Grön IT är ett aktuellt initiativ som har blivit alltmer vanligt bland organisationer såsom kommuner. Syftet med denna uppsats inom informatik är att utifrån hållbarhet och miljöperspektiv undersöka hur kommuner arbetar med Grön IT. Syftet är även att identifiera vilka möjligheter och utmaningar som förekommer med främst användning och hantering av IT-utrustning. Studien har använt en kvalitativ metod för att samla in uppfattningar och mönster från de intervjuer som ägt rum. Intervjuerna genomfördes med fem personer från både stora och små kommuner. Studien har använt en kvalitativ metod för att få en bredare bild över hur Grön IT efterlevs inom kommunal verksamhet. I samband med att relevant litteratur har tagits fram har en modell över litteraturöversikten etablerats, som resultat och analys baseras på. De slutsatser som har kunnat identifierats i studien är att kommuner arbetar med Grön IT och har miljöhänsyn i sina verksamheter gällande IT. De arbetar med Grön IT på olika sätt, det handlar om miljövänlig livscykelshantering, inköp och utrangerandet av IT-produkter. Möjligheterna är enligt de personer som intervjuats i synnerhet att bli mer miljövänlig inom området med informationsteknik. Utmaningarna som har framställts är framför allt att kompetensen inte är fullständig, respondenterna påvisade att de arbetar med Grön IT men saknar kunskap för alla dess olika områden.

Mänskliga aktiviteter bidrar till klimatförändringen som sker idag. Samtidigt växer molnet sig större, och därför är det viktigt att molntjänster är så hållbara som möjligt. Medias framställning av ett ämne kan forma allmänhetens åsikter kring det, som i sin tur formar marknaden som berörs av ämnet. Därför undersöker uppsatsen molntjänsternas miljöpåverkan samt hur media representerar molntjänsternas miljöpåverkan. Detta för att sedan jämföra dessa, och avgöra om media presenterar molntjänsternas miljöpåverkan enligt forskningen. En dokumentanalys av olika vetenskapliga artiklar och medieartiklar genomförs med hjälp av sentimentanalys. Resultatet visar att media pratar mest om utsläpp och energiförbrukning, likt forskningen. Dock saknas det djupgående detaljer. Media pratar även positivt om molntjänsterna, att användningen av dem minskar utsläppen. Forskningen drar inte slutsatsen att molntjänster i sig självt bidrar till minskade utsläpp. Enligt forskningen är molntjänster, och datorhallar idag ekologiskt ohållbara. Energieffektivisering behövs inom molntjänster för att minska datorhallarnas ekologiska fotavtryck, men kan leda till en ökning i efterfrågan. Vilket leder till byggandet av flerdatorhallar och en långvarig låsning till "smutsiga" energikällor. Däremot kan molntjänster hjälpa till i andra industriers miljöarbete. Med hjälp av dagordningsteorin och "IT:s påverkan påväxthuseffekten" dras slutsatsen att media har en lika positiv inställning mot molntjänster som deras negativa inställning, när det kommer till klimatpåverkan. Det representerar dock inte vad forskningen säger om ämnet fullt ut. Det är viktigt att medier bidrar med korrekt information,eftersom de påverkar allmänhetens åsikter och uppfattning kring molntjänsternas miljöpåverkan, så att individerna kan skapa sig en välgrundad åsikt. Det finns mycket utrymme för förbättring i området.

As society progresses towards more digitalization companies can now use technology to increase their productivity. Use of digital tools help companies to stay competitive but at the same time affects the natural environment in a negative way. The aspect of sustainable manufacturing, usage and disposal of IT-products have not always been prioritized. In order to meet the Sustainable Development Goals of the 2030 Agenda companies have to be willing to let the ecological sustainability permeate every process in the company, including IT. The aim of this study is to highlight what prevents companies from focusing more on ecologically sustainable IT and what strategic measures can be undertaken to achieve ecological sustainability. The study has been based on the research fields of circular economy, green IT, resistance/motivation to ecological sustainability and strategic sustainability. We collected data through semi-structured interviews with employees in decision-making roles regarding the purchase of IT in companies where IT is not a part of the core business. To bring clarity about how the companies operate on a strategic level when it comes to IT we created an analytic framework based on frameworks of ecologically sustainable strategies that Borland et al. (2016) designed. The results of the study shows that some companies are going in the right direction by making strategic choices when purchasing, using and disposing IT. Meanwhile other companies choose to focus on how they could take responsibility for their climate footprint in their core business. One of the reasons why the companies disregard the processes outside their core business is because they lack knowledge about how they should require more sustainable IT equipment. Therefore, IT is not prioritized when talking about the company’s ecological sustainability. Even though the result of this study shows that companies are taking steps towards a more ecologically sustainable future, it is obvious that more has to be done.

IT står för 2 % av det globala utsläppet av koldioxid vilket kan jämställas med utsläppet från flygindustrin. Trots det, och ihop med det externa tryck från samhället att arbeta mer hållbart, har majoriteten av Sveriges kommuner inte en strategi för hållbar IT. Existerande litteratur inom området är främst inriktad på kommersiella verksamheter vilket bidrar till att denna studie avser undersöka hur arbetet med grön IT förhåller sig i en svensk medelstor kommun som aktivt arbetar med grön IT. Tidigare litteratur menar även att den huvudsakliga motivationsfaktorn till att initiera arbetet med grön IT grundar sig i finansiella motiv vilket bidrog till att studien även avser undersöka vilka motivationsfaktorer som underbygger arbetet i en kommun utan samma vinstintresse. Korrelationen mellan styrdokument och faktiskt arbete avses även att undersökas. Detta då tidigare studier visar att styrdokument kopplat till hållbar utveckling kan användas för att måla upp en falsk bild och vilseleda intressenter gällande det faktiska arbetet med syftet att förbättra sin image. För att uppfylla studiens syfte och tillhandahålla en tillräcklig förståelse genomfördes en kvalitativ undersökning i form av en fallstudie hos en svensk medelstor kommun. Tidigare litteratur låg som grund för den intervjuguide som arbetades fram och som användes vid en semistrukturerad intervju ihop med nyckelpersoner inom kommunen relaterat till arbetet med grön IT. Publika styrdokument, ihop med ett internt, undersöktes för att ta reda på vilken roll dessa spelar i det faktiska arbetet med grön IT. Studiens resultat visar på att grön IT är implementerat ur ett livscykelperspektiv där kommunen tar ansvar i alla dess faser. Vidare visar studien att miljömässiga motiv ligger som grund för arbetet snarare än ekonomiska motiv som tidigare litteratur påvisar. Styrdokumenten i kommunen spelar en viktig och grundläggande roll i arbetet med grön IT och hållbar utveckling, inte minst visionen som genomsyras av att inom en närtid vara framstående i arbetet med hållbar utveckling. / Information technology is accounted for 2 % of the yearly carbon dioxide emissions worldwide. Due to this, the environmental impact from information technology can be compared with the one from the aviation industry. Despite this, and in addition to the pressure from the society to become more sustainable, most of the municipalities in Sweden don’t have an explicitly communicated strategy concerning green IT. The existing literature on the area is mainly focused on green IT in commercial companies. Because of this, and in regard to the low number of municipalities that have a green IT strategy, this study aims to examine how green IT is implemented in a Swedish midsize municipality that is openly working within the green IT-area. Existing literature claims that the main driver for the implementation of green IT is due to financial reasons. Since municipalities don’t have the same financial pressure, this led to further examinations in this study that involves what motivates the municipality to initiate their work concerning green IT. This study also aims to examine the correlation between control documents and the actual work regarding green IT. This is since studies show that existing control documents regarding sustainable development can be used to greenwash activities and therefore don’t matter in the actual work. To answer this and to get the necessary understanding to achieve the purpose of the study, the authors called for a qualitative approach and conducted a single case study in a Swedish midsize municipality. A review of the existing literature helped build an interview guide that was used to conduct a semi structured interview with key persons holding relevant positions in the municipality regarding the implementation of green IT. Public control documents, along with an internal one, were also reviewed to investigate which role they play in the actual implementation. The result of the study demonstrates that green IT is implemented with a life cycle perspective and that the municipality takes responsibility in all the included phases. The study also shows that environmental motivational factors initiate the work with green IT rather than financial ones. Additionally, the control documents play a major role in the work with green IT and sustainable development, especially the vision of the municipality as it’s a progressive one with the aim to be eminent in the sustainable development area in a near future.

In response to the ever-intensifying urgency for environmental preservation, the imperative for sectors with substantial carbon footprints to adapt and drive the transition to a low carbon economy is apparent. Sustainability transitions, signifying systemic changes towards sustainable socio-technical systems, emerge as critical in this context, especially within the banking sector. This industry, anchored by its pervasive Information Technology (IT) infrastructure, stands as a key actor in the paradigm shift towards global sustainability. This study investigates the implications of the global transition towards net-zero emissions by 2050 for the IT strategy of banks. This transition necessitates significant changes in the banking sector’s practices, with a particular focus on reducing energy consumption and promoting sustainable operations. The paper presents an in-depth investigation of the factors that banks need to address when adapting their IT strategy to align with these imminent changes. The research methodology followed a qualitative research design, with semi-structured interviews conducted among banking sector practitioners serving as the primary data collection method. Additionally, the study applied the Technological-Organizational-Environmental (TOE) framework to analyze the adoption of sustainable practices in the banking sector. This framework allowed for a comprehensive understanding of the multifaceted nature of the transition towards net-zero emissions, considering the intertwined aspects of technology, organization, and environment. The findings of this research reveal significant insights into the key drivers and strategies required for banks as they make decisions about their IT strategies, particularly in response to the transition towards net-zero emissions. The urgency of environmental sustainability and its integration into strategic planning have emerged as primary drivers, leading to the adoption of Green IT for balancing operational efficiency with environmental responsibility. This strategy has influenced banks’ responses and adaptation by prompting introspective resource management, integrating sustainability into organizational culture, and shaping an environmentally conscious workforce. In conclusion, despite facing various complexities, banks are demonstrating resilience and adaptability in their transition towards sustainability, indicating a future of continuous innovation and transformative practices firmly rooted in sustainability. The findings from this research significantly contribute to the existing body of knowledge, offering deeper insights into the interplay between banking practices and the urgent transition towards net-zero emissions. Future research could further enrich this understanding byassessing the effectiveness of banks’ sustainability initiatives, their achievements against set sustainability targets, and the evolving role of Green IT in driving sustainable banking. / Det växande behovet av miljömässig hållbarhet markerar tydligt nödvändigheten för sektorer med storakoldioxidavtryck att anpassa sig och driva övergången till en ekonomi med minskade koldioxidutsläpp. Övergången till hållbarhet, som innebär systematiska förändringar mot hållbara socio-tekniska system, framstår som avgörande i detta sammanhang, särskilt inom banksektorn. Denna bransch, förankrad av sin omfattande IT-infrastruktur, är en viktig aktör i det paradigmskifte som leder mot global hållbarhet. Denna studie undersöker vad den globala övergången mot nettonollutsläpp fram till 2050 innebär för bankernas IT-strategier. Denna övergång kräver omfattande anpassningar inom banksektorn, med särskild inriktning på att minska energiförbrukningen och främja hållbara verksamhetsmetoder. Rapporten presenterar en djupgående undersökning av de faktorer som banker behöver ta hänsyn till när de anpassar sin IT-strategi för att möta dessa förestående förändringar. Studiemetoden följde en kvalitativ forskningsdesign, med semistrukturerade intervjuer genomförda bland experter och yrkesverksamma inom banksektorn som den primära metoden för datainsamling. Studien applicerade dessutom ramverket Technological-Organizational-Environmental (TOE) för att analysera införandet av hållbara praxis i banksektorn. Detta ramverk möjliggjorde en omfattande förståelse för den flerdimensionella naturen av övergången mot nettonollutsläpp, med hänsyn till de sammankopplade aspekterna av teknik, organisation och externa faktorer. Studiens resultat ger värdefulla insikter om de huvudsakliga drivkrafterna och strategierna som bankerna behöver för att fatta beslut om sina IT-strategier, särskilt i samband med övergången till nettonollutsläpp. Det kritiska behovet av miljömässig hållbarhet och dess integrering i strategisk planering har vuxit fram som centrala drivkrafter, vilket har lett till att Grön IT har antagits för att balansera operativ effektivitet med miljömässigt ansvarstagande. Denna strategi har påverkat bankers respons och anpassning genom att stödja självgranskande resurshantering, integrera hållbarhet i organisationskulturen, och forma en miljömedveten arbetskraft. Sammanfattningsvis, trots mångfald av utmaningar, visar banker motståndskraft och anpassningsförmåga i sin övergång mot hållbarhet, vilket indikerar en framtid av kontinuerlig innovation och omformande metoder som är starkt förankrade i hållbarhet. Resultaten från denna studie bidrar till det befintliga kunskapsfältet, och erbjuder djupare insikter i samspelet mellan bankpraxis och den kritiska övergången mot nettonollutsläpp. Framtida studier kan ytterligare berika denna förståelse genom att utforska effektiviteten i bankers hållbarhetsinitiativ, deras framsteg mot uppsatta hållbarhetsmål, och den utvecklande rollen för Grön IT i att driva hållbar bankverksamhet.

The IT sector contributes to a large part of the world'semissions, for that reason it’s becoming more important toimplement green-IT within organizations. Theimplementation of green-IT in organizations is a complexprocess and the knowledge within the area is lacking. Tobroaden this research area this qualitative study has examinedfactors that affect the implementation of green-IT with analtered version of the TOE framework. With the frameworksfactors Technology, Organization, Environment andMotivation the study’s interview questions were designed andexamined on five interviewees. After a thematic analysis ofthe collected data the result showed that multiple sub-factorsof the framework were not consistent. The result implied thatthe TOEM frameworks subfactors government regulationsand resources did not have any effect on the adoption ofgreen-IT. What rather affected the adoption of geen-IT wasthe prioritization of green-IT within the organization. UsableIT-support for green-IT also resulted in being an importantaspect that moreover affects the motivation for green-IT, anaspect that wasn’t a subfactor of the TOEM framework. / IT-sektorn står för en stor del av världens utsläpp, därför blirdet allt viktigare att införa grön-IT inom organisationer.Införandet av grön-IT i en organisation är en komplexprocess och kunskapen inom området är bristande. För attutöka detta kunskapsområde har denna kvalitativa studieundersökt faktorer som påverkar införandet av grön-ITgenom en tillämpad version av ramverket TOE ramverket.Genom ramverkets faktorer Teknologi, Organisation, Miljöoch Motivation utformades studiens intervjufrågor somundersöktes mot fem intervjudeltagare. Efter en tematiskanalys av den insamlade datan visade resultatet att flera subfaktorer till ramverkets faktorer inte överensstämde.Resultatet påvisade att TOEM ramverkets sub-faktorerstatliga regleringar och resurser inte hade någon påverkanpå införandet av grön-IT. Vad som snarare påverkadeinförande av grön-IT var Grön-ITs prioritering inomorganisationen. Användbara IT-stöd för grön-IT resulteradeäven i att vara en viktig aspekt som dessutom påverkarmotivationen för grön-IT, en aspekt som inte var en subfaktor i TOEM ramverket.

With the help of Green IT and Green Information Systems(Green IS), organizations can improve their sustainabilitywork with the help of technology. Previous research indicatesthat IT governance through frameworks contributes to moresuccessful implementations, and that one should study theindividual to a greater extent to find out their needs. Thepurpose of the study was to identify, prioritize and present tothe individual important social and individual influencingfactors in Green IS introduction into an organization. Thestudy was thus expected to contribute with the addition ofinfluencing factors to the future creation of frameworks forgovernance.A qualitative study was conducted where respondents invarying roles within an organization initially participated insemi-structured interviews. Interview data was designedbased on the social / individual influencing factors found inthe ISO / IEC 33000-based maturity model manage knowledgeand manage acceptance of change and development. Whatbecame the areas that formed the basis for future dataanalysis. Data were also analyzed based on previouslyidentified important influencing factors for the individualwhich were perceived usability, computer experience, usersupport and behavioral intent. As a final step in the study,they participated together in a workshop where the resultsobtained were discussed and prioritized according to thechosen model.Results and conclusions show that the most important factorsfor the participants in the introduction of Green IS aregovernance and support from management, throughincreased communication in the event of changed workroutines. It was also perceived as important to have a goodstructure for implementation and the right support, whichaccording to participants is assess to increase a perceivedusefulness. An indication was also made about ambassadorsfor cross-unit work for increased user support. Importantsystem properties were assessed to be harmonization in, forexample, reporting on environmental statistics and feedbackon sustainability work / Med hjälp av Grön IT och gröna informationssystem (Gröna IS) kanorganisationer förbättra sitt hållbarhetsarbete med hjälp av teknik.Tidigare forskning indikerar att styrning genom ramverk bidrar tillfler lyckade införanden, och att individen i högre grad bör studerasför att ta reda på deras behov. Syftet med studien var att identifiera,prioritera och presentera för individen viktiga sociala ochindividuella påverkansfaktorer vid Gröna IS införande i enorganisation. Studien förväntades därmed bidra med tillskott avpåverkansfaktorer till framtida skapande av ramverk för styrning.En kvalitativ studie genomfördes där respondenter i varieranderoller inom en organisation initialt deltog i semistruktureradeintervjuer. Intervjuunderlag utformades utifrån modellen ISO/IEC33000-based maturity model identifierade sociala och individuellapåverkansfaktorer hantera kunskap samt hantera acceptans tillförändring och utveckling. Dessa områden lade sedan grunden till förkommande dataanalys. Data analyserades också utifrån tidigarepåvisade viktiga påverkansfaktorer för individen vilka var upplevdanvändbarhet, datorerfarenhet, användarsupport och beteendeavsikt. Somsista steg i studien deltog respondenterna tillsammans i enworkshop där uppkommet resultat diskuterades och prioriteradesenligt vald modell.Resultat och slutsats visar på att de viktigaste faktorerna fördeltagarna vid Gröna IS införande är styrning och stöd från ledning,genom ökad kommunikation vid förändrade arbetsrutiner. Detupplevdes också som viktigt med en god struktur vid införande ochrätt support vilket enligt deltagare bedöms öka en upplevdanvändbarhet. Förslag gavs också om ambassadörer förenhetsöverskridande arbete för ökad användarsupport. Viktigasystemegenskaper bedömdes vara harmonisering vid exempelvisrapportering kring miljöstatistik och återkoppling kringhållbarhetsarbetet.

This Green IT case study commissioned by Försäkringskassan (FK), the Swedish National Social Insurance Agency, quantifies the environmental performance of the IT infrastructure (IT-IS) in use during 2010 in a lifecycle perspective. Adopting a system view in Green IT analysis can mitigate risks of problem shifts. IT-IS concerns the equipment that enables office automation and external web application services. The size of the FK IT-IS is in the order of 300 branch offices with 14000 pc’s, 2100 printers and a 1 MW data centre hosting 1200 servers, 5 Petabyte of central data storage and serving about 80 key business applications. The carbon footprint of the FK IT-IS in 2010 accounts to 6.5 kiloton CO2-equivalents. The total environmental impact is calculated across 18 themes and expressed as a single indicator eco score amounting to 822.000 ReCiPe points. The contribution of capital goods is large with 44% of the carbon footprint and 47% of the eco score linked to emissions embedded in material equipment. The environmental effects from distributed IT deployed at local office sites, dominate at two thirds of the total FK IT-IS impacts. Important drivers in the local office sites category are the relatively short economic life span of pc equipment and the significant volume of paper consumed in printing activities. Within the data centre category, operational processes dominate the environmental impacts and are linked to intensive power use. In comparison to industry benchmark scores, the data centre infrastructure energy efficiency (DCiE) is relatively low at 57%, or 59% when credited for waste heat utilisation. Airflow containment measures in computer rooms are identified for efficiency improvement. Enhanced airflow controls also act as a prerequisite to better leverage opportunities for free cooling present at the location in northern Europe.  With regards to the data centre hosted IT, environmental impacts linked to storage services dominate and remarkably exceed those of servers. / Denna fallstudie inom Grön IT på uppdrag av Försäkringskassan (FK) kvantifierar IT-infrastrukturens (IT-IS) miljöprestanda i ett livscykelperspektiv under 2010. Att införa ett systemperspektiv inom Grön IT analys kan lindra riskerna av problemväxling. IT-IS avser utrustning som möjliggör kontorsautomatisering och externa webbapplikationer. FK IT-IS omfattar 300 kontor med 14,000 datorer, 2,100 skrivare och ett 1 MW datacenter med 1,200 servrar, 5 Petabyte central datalagring och 80 huvudsakliga applikationer. Koldioxidavtrycket av det totala FK IT-IS utgör 6,5 kiloton CO2-ekvivalenter för 2010 . Den totala miljöpåverkan är beräknad över 18 miljöteman och anger som en enda indikator ekobetyget på 822,000 ReCiPe poäng . Kapitalvaror bidrar stort, med hela 44% av koldioxidutsläppen och 47% av ekobetyget kan härledas till inbäddade utsläpp i material utrustning. Miljöeffekterna av de lokala kontorens IT dominerar med två tredjedelar av den totala FK IT-IS miljöpåverkan. Viktiga faktorer i kategorin lokala kontor är kapitalvarornas relativt korta ekonomiska livslängd samt de betydande volymer av skrivarpapper som används.   Inom datacenterkategorin domineras miljöpåverkan av de operativa processerna som är kopplade till intensiv el förbrukning. I jämförelse med branschstandarden är energieffektiviteten av datacentrets infrastruktur (DCiE) relativt låg, med 57%, alternativt 59% när användandet av spillvärme inräknas. Luftflöde inneslutningsåtgärder i datorsalar identifieras för effektivisering. Förbättrad luftflödesinneslutning i datahallarna är identifierad som en energieffektivisering. Den förbättrade luftflödeskontrollen är också ett krav för att bättre kunna utnyttja möjligheterna för fri kyla som finns i Norra Europa.  Med avseende på datacentrets IT, domineras miljökonsekvenserna kopplade till lagringstjänster och överstiger anmärkningsvärt effekterna från servrarna. / Miljöutredning Grön IT på Försäkringskassan - examensarbeten