care environment can be experienced as safe, while other patients experience a feeling of unsafe and can thus affect recovery differently. The design of the healthcare environment can be difficult to adapt individually based on the needs of patients, relatives, healthcare staff or the organisation.

Bakgrund: I sjuksköterskors omvårdnad och ansvar ingår det att bemöta anhöriga vid dödsfall. Tidigare forskning visar dock att det finns brister i sjuksköterskors bemötande och anhöriga önskas bli bemötta med empati och god kommunikation. Bemötandet från sjuksköterskor är avgörande för anhörigas sorgeprocess. Syfte: Syftet var att skapa en översikt över sjuksköterskors erfarenheter vid bemötande av anhöriga i samband med dödsfall. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes på sammanlagt elva artiklar varav sju var av kvalitativ ansats, tre av kvantitativ ansats samt en mixad metod. Resultat: Analysen av artiklarna resulterades i fyra olika teman, professionell utbildning, erfarenheter av vårdmiljön, erfarenheter av organisatoriskt stöd och kommunikationen vid bemötandet. Sjuksköterskor erfor att brist på tid, avsaknad av professionell utbildning samt vårdmiljön påverkade bemötandet till anhöriga. Kommunikationen till anhöriga erfors även vara bristfällig men hade stor betydelse i bemötandet där sjuksköterskor erfor att rak och god kommunikation var hjälpande. Slutsats: Brister upptäcktes hos sjuksköterskors bemötande till anhöriga. Avsaknad på utbildning och förutsättningar bidrog till detta. Med rätt förutsättningar och att bemöta anhöriga som en enhet så kan bemötandet från sjuksköterskor främjas. / Background: In nurse´s nursing care and responsibility it includes attending to relatives in the correlation of death. However, previous research shows that there´s a lack in nurses’ treatment and relatives want to be treated with empathy and good communication. The treatment from nurses is crucial for the grieving process of relatives. Aim: To create an overview of nurses’ experiences of dealing with relatives in correlation with death. Method: A general literature review was conducted on a total of eleven articles, of which seven were of qualitative approach, three of a quantitative approach and a mixed method. Results: The analysis of the articles resulted in four different themes, professional education, experiences of the care environment, experience of organizational support and the communication in the treatment. Nurses experienced that lack of time, lack of professional education and care environment affected the treatment of relatives. Communication was also found to be deficient, but was of great importance in the treatment, where nurses found that straight and good communication was helpful. Conclusion: Shortcomings were discovered in nurses' treatment of relatives. Lack of education and conditions contributed to this. With the right conditions and to treat relatives as a unit, the treatment from nurses can be promoted.