The interest for green investments has risen rapidly in the past years and with it, the green bond market. In line with the EU’s new Green Deal for a sustainable future, a Taxonomy of sustainable activities has been released along with a complementary green bond framework, the EU Green bond standard (EU GBS). Within the literature, there is a consensus that the green bond market has not yet reached its full potential and a number of obstacles for market growth have been identified. The new EU GBS is predicted to have an impact on the market, but it is not clear what it will look like, what role it will take on the market, and if it has the prerequisites to become the new market praxis framework. As the EU GBS will have an impact on the market, it could also have an impact on the obstacles for market growth. It is also at this stage uncertain if the EU GBS will contribute with new obstacles. Findings show that the EU GBS does have the prerequisites to become the standard framework on the market. It has advantages in being closely linked to the mandatory Taxonomy as well as a credible organization behind it. However, there are many other options, and it may be difficult for some issuers to issue an EU GBS as the criteria is set high. The EU GBS could help overcome some of the obstacles, but could also make some worse. It could open some doors, such as new sectors for green bonds and a common standard among European countries which could simplify the process. However, the uncertainty around it, the highly set thresholds and the do no significant harm criteria could decrease its growth. There are also issues around possible sub optimization and its credibility due to the notable presence of politics in the decision-making process. / Intresset för gröna investeringar har snabbt ökat de senaste åren och således även intresset för gröna obligationer. I linje med EU:s nya Green Deal för en hållbar framtid har en taxonomi för hållbara aktiviteter släppts tillsammans med en kompletterande ramverk för gröna obligationer, EU Green bond standard (EU GBS). Inom litteraturen råder det enighet om att den gröna obligationsmarknaden ännu inte har nått sin fulla potential och ett antal hinder för marknadstillväxt har identifierats. Det nya EU GBS förutspås ha en inverkan på marknaden, men det är inte klart hur den kommer att se ut, vilken roll EU GBS kommer att ta och om ramverket har förutsättningar för att bli marknadspraxis. Eftersom EU GBS kommer att påverka marknaden kan det också komma att påverka hindren för marknadstillväxt. Det är också i detta skede osäkert om EU GBS kommer att bidra med nya hinder. Resultaten visar att EU GBS har förutsättningar att bli marknadspraxis. En av dess fördelar är sin nära koppling till den obligatoriska taxonomin såväl som en trovärdig organisation som står bakom. Det finns dock många andra alternativ och det kan vara svårt för vissa emittenter att utfärda ett EU GBS eftersom kriterierna är höga. EU GBS kan hjälpa till att övervinna några av hindren, men kan också arbeta emot dem. Ramverket kan öppna vissa dörrar, till exempel för nya sektorer för gröna obligationer och en gemensam standard för europeiska länder som kan förenkla processen. Osäkerheterna kring ramverket, de högt ställda tröskelvärdena samt ”do no significant harm”-kriterierna skulle dock kunna minska tillväxten av den gröna obligationsmarknaden. Det finns också frågor kring möjlig suboptimering och Taxonomins trovärdighet på grund av den politiska inblandningen i beslutsprocessen.

Hållbarhet är i fokus och hållbara investeringar är en förutsättning för att utvecklingen av det globala hållbarhetsarbetet ska lyckas. Ett hållbart investeringsalternativ är gröna obligationer, som idag är en efterfrågad produkt av investerare. Obligationsmarknaden används av företag som ett alternativ till finansiering i form av banklån. Här möts företag och investerare i syfte att utbyta pengar mot räntebärande värdepapper, där investeraren erhåller ränteutbetalningar för sitt utlånade kapital. År 2008 emitterades världens första gröna obligation och utvecklingen i antal emitterade gröna obligationer har sedan dess varit extraordinär. Gröna obligationer är likt konventionella obligationer ett räntebärande värdepapper, med skillnaden att emissionskapitalet för gröna obligationer är avsett att användas till att minska miljö- och klimatpåverkan. Genom en investering i gröna obligationer är investeraren med och finansierar gröna projekt och bidrar till en mer hållbar utveckling. Tidigare forskning har lett till varierande slutsatser där majoriteten antyder att det finns en premie förknippat med gröna obligationer. Många av de tidigare forskningarna har studerat obligationsmarknaden på global nivå. Denna studie avser att undersöka premiens förhållande på den svenska obligationsmarknaden och se huruvida svenska bolag emitterar gröna obligationer till en lägre avkastning. Syftet med studien är att påvisa huruvida det finns skillnader i spread mellan gröna obligationer och konventionella obligationer på den svenska obligationsmarknaden. Detta förhållande undersöks genom en kvantitativ studie som bygger på en deduktiv ansats. I studien används en matchningsmetod för att studera fenomenet om en premie för gröna obligationer existerar. Gröna och konventionella obligationers spread jämförs inom bolagen och resultatet sammanfattas i en övergripande marknadsanalys. De slutsatser som dras av studien är att det inte finns någon statistiskt signifikant skillnad mellan gröna och konventionella obligationers spread, och därmed att gröna obligationer inte emitteras med en sämre avkastning än jämförbara konventionella obligationer. Från denna studie drar vi därmed slutsatsen att gröna obligationer på den svenska obligationsmarknaden inte emitteras med någon premie. / Sustainability is in focus and sustainable investments are a prerequisite for the progress of global sustainability work. Green bonds are an example of a sustainable investment alternative and is today a sought-after product by investors. The bond market is used by companies as an alternative to financing projects through bank loans. Organizations and investors meet for the purpose of exchanging money for interest-bearing securities, where the investor receives interest payments for his lent capital. In 2008, the world's first green bond was issued and the development in the number of issued green bonds since then has been extraordinary. Like conventional bonds, green bonds are an interest-bearing security, with the difference that the issued capital for green bonds is intended to be used to reduce the environmental and climate impact. Through an investment in green bonds, the investor participates in and finances green projects and contributes to a more sustainable development. Previous research has led to varying conclusions where the majority suggest that there is a premium associated with green bonds. Many of the previous researches have studied the bond market on a global level. This study intends to examine the premium relationship in the Swedish bond market and conclude whether or not Swedish companies issue green bonds at a lower return. The purpose of the study is to demonstrate whether there are differences in spreads between green bonds and conventional bonds in the Swedish bond market. This relationship is investigated through a quantitative study based on an deductive approach. The study uses a matching method to study the phenomenon of a premium for green bonds. The spreads of green and conventional bonds are compared within the companies and the results are summarized in an overall market analysis. The first conclusion drawn from this study is that there is no statistically significant difference between the spread of green and conventional bonds, seen across the entire Swedish bond market. This indicates that green bonds are not issued with a lower return than comparable conventional bonds. The second conclusion drawn from this study is that green bonds in the Swedish bond market are not issued with any premium. The study shows that green bonds are as profitable as conventional bonds from the same company, and also lead to a more diversified portfolio. This paper is written in Swedish.

The Green Bond market in Sweden is still relatively new and the first companies to issue these new financial products in Sweden were companies on the real estate market. The purpose of this thesis is to examine the characteristic that makes a Green Bond different to other Bonds and to understand why this product is of interest to investors and issuers. Furthermore we try to estimate the future for this financial product. This descriptive study on Green Bonds at the real estate market derives from economic theories on capital structure, Greenwashing, CSR, environmental certification of buildings and interviews with prominent individuals within this field. We have limited our field of study to Swedish real estate companies that have issued Green Bonds to answer the research questions. A Green Bond does not different from an ordinary Bond, so what makes this product unique is the framework that states that the money should be invested in projects that lowers climate impact. The Swedish real estate companies who have issued Green Bonds recognized a great demand for their products. One reason behind this great demand among investors is that they don’t need to give up yield on their investment and at the same time receive positive reactions from the society when investing in these products. To avoid the risks of Greeenwashing the invested money must be traceable to projects within the framework. The Norwegian research institute CICERO plays an important role in assuring that the framework made for the Green Bods clearly states which projects the money are allowed to be spent on. / Marknaden för gröna obligationer i Sverige är fortfarande relativt ny och de företag som har varit i framkant med att emittera gröna obligationer är företag på den svenska fastighetsmarknaden. Syftet med vår uppsats är att ta reda på hur en grön obligation skiljer sig från en vanlig obligation, vilka aktörer som har intresserat sig för produkten och hur framtidsutsikterna för denna finansiella produkt ser ut. Utifrån teorier som beskriver företags kapitalstruktur, Greenwashing, CSR, miljöcertifiering av byggnader och med stöd från de tolv intervjuer som genomförts har vi genomfört en deskriptiv studie av marknaden för gröna obligationer, med avgränsning mot fastighetsbolag som emitterat denna produkt för att få svar på vårt syfte- och frågeställning. En grön obligations finansiella aspekt är direkt kopierad från en vanlig obligation, det som skiljer dem åt är att ett ramverk reglerar vilka projekt likviden får gå till. De svenska fastighetsbolagen som emitterat gröna obligationer har mött en hög efterfrågan på produkten och har inte haft problem med att få in kapital för att miljöcertifiera sina fastigheter. En orsak till det stora intresset för produkten är att investerare inte behöver göra avkall på avkastningen på investeringen, samtidigt som både emittenter och investerare hamnar i ett positivt sammanhang när produkten emitteras. För att inte riskera att konceptet urvattnas och att likviden inte går till projekt som bidrar till en sänkt klimatpåverkan ställs höga krav på de inblandade parterna. Därför spelar det norska forskningsinstitutet CICERO en viktig roll vars uppgift är att granska det ramverk som reglerar vilka projekt likviden får gå till.

This research analyzes the motives and future of the Nordic green bond market from an underwriter perspective. Threefold motives for being active in the Nordic green bond market are found. There are monetary gains, corporate social responsibility, and an opportunity to receive and maintain legitimacy. Several important factors for the future of the Nordic green bond market are identified. The EU Taxonomy will have a major impact on this market, and is the most important factor for the future of it. Further, sustainability-linked bonds enable the transition of various sectors towards sustainability and are an important factor for the development of the Nordic bond market in general. Experts that possess roles within green bond underwriting and green bond investing have been interviewed. Stakeholder theory, corporate social responsibility and legitimacy theory have been implemented in this research with the aim of analyzing the motives and future of the Nordic green bond market. By doing that, this research contributes to a broader theoretical discussion in the area of sustainable finance.

This study examines how the stock market reacts when a publicly-listed company announces a corporate green bond issuance in the European market. We examine 155 corporate green bond issuance announcements from 2017 to 2021 made by companies listed on the European stock exchange. Our findings can not confirm a stock market reaction to the announcement of a corporate green bond. The result shows no significant positive stock market reaction when a company announces a corporate green bond issuance for the first time. This finding suggests that the signaling argument is not necessarily applicable, as it suggests that companies signal their environmental commitment to the investors by announcing a corporate green bond issuance. Our findings do neither show a stronger stock market reaction due to a company having a low environmental performance at the time of announcement. This means that companies that actively try to transition into climate-friendly financing are not rewarded by the stock market.

The green bond market has grown rapidly in the past years but still only stands for 1 percent of the total bond market. More issuers need to issue green bonds for the green bond market to grow, and investors need to invest in new issuers. A weakness of the green bond market is that there is no universal definition of sustainability. This thesis investigates the green bond market from investors’ perspectives, focusing on the role of trust in the green bond market. The thesis is qualitative research containing eight interviews with people on pension funds, asset management firms, an insurance company, and a fixed-income institute. The interviews were supplemented with a short questionary. The main findings are that trust has a vital role in the green bond market. Trust between investors and issuers can be strengthened through increased transparency from the issuer. Issuers’ general sustainability work is essential for investors when investing in green bonds. The research identified that the green bond market growth would benefit if a third-party actor would vouch for the company’s sustainability work. A recommendation to facilitate market growth is to establish a voluntary standardized sustainability rating with clear financial incentives for the issuer. It would enhance issuers’ sustainability awareness and increase transparency for the investors as the rating would be on the issuers’ initiative. / Den gröna obligationsmarknaden har vuxit kraftigt de senaste åren men står endast för 1 procent av den totala obligationsmarknaden. För att marknaden ska växa behöver fler emittenter utfärda gröna obligationer samtidigt som investerare behöver investera i nya emittenter. En svaghet för den gröna obligationsmarknaden är att det saknas en universell definition av hållbarhet. Detta arbete undersöker den gröna obligationsmarknaden från en investerares perspektiv med fokus på tillitens betydelse på marknaden. Arbetet är en kvalitativ studie som baseras på åtta intervjuer med personer inom pensionsbolag, kapitalförvaltning, försäkringsbolag och ett ränteinstitut. Intervjuerna kompletterades med en kort enkät. De viktigaste resultaten visar på att tillit har en betydande roll på den gröna obligationsmarknaden. Tillit mellan investerare och emittenter kan stärkas genom ökad transparens från emittentens sida. Resultat visar även på att emittentens generella hållbarhetsarbete är viktigt för investerare när de investerar i en grön obligation. Det identifieras att den gröna obligationsmarknaden skulle kunna dra fördel av om det existerar en tredjepartsaktör som kan bekräfta en emittents hållbarhetsarbete. Ett förslag som eventuellt skulle kunna leda till marknadstillväxt är att införa ett standardiserat hållbarhetsbetyg kopplat till tydliga finansiella incitament för både emittenten och investeraren. Detta skulle öka transparensen för investerare samt kunna förbättra emittentens medvetenhet gällande hållbarhet eftersom bedömningen skulle göras på emittentens initiativ.

Indonesia launched a sovereign green sukuk in 2018 to fund green projects that can contribute to addressing climate change and achieving the Sustainable Development Goals. This issuance also marked  the first sovereigngreen sukuk issuance in the world. Since then, Indonesia has issued five sovereign green sukuks and has mobilized 3.23 billion USD from these issuances. The money raised from these sovereign green sukuks has been directed to five eligible sectors: sustainable transportation, energy efficiency, renewable energy, waste toenergy and waste management, and resilience to climate change for disaster risk areas. This study aims to assess firstly how the money raised by the Indonesian sovereign green sukuk flows to the renewable energy powerplant projects. Secondly, this research also aims to identify what kind of barriers influence the flows of greensukuk money to the renewable energy power plant projects. A literature review is carried out to outline the barriers that have been known to exist in green bond and green sukuk financial flows from the previous research. Meanwhile, an exploratory single case study is employed to explore the flow of money and identify the barriersin Indonesia. The findings were analyzed using thematic analysis.   Results show that there are two key actors in implementing the flow of money: the Ministry of Finance and the Ministry of Energy and Mineral Resources. The Ministry of Finance has a role as an issuer of the sovereigngreen sukuk. On the other hand, The Ministry of Energy and Mineral Resources has a role as the project ownerin the renewable energy sector. Therefore, it requires good coordination between them since each ministry hasdifferent responsibilities and priorities. Meanwhile, there are three frameworks that determine the mechanismof the flow of finance. Firstly, the state budget. Secondly, the Law No. 19/2008 concerning Sovereign Sukuk and its subordinate legislation, which is the Government Regulation No. 56/2011 concerning Project Financingthrough Sovereign Sukuk Issuance. Lastly, the Republic of Indonesia Green Bond and Green Sukuk Framework.The involvement of these frameworks shows that the implementation of the sovereign green sukuk must alignto the management of the state budget, must be compliant with the sovereign sukuk law and its subordinate legislation, and must follow the green principles according to the Republic of Indonesia Green Bond and Green Sukuk Framework. This study also shows two main barriers: the lack of coordination between ministries and the lack of capacity in some of the regional governments. The lack of coordination between ministries has affected the formulation of the impact report. Since the impact report is one of the key components in the sovereign green sukuk, the delay in delivering the impact report and the lack of quality in providing theinformation in the impact report can diminish the investor’s confidence. Meanwhile, the lack of capacity insome of the regional governments to manage and operate the renewable energy power plants funded by the green sukuk has led these projects could not give the impact as expected in reducing emission and achieving the SDGs target in the rural areas.   Based on these results, this study suggests these recommendations: (1) The Ministry of Finance should consider establishing a directorate dedicated to exclusively handling green finance; (2) The ministries that own the projects should raise their awareness in reporting the impact of the green projects; (3) The coordination between the ministries should be improved in ensuring solid implementation in the issuance, allocation, and reporting phase; (4) The Ministry of Energy and Mineral Resources should ensure that the plan to build renewable energypower plants from the green sukuk are well-planned and well-executed. (5) The regional governments should increase their technical and financial capacity to ensure the sustainability of the renewable energy power plantsthey manage.

Genom styrning av finansiella medel har gröna obligationer fått en viktig roll i utvecklingen mot ett miljömässigt hållbart samhälle. Extern granskning av gröna obligationer styrs idag genom frivilliga marknadsstandarder, varav GBP är den vanligaste. Dessutom har EU nyligen presenterat en egen frivillig standard med särskild tillsyn. Bättre tillgång till klimatrelaterad information samt tydliga och gemensamma definitioner av gröna aktiviteter är förutsättningar för att investerare mer effektivt ska flytta kapital till miljömässigt hållbara verksamheter för att stötta omställningen till en mindre fossilbaserad ekonomi. I den här uppsatsen visas att dagens betygsättning, olika bedömningsmetoder till trots, torde vara relativt pålitlig, men att det finns utrymme att önska högre jämförbarhet och därmed ökad investerartillit. Tydligare marknadsstandarder kan vara en viktig aspekt för att öka betygens pålitlighet allt eftersom marknaden för gröna obligationer expanderar. Analysen visar att lagstiftning som leder till ökad mängd publicerad granskning genom gröna betyg torde gynna transparensen samtidigt som ryktesrisken vid intressekonflikter bör innebära motvillighet gentemot felaktig bedömning. Samtidigt kan överdriven reglering begränsa möjligheterna för innovation, utveckling och expansion av marknaden som helhet. Det torde därmed vara i lagstiftarens intresse att inte införa alltför sträng reglering, eftersom risk att inte kunna uppnå den finansiering av klimatmålen som önskas då uppstår. Eftersom gröna obligationer är ett internationellt fenomen behöver världens länder arbeta tillsammans mot gemensamma standarder i syfte att nå klimatmålen.  I det fall tvingande reglering ska införas bör den vara på som lägst EU-nivå. För marknadsbalans mellan aktörerna och jämförbarhet mellan obligationerna är det viktigt att regleringen inte upplevs otydlig. Regleringen måste dessutom vara generell och så pass flexibel att den kan möta teknologisk utveckling och förändrade förhållanden på marknaderna utan att processen blir för långdragen. Så länge målet är att ha en europeisk kapitalmarknad där aktörerna kan tillhandahålla finansiella tjänster nationsövergripande krävs finansiell tillsyn som inte stannar vid nationsgränserna. På sikt torde Esma vara lämpligast att överse samtliga granskare av gröna obligationer verksamma på den europeiska marknaden. För detta krävs utökad reglering som ger Esma ökad behörighet såväl som ökade resurser för att effektivt kunna utföra tillsynsarbetet. / Through the management of financial resources, green bonds have received an important role in the development towards an environmentally sustainable society. External review of green bonds is today subject to voluntary market standards, of which GBP is the most common. In addition, the EU has recently presented its own voluntary standard, which includes supervision. Better access to climate-related information and clear and harmonised definitions of green activities are prerequisites for investors to move capital more efficiently to environmentally sustainable businesses to support the transition to a less fossil-based economy. With this paper it is shown that the current rating, despite different assessment methods, should be relatively reliable, but that there is room to wish for higher comparability and thus increased investor confidence. Clearer market standards can be an important aspect in increasing the reliability of ratings as the market for green bonds expands. The analysis shows that legislation that leads to an increased number of published reviews through green ratings should promote transparency, while the risk of rumors in the event of conflicts of interest should imply reluctance to make incorrect assessments. At the same time, excessive regulation may limit the opportunities for innovation, development and expansion of the market as a whole. Thus, it should be in the interest of the legislator not to introduce a regulation which is too strict, as the risk of not being able to achieve the desired financing of the climate goals then arises. As green bonds are an international phenomenon, all countries need to work together towards common standards in order to achieve the purpose of the climate goals. In the event that mandatory regulation is to be introduced, it should at least be at EU level. For market balance between the market participants as well as comparability between the bonds, it is important that the regulation is not perceived as unclear. In addition, regulation must be general and flexible enough to meet technological developments and new market conditions without the process becoming too lengthy. As long as the goal is to have a European capital market where market participants can provide financial services nationwide, financial supervision that does not stop at national borders is required. In the long run, ESMA should be the most appropriate authority to oversee all examiners of green bonds operating in the European market. This requires increased regulation that gives ESMA increased authority, as well as increased resources in order to be able to carry out the supervisory work effectively.

ESG investing has been a hot topic during several years and there have been numerousstudies examining the relationship between sustainable assets and non-sustainable assetsincluding green bonds, social bonds, environmental bonds, ESG-bonds and ESG indices;conventional bonds, S&P 500, common stocks and non-ESG indices. During negative marketshocks several ESG stocks and indices have been shown to outperform common stocks andindices. Green bonds demonstrated an asymmetric relationship to other assets providinginvestors with an opportunity for diversification. We’ve looked at the relationship andperformance of sustainable assets and non-sustainable assets by using Markowitz portfoliometrics and Engle Rs’ DCC-GARCH. Our findings propose green bonds and treasuries toprovide hedging and diversification opportunities during crises but demonstrate sustainablefixed income assets to underperform non-sustainable fixed income assets during the COVID19 market shock as opposed to previous studies.

Denna uppsats fokuserar på att undersöka EU:s taxonomins påverkan på gröna obligationer emitterade av svenska fastighetsföretag. Vår studie fann att EU:s taxonomi kommer att påverka de flesta emittenters gröna ramverk, eftersom aktörerna kommer att vilja vara mer taxonomi-förenad för att uppfylla marknadens efterfrågan. Det finns även en trend som visar att fastighetsföretagen övergår till nya former av hållbar finansiering. Detta på grund av att de vill expandera sina portföljer för att möta behovet på marknaden. Fastighetsföretagen kommer att fortsätta arbeta med miljöcertifieringar trots att taxonomin inte ställer krav på detta. Branschexperterna har en förhoppning att taxonomin kan uppdateras och därmed ska fånga upp klimatpåverkan som orsakas av exempelvis byggmaterialen och produktionsfasen. Utöver det hoppas också braschaktörerna att taxonomin antar en gemensam standard för alla EU-länder angående vilka byggnader som kan klassificeras som gröna. För den svenska fastighetsbranschen är det av väsentlig betydelse att arbeta hållbart vid produktion-och förvaltningsfasen. EU:s taxonomiregleringar kan eventuellt utgöra ett hinder för fastighetsföretagens klimatarbete, på grund av att regleringarna sätter fokus på byggnadens energiprestanda snarare än andra hållbarhetsparametrar. / This thesis focuses on the EU taxonomy’s impact on green bonds issued by Swedish real estate companies. Our research found that most of the issuers’ green bond frameworks will be affected by the EU Taxonomy, since market participants would aim to become more taxonomy-compliant in order to meet the market’s demand. There is also a new trend showing real estate companies having a transition towards new categories of sustainable financing, which would allow them to expand their portfolios to comply with market development. Real estate companies will continue working with building certifications despite the lack of such requirements in the EU Taxonomy. There is an expectation that the Taxonomy’s criteria will be expanded with regards to the construction materials and the production process. Moreover, there are also expectations of the taxonomy adopting a common standard for EU countries when it comes to classification of green buildings. It is of particular importance for the Swedish real estate industry to take into consideration the sustainability aspects of both the production process and the facility management. The EU taxonomy could possibly become an obstacle to the climate work of Swedish real estate companies, on the ground that the taxonomy focuses on the energy performance of buildings rather than the environmental impacts.