Spelling suggestions: "subject:"ghibli."" "subject:"shibli.""
1 |
Vad spelar naturen för roll? : En ekokritisk analys av Prinsessan Mononoke (1997)Karlsson Palmcrantz, Nicolina January 2021 (has links)
Denna uppsats gör en ekokritisk analys av Studio Ghiblis film PrinsessanMononoke (1997), skriven och regisserad av Hayao Miyazaki. Filmenshuvudkaraktärer Ashitaka, San, Lady Eboshi och Hjortguden analyseras med hjälpav Jens Eders modell karaktärsklockan för att få fram respektive karaktärs relationtill naturen och hur det påverkar filmens handling och tema. Karaktärsanalysendiskuteras sedan utifrån de ekokritiska begreppen pastoral, vildmark, apokalyps,boplats [dwelling] och antropomorfism.Huvudkaraktärernas olika förhållande till naturen ger exempel på alla ovannämnda begrepp. Det är komplexa relationer till naturen och de övrigakaraktärerna som visas i filmen. Detta syns tydligt i filmens tematik som dennauppsats anser vara just relationen mellan människa och natur och där naturenspelar en viktig roll i hur handlingen fortskrider genom naturgudar, skogsandaroch själva miljöernas påverkan på handlingen.
|
2 |
Magiska dörrar och oväntade relationer : En adaptionsanalys av Det levande slottet / Enchanted doors and unforeseen relationships : An adaptation analysis of Howl’s moving castle.Kihlström, Elin January 2019 (has links)
This study is an adaptation analysis focusing on character portrayals in Studio Ghibli’s film Howl’s moving castle, which is based on a book of the same name, written by Diana Wynne Jones. Both the film and the book are discussed and analyzed to find differences and similarities between the two. The purpose of the paper is to identify the changes that have been made to the film adaptation in the form of characterizations. Through this study I have shown the media specific differences that have contributed to changes but also reported important similarities. The relationships between the characters have changed a lot to the film adaptation, many emotions appear more open in the film than they did in the book. Media specific differences lie behind much of this, through the filmmaker’s possibilities in the visual medium. The important narrative changes can be based on this, but also through Studio Ghibli’s choice to emphasize the war as a central part of the story. This paper can give light to the changes that take place when a work is being adapted into a different medium.
|
3 |
What we convey in what we don't show : The philosophy of Yugen - can unclarity be valuable in art?Lundgren, Alex January 2022 (has links)
No description available.
|
4 |
”Why do fireflies have to die so soon?" : En adaptionsstudie av Grave of The FirefliesOlsson, Kevin January 2021 (has links)
Studien analyserar Akiyuki Nosakas novell Grave of the Fireflies (1967) ochStudio Ghiblis film med samma titel (1988) i syfte att undersöka vilka förändringar somskett under bytet av medium. Dem olika element som undersöks är narration, karaktärsgestaltningar samt budskap vilket görs igenom en komparativ metod. Resultatet avundersökningen visar på att filmen introducerar många nya scener och element somförhöjer berättelsen utan att sträva långt ifrån narrativet som den baserades på. Trots attnovellen och filmen besitter samma budskap - om livets flyktighet - så utforskas dettabudskap mycket djupare i filmen då vi får mycket mer kontext till hur dessa karaktärersrelationer och liv faktiskt var i denna version av berättelsen.
|
5 |
Narrativitet i Joe Hisaishis musik i Studio Ghibli filmerna / Narrativity in Joe Hisaishi's music in the Studio Ghibli filmsKiviniemi, Kristina January 2023 (has links)
This study examines the relationship between music and image in two of Hayao Miyazaki's films. Based on literature studies on film music and narrativity, together with an analysis of how the music is used in the films Howl's Moving Castle and Kiki's Delivery Service, the study shows how the music affects the narrative. The questions discussed in this reflective essay are: What is the narrative function of Hisaishi's compositions for Miyazaki's Studio Ghibli films? What is the function of the leitmotifs and are any musical codes used? Does diegetic music appear in the films? How are the leitmotifs associated with the characters in different situations? Do the motifs convey objects, characters, emotions, places or something else? The conclusion of the paper shows that by using leitmotifs, musical themes and codes, Hisaishi has managed to strengthen and enhance the narrative of both films. Hisaishi's compositions for both Howl's Moving Castle and Kiki's Delivery Service have been shown to play a significant role in the viewer's experience of the film and its plot. Hisaishi's use of leitmotifs varies depending on the character, event or emotion it represents. Some of the leitmotifs convey the characters' emotions and expressions to the audience, which we would otherwise not see through dialogue alone. The composer also uses a lot of musical codes and even diegetic music. Several cultural musical codes can be heard that make the audience associate with a Western culture.
|
6 |
Vandrande slott och skrotmonster : – En komparativ studie av Det levande slottetBergvall, Lilly January 2018 (has links)
Studien analyserar Diana Wynne Jones bok Det levande slottet (2005) och Studio Ghiblis film med samma titel (2004) i syfte att undersöka vilka förändringar som skett i övergången från bok till film. Delarna som undersöks är narrationen, karaktärerna, värderingar och budskap samt ifall filmen anpassats till japanska förhållanden och/eller japansk publik. Detta görs genom en komparativ metod. Studien diskuterar även möjligheten att använda något av verken i undervisning för årskurserna F–3. Resultatet visar att skillnaderna mellan bok och film är så stora att det är svårt att endast tala om en filmadaptation och att det därför är bättre att använda begreppet transformation. Även om filmen fortfarande har ett gemensamt tema med boken – alla ska kunna accepteras för den de är – har förändringarna och det nya temat krig tagit överhanden och påverkat narrationen, budskap, värderingar och karaktärer. I filmen finns inga förändringar som pekar på specifik anpassning till japansk publik, men genom filmens teckningar är det ändå tydligt att filmens regissör Hayao Miyazaki ingår i en japansk kultur. Resultatet visar dessutom problematik kring bokens användning i årskurserna F–3, men att det trots detta finns möjligheter att använda både den och filmen för att diskutera värden och budskap i de lägre årskurserna.
|
7 |
På egna ben : En genusvetenskaplig analys av huvudrollerna i The Little Mermaid och Kiki’s Delivery ServiceLindqvist, Elias January 2020 (has links)
Synen på vad som utgör den så kallade starka kvinnliga karaktären har varit objekt för förändring, vilket kan synliggöras bland annat via filmmediet. Syftet med studien är att granska och jämföra två tecknade kvinnliga protagonister utifrån ett genusvetenskapligt perspektiv. Metoden för studien utgörs av två genusvetenskapliga modeller som kategoriserar manligt och kvinnligt beteende, samt semiotisk bildanalys. Materialet består av Disneys The Little Mermaid och Studio Ghiblis Kiki’s Delivery Service. Resultatet visade att karaktärerna uppvisar liknande personliga egenskaper, då de båda är vackra, sårbara, aktiva, skyddande och självständiga, men att de trots detta spelar mycket olikartade rolltyper, samt utformats på olika sätt av sina skapare. Slutsatsen är att Kiki förefaller vara den mer feministiska av de två karaktärerna, men att även Ariel med tanke på verkets inomtextuella tidsperiod till viss del kan tolkas som feministisk.
|
8 |
En värld inom vår egen : En filmanalys av den japanska animerade parallellvärlden i Hayao Miyazakis Spirited AwayBrinkemar, Ronja January 2021 (has links)
I denna undersökning vill jag visa att film har ett egenvärde som berättarform separat från skönlitteraturen, där särskilt japansk animerad film är ett område som tidigare marginaliserats inom filmteorin men bör ges ett större akademiskt utrymme. Med hjälp av de fem filmanalytiska aspekterna berättelse, mise-en-scène, kameraanvändning, klippning, ljud och filmmusik undersöker jag hur regissören Hayao Miyazaki konstruerar den japanska animerade parallellvärlden i filmen Spirited Away samt hur det animerade mediet påverkar filmen. Min analys visar att publikens inlevelse i parallellvärlden skapas genom en otillgänglig narration där kamerans låga vinklar och point-of-view-shots gestaltar världen ur huvudpersonens vinkel. Parallellvärlden kommer till liv genom en detaljerad traditionell japansk scenografi, runda karaktärer och en rik diegetisk ljudbild. Den långsamma klippningen bjuder in publiken att bli medskapare av parallellvärlden och musiken skapar en känslomässig inlevelse samt fungerar som en sammanknytande väv genom filmen. Den animerade formen möjliggör en större frihet i animatörernas skapande av filmens mise-en-scène, samt bidrar till en större tolerans hos publiken för det irrationella intuitiva händelseförloppet och en delvis överdriven ljudbild.
|
9 |
Komplexitet och Konflikt : En karaktärsanalys av Hayao Miyazakis hjältar i Prinsessan Mononoke och Det levande slottetJansson, Annika, Trygg-Svartling, Evelina January 2023 (has links)
Denna uppsats analyserar fyra hjältar från två av Hayao Miyazakis filmer. De utvalda hjältarna är Ashitaka och San från Prinsessan Mononoke (Miyazaki, 1997) samt Hauru och Sophie från Det levande slottet (Miyazaki, 2004). Målet med uppsatsen att ta reda på om och hur en filmskapare kan skapa komplexa hjältar genom att se på hur de är uppbyggda och fungerar. Vidare ska uppsatsen utforska hur komplexa hjältar reagerar i konfliktsituationer. Uppsatsen utgår från en karaktärsanalys baserad på Jens Eders karaktärs klocka och Carl Gustav Jungs teori om persona och skugga. Vi har kommit fram till att det finns komplexa hjältar i både Prinsessan Mononoke och Det levande slottet. Hjältarna Ashitaka, San, Hauru och Sophie är alla unika karaktärer som är komplexa på sina egna sätt. Det som de komplexa hjältarna har gemensamt är att de alla agerar utefter både sin persona och skugga, deras handlingar är drivna av deras känslor. När det kommer till de uppvisade känslorna hade filmerna två olika sätt att bemöta känslor. I Prinsessan Mononoke blir agerandet utefter känslor bestraffat på olika vis, i Det levande slottet så strävar alla hjältar efter en bra relation med sina emotioner och hjältarnas emotioner är en stor del av deras drivkraft.
|
10 |
Min granne barndomen, hur var det nu igen? : Om barndomsdiskurser i Min granne TotoroFredriksson, Joel January 2022 (has links)
In this study, the Japanese animated film My Neighbor Totoro was analyzed with regards to what childhood discourses can be found in it, and why these discourses in particular appear. To do this, discourse theory was used as the main theoretical basis, and certain aspects of hermeneutics were also used, such as combining the hermeneutic spiral with basic film analysis as a method. The childhood discourses that are discussed are the natural child, adult children and child adults, the competent child, the vulnerable child, postmodern childhood, the lonely/psychological child, and gender discourses. First, the life context of Hayao Miyazaki was examined to see what childhood discourses that might have influenced him. The natural child seems to be the most prominent discourse throughout Miyazaki’s life and his previous work, and the discourse appears in My Neighbor Totoro as well. However, so do all the other discourses. The results are that the view of childhood expressed in the film is that children develop the best in proximity to nature and the divine. Children should aspire to become competent adults, but adults should also come closer to childhood and nature. Postmodernity is dismissed as bad for children, and the natural childhood is deemed to be in need of saving. Children are also according to the film beings capable of complex thoughts and feelings relating to fears, death and family relations. These difficult thoughts are dealt with by their imagination – an imagination that is non-separable from their reality. This could indicate another childhood discourse: the imaginative child. Apart from all this, ways to use films like this one in education are also briefly discussed through film pedagogy. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-01-14</p>
|
Page generated in 0.0354 seconds