Föreliggande uppsats är en genusinriktad och diskursanalytisk studie som undersöker det nya läromedlet Perspektiv på historien 1b, (2011), som utkommit i samband med de nya kursplanerna i historia och läromedlet är specifikt gjord för kursen historia 1b. I studien analyseras om nämnda läromedel har ett genusperspektiv och om den nya kursplanen förespråkar ett sådant. Diskursanalysen som används utgår från Winther Jørgensen och Philips, diskursteori i Diskursana-lys som teori och metod, (2000). Jag har också kombinerat denna diskursteori beträffande metod med en så kallad genustrappa, som utgår från den Edwertz och Lundström själva komponerat i deras studie, Jämställdhets- och genusperspektiv i kurslitteraturen, (2003). Dessutom analyseras också några av förekommande bilder utifrån Hirdmans Genuskontrakt hon bl.a. beskriver i Genus - om det stabilas föränderliga former, (2001) Två avhandlingar som också haft betydelse för min studie är Ambjörnssons, I en klass för sig: Ge-nus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer, (2004) samt Bergs, Självets Garderobiär: Självreflexiva genusle-kar och queer socialpsykologi, (2008). Även kvinnohistorikern Ohlander med bl.a. hennes och Ström-bergs bok Tusen svenska kvinnoår: Svensk kvinnohistoria från vikingatid till nutid, (2008), och genus forskaren Gemzöe och hennes bok Feminism(2008), har varit betydelsefulla för denna studie. Studien utvisar att kursplanen förespråkar ett genusperspektiv om än inte direkt uttalat och Per-spektiv på historien 1b, har också ett visst inslag av genusperspektiv men inte genomgående, det finns däremot mer av ett jämställdhetsperspektiv i boken, då boken lyfter fram skillnader och orättvisor mellan män och kvinnor i historien, men långt ifrån alltid problematiserar detta.

No description available.

Denna studie avser att studera hur genussystemet och genuskontraktet gestaltar sig och förändras över tid i disneyfilmer. Syftet är att studera vilka normer och mekanismer som disneyfilmer innehåller utifrån ett genusperspektiv, med hjälp av observation och innehållsanalys som metod för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Sex disneyfilmer från tre olika tidsaspekter ligger till grund för studien, Askungen och Törnrosa från 1950-talet, Den lilla sjöjungfrun och Skönheten och odjuret från 1990-talet samt Frost och Vaiana från 2010-talet. Disney har kritiserats för sina stereotypiska karaktärer men resultatet i denna studie visade dels att Disney stegvis har börjat bryta sig loss från genussystemet. De stereotypiska karaktärerna visades främst i filmerna från 1950-talet, på 1990-talet blev kvinnorna mer självständiga samt modiga och på 2010-talet sker det ytterligare förändringar med en naturligare framställning av könen.

No description available.

The aim of this study is to find out how four films with a historical plot about the Second World War, created in the last ten years portray men and woman. The work has been based on a historical-cultural framework to see how popular-culture films are a good way of working in history teaching. The films that have been used in the study is: The Imitation Game, Narvik, Darkest Hour and Dunkirk. These films have been analyzed with gender theory and central concepts to answer the questions about how men and women are portrayed in the films. These concepts are “the gender system”, “the male norm” and “gender-contracts”. These concepts suggest that there has always been a separation between men and women, and masculinity and feminity, which should not be mixed according to the society. These concepts have mainly been used to emphasize that men and woman had different roles during the Second World war, based on the fact that women have always been subordinate to men. Women were seen as both weaker in body and mind, which affected the roles and jobs women were allowed to have. The result of the work shows that the films convey history where norms, expectations andstereotypes of men and women are presented based on those that were accepted in the society of that time. The result also shows that these films, and other, can with good reasons be used in history teaching where students both gain historical knowledge about the events that the films depict, provide knowledge of how norms, expectations and stereotypes for men and women have been shaped and developed throughout history and trains students to gain source-critical abilities, which is linked to the school curriculum that states what students should learn about in the history subject.

<p>Syftet med studien var att beskriva hur småbarnsföräldrar upplever sin möjlighet att kombinera heltidsarbete och familjeliv för att få en uppfattning om hur jämställdheten ser ut i praktiken i dessa parrelationer. Studien är därmed avsedd att jämföra männens och kvinnornas upplevelser av denna kombination och undersöka om det finns några likheter och skillnader mellan könens upplevelser. Studien består av enskilda kvalitativa personintervjuer med tre par. Resultaten analyserades utifrån handlingsteori, rollteori och Hirdmans begrepp genussystem och genuskontrakt.</p><p>Resultatet visar att trots att samtliga i studien arbetar heltid, råder en ojämställd arbetsfördelning mellan paren i hemmet. Kvinnan förväntas i större utsträckning att ta hand om familj och hushållsarbete även om hon arbetar lika mycket som mannen. Andra skillnader mellan könen var att kvinnorna upplevde en otillräcklighet i både arbetsliv och familjeliv som inte nämndes av männen samt att kvinnorna i större utsträckning än sina män hade anpassat sitt arbete efter familjelivet. Det visade sig också att toleransen för föräldraskapet generellt var lägre på männens arbetsplatser.</p>

Antal ord: 16 216 Syfte: Studien syftar till att undersöka genusframställningen i reklamfilmer från Tv4, sett till samhällets utveckling inom genus och jämställdhetsfrågor under perioden 1990–2018. Frågeställningar: ● Hur framställer reklamfilmerna på Tv4 kvinnor respektive män i de två olika produktkategorierna? ● Hur kan framställningen av genus i Tv4:s reklamfilmer under perioden 1990– 2018 förstås utifrån begreppet genuskontrakt och förhandlingen av genuskontraktet? ● På vilket sätt kan förhandlingarna kring genuskontraktet förstås i relation till andra jämställdhetsfrågor i samhället under denna period? Metod och material: Studien utgår från en multimodal kritisk diskursanalys och analyserar totalt 14 reklamfilmer under produktkategorierna bilar och livsmedel från TV4 under perioden 1990–2018. Huvudresultat: Studiens resultat visar på att samhället har utvecklats till att bli allt mer jämställt men att det endast är delar av denna utveckling som gestaltas i reklamfilmerna. Mannens gestaltning i reklamfilmerna har utvecklats till att visas i relation till hushållet samtidigt som det inte går att urskilja någon förändring i kvinnans gestaltning.

This thesis investigates gender equality at a few Swedish elementary school libraries, and how school librarians at these libraries work with gender equality issues. It is a semi-structured interview study conducted with staff at seven elementary school libraries. Several policy documents state that the school should be a gender-equal environment, but previous research shows that there is still a lack of gender equality, and that staff often treat boys and girls differently. It also shows that boys and girls are often portrayed in a gender-stereotypical way in children’s literature. The theoretical framework consists of a combination of theories on gender equality and gender science based on the work of Eva Mark and Yvonne Hirdman. The empirical material was analysed from both of these perspectives. The results show that most librarians try to some extent to incorporate gender equality issues during book talks, book clubs, and group reading sessions, and try to discuss common gender stereotypes with the students. The librarians show an awareness of the importance of gender equality, but say that they lack the right tools and support from the school management to address these issues in an efficient and professional manner. In order to achieve gender equality in school libraries, there needs to be an overall analysis of both staff and students attitudes towards, and comprehension of, the meaning of gender equality. There is also a need to look at how stereotypical notions of gender influence people&apos;s behaviour and opportunities, and what could be done to change these. / Program: Bibliotekarie

Syftet med studien var att beskriva hur småbarnsföräldrar upplever sin möjlighet att kombinera heltidsarbete och familjeliv för att få en uppfattning om hur jämställdheten ser ut i praktiken i dessa parrelationer. Studien är därmed avsedd att jämföra männens och kvinnornas upplevelser av denna kombination och undersöka om det finns några likheter och skillnader mellan könens upplevelser. Studien består av enskilda kvalitativa personintervjuer med tre par. Resultaten analyserades utifrån handlingsteori, rollteori och Hirdmans begrepp genussystem och genuskontrakt. Resultatet visar att trots att samtliga i studien arbetar heltid, råder en ojämställd arbetsfördelning mellan paren i hemmet. Kvinnan förväntas i större utsträckning att ta hand om familj och hushållsarbete även om hon arbetar lika mycket som mannen. Andra skillnader mellan könen var att kvinnorna upplevde en otillräcklighet i både arbetsliv och familjeliv som inte nämndes av männen samt att kvinnorna i större utsträckning än sina män hade anpassat sitt arbete efter familjelivet. Det visade sig också att toleransen för föräldraskapet generellt var lägre på männens arbetsplatser.

Syftet med denna uppsats är att, genom en hermeneutisk och komparativ närläsning av Marianne Fredrikssons roman Enligt Maria Magdalena och Lukasevangeliet, undersöka hur Fredriksson transformerat Jesu liv och gärning från den bibliska berättelsen till romanen, samt vad som händer med historien när en kvinna får återberätta den. Materialet analyseras med hjälp av Gerard Genettes narratologiska begreppsapparat och utifrån ett intersektionellt perspektiv. Resultatet tolkas sedan genuskritiskt utifrån Yvonne Hirdmans teori om det ahistoriska genuskontraktet. Slutligen diskuteras studiens relevans för och i den svenska skolan. Studien visar att Fredriksson aldrig ämnat skriva en roman om Jesu liv och gärning, utan snarare om Marias liv och Jesu gärning. Marias version av ”allt det stora som hände” präglas av ett intersektionellt förhållningssätt, både när det kommer till hennes egna och Jesus värderingar, som sträcker sig långt utöver normen för den aktuella tiden. Studien visar också att Maria och Jesus möter stora svårigheter i sina ambitioner att motverka sin tids och sitt samhälles genuskontrakt, och att det finns gott om inflytelserika personer i deras närhet som ämnar upprätthålla det. Personer som senare spred den kristna läran.