This thesis contributes to the field of strategy-as-practice by developing understanding of the enacted performance of power within strategic interactions, an area that is underdeveloped. This is addressed by voicing the silences within the field of strategy-as-practice using an organisational studies lens. The study investigates the macro-influences of power, gender, body, culture, and Westernisation on micro-strategising activities and is based on an empirical cross-cultural study of a Saudi Arabian business college. The strategy-as-practice approach faces the challenge of balancing a focus on the specified actions of individuals and remaining aware of the social influences that govern them. This study complements linguistic approaches to understanding strategy with an embodied socially enacted dramaturgical approach to strategy analysis. Dramaturgy is the theoretical and methodological framework used to focus on micro-face-to-face interactions of strategists, complemented by frame analysis which enables invistigation of macro-level aspects of analysis at the meso-organisational level. The analysis focuses on two main areas: first it explores the embodied gendered aspects of strategising, which have previously been marginalised within the field. This analysis shows how the doing and undoing of gender on a managerial level in mixed-gender strategic interactions reflects the values that govern the family context, maintaining traditional values and often constraining women from assuming active roles as participants in strategising. Second, it analyses the tensions that arise between the clash of modernity and tradition by the adoption of international/Western management practices. These institutional influences create conflicts within strategists’ scripts when tradition encounters modernity in confronting a significant aspect of the Arab struggle. This analysis focuses on the importance of adopting a multi-level of analysis that aknowledges both structure and agency within strategising contexts. It also considers the importance of adopting a different type of ethics that is more sensitive to the particularities of caring for the ‘other’.

The subject of this thesis concerns the tense situation of the pregnant employee in Sweden. Drawing on the critical ontology of Michel Foucault the situation is characterized as a specific problematization within a historical theme around procreation (as an eventuality). The purpose of the thesis is to explain the functioning of the current situation of the pregnant employee as an inherent conflict, but also to draw out the implications of this specific analysis in relation to general wage labor. First an objective analysis is out-lined on how free wage labor gradually develops into a) a rational way of “knowing” about wo/man, b) a normal (institutional) way of organizing this knowledge, and c) a normalized subject position for the expectant individual. Second the investigation turns towards the subjective experience of this positioning. This analysis, drawing on the works of Iris Marion Young and Erving Goffman, focus on a) the conflicts logic b) its practical management and c) the situations’ ethical implications. The empirical material for the second part consists of legal cases, diaries and discussion-threads from the Internet. The conclusions drawn suggest that the pregnant employee is a rather abstract problem but that this abstraction still is real enough to make her disqualified from the calculus regime of employment. The second conclusion states that the pregnant employee becomes temporarily “closeted” and engaged in practices of concealment and tension management. Finally the ethics of this situation is analyzed, stating that the pregnant employee becomes positioned in a situation of structural shame which she has to relate to no matter her specific employment conditions. In the end the wider implications of the analysis is drawn out, stating that wage labor has developed into a biased categorization of individuals as proper or non-proper labor power. Rational discrimination has been normalized, just as the handling of oneself as more or less deviant from norms.

Denna uppsats undersöker hur två svenska partiledare, Stefan Löfven och Annie Lööf, använder sig av det sociala mediet Instagram under en sexmånadersperiod före riksdagsvalet 2018. Genom en kvantitativ innehållsanalys undersöktes uttrycken för hur Löfven och Lööf hanterade den allt mer diffusa gränsdragningen mellan privatliv och politik. I relation till denna gränsdragning undersöktes vad för material de publicerade utifrån de kommunikativa funktionerna broadcasting, mobilization, hybridity, och personalization. Därtill analyserades vad för bild av sig själva partiledarna presenterade av sig själva utifrån Erving Goffmans dramaturgiska skola och teorier kring självrepresentation och icke-verbala signaler. Det studien fann var att det största fokuset hos båda partiledarna låg på politik och arbetsrelaterat innehåll men att personliga inslag integrerades i stor utsträckning i materialet. Gränserna mellan privat och arbetsliv var otydlig hos båda och deras privatliv användes för att definiera dem som individer. Det framkom dock stora skillnader mellan partiledarna i hur partiledarna använde mediet där Annie Lööf använde det på ett mer interaktivt och personligt sätt via sitt sätt att framställa sig själv.

Submitted by Filipe dos Santos (fsantos@pucsp.br) on 2016-09-26T12:11:13Z No. of bitstreams: 1 Cleberson Dias.pdf: 4415318 bytes, checksum: 71d7e9d668d9ce8bb3f6b4b7bd4b57f6 (MD5) / Made available in DSpace on 2016-09-26T12:11:13Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Cleberson Dias.pdf: 4415318 bytes, checksum: 71d7e9d668d9ce8bb3f6b4b7bd4b57f6 (MD5) Previous issue date: 2016-05-19 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / Pontifícia Universidade Católica de São Paulo / The main purpose of this research was to analyze, focusing on the hermeneutic perspective, the relationship between religious speech, originated from the biblical exegesis made by the Governing Body of Jehovah's Witnesses, and the standardization and organization of behavior, in particular, of the witness of Jehovah serving at Bethel, community fundamentally interconnected with the Association Watchtower Bible and Tract, which is basically their legal reason, located on Highway SP-141, Km 43, in Cesario Lange / SP. This is the place where all the preaching work is organized and publications are translated, printed and distributed for free during the preaching process. As a central character, the bethelite provided all the necessary content to our research. His daily experience was widely considered in the analisys from the subject behavior inside the total instituitions, within the same proportion in which we assessed theorical basis of understanding the faith experience and its deployment Michel Foucault and Erving Goffman offered support hermeneutic for understanding the religious discourse in Bethelite behavior. This was the analysis and understanding of religious experience in everyday life level, in their practices and contradictions, within the context of the headquarters of Jehovah‘s Witnesses in Brazil. The project aimed to answer the following problem: what is observed in Bethel can be described as alienation and domestication of behavior or as a conscious and sincere desire for inner discipline and collaboration in the production of all materials used in the ―preaching‖ of Jehovah's Witnesses? Beforehand, this dichotomy has justified the need to put the ―Tower under watching.‖ / O objetivo central dessa pesquisa foi analisar, privilegiando a perspectiva hermenêutica, a relação entre o discurso religioso, originado a partir da exegese bíblica feita pelo Corpo Governante das Testemunhas de Jeová, e a normatização e organização do comportamento, em específico, das testemunhas de Jeová que servem em Betel, comunidade fundamentalmente interligada à Associação Torre de Vigia de Bíblias e Tratados, sendo esta basicamente a sua razão jurídica, localizada na Rodovia SP-141, Km 43, em Cesário Lange/SP. É a partir dali que se organiza a sua obra de pregação no Brasil e se traduzem e imprimem as publicações a serem distribuídas gratuitamente em seu trabalho de pregação. Personagem fundamental, o betelita forneceu o conteúdo necessário à nossa pesquisa. A sua experiência quotidiana foi largamente considerada na análise do comportamento dos sujeitos no interior de Instituições Totais, na mesma proporção em que avaliamos a capacidade do cabedal teórico de entender a experiência de fé e seus desdobramentos. Michel Foucault e Erving Goffman ofereceram o suporte hermenêutico para a compreensão do discurso religioso no comportamento do betelita. Tratou-se da análise e compreensão da experiência religiosa no nível quotidiano, em suas práticas e contradições, inseridas no contexto da sede das Testemunhas de Jeová no Brasil. O trabalho pretendeu responder o seguinte problema: o que se observa em Betel pode ser descrito como alienação e domesticação do comportamento ou como desejo consciente de disciplina interior e de colaboração na confecção de todo o material usado no ―trabalho de campo‖ das Testemunhas de Jeová? De antemão, essa dicotomia justificou a necessidade de colocar a ―Torre sob vigia‖

The research investigates the Centro Velico Caprera (CVC), a sailing school located in the Mediterrean Sea, whose purpose is to replicate the lifestyle of a ship on land. This ambition creates an isolated environment in which the frequenters are completely immersed and the life is heavily controlled through different spatial and temporal means. The people who attend the school and become part of its community refer to its characteristics and to the collective essence they experience as 'the Spirit of Caprera'. Using an ethnographic approach and in particular participant observation as a primary source of data, and formal semi-structured interviews, the research investigated the internal dynamics of the school and the nature of the 'spirit' by looking at the setting from the insiders' point of view. The investigation aspired to gain a better understanding of the setting as a sailing community and of the relationships that are created that appear to make this environment unique. The research used sociological concepts as 'benchmarks', such as total institution, status and roles, routine and rituals, subculture and power, to guide the data collection and the analysis. Moreover, it made use of key thinkers such as Goffman and Foucault. The analysis has revealed that in the Centro Velico Caprera the 'spirit' can be considered as the consequence and result of more specific dynamics. In particular, the school's organisational and institutional structure, the time management, the role and functioning of authority and finally the rules and norms that derive from the idea of being part of a unique crew. The research engaged also in the analysis of social class and gender discrimination that characterise the school. The study of this school contributes to the study of sport and in particular sailing, which has often been ignored, by adding a new perspective and analysis to its study. The main contributions surround the comparison with other similar sailing subcultures and realities, such as ocean cruising, the development of the concept of the sport panopticon related to authority and its functioning, the notion of spirit, its meaning and significance, and the particular structure of the institution with its consequence for the frequenters. Moreover, the study also aimed to contribute to the narrower debates surrounding the 'benchmark' concepts, their use and their understanding in social theory and for sport studies.

Syftet med denna kvalitativa netnografiska studie är att få en ökad förståelse för hur föräldrar hanterar att motta en orosanmälan gällande deras barn utifrån den stigmatisering som kan uppstå vid en aktualisering hos socialtjänsten och det ifrågasättande av föräldrarollen som en orosanmälan innebär. Detta för att socialsekreterare ska kunna hantera de spänningar som uppstår mellan socialtjänsten, föräldrarna och den som anmält samt upprätthålla relationen dem emellan. Studien har genomförts med en tematisk innehållsanalys av datamaterial insamlat ur 15 forumtrådar från föräldraforumet familjeliv.se. Denna studie har sin utgångspunkt i socialkonstruktivismen med en ontologisk inriktning mot idealismen och har genom Goffmans rollteori analyserat föräldrarollen för att få en djupare förståelse för de sätt en förälder hanterar en orosanmälan. Vi har i vårt resultat kunnat se ett mönster i hur ämnet orosanmälningar diskuteras på forumet och presenterar det genom fyra teman; försvara föräldraskapet, fokusera på anmälaren, fokusera på socialtjänsten samt skydda sig mot framtida anmälningar. Genom Goffmans teorier har vi kunnat se att föräldrarnas sätt att hantera orosanmälningar är kopplade till deras föräldraskap och hur föräldrarna på olika sätt försvarar föräldrarollen inför andra. Studien visar att föräldrar försvarar sin föräldraroll bland annat genom att visa på att anledningen till att de mottagit en orosanmälan inte handlar om brister i föräldraskapet utan om ett missförstånd eller olycka. Resultatet visar också på att många föräldrar lägger fokus på den som anmält oron för deras barn eller att de fokuserar på socialtjänstens arbete, genom att visa på brister eller problem hos anmälaren eller hos socialsekreterarna. I det sista temat har vi även kunnat se att föräldrar som mottagit en orosanmälan kan hantera detta genom att skydda sig mot att behöva gå igenom processen igen, bland annat genom att undvika att söka stöd hos professionella med anmälningsskyldighet. Resultatet visar också på att de i diskussionerna skapas verklighetskonstruktioner som får konsekvenser i form av att individer avstår att anmäla oro för ett barn. Studien bidrar med en inblick i föräldrarnas egna diskussioner med varandra där upplevelser och åsikter uttrycks. Detta gör att vår studie bidrar med en ny kunskap från ett perspektiv på orosanmälningar som vi kan se inte har getts något större utrymme i tidigare forskning.

This dissertation presents a comprehensive qualitative study of the decision-making aspects of emergency department (ED) triage at a large urban Trauma I hospital in the Southeast. Specifically, this study addresses the following research questions: (1) What do triage nurses perceive as the primary role of the triage process? (2) How do triage nurses interpret patient performances? These questions are explored through illuminating the intricacies of triage decision-making by the use of semi-structured interviews and observations. The findings of this study indicate: (1) a better understanding of the triage decision- making process yielding more practical insights related to the informal, emergent, and often improvisational ways patients are received, categorized, and treated was needed, and (2) providing a clearer understanding of the processes involved in sorting patients may provide much-needed insight regarding clinical concerns and/or issues regarding patient categorization, adverse clinical events, and excessive patient wait times. These findings are of particular importance due to the widespread overuse of EDs for nonemergent care. Essentially, EDs are designed for patients to visit due to an alteration in their physical and/or mental state. Once a patient enters the ED, a medical professional is tasked with the responsibility of interpreting the physical and/or mental state of the patient, which is generally achieved by interpreting the patient story - the precipitating event that brought them into the ED. What this study contributes to the literature is a deeper understanding of the communicative processes that ED triage nurses leverage to make sense of patient stories.

<p>Den här uppsatsen ska främst ses om en fältbeskrivning av en del av den svenska modebloggosfären som de senaste åren har etablerat sig som en ny aktör i rapporteringen kring mode. Vad betyder detta för modejournalistiken och kan man se modebloggandet som en ny karriärväg in till modejournalistiken? Med hjälp av Pierre Bourdieu och Erving Goffman teorier om kapital och personliga fasader vill jag påvisa hur modejournalistiken och modebloggandet skiljer sig ifrån- och liknar varandra samt hur förflyttningarna inom modebloggosfären ter sig.</p>

<p>Enligt flera artiklar i tidningar och diskussioner i radio och TV är mobbning via Internet ett ökande problem, inte bara i kvantitet, men också i kvalitet, om man kan kalla en ökad sofistikerad elakhet för kvalitet. I medierna framgår ofta att mobbning på Internet är ett ökande problem och att mobbningen är råare och får mer allvarliga konsekvenser for den mobbade. I denna rapporten undersöker jag om det finns någon skillnad på mobbningen karaktär när det mobbas i verkliga livet i förhållande till elektroniskt och vad är det som är annorlunda?</p><p>Jag har undersökt om mobbningens karaktär är annorlunda utifrån fyra aspekter; den mobbades subjektiva uppfattning av mobbning, den sociala kontexten och elektroniska kommunikationskanaler, det faktiska uttrycket, och eventuella samband mellan att vara mobbad eller mobba i verkliga livet och eller elektroniskt.</p><p>Jag anser att mobbning är ett socialt fenomen, och att handlingen att mobba är kommunikation, och genom att koppla medieteori, social teori och mobbningsteori hoppas jag att kunna belysa mitt problemområde.</p><p>Det empiriska materialet består av frågeenkäter besvarade av 34 elever i åldrarna 15-19 år i en Norsk gymnasieskola, samt en respondent på 16 från England och en 12 årig respondent rekryterad genom Lunarstorm. Vidare finns 3 djupintervjuer, varav en med respondenten från England, och två med personer i min familj. Djupintervjuerna har använts för att vidare fördjupa och ge mening till fenomen som tydigt kommit fram i analysen av svaren från frågeformuläret. Två i urvalet från gymnasieskolan genomgick dessutom en gruppintervju.</p><p>Resultaten visade att på en rad olika punkter är mobbning i verkliga livet annorlunda i förhållande till elektronisk mobbning</p>

No description available.