Corporate environmental social and governance (ESG) reporting is becoming subject to increased scrutiny by regulators, investors and public. This dissertation will contribute to several research streams in the extant literature. This dissertation is the first to show the impact of employee environmental values and attitudes on reporting and whistleblowing decisions, making contributions to accounting, management, whistleblowing and environmental psychology literatures. Next, it is among the first to examine the role of the identity of ESG assurance provider in ESG reporting context. Further, it is among the first to examine the impact of SEC assurance mandate and the value of assurance over ESG information, thus contributing to audit literature. Using experimental methodology, I examine how ESG report assurance, ESG report assurance provider, ESG issue type, and environmentalism as a personality factor influence employee decisions to accede to a supervisory request to misrepresent ESG information, to report management's actions to a corporate hotline, to post information about management wrongdoing on social media, to switch jobs, and to judge ESG misreporting actions as unethical. The results indicate that (1) employee personality factor environmentalism impacts their ESG reporting decisions; (2) pro-environmental employees are more likely to whistleblow when assurance is not mandated, and they judge management actions to be more unethical when assurance is required; (3) under pressure to misreport ESG information, employees are more likely to switch jobs and judge management actions significantly more unethical, when they are dealing with quantitative data (as opposed to qualitative data), and when ESG assurance is provided by a consultant (versus an auditor); (4) pro-environmental employees do not differentiate between the issues impacting financial statements or ESG report only, whereas, employees with low-level environmentalism judge management actions to be more unethical when facing ESG issue with immediate impact to financial statements as opposed to an issue impacting ESG report only; (5) older employees (over 35) with low-level environmentalism are more likely to post information on social media when dealing with an environmental issue as opposed to a social issue; and (6) majority of participants (57%) perceive ESG misreporting to be a widespread phenomenon.

In recent years, sustainability has become more important for fast fashion companies to embrace. Partly because of climate change and partly because consumers’ demands are higher. To make a real difference, fast fashion companies need to communicate sustainability clearly, and consumers need to be receptive to this type of communication. Thereby, both fast fashion companies and consumers have responsibilities towards the environment. However, previous research shows that consumers lack comprehension of sustainability communication within the fast fashion industry. This leads to consumption of non-sustainable clothing items over sustainable clothing items. Based on the aforementioned, three main concepts were identified as pertinent to build upon, encompassing subconcepts. The main concepts are sustainability communication, consumer comprehension and purchasing decisions. The subconcepts are says what, to whom, motivation and engagement, word recognition, language comprehension, knowledge, intentions and action.  As previous research is scattered, this research is conducted to give a gathered understanding. The purpose of this research was to examine consumer comprehension of sustainability communication within the Swedish fast fashion industry. Additionally, considerable emphasis lay on purchasing decisions. To successfully do this, the primary data was collected through a pilot study and focus groups. More specifically, there were four focus groups with six participants in each.  The empirical findings, together with the literature review, concluded that consumers recognise environmental labels and designations but do not know what they stand for. Further, sustainability communication is placed in a positive category, despite lack of comprehension. The level of motivation and engagement is low, due to suspicions of greenwashing, among other things. Language comprehension was found to have no major impact on consumer comprehension of sustainability communication. Some felt that the communication should be concise and others felt that it should provide a broader perspective. Moreover, consumers notice the sustainability communication, however, they do not seek nor respond to it. These conclusions intend to create value for fast fashion companies.

This study investigates how the terms "greenwashing" and "fashion sustainability" are transmitted among social entities, as well as who impacts this social discourse in terms of structure, pattern, and substance. Three specific research objectives are: identifying opinion influencers in greenwashing and sustainable fashion communication, determining the diffusion structure of greenwashing discourse in social media (i.e., Twitter) communication, and investigating the associated social discourse regarding keywords' semantic networks on Twitter. This study employs social network analysis (SNA) to perform cluster mapping and semantic analysis on Twitter networks, with a focus on investigating the social discourse around greenwashing in fashion sustainability initiatives.The identification and diffusion of content and discourse on Twitter concerning sustainability and greenwashing in the fashion industry may be facilitated by utilizing theories such as two-step flow communication and selective exposure theory. This study discovered the critical significance of social influencers, diffusion structures, and communication in generating the discourse of greenwashing in fashion sustainability practices through shared networks. Based on the findings, we provide crucial theoretical contributions and managerial implications for businesses concerned with greenwashing and sustainable fashion. Findings from data networks may help organizations and people understand communication patterns, community growth on social media, and different types of discourse inside the network.

La investigación persigue un doble objetivo. El primero, aproximar el complejo y poliédrico paradigma de la ecología a la disciplina publicitaria; y el segundo, identificar y analizar la Publicidad Verde más representativa de los últimos veinte años en España. El trabajo se estructura en dos partes: en la primera, además de desvelarse vínculos entre la publicidad y la ecología -casi siempre mediante el consumo-, se desentrama la maraña epistemológica y etimológica en relación al medioambientalismo, al ecologismo y a la naturaleza. La segunda, el trabajo empírico, consiste en un análisis empírico de contenido sobre la Publicidad Verde insertada entre 1980 y 1999 en España. Se efectúa un análisis transdimensional de la Publicidad Verde (1.280 inserciones de muestra), en el que se aborda el objeto de estudio atendiendo a cinco dimensiones de análisis: 1,- Análisis temporal 2,- Análisis sectorial 3,- Análisis en función del tipo de publicidad (corporativa o de producto) 4,- Análisis terminológico 5,- Análisis en función de la estructura del anuncio. Acerca de la segunda dimensión, se pone especial énfasis en los sectores "con mayor deuda ecológica". Y sobre la cuarta dimensión, la terminológica, se propone y se realiza un análisis segmentado del concepto de "lo verde", vertebrándolo en seis universos específicos: el de la Naturaleza (UNAT), el de la Ecología (UECO), el del Medio Ambiente (UMED), el de la Energía (UENEG), el de la jerga científico-técnica y de la sostenibilidad (UCIENT) y el de las 3 R's -Reducir, reutilizar y reciclar- (U3R's).

Titel: Hållbarhetsrapportering kontra hållbarhetsprestation - En fallstudie om ICA Sveriges miljöarbete  Bakgrund och problem: Oron angående världens miljöpåverkan har ökat på senare tid och ett område som fått mycket uppmärksamhet gällande hållbarhetsfrågor är konsumtion, där just livsmedelskonsumtion står för en stor del av världens miljöpåverkan. Då ICA är Sveriges ledande aktör inom dagligvaruhandeln har de stor möjlighet att bidra till arbetet för ett mer hållbart samhälle. ICA har dessutom tydligt uppställda mål och visioner kring hållbarhet som presenteras i deras externa hållbarhetsrapport, där de vill visa att de tar ansvar och samtidigt vill förbättra verksamheten inom miljömässiga hållbarhetsaspekter. Vidare finns det olika teorier som förklarar företags olika rapporteringsbeteende utifrån sanningshalten i dessa. Greenwashing har blivit ett ökande fenomen i samhället där företag försöker förmedla en bild av sig själva där de presterar bättre angående hållbarhetsaspekter än vad de egentligen gör. Med detta till grund finns det intresse att undersöka ifall ICAs prestationer verkligen överensstämmer med det som ICA rapporterar externt i hållbarhetsrapporten. Vidare kan det finnas svårigheter att få samtliga enheter inom ICA att arbeta på det vis central nivå önskar. För att kunna implementera hållbarhetsprocesser och policys i ett så stort företag som ICA krävs det en fungerande intern styrning för att säkerhetsställa att samtliga enheter arbetar efter dessa. Därav finns ytterligare intresse att undersöka hur ICA arbetar för att integrera miljöfrågor i hela verksamheten genom att undersöka hållbarhetsprestationer ner på enhetsnivå.  Syfte: Denna studie syftar till att undersöka i vilken grad de miljömål som ICA Sverige presenterar i sin externa hållbarhetsrapport överensstämmer med det miljöarbete som genomförs inom ICA på enhetsnivå. Detta görs för att se hur olika enheter inom ICA arbetar utefter de miljömål som koncernen externt rapporterar om. Vidare syftar studien till att se hur förmedlingen av olika rekommendationer och riktlinjer gällande det interna arbetet kring miljömässig hållbarhet fungerar mellan ICAs centrala- och enhetsnivå.  Metod: Denna studie har genomförts genom en kvalitativ forskningsmetod med en deduktiv forskningsansats. Via semi-strukturerade intervjuer har en fallstudie gjorts på sex stycken olika enheter tillhörande ICA Sverige på geografiskt spridda platser över landet.  Resultat: Studien tyder på att många delar av den externa rapporten och det interna arbetet har en god överensstämmelse, vilket innebär att ICA är sanningsenliga i deras hållbarhetsrapport med få undantag. Vår tolkning av hållbarhetsrapporten är att mycket av den information som ICA presenterar är frivillig information och innefattar mer än vad som obligatoriskt enligt lag att rapportera om. Detta rapporteringsbeteende skulle därmed kunna förklaras till största del av VDT, men även få enstaka områden som till viss del kan förklaras av greenwashing och legitimitetsteorin. Studiens resultat visar även att ICA använder sig av olika styrverktyg för att förmedla riktlinjer och rekommendationer kring hållbarhet, och att denna förmedling fungerar väl då enheterna arbetar utefter dessa. Den brist som har identifierats är dock att det inte sker någon kontroll att dessa riktlinjer och rekommendationer efterföljs på enhetsnivå, och att den interna styrningen hade kunnat förbättras här.

Läderindustrin har funnits i flera århundraden och läder används ofta tack vare materialets slitstarka egenskaper. De senaste åren har kunskapen och även intresset kring hållbarhet och djurs rättigheter ökat. Detta har lett till ökande efterfrågan på veganska alternativ till läder. Begreppet “veganskt läder” definieras som alla läderimiterade material tillverkade utan animalistiska produkter. Det vanligaste veganska lädret är PU-läder, tillverkat av polyuretan. Piñatex är ett nonwoven-material tillverkat av ananasblad som annars brukar brännas. Reishiär ett material producerat av företaget MycoWorks, tillverkat av mycel; den vegetativa delen hos svamp. Syftet med studien är att analysera kromgarvat och vegetabiliskt garvat läder med deras veganska substitut, PU-läder, Piñatex och Reishi utifrån fyra olika parametrar; ekonomi, hållbarhet, funktionella egenskaper och djuretik. Studiens resultat visar att kromgarvat läder är det starkaste materialet, men det har även stornegativ påverkan på miljön. Anledningen till att PU-läder är det vanligaste veganska lädret är på grund av de låga produktionskostnaderna, detta avspeglas på materialets lågt presterandefunktionella egenskaper. Reishi är ett mycket innovativt material, med minst miljöpåverkan och bra egenskaper. Med stigande efterfrågan finns stort potential till att materialet kan utvecklas och användas i fler sammanhang. Ur ett djuretiskt perspektiv kan inte konventionellt läder vinna över veganskt läder. Produktionen av veganskt läder kräver inte direkt att några djur slaktas, men veganskt läder är inte helt utan negativ miljöpåverkan. Slutligen faller valet av material och dess etiska värde till var enskild individ och slutproduktens önskade egenskaper. / The leather industry has been around for centuries and leather is frequently used due to the materials durable qualities. In the past few years environmental responsibility and interest in the wellbeing of animals has increased. This has led to an increase in demand for vegan substitutes for leather. Vegan leather is defined as any leather imitating material that is produced completely without animal products. The most commonly used vegan leather today is polyurethane leather, also known as pleather. Piñatex is a nonwoven fabric produced by pineapple leaves which would otherwise be discarded. Reishi is a material produced by the company MycoWorks, made from fine mycelium, the vegetative part of a fungus. The purpose of this study is to analyze chrome tanned leather and vegetable tanned leather with their vegan counterparts, pleather, Piñatex and Reishi from four different perspectives; economic, environmental, functional and ethical perspectives. The result of the study shows that chrome tanned leather is by far the most durable of the materials, but it also has a high, negative environmental impact. The reason pleather is the most common vegan leather, is the low production cost of the fabric. This is mirrored by the low performance qualities of the fabric. Reishi is an incredibly innovative material, having the lowest environmental impact and with growing demand, the fabric has great potential to evolve and become more frequently used. Ethically speaking, vegan leather has an advantage over conventional leather, since no animals are harmed in the production process, but vegan leather is not without environmental impact. Ultimately, the choice and ethical value of each fabric comes down to the consumer and the desired qualities of the intended product.

Aim - The aim of this study is to examine crisis communication strategies in the banking sector on social media and in sustainability reports, linked to money laundering and anti-corruption to prevent damage at their reputation and legitimacy. Background - The growth of internet and its channels for digital communication has globally become an important tool for companies. Through social media companies can communicate with their stakeholders and produce the image of the company that they prefer to show. Social media has thus become an important platform for companies in crisis communication. In a society where stakeholders are increasingly demanding that companies take their responsibility with regard to economic, environmental and social aspects, CSR has become an area of ​​attention. Similarly, the growth of GRI has now forced companies to report on both positive and negative aspects in their sustainability reports. This means that sustainability reports also are an important source for companies to communicate to their stakeholders. Research problem - How do banks etablated on the Swedish market respond to criticized events and how is it communicated in their sustainability reports and social media? Method - The study primarily uses a quantitative approach as the purpose is to investigate which communication strategies are most common. The study also has qualitative elements through interpretation and analysis of banks' sustainability reports and social media. The data collection consists mainly of secondary data in the form of sustainability reports, social media and scientific articles. Conclusion - The results showed a large variation in the number of used communication strategies. There was one strategy used by all banks in both sustainability reports and on social media and these were corrective actions. The empirical data also showed that strategies for evading of responsibility were common strategies in sustainability reports, while strategies for denial were more common in social media. Furthermore, the study showed that image repair theory and signaling theory could be further developed to cover all essential communication strategies. / Syfte - Syftet med denna studie är att undersöka kriskommunikationsstrategier inom banksektorn på sociala medier och i hållbarhetsrapporter, kopplat till penningtvätt och anti-korruption för att förhindra att rykte och legitimitet skadas. Bakgrund - Framväxten av internet och dess kanaler för digital kommunikation har globalt sett blivit ett viktigt verktyg för företag. Via sociala medier kan företag kommunicera med sina intressenter och framställa den bild av företaget som de själva önskar. Sociala medier har således blivit en viktig plattform för företagens kriskommunikation. Då intressenter i allt högre grad efterfrågar att företag ska ta ansvar med avseende på ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter har CSR blivit ett uppmärksammat område. Likaså har framväxten av GRI gjort att företag numera tvingas att rapportera om både positiva och negativa aspekter i sin hållbarhetsrapportering. Det gör att även hållbarhetsrapporter är en viktig källa för företag att kommunicera till sina intressenter.  Frågeställning - Hur bemöter banker etablerade på den svenska marknaden kritiserade händelser och hur kommuniceras detta i deras hållbarhetsrapporter respektive sociala medier? Metod - Studien använder primärt en kvantitativ ansats då syftet är att undersöka vilka kommunikationsstrategier som är mest förekommande. Studien har även kvalitativa inslag då tolkning och analys gjorts av bankers digitala kanaler. Datainsamlingen består främst av sekundärdata i form av hållbarhetsrapporter, sociala medier och vetenskapliga artiklar. Slutsats - Studien visade en stor variation i antalet använda kommunikationsstrategier. Korrigerande handlingar var den enda strategi som användes av samtliga banker i både hållbarhetsrapporter och på sociala medier. Empirin visade även att strategier för att undvika ansvar för vanligt förekommande i hållbarhetsrapporterna medan strategier för förnekelse var vanligare i sociala medier. Vidare visade studien att image repair theory och signalteorin skulle kunna utvecklas ytterligare för att täcka alla väsentliga kommunikationsstrategier.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka generation Z:s uppfattning om trovärdig grön marknadsföring från kläd- och modeföretag, vilka faktorer som påverkar den samt hur marknadsföringen kan utformas för att öka trovärdigheten. Det empiriska materialet samlades in genom semi-strukturerade intervjuer. Populationen för studien är generation Z, vilket innefattar individer födda mellan år 1995 och år 2010. Vi såg potentiella svårigheter att kunna samla in meningsfull kvalitativ data från alla årskullar inom generationen. Utifrån detta resulterade en avgränsning av urvalet till den grupp inom generation Z med individer födda mellan år 1995 och år 2000. Vidare utfördes sju intervjuer som gav oss nödvändig data för analys. Genom tematisk kodning fann vi gemensamma teman och underkategorier i uttalanden från respondenterna Resultaten från studien visar att respondenterna anser att de finns en brist på kunskap kring hållbart mode, men också en avsaknad av grön marknadsföring kring det. Modeföretag borde kommunicera information som ökar kunskapen om miljömässig hållbarhet hos konsumenterna för att således skapa trovärdighet, där transparens visade sig vara ett viktigt verktyg. Att inkludera fakta, statistik, tredjepartscertifiering i form av miljömärkning och förklara tillverkningsprocesser påverkar den uppfattade trovärdigheten av modemarknadsföringen. Då transparens är frånvarande misstänker generation Z, likt våra respondenter, gröntvättning. Den gröna marknadsföringen borde innehålla förklarande koncisa texter i kombination med video eller bilder. Produkten borde även ha en central roll i marknadsföringen för att visa konsumenten vad hen betalar för. Att förklara varför produkten är miljövänligt istället för att endast påstå det ökar trovärdigheten. / The purpose of this qualitative study is to investigate generation Z’s perception of crediblegreen marketing from the fashion industry, as well as understand which factors affect thecredibility of what is communicated. Furthermore, we look at how the green marketing couldbe designed in order to be perceived as credible as possible by generation Z.The data was collected through semi-structured interviews. Our population was generation Z,which constitutes an age span from 1995 to 2010 according to the literature, but to obtainmeaningful data we chose to make a delimitation to individuals born between 1995 and 2000.This resulted in seven interviews that gave us the necessary data which was then transcribedand analyzed. Through thematic coding, common themes and patterns were identified fromthe respondents.The result of the study shows that our respondents consider that there is a lack of bothknowledge about sustainable fashion and exposure to green marketing. Fashion companiesshould communicate information that leads to increased consumer knowledge ofenvironmental sustainability in order to create credibility. Another important factor toincrease their credibility is for fashion companies to be transparent in their green marketing.To include facts, numbers, third party certification (environmental labeling) and theexplanation of processes positively affects the perceived credibility. In the absence oftransparency generation Z, including our respondents, suspect greenwashing. The greenmarketing should contain short texts with explanatory and easily understandable concepts incombination with films or pictures. The product should have a central role in marketing inorder for the consumer to see what they pay for. Explaining why the products areenvironmentally sustainable, rather than simply stating that they are, increases the credibilityof the green fashion marketing.

This study investigates the correlation between Millennial workers' sense of belonging and a company’s Corporate Social Responsibility (CSR) initiatives. Bearing in mind the gap in academic research on the introspective impact CSR has on a company’s employees, this study aims to explore how the Millennial workers at one of the biggest banking and insurance companies operating in Bulgaria understand and relate to companies’ philanthropic endeavours. To do so, this paper has used a theoretical framework, which combines four pillars that interact with and amplify one another. Two of them are empirical and present CSR and the Millennials as a generation. The other two are theoretical with social identity theory (SIT), which explains the sense of belonging innate to the Millennials, and corporate citizenship and shareholder value theory, which represent the polar opposites of what CSR should be about. As such, the thesis probes the hypotheses that, on one hand, if a company engages in genuine CSR initiatives, this will lead to an increased sense of belonging from the Millennial employees. However, on the other hand, if the company engages in greenwashing instead, this will lead to a diminished sense of belonging in the target group.  The findings infer that the Millennial workers at the banking and insurance company have strong opinions favouring their company utilizing genuine CSR practices. In addition, the majority of them have shared that if the company started utilizing CSR as means of greenwashing, this would lead to their overall disappointment and a diminished sense of association with the employer. However, the data has also shown that there might be different reasons for why people are joining CSR initiatives. These findings were produced with the help of mixed-method research combining quantitative survey plus qualitative semi-structured individual and focus group interviews.

The purpose of this thesis is to investigate how green marketing can bridge the gap between young consumers' attitudes towards green fashion and their actual purchase intentions. In order to identify and gain an understanding of the factors that influence the effect of green marketing, a multi-research method is used (a combination of qualitative and quantitative methods). The qualitative data is collected through focus groups and is analyzed using thematic analysis. The findings from the focus groups are summarized as three themes: green identity, environmental knowledge, and consumer cynicism. The quantitative data is collected through a questionnaire that is based on the three identified themes. The quantitative data has two main functions, a descriptive one, as it examines a larger sample, and the ability to study the correlation between the identified factors and the affected purchase intention.  The result presents that the green gap between young consumers' attitudes toward green fashion and their purchase intentions is affected by fashion companies' green marketing on social media. The results of the combined statistical and thematic analysis show a significant negative correlation between two of the identified themes (environmental knowledge and consumer cynicism) and the variable affected purchase intention. The third identified theme, green identity, indicates a positive significant correlation with affected purchase intention, although the correlation is weak. / Det finns en vilja hos många konsumenter att konsumera hållbart men den hållbara attityden återspeglas inte alltid i konsumentens köpintentioner eller köpbeteenden. Detta fenomen kallas för attitude-behavior gap och omtalas ibland på svenska som det gröna gapet. I denna uppsats undersöks hur svenska modeföretags gröna marknadsföring på sociala medier påverkar det gröna gapet mellan unga konsumenters attityder till grönt mode och deras faktiska köpintentioner. För att identifiera och studera vilka faktorer som påverkar effekten av grön marknadsföring används en flermetodsforsknings, en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod. Den kvalitativa datainsamlingen utgörs av fokusgrupper och den kvantitativa av en enkätundersökning. Genom en tematisk analys av fokusgruppernas data identifierades mönster bland de unga konsumenternas tankar och upplevelser, som sammanställts under tre teman: grön identitet, miljömedvetenhet och konsumentcynism. Med utgångspunkt i dessa teman, studiens syfte och uppsatsens teoretiska referensram utvecklades en analysmodell, baserad på delar av Ajzens (1991) modell theory of planned behavior. Utifrån analysmodellens teman utformades enkäten. Data från enkätundersökningen har bidragit med deskriptiv data från ett större stickprov från populationen men har även gjort det möjligt att statistiskt analysera korrelationen mellan variablerna relaterade till analysmodellens teman.  Resultatet visar att det gröna gapet mellan unga konsumenters attityder till grönt mode och deras faktiska köpintentioner påverkas av svenska modeföretags gröna marknadsföring på sociala medier. Det föreligger signifikanta negativa samband mellan två av analysmodellens teman, miljömedvetenhet och konsumentcynism, som testats mot variabeln påverkad köpintention. Resultatet från fokusgrupperna och enkätundersökningen har visat att en medelhög nivå av miljömedvetenhet har en positiv påverkan på det gröna gapet. En hög nivå av miljömedvetenhet resulterar istället i att konsumenter blir mer skeptiska gentemot företags gröna budskap och har därmed en negativ påverkan på det gröna gapet. Konsumentcynism har i båda undersökningarna visats ha en stark negativ påverkan på det gröna gapet. Bland konsumenter som upplever att grön marknadsföring skapar köpintentioner finns ingen utbredd konsumentcynism vilket kunde identifieras bland en övervägande majoritet av konsumenterna som upplever att grön marknadsföring inte påverkar deras köpintentioner. Det föreligger ett signifikant positivt samband mellan temat grön identitet och variabeln påverkad köpintention. Emellertid är korrelationen svag och inga betydande skillnader kunde identifieras i den sammanställda empiriska data. Grön identitet har således ingen påverkan på det gröna gapet mellan unga konsumenters attityder till grönt mode och deras faktiska köpintentioner.