Being perceived as a sustainable brand by customers is becoming increasingly more important for companies. This has resulted in that more companies are communicating what actions they take to be more sustainable. Companies also utilize symbol and labels to signal suitability on products and services. As a result of insufficient regulations for how sustainability may and may not be marketed, customers are presented with a high number of exaggerated and false sustainability claims. Therefore, customers find it difficult to orient themselves among all the sustainability information. Also, companies are struggling to stand out and convince customers that theirsustainability information is true. In addition, it is difficult to change existing customer attitudes, which makes it difficult for companies that want to change negative perceptions of sustainability. To make it easier for customers to orient among all information, the EU Commission has developed new directives concerning greenwashing. However, this has further complicated the marketing and communication of sustainability, both internally and towards consumers. This study has examined success factors for signaling sustainability to be perceived as a sustainable brand by customers, as well as how to avoid greenwashing. The study was conducted using multiple-case studies in three different industries with a total of five respondents. The industries were transport, food producing companies and food retailer. Furthermore, three experts in brand strategy were interviewed. The study shows that companies can take initiatives internally as well as develop external signals related to sustainability in order to increase their perceived level of sustainability among customers. Internally, is it important that the company has sustainability as a natural part of the brand. If sustainability is streamed through the entire organization, the customer will perceive that the company possess a high level of sustainability. Furthermore, companies need to define what sustainability entails internally and establish ambitions and goals. Knowledge about society's and consumers' views and definition of sustainability is beneficial when sustainability is to be marketed. Also, it is important to be transparent about how sustainable the company actually is. With regard to the external signals,  storytelling proved to have a major impact on consumers' perception of sustainability. Sustainability information that is transparent is more likely to be perceived as authentic and has a positive effect on consumers' perception of sustainability. A larger number of decimals in numerical sustainability information can be perceived as more credible among consumers who are familiar with a company and less so among those who are unfamiliar. The use of third-party symbols and climate compensation should be seen as a complement, as it has less of an impact on consumers' perception of a company's sustainability. By creating a uniform definition, ambitions and goals around sustainability and transparently communicating it to everyone within the company, the risk for greenwashing will be reduced. Furthermore, it is important that all marketing of sustainability is reviewed by experts, for example through close collaboration between the sustainability department and the marketing department. / Att uppfattas som hållbara blir allt viktigare för företag. Följden av detta är att allt fler företag kommunicerar sina åtaganden för att bli mer hållbara. Företag applicerar även symboler och etiketter som ska signalera hållbarhet på produkter och tjänster. En konsekvens av bristen på tillräckliga regleringar för hur hållbarhet får och inte får marknadsföras är ett högt antal överdrivna och falska hållbarhetspåståenden. Konsumenter har därför svårt att orientera sig bland all information. Företag kämpar med att sticka ut och övertyga konsumenter om att information som berör hållbarhet är sann. Dessutom är det svårt att förändra befintliga attityder, vilket försvårar för de företag som vill förändra negativa hållbarhetsuppfattningar. För att underlätta för konsumenter har EU kommissionen utvecklat nya direktiv för greenwashing (grönmålning enligt EU kommissionen). Det har komplicerat marknadsföring och kommunikation av hållbarhet ytterligare, både internt och gentemot konsument. Denna studie har undersökt framgångsfaktorer för att signalera hållbarhet och därigenom uppfattas som ett hållbart företag av konsument, samt hur man undviker greenwashing. Studien genomfördes genom fallstudier med fem respondenter inom tre olika branscher. Branscherna var transport, matproducerande företag och dagligvaruhandel. Vidare intervjuades tre experter inom varumärkesstrategi. Studien visar att företag kan ta initiativ internt samt utveckla och effektivisera externa signaler som rör hållbarhet för att öka sin uppfattade nivå av hållbarhet hos konsumenter. Internt är det viktigt att företaget har hållbarhet som en naturlig del i företaget. Om hållbarhet genomsyrar hela organisationen ökar chansen för att konsumenter vid varje möte med företaget får en positiv hållbarhetsuppfattning. Vidare behöver företag definiera vad hållbarhet innebär internt samt etablera ambitioner och mål kring hållbarhet. Att ha samhällets och konsumenters syn och hållbarhetsdefinition i åtanke kan vara gynnsamt när hållbarhet ska marknadsföras. Det är också viktigt att vara transparant internt med hur hållbart företaget är. Vad gäller de externa signalerna visade sig storytelling kunna ha stor inverkan på konsumenters hållbarhetsuppfattning. Hållbarhetsinformation som är transparent har större sannolikhet att uppfattas som autentisk och påverkar konsumenters uppfattning av hållbarhet positivt. Ett större antal decimaler i numerisk hållbarhetsinformation kan uppfattas som mer trovärdigt bland konsumenter som är bekanta med ett företag och mindre bland de som är nya. Användandet av tredjepartssymboler och klimatkompensation bör ses som ett komplement, då det har mindre inverkan på konsumenters hållbarhetsuppfattning av ett företag. Genom att skapa en enhetlig definition, ambitioner och mål kring hållbarhet och transparant kommunicera det till samtliga inom företaget så minskar det risken för greenwashing. Det är dessutom viktigt att all marknadsföring av hållbarhet granskas av experter, förslagsvis genom nära samarbete mellan hållbarhetsavdelning och marknadsföringsavdelning.

This study aims to explore the discourses during the COP28 climate conference in Dubai in 2023 and their impact on the work to fight climate change. COP28 was approached as a case study where twelve speeches performed by world leaders from different countries were selected to be analyzed. By intercepting and processing the content of the speeches, data was collected to be analyzed based on a discourse analysis. The focus of the analysis was to identify the discourses that appeared in the speeches. In the analysis, patterns of discourse were found both within individual speeches and between different speeches. Furthermore, exercises of power were consistently evident in the speeches. The theoretical framework that was used in this study to understand, conceptualize and analyze the content of the speeches consisted of a discourse theory by Ernesto Laclau and Chantal Mouffe, and Michel Foucault's theory of power and Governmentality. After the intercepting and processing of the content of the speeches, two themes were identified that the content was mainly discussed; Financing of climate action, and Responsibility over the climate crisis and implementation of climate action. Through the analysis of the content of the speeches were two distinguished discourses identified. The first discourse was characterized by dissatisfaction and criticism from developing countries towards developed countries for their lack of accountability for their participation in the development of the climate crisis. The criticism was also directed towards the design of the Loss and Damage Fund, and the analysis identified the great need for the fund in regards to the developing countries. The second discourse was characterized by greenwashing and a consistent exercise of power by the developed countries.  The conclusions of the study consist of revealing the Loss and Damage Fund's influence on the developing countries´ action against climate change. The fund's influence can be considered as a form of indirect power. Although the fund is an important and needed incentive, the study questions its superiority in relation to the problematic state of climate action.

Implementation av ett CSR-engagemang innebär stora ekonomiska påfrestelser på ett företag vilket kan visa sig vara problematiskt för företag då konsumenterna uppger att de är villiga att överväga CSR men när det gäller verklig konsumtion är det få konsumenter som tar hänsyn till CSR. Syftet med denna uppsats är därför att kartlägga åsikterna om företags CSR inom mejeribranschen och klädbranschen hos konsumenter i Stockholm län. Frågeställningarna för denna uppsats är “anser svenska konsumenter att det är viktigt med CSR inom mejeribranschen respektive klädbranschen??” samt “vilka CSR-faktorer anser svenska konsumenter påverkar deras köp mest inom mejeribranschen respektive klädbranschen?”. Arbetet i studien är grundat i en kvantitativ undersökning där 307 respondenter deltog i en enkätundersökning. För att studera resultatet av enkätundersökningen har arbetet utgått ifrån teorier inom CSR och konsumentbeteende. Utifrån resultatet kan man konstatera att respondenterna anser att det är viktigare med CSR inom mejeribranschen än inom klädbranschen samt att de faktorer som respondenterna anser påverkar deras köp mest är smak eller utseende, beroende på branschen. En slutsats som kan dras utifrån resultatet är att CSR är viktigare för kvinnor än för män inom respektive bransch, samt att konsumenterna inte anser att CSR faktorer är det som har störst påverkan på deras köp inom respektive bransch. Slutligen kan slutsatsen om att respondenterna anser att CSR faktorer har större påverkan på deras köp inom mejeribranschen än i klädbranschen, bortsett från arbetsförhållanden som anses påverka mer inom klädbranschen. / Implementation of a CSR engagement involves major financial strain on a company, which may prove problematic for companies, as consumers state that they are willing to consider CSR, but when it comes to real consumption, few consumers take CSR into consideration. The purpose of this paper is therefore to map out the opinions about the corporate social responsibility regarding the industries of both clothing and dairy products for the consumers in the Stockholm area. The research questions that were examined was “do Swedish consumers consider CSR to be important in the dairy industry and the clothing industry?” and "which CSR factors do Swedish consumers consider to affect their purchases most in the dairy industry and the clothing industry?". The research has a quantitative base with a survey with 307 respondents. In order to study the result of the survey the use of different theories has been implemented for example CSR, Green Marketing and Consumer Behaviour. The result shows that the respondents think that CSR is more important in the dairy industry than the clothing industry, as well as the most important factor in their purchase is the taste or looks of the product, depending on the industry. Another conclusion is that CSR is more important for women than for men in both industries. Furthermore, consumers don't think that CSR factors is what has the greatest impact on their purchases within each industry. Lastly is that the respondents consider CSR factors to have a greater impact on their purchases in the dairy industry than in the clothing industry, apart from working conditions which are considered to affect more in the clothing industry.

<p>Using coffee as the example, the five certifications; Rainforest Alliance, Fairtrade, UTZ Certified, EU certification for organic farming and KRAV are explored. A consumer perception survey and a comparative analysis of the certifications true achievements are compared in order to establish how well consumer perceptions reflect certification demands.</p><p>Rainforest Alliance and UTZ Certified largely upholds existing conditions. Fair Trade, KRAV and the EU certification in different ways aims to improve them. KRAV is the most well-known certification, followed by Fair Trade. 85% of the respondents associate KRAV with organic production and 80% of the respondents recognising the Fair Trade logotype associate it with taking strong social responsibility.</p><p>Overall, the results from the consumer survey conform relatively well to the actual standards of the certifications. However some results suggest that Rainforest Alliance holds a higher degree of appreciation than it actually deserves. In a broader perspective this can be associated to the phenomena of Greenwashing; corporative attempts to make a product or service seem more environmentally beneficent than it actually is. This is something that should be taken seriously since it does not contribute to a sustainable development, it might fuel the hollowing out of certificatory initiatives and further complicate for those consumers aiming to shop responsibly.</p> / <p>Med kaffe som exempel utreds de fem certifieringarna; Rainforest Alliance, Rättvisemärkt, UTZ Certified EU:s certifiering för ekologisk produktion och KRAV. Genom en konsumentuppfattningsstudie och en granskning av certifieringarnas faktiska åstadkommanden jämförs sedan resultaten med syfte att fastställa hur väl konsumenters uppfattning speglar certifieringarnas krav.</p><p>Rainforest Alliance och UTZ Certified söker till största del upprätthålla nuvarande situation. Rättvisemärkt, EU:s certifiering samt KRAV söker på olika sätt förbättra den. KRAV är den mest välkända certifieringen följt av Rättvisemärkt. 85 procent respondenterna förknippar KRAV med ekologisk produktion och 80 procent av dem som känner igen Rättvisemärkts logotyp förknippar certifieringen med starkt socialt ansvarstagande.</p><p>På det hela taget är resultaten från konsumentuppfattningsstudien relativt väl överensstämmande med certifieringarnas faktiska åstadkommanden. Dock tyder vissa resultat på att uppfattningen av Rainforest Alliance är mer positiv än vad certifieringen förtjänar. I ett större perspektiv kan detta kopplas till fenomenet Greenwashing; företags försök att få sina produkter eller tjänster att framstå som mer miljövänliga än vad som egentligen är fallet. Det är någonting som bör tas på allvar då det motverkar en hållbar utveckling, riskerar att urholka andra, mer långtgående certifieringsinitiativ och ytterligare försvåra för de konsumenter som försöker handla med omsorg för människor och miljö.</p>

Using coffee as the example, the five certifications; Rainforest Alliance, Fairtrade, UTZ Certified, EU certification for organic farming and KRAV are explored. A consumer perception survey and a comparative analysis of the certifications true achievements are compared in order to establish how well consumer perceptions reflect certification demands. Rainforest Alliance and UTZ Certified largely upholds existing conditions. Fair Trade, KRAV and the EU certification in different ways aims to improve them. KRAV is the most well-known certification, followed by Fair Trade. 85% of the respondents associate KRAV with organic production and 80% of the respondents recognising the Fair Trade logotype associate it with taking strong social responsibility. Overall, the results from the consumer survey conform relatively well to the actual standards of the certifications. However some results suggest that Rainforest Alliance holds a higher degree of appreciation than it actually deserves. In a broader perspective this can be associated to the phenomena of Greenwashing; corporative attempts to make a product or service seem more environmentally beneficent than it actually is. This is something that should be taken seriously since it does not contribute to a sustainable development, it might fuel the hollowing out of certificatory initiatives and further complicate for those consumers aiming to shop responsibly. / Med kaffe som exempel utreds de fem certifieringarna; Rainforest Alliance, Rättvisemärkt, UTZ Certified EU:s certifiering för ekologisk produktion och KRAV. Genom en konsumentuppfattningsstudie och en granskning av certifieringarnas faktiska åstadkommanden jämförs sedan resultaten med syfte att fastställa hur väl konsumenters uppfattning speglar certifieringarnas krav. Rainforest Alliance och UTZ Certified söker till största del upprätthålla nuvarande situation. Rättvisemärkt, EU:s certifiering samt KRAV söker på olika sätt förbättra den. KRAV är den mest välkända certifieringen följt av Rättvisemärkt. 85 procent respondenterna förknippar KRAV med ekologisk produktion och 80 procent av dem som känner igen Rättvisemärkts logotyp förknippar certifieringen med starkt socialt ansvarstagande. På det hela taget är resultaten från konsumentuppfattningsstudien relativt väl överensstämmande med certifieringarnas faktiska åstadkommanden. Dock tyder vissa resultat på att uppfattningen av Rainforest Alliance är mer positiv än vad certifieringen förtjänar. I ett större perspektiv kan detta kopplas till fenomenet Greenwashing; företags försök att få sina produkter eller tjänster att framstå som mer miljövänliga än vad som egentligen är fallet. Det är någonting som bör tas på allvar då det motverkar en hållbar utveckling, riskerar att urholka andra, mer långtgående certifieringsinitiativ och ytterligare försvåra för de konsumenter som försöker handla med omsorg för människor och miljö.

Hur företag ska arbeta för att uppfattas som legitima av samhället har förändrats över tid och det innefattar även arbetet med hållbarhetsfrågor. Förr var frågor rörande miljö och sociala förhållanden inte av relevans i de flesta företag, utan fokus låg främst på de ekonomiska aspekterna av verksamheten. Med åren har samhällets värderingar förändrats till att fokusera mer på hållbarhet vilket förutom ekonomiska aspekter även innefattar sociala och miljömässiga aspekter. Den 31 december 2016 trädde lag (2016:947) om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554) i kraft. Lagregleringen innebär att stora företag, som omfattas av lagens kriterier, i år för första gången tvingas upprätta en hållbarhetsrapport i samband med årsredovisningen för räkenskapsår 2017. Anledningen till lagregleringens införande var att öka transparensen och jämförbarheten mellan företag samt att stödja och utveckla företagens arbete med de olika hållbarhetsfrågorna. Då möbelbranschen är en industri som är förknippad med negativ miljöpåverkan och då studier gällande den nya lagregleringens påverkan på företag i praktiken saknas, ämnar denna studie fylla gapet. Studien avser att besvara frågan “Vilken påverkan har den nya lagregleringen (2016:947) på stora, svenska möbelföretag när det kommer till ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter och varför påverkas de som de gör?”. Studien syftar till att öka förståelsen för hur svenska möbelföretag påverkas av och anpassar sig efter den nya lagregleringen. För att besvara frågeställningen användes kvalitativ metod där tio respondenter med koppling till upprättandet av hållbarhetsrapportering har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar att lagregleringen har olika stor påverkan på svenska möbelföretag beroende på fyra faktorer: tidigare erfarenhet av hållbarhetsrapportering, företagens ambitionsnivå gällande hållbarhetsrapportering, de krav intressenterna ställer på företagen och slutligen om företagen väljer att använda externa eller interna resurser vid upprättandet av rapporten. Utifrån en social aspekt förväntas lagregleringen främst att påverka att mer hänsyn tas till de mänskliga rättigheterna och att kontrollen av leverantörskedjan ökar. Utifrån en miljömässig aspekt får lagregleringen företag som inte tidigare har hållbarhetsrapporterat att ta fram nyckeltal och resultatindikatorer gällande sitt miljöarbete vilket gör dem mer medvetna om sin påverkan på miljön. Slutligen utifrån en ekonomisk aspekt är lagregleringen kostsam för de företag som inte tidigare har upprättat hållbarhetsrapporter. Den kan leda till både försämrad konkurrens på marknaden rent ekonomiskt men även till konkurrensfördelar tack vare legitimitet från det utökade hållbarhetsarbetet. / The ways companies are supposed to act to be perceived as legitimate by society has changed over time and that include their work with sustainability issues. Previously, environmental and social issues have not been of relevance to most companies and the focus has mainly been on the economic aspects of the business. Over the years, the values of society have changed to consist of a more sustainable view that focuses more on social and environmental aspects. On December 31, 2016, the amendment (2016:947) of the Annual Accounts Act (1995:1554) came into effect. The act establishes that companies covered by the regulation have to create a sustainability report. The first report will be presented along with the annual report for the fiscal year of 2017. The reason for the amendment was to increase transparency and comparability between companies as well as support and develop the work of companies regarding various sustainability issues. Since the furniture industry is an industry associated with negative effects on the environment and since studies on the practical effects of the amendment on companies are non-existent, this study intends to fill that gap. The research question of this study is “What impact does amendment (2016:947) have on large, Swedish furniture companies when it comes to economic, environmental and social aspects and why are they affected the way they are?”. The aim of the study is to increase the understanding of how Swedish furniture companies are influenced by and how they adapt to the new legislation. To answer that question a qualitative method was used where ten respondents who have a connection to the production of sustainability reports have been interviewed through semi structured interviews. The results of the study show that the regulation has different impacts on Swedish furniture companies depending on four factors: previous experience with sustainability reporting, the company's level of ambition when producing the report, the requirements of the companies’ stakeholders and, finally, whether the companies choose to use external or internal resources when preparing the report. Based on a social aspect, the amendment is expected to increase the companies' consideration regarding human rights and will increase their responsibility concerning the supply chain. Based on an environmental aspect, the amendment will encourage companies to produce key figures and performance indicators regarding their environmental undertakings which will make them more aware of the impact they have on the environment. Finally, based on an economic aspect, the amendment is costly for those companies that have not previously prepared sustainability reports. It can lead to both deteriorating competition in the market, purely financially, but also to competitive advantages due to the legitimacy acquired from the extended sustainability effort.

Title: “Let’s do good”? – a qualitative study of fast fashions sustainability communication and generation z’s critical view. In recent years, the fast fashion industry has received an abundance criticism for their negative climate impact. The purpose of this study is to compare the companies NA-KD and Gina Tricot and their sustainability communication, and how consumers in generation Z perceive their communication and if they can influence the industry to be more sustainable with participatory culture in social media. To get answers on how generation Z experiences the fashion companies' communication, focus group interviews were conducted with participants aged 18–26. The authors have also studied material from the companies’ websites through a multimodal critical discourse analysis. Theories that have been applied to the study are critical discourse theory, convergence- and participatory culture, and greenwashing. The result from the study shows that both companies are using colors and environment which are associated with the environmental movements when it comes do their sustainability communication, but also greenwashing. As both companies apply greenwashing one can assume that it can lead to more customer having a critical view of sustainability communication from fast fashion firms. The participants perceived the companies' sustainability communication as visual appealing, but the content did not meet expectations. Furthermore, social media was considered important for the industry's change as important, but that it requires a person with a big platform to reach out to many people.

The study ”Wash away greenwashing” aims to analyze crisis communication caused byaccusations of greenwashing and whether the accused organizations succeed in repairing their image. Greenwashing is when an organization is trying to portray themselves as more environmentally friendly than they actually are. The chosen organizations are Sveaskog, Preem and Svenskt Flyg, who have been accused of greenwashing and won the annual anti- prize which is voted forward by the swedish environmental organization Jordens Vänner. The study conducts a qualitative rhetorical analysis and a smaller quantitative content analysis based on theories about the rhetorical situation, ethos, pathos and logos, green rhetoric and Image repair theory. The study analyzes four different media texts belonging to the organisations which are called ”Kommentar till Svenska Greenwashingpriset”, ”Sveaskog välkomnar en dialog om skog”, ”Så ska Preem hantera Svenska Greenwashingpriset” och ”De får Svenska Greenwashingpriset 2017”. The result of the analysis shows that all of the accused organizations are using the different theory’s within crisis communication, but theextent differs. The main thing to achieve effective crisis communication is to have available information concerning the accusations and that the crisis communication should be as correct and balanced as possible regarding rhetoric. The conclusion is that Sveaskog is the most efficient with their crisis communication and thus succeeds in repairing their image after the accusations in the best way. / Studien ”Wash away greenwashing” ämnar analysera kriskommunikation som uppstått efter anklagelser om greenwashing och huruvida organisationerna lyckas reparera sin image. Greenwashing är när en organisation försöker framställa sig som mer miljövänliga än vad de i själva verket är (Jordens Vänner, u.å.a). De valda organisationerna är Sveaskog, Preem och Svenskt Flyg, tre organisationer som anklagats för greenwashing och har vunnit det årliga antipriset som röstas fram och delas ut av miljöorganisationen Jordens Vänner (Jordens Vänner, u.å.a). Studien genomför en kvalitativ retorisk analys och en mindre kvantitativ innehållsanalys analys som utgår från teori om retorisk situation, retoriska appellformer, grön retorik och Image Repair Theory. Genom analysen analyseras fyra olika medietextertillhörande organisationerna vid namn ”Kommentar till Svenska Greenwashingpriset”, ”Sveaskog välkomnar en dialog om skog”, ”Så ska Preem hantera Svenska Greenwashingpriset” och ”De får Svenska Greenwashingpriset 2017”. Resultatet visar att avsändarna Sveaskog, Preem och Svenskt Flyg alla använder sig av strategier inom kriskommunikation, men vid olika antal tillfällen och genom olika uttryck. Det huvudsakliga för att kunna uppnå effektiv kriskommunikation är att det ska finnas tillgänglig information angående anklagelserna och att den ska vara så korrekt och retoriskt balanserad som möjligt. Trots att alla avsändare använder sig av olika retoriska appellformer, så är slutsatsen att det är Sveaskog som lyckas mest effektivt med sin kriskommunikation och därmed lyckas reparera sin image efter anklagelserna på bästa vis.

Klädföretagen Fjällräven, Haglöfs och Houdini är ledande inom den svenska friluftsbranschen och toppar Sustainable Brand Index lista över de, enligt konsumenterna, mest hållbara friluftsföretagen. Trots dessa topplaceringar går det inte att bortse från det motsägelsefulla i att företagen producerar kläder, som är skadliga för den natur de är ämnade att användas i – till en målgrupp som värnar om miljön. Med utgångspunkt i denna paradox är målet att i denna studie undersöka hur dessa företag kommunicerar hållbarhet på Instagram. För att genomföra detta har en multimodal kritisk diskursanalys använts. Med hjälp av denna har materialet (som består av Instagram-inlägg) kunnat analyseras såväl visuellt som lexikalt. Därtill undersöker den hur dessa element påverkar och påverkas av maktstrukturer, vilket i detta fall kan liknas med relationen mellan företag och konsument. Materialet som analyseras i denna studie består av sammanlagt 70 hållbarhetsrelaterade inlägg publicerade på Fjällrävens, Haglöfs och Houdinis officiella Instagram-konton under en ettårsperiod. Sammanfattningsvis visar analysen på att företagen kommunicerar hållbarhet genom de tre diskursiva temana hållbarhet genom material, hållbarhet genom kollektiva miljöåtgärder och hållbarhet genom information och utbildning. Studien kommer bland annat fram till att innebörden av begreppet hållbarhet beror på avsändarens ideologi, och därav får varierad betydelse beroende på vilken kontext det sätts in i. Utöver detta visar studien även att företagen tenderar att framställa sig själva som ett slags hållbarhetsideal. Dessutom påvisar studien även att miljöansvaret flyttas över till konsumenterna.

The EU Taxonomy Regulation[1] (“EU Taxonomy”) is a relatively new classification system for determining what economic activities are considered sustainable. By creating a common language between investors, issuers, and policymakers, the regulation aims to increase transparency and help investors assess whether investments meet robust environmental standards. This thesis aims to investigate how the EU Taxonomy, as a legal instrument, aims to serve its legislative objective and secondly identify potential challenges of the regulation.  Findings indicate that the regulation can create an adequate commonly held classification system as long as the technical criteria for each sector keep up with new scientific discoveries and technological advancements. A regulation to develop uniform understanding across the EU and delegated acts to amend the legislation seems like the most appropriate legal instrument. Areas for improvement concern revising the scope of whom it applies, and this process has begun with the proposal of the Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD). Other areas for improvement concerns the political nature of what sectors should be included in the taxonomy, for instance, whether nuclear energy and gas should be deemed sustainable or not. The taxonomy may strive to be a neutral classification system; however, member states’ economic incentives affect what is included.  Finally, this thesis concludes that it is too early to predict the taxonomy’s breakthrough. In theory, it is a significant idea. Still, we can only know with time whether we have reached a more common understanding, transparency and eventually have facilitated a transition through this regulation.  [1] Regulation (EU) 2020/852 of the European Parliament and of the Council of 18 June 2020 on the establishment of a framework to facilitate sustainable investment and amending regulation (EU) 2019/288.