Denna uppsats innehåller en komparativ studie kring karaktäriseringen av den fiktiva figuren Madeleine Usher i Edgar Allan Poes 1800-tals novell "The Fall of the House of Usher" och Bethany Griffins re-telling av novellen i sin skräckroman The Fall, publicerad 2014. Syftet är att synliggöra hur Madeleine porträtteras och karaktäriseras ur ett genuskritiskt perspektiv med hjälp av bland annat Yvonne Hirdmans teori om genussystem och genuskontrakt, samt Maria Nikolajevas narratologiska teori om konvenansen kring litterärt kön. Utifrån denna analys ämnar jag tolka effekterna av Madeleine Ushers skilda subjektspositionering i verken, samt vilken kritik Griffins re-telling därigenom framför.

Denna uppsats analyserar hur genus gestaltas i fantasyserien Game of Thrones. Analysen är baserad på två kvinnliga gestalters skildringar i den första säsongen av teveserien. De två valda karaktärerna, Daenerys Targaryen och Arya Stark, analyseras och jämförs med Yvonne Hirdmans genuskontraktsteori och Paulina de los Reyes och Nina Lykkes intersektionalitets begrepp men även med Maria Nikolajevas schema om hur manligt och kvinnligt gestaltas i litterära texter. Resultatet visar att det förekommer en genuskontraktspakt i karaktärsskildringarna men också att maktpositionerna mellan manliga och kvinnliga karaktärerna beror på andra intersektionella kategorier än enbart kön. Undersökningens resultat tyder även på att Daenerys och Aryas karaktärer bryter mot de stereotypa skildringarna i Nikolajevas schema. Orsaken kan vara att genuskontraktet finns djupt inpräntat i våra samhällsnormer om hur manligt och kvinnligt bör vara. Mannen förväntas vara den starka och beskyddande medan kvinnan förväntas vara den svaga och omhändertagna. En annan anledning till att stereotyperna är svåra att bryta kan vara författarnas rädsla att läsarna inte kommer att kunna identifiera sig med karaktärerna.

Uppsatsens syfte är att undersöka om och på vilket sätt media bekräftar och reproducerar Yvonne Hirdmansgenuskontrakt under perioden 1960-1990. Genom att utföra en diskursanalys ämnar studien att kunna visa påvilket sätt Damernas Värld väljer att porträttera framgångsrika kvinnor i sin tidning. Perioden som studienbehandlar präglas av stora jämställdhetsförändringar i Sverige och Hirdman argumenterar för attgenuskontraktet görs om från ett husmoderskontrakt till ett jämställdhetskontrakt. Representativa citat frånDamernas Värld presenteras och länkas samman med Hirdmans teori för att kunna undersöka om huruvidagenuskontraktet samt förändringen av genuskontraktet går att utläsa i materialet. Studiens resultat visar på atten förändring går att utläsa samt att husmoderskontraktet tycks prägla materialet under hela perioden.

This essay sets out to compare and understand the development of the political representation in two Swedish municipalities during the feminist wave in the 1980’s and 1990’s. The main question of the essay concerns how the development of female representation in municipal council can be understood in regards to this feminist wave. It also seeks out to understand what similarities and diffrences that can be identified in the two municipilaties. The motivation of the essay is based upon understanding if some municipalities are more receptive by outside pressure and if some are less receptive. This outside pressure in this case is limited to the feminist wave during the 1980’s and the 1990’s. The method in use is a comparative cross-sectional study with a "most diffrent research design". The selection of the two municipalities is based upon that they are as different as possible according to the "local gender contract". Which means a traditional municipality and a more modernistic. The empirical material of the essay includes protocol that shows every councilor that has been elected in the municipalities during the feminist wave. Using the protocols a study has been conducted researching if the modernistic or the traditional municipality has been more or less receptive of the feminist wave. The result shows that both municipalities has been receptive of the feminist wave, although the traditional municipality has been receptive in the form of a late response. Furthermore the results show that both the parties in the municipalities and the municipalities as a whole has given different response to the feminist wave which can be understood through formal and informal political institutions.

Tidigare forskning visar på att ämnet idrott och hälsa präglas av en maskulinitet inom framförallt tävlingsidrotter som sker i lagform. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur kön konstrueras under bollspel i ämnet idrott och hälsa i grundskolans senare år. Studien syftade också till att studera om det fanns en variation mellan olika bollspel baserat på hur kön konstrueras.     För att uppnå detta ändamål användes en strukturerad observation där det observerades fem lektioner där olika bollspel spelades. Studien grundar sig i en strukturerad observation som innehöll både kvantitativa och kvalitativa element.  Teorin som användes var framför allt Yvonne Hirdmans genuskontrakt och genussystem. Birgitta Fagrells koncept för social konstruktion, förankring och relationer användes också.   Resultatet av studien visar att kön konstrueras utifrån lärarens didaktiska positioner där läraren antingen motsätter eller behåller den nuvarande genusordningen. Som ett resultat av de didaktiska val som läraren gör dominerar pojkarna ofta i alla aktiviteter som observerades utom toppsbollen. Det framkommer också i studien att det finns en variation av uppbyggnaden av kön mellan olika bollspel och det går därmed inte att tala om bollspel som en samlad kategori.

Syftet med denna studie är att synliggöra några förskollärares skilda uppfattningar om hur man arbetar med att motverka traditionella könsroller och könsmönster i förskolan. Det är en kvalitativ studie med en fenomenografisk forskningsansats, och den metod som har använts för att samla in material är kvalitativa intervjuer med fyra olika förskollärare som arbetar på fyra olika förskolor. Vi har utgått från Hirdmans teori om genuskontrakt samt Hardings genusteori. Studiens resultat visar att de finns olika förhållningssätt till hur man kan arbeta för att motverka traditionella könsroller och könsmönster i förskolan. Informanterna nämner både ett könsöversridande arbetssätt såväl som ett könsneutralt arbetssätt. Resultatet visar även att det finns olika tolkningar av begreppen "traditionella könsroller och könsmönster". Vikten av fortbildning av förskollärare framkommer, samt förskollärarnas bemötande av barnen.

Syftet med läromedelsstudien är att undersöka hur de kvinnliga regenterna Margareta, Karin Månsdotter, Elisabeth I, Kristina och Ulrika Eleonora skildras i elva svenska historieläroböcker från sent 1800-tal till nutid utifrån ett genusperspektiv. Jag använder mig av teoretiska utgångspunkter i genusteori och genuskontrakt med avseende att undersöka vilka manligt och kvinnligt kodade egenskaper som finns i olika läroböcker om olika drottning under olika tidsperioder. Metod som använts är en kvalitativ innehållsanalys och därigenom summerande ansats genom att analysera ord begrepp och meningar i olika kontexter om kvinnliga regenter. Baserat på insamlad data från läroböcker visar resultat att de manliga manliga egenskaper som kan urskiljas hos kvinnliga regenter är: intellekt, förnuft, rationalitet och kultur genom begrepp och ord som: klok, begåvning, lärd, logiskt grund, kultur och vetenskap. De kvinnliga egenskaper som kan urskiljas är: kropp, natur, naturliga och emotionella genom begrepp och ord som, nyckfull, föga begåvad, mildhet, tillgiven, välvillig, fromhet, goda, ödmjuk, älskvärd, vänlig, snäll, lekfullhet, ung och vacker. Resultat visar även att det generellt sett går att urskilja förändringar och däri i skillnader och likheter i texter om manligt och kvinnligt kodade egenskaper hos kvinnliga regenter i historieläroböcker från sent 1800-tal till nutid som kan till viss del anknytas till olika genuskontrakt. / <p>Godkänt datum 2020-06-09</p>

No description available.

No description available.

I uppsatsen undersöks en grupp invandrarkvinnors genuskontrakt. Kvinnorna läser svenska som andraspråk B på Komvux. Syftet är att studera huruvida ett traditionellt genuskontrakt håller dem tillbaka från högre studier. Vidare vill jag veta hur kvinnorna upplever sin studiesituation, varför de läser kursen, om undervisningen lever upp till styrdokumentens intentioner samt om dessa intentioner är i paritet med kvinnornas önskemål och förväntningar på undervisningen. Studien genomfördes med hjälp av fem kvalitativa intervjuer och observationer. Resultatet visar att det inte är fråga om ett traditionellt genuskontrakt, utan att det i stället i kvinnornas genuskontrakt återfinns krav på att de bör studera. Dessa krav i kombination med många års studier i såväl hemlandet som Sverige resulterar i studietrötthet. Många av kvinnorna vill därför inte studera vidare utan hellre arbeta. Vidare visar studien att kvinnornas förväntningar och önskemål är i paritet med styrdokumenten. Däremot lever undervisningen inte helt upp till styrdokumentens intentioner.