Greenwashing is considered a global issue and refers to a process of conveying false information and marketing about a company's products and how they are produced. Greenwashing in marketing will give consumers the belief that a company is more eco-friendly than it really is and leads to unsustainable claims. This research aims to assess, through a quantitative analysis in combination with a survey, how Swedish consumers are affected by greenwashing, when it comes to their consumption choices. Moreover, this research assesses whether general attitudes towards ecolabels, green marketing and consumption is determined by a personal attitude towards marketing. In conclusion, the findings contribute to a better understanding of the effect of greenwashing on an individual level and how it has led to an increasing amount of skepticism regarding green trust and ecolabels.

2023 kunde Aftonbladet avslöja en granskning med motsägande information kring H&Ms annars utstickande hållbarhetsarbete. Det framkom i granskningen att H&Ms klädinsamling som har kommit till att bli den största i världen inte återanvänder eller återvinner kläderna på det sättet som utlovas och att flera av plaggen hamnar på platser, som världens värsta dumpningsplats i Benin. Krisen utifrån ett kommunikationsperspektiv blir således intressant att undersöka för att se hur ett multinationellt företag som H&M kriskommunicerar när deras annars utstickande varumärkesprofilering som grön ledande aktör på marknaden ifrågasätts. Följande studie syftar därav till att undersöka varumärket H&Ms kriskommunikation via tre uttalanden kring denna kris av vdn Helena Helmersson. Detta kommer göras med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys för att besvara studiens två forskningsfrågor och uppfylla studiens syfte. Analysen använder Image repair theory och Situational crisis communication theory för att analysera studiens material genom att koda och kategorisera. Begreppet greenwashing applicerades vidare för att kunna synliggöra kommunikationens budskap. Studien kom fram till att Helmersson inte använder sig av de rekommenderade försvarsstrategierna utan använder sig istället av enkelt förnekande, goda avsikter, bolstering, hänvisa till ett högre syfte och attack. Vidare kom studien vidare fram till att Helmerssons kriskommunikation kan förstås i dimensionera av greenwashing som ett underliggande budskap.

The construction and real estate sector accounts for a significant part of Sweden's total greenhouse gas emissions. Swedish real estate companies play a leading role in the climate transition and represent more than half of the Swedish market for green corporate bonds. International initiatives such as the UN's Agenda 2030, the Paris Agreement, and the EU's Green Taxonomy Regulation promote sustainable development and the identification of sustainable investments. The taxonomy regulation directs investments towards sustainability, which, along with growing global demand, impacts the market for sustainability linked loans.  The thesis aims to investigate the motives and driving forces behind Swedish property companies and banks' participation in sustainability linked loans, their application and impact on their sustainability work, and potential challenges and future prospects for these loans in Sweden. This thesis is based on a qualitative research method and includes seven interviews with respondents from two different stakeholder groups; lenders (banks) and borrowers (property companies). A literature study has been prepared to provide insight into sustainability linked loans and the market's characteristics. The collected empirical material has then been analyzed based on Corporate Social Responsibility (CSR) and Signaling theory. The conclusions are based on the study's empirical data and discussion. The conclusions drawn are that sustainability linked loans play a significant role in Swedish real estate companies' sustainability work by offering financial incentives, strengthening the companies' strategies, and increasing transparency. Banks and property companies see advantages in the form of better conditions and a stronger link between sustainability efforts and financial benefits. Challenges for the future include transparency and the risk of greenwashing. The implementation of the EU's CSRD and ESRS is expected to address these challenges. Despite this, sustainability linked loans are expected to continue to grow and be demanded by more industries. / Bygg- och fastighetssektorn står för en betydande del av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Svenska fastighetsbolag spelar en ledande roll i klimatomställningen och dominerar mer än hälften av den svenska marknaden för gröna företagsobligationer. Internationella initiativ som FN:s Agenda 2030, Parisavtalet och EU:s gröna taxonomiförordning, främjar hållbar utveckling och identifiering av hållbara investeringar. Taxonomiförordningen styr investeringar mot hållbarhet, vilket tillsammans med växande global efterfrågan påverkar marknaden för hållbarhetslänkade lån.  Uppsatsen syftar i att undersöka motiv och drivkrafter bakom svenska fastighetsbolags och bankers deltagande i hållbarhetslänkade lån, deras tillämpning och inverkan på deras hållbarhetsarbete, samt eventuella utmaningar och framtidsutsikter för dessa lån i Sverige. Denna uppsats baseras på en kvalitativ forskningsmetod och inkluderar sju intervjuer med respondenter från två olika intressentgrupper; långivare (banker) och låntagare (fastighetsbolag). En litteraturstudie har utarbetats för att ge insikt i hållbarhetslänkade lån och marknadens karaktärsdrag. Det insamlade empiriska materialet har sedan analyserats utifrån Företagens sociala ansvar (CSR) och signaleringsteori. Slutsatserna baseras på studiens empiri och diskussion. Slutsatserna som dras är att hållbarhetslänkade lån spelar en betydande roll för svenska fastighetsbolags hållbarhetsarbete genom att erbjuda ekonomiska incitament, stärka företagens strategier och öka transparensen. Banker och fastighetsbolag ser fördelar i form av bättre villkor och en starkare koppling mellan hållbarhetsinsatser och ekonomiska fördelar. Utmaningar för framtiden inkluderar transparens och risk för greenwashing. Implementeringen av EU:s CSRD och ESRS förväntas adressera dessa utmaningar. Trots detta förväntas hållbarhetslänkade lån fortsätta växa och efterfrågas av fler branscher.

No description available.

I mitt arbete ämnar jag besvara frågan “Hur uttrycks stora fordonstillverkares eco-branding i förhållande till paradigmskiftet mot krav på hållbar utveckling?”. Syftet är att undersöka svårigheterna och balansgången med eco-branding inom fordonsindustrin. Detta görs utifrån en branding-studie av tre stora fordonstillverkares användning av eco-branding, ihop med mina egna erfarenheter av ett liknande designprojekt. Grafisk identitet och visuell kommunikation studeras utifrån el och hybridbilarna BMW i3, Tesla Model S och Toyota Prius. Positionering av företagen inom området kopplas till teori om hållbar utveckling, eco-branding och greenwashing för att diskutera krav på transparens och företagens upplevda legitimitet och trovärdighet. Det framkommer att de olika företagen brandar sig på olika sätt, med olika grad av eco-branding. Något som beror mycket på vilka värderingar och historia företaget och dess varumärke har. Även om det är en balansgång mellan greenwashing och trovärdighet, så kan alla ses ha olika styrkor; samt svagheter att förbättra för ökad transparens eller trovärdighet. En slutsats är dock att eco-branding börjar bli mer trovärdig och att greenwashing-trenden generellt börjat mattas av. Gemensamt för alla aktörer är att framtidsvisionen är det centrala i varumärkesbyggandet. Dock har konventionella fordonstillverkare svårare förutsättningar att förhålla sig till paradigmskiftet än nyare aktörer. / In this essay I aim to answer the question “How is the eco-branding of large automotive companies expressed, in relation to the paradigm shift towards demands for sustainability?”. The purpose is to examine the difficulties and balancing of eco-branding within the automotive industry. This is done through a comparative analysis of three large automotive companies and their use of eco-branding, together with my own experience from a similar design project. Corporate identity and visual communication is studied through the electric and hybrid cars BMW i3, Tesla Model S and Toyota Prius. The positioning of the brands within the field is linked to theory on sustainable development, eco-branding and greenwashing; to discuss demands for transparency and the brands perceived legitimacy and credibility. It is revealed that the different companies brand themselves in relatively different ways, with different degrees of eco-branding.This depends on the values and history of the company and it’s brand. Even though there is a balancing between greenwashing and credibility, they all have different strengths, as well as areas for improvement to increase company transparency and authenticity. A conclusion is however that eco-branding is becoming more credible and the trend of greenwashing is generally started to slightly diminish. It is revealed that future vision plays a central part in all of the brands. However conventional companies are shown to have significantly more difficulties in positioning themselves within the paradigmshift compared to newer actors.

Bakgrund och problem: Fenomenet fast fashion erbjuder inte minst mode med låg prisbild för den stora massan samt nyheter varje vecka, utan bidrar även till massproduktion och masskonsumtion. Miljömässig skada sker under alla steg av en mode- och textil försörjningskedja, där expansionen av både produktion och konsumtion bidrar till ökad miljöpåverkan. I linje med den miljömässiga problematiken går det även att ifrågasätta det sociala ansvaret i form av billig produktion i utvecklingsländer. Hållbarhetsarbetet hos företag grundas alltsomoftast i en CSR-strategi med utgångspunkt i Triple Bottom Line där sociala-, ekonomiska- och miljömässiga aspekter agerar som grundpelare. Dubbla budskap uppstår när ett fast fashion-företag påstår sig vara ett hållbart företag eller arbeta med hållbarhetsfrågor när de samtidigt bidrar och uppmanar konsumenter till att konsumera mer. I och med den rådande “klimat-eran” har CSR i många fall omvandlats till ett marknadsföringsverktyg som syftar till att förbättra företagets varumärkesbild istället för att användas till dess faktiska syfte. Grön marknadsföring används för att differentiera sig på marknaden, och då “grönt” säljer, skapas utrymme för företagen att så kallat “tvätta sina produkter gröna”, även kallat greenwashing. Syfte: Studiens syfte är att jämföra hållbarhetsrapportering och hållbarhetsarbete hos fyra svenska fast fashion-företag, samt undersöka i vilken utsträckning eventuell greenwashing kan förekomma i samband med CSR-arbetet. Avsikten är att öka förståelsen för fast fashion som princip i relation till hållbarhetsarbetet samt bidra med ett nytänkande perspektiv och uppmana till ett mer kritiskt förhållningssätt gällande hållbarhetsarbete och klädkonsumtion. Metod: Studien bygger på en kvalitativ innehållsanalys där hållbarhetsrapporter har studerats hos fyra svenska fast fashion-företag rörande åren 2012, 2015 och 2018. Datainsamlingen har utgått ifrån teman och frågeställningar som har sin förankring i den teoretiska referensramen. Resultat och slutsats: Samtliga av de studerade företagen hållbarhetsrapporterar på olika vis och i olika utsträckning men innehållet är likartat. Samtidigt appliceras de tre grundpelarna i olika grad och tar olika stor plats i respektive företag. Utifrån studiens resultat kan det konstateras att greenwashing förekommer i hållbarhetsrapporteringen, däremot går det inte att säkerställa huruvida företagen i sin helhet kan klassas som greenwashing-företag. Vidare krävs det att fast fashion-företag har ett mer kritiskt förhållningssätt till hur affärsmodellen som sådan uppmanar till massproduktion, och vidare masskonsumtion, oavsett om klädesplagget är märkt med en grön etikett. / Background: The phenomena of fast fashion provides, not least, cheap fashion for everyone with news every week, but contributes to mass production as well as mass consumption. Every step of the fashion- and textile supply chain causes damage to the environment, where the expansion of both production and consumption contributes to increased impact on the environment. In accordance with environmental problems one can question the social responsibility in terms of cheap production in developing countries. The work of sustainability is oftentimes based on a CSR strategy with focus on the Triple Bottom Line, where social-, economical- and environmental aspects act as keystones. It occurs a double message when a fast fashion company claims to be a sustainable company or work with sustainability questions, when they at the same time contributes and urges consumers to consume even more. Due to the current “climate era”, CSR has in many cases turned into a marketing tool aimed to enhance the brand image of the company, instead of being used for its actual purpose. Green marketing is being used in order for the company to differentiate itself on the market, since “green” sells it creates an opportunity for companies to “wash their products green”, also known as greenwashing. Aim: The aim of the study is to compare the reporting and work of sustainability among four Swedish fast fashion companies, and investigate to what extent greenwashing may occur in connection with CSR. The intention is to increase the understanding for the principle of fast fashion in relation to sustainability as well as contribute with a critical rethinking perspective regarding the work of sustainability and consumption of fashion. Methodology: The study is based on a qualitative content analysis where sustainability reports from four Swedish fast fashion companies have been studied, regarding the years of 2012, 2015 and 2018. The data collection derives from themes and questions which are anchored from the theoretical framework. The following essay is written in Swedish. Findings and conclusion: All of the studied companies report their sustainability in different ways and extent but with similar content. The three keystones are at the same time applied in varied degrees and takes place in a varied extent among the companies. The result shows that greenwashing occurs in the reports, however it can’t be stated whether the companies can be classified as greenwashing-firms or not. Furthermore, fast fashion companies need to have a more critical approach towards the business model as such, which urges to mass production and mass consumption regardless if the garment is marked with a green label.

Title:  Do new companies take the same responsibility for our environment and community as established companies? A quantitative study of the connection between CSR and initial public offerings compared to established companies.  Level: Student thesis, final assignment for Bachelor´s Degree in Business Administration Author: Alexander Gunnari and Andreas Larsson Supervisor: Jan Svanberg Date: 2020 – May Aim: Corporate social responsibility (CSR) have the past decades increased to meet expectations and demands of both the company’s stakeholders and the community at large. During the 2000s until today we have seen an increasing number of companies that seeks capital by an initial public offering on a stock exchange. Do these new listed companies take as much responsibilities as older more established companies? The aim is to investigate the connection between CSR and time on stock exchange for listed companies in the EU. Further will the connections between the three dimensions of CSR, environment, social and governance be investigated separately against listed time on the stock market.  Method: The study is based on a positivistic research philosophy and a hypothetico-deductive approach. The study has designed four hypothesis that undergo an empirical review. Secondary data is collected from the database Thomson Reuters Datastream to answer these hypotheses. The sample consist of 478 publicly traded companies in the EU. The statistical software platform SPSS have been used to analyze the sample.  Result & Conclusions: The study gives proof of the hypothesis that CSR measured as ESG score, social and environmental have a positive connection with the company's time on a stock exchange. The longer a company has been listed on a stock exchange the higher the scores are to be expected. The fourth hypothesis, m governance, does not show statistic significance against listed time. The conclusion is that a company´s listed time have a positive impact on CSR.  Contribution of the thesis: This study provides evidence for that the longer a company have been listed on a stock exchange, the more work is to be expected in CSR, which leads to higher ESG score. The contribution can be of use in both practical and theoretical ways for several stakeholders and enables these to see indications in cases where something does not seem right. Suggestions for future research: This study opens for continued research in many aspects. There are notable differences in for instance the sectors and countries. Maybe a more hands-on approach to qualitative investigate CSR and the initial public offering with its prospects. Key words: CSR, ESG, Initial public offering, Time perspective, Sustainability, Social dimension, Environmental dimension and Governance dimension. / Titel: Tar nya bolag lika stort ansvar för miljö och samhället som etablerade bolag? En kvantitativ studie av sambandet mellan CSR och nyintroduktioner jämfört med etablerade bolag. Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Alexander Gunnari och Andreas Larsson Handledare: Jan Svanberg Datum: 2020 - maj Syfte: Företags samhällsansvar och sociala ansvarstagande (CSR) har de senaste årtiondena ökat för att möta förväntningar och krav som finns bland både företagets intressenter och samhället i stort. Under 2000-talet fram till idag har antalet företag som söker sig till börsen genom nyintroduktion ökat jämfört med tidigare. Tar dessa nya börsbolag ansvar likt äldre och mer etablerade bolag? Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan CSR och tid på börsen för börsnoterade bolag inom EU. Dessutom undersöks sambanden mellan de tre dimensionerna av CSR, miljö, social och bolagsstyrning var för sig med tid på börsen. Metod: Studien utgår från en positivistisk forskningsfilosofi med en hypotetisk-deduktiv ansats. Studien utformar fyra hypoteser som genomgår en empirisk granskning. Sekundärdata för att besvara hypoteser är inhämtad från databasen Thomson Reuters Datastream och består av 478 publika börsbolag inom EU. Statistikprogrammet SPSS används sedan för att analysera materialet.  Resultat & slutsats: Studien besvarar och ger bevis för hypoteserna om att CSR mätt som ESG score och miljödimensionen samt den sociala dimensionen har ett positivt samband med företags tid på börsen stämmer. Ju längre ett bolag har varit på börsen desto högre poäng förväntas i dessa kategorier. Studiens fjärde hypotes om dimensionen bolagsstyrning visar inte på statistisk signifikans i sambandet mot företags tid på börsen. Studiens slutsats av resultatet är att företagens tid på börsen har en positiv påverkan på CSR. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till att ge bevis om att ju längre ett bolag har varit på börsen desto större arbete inom CSR förväntas, vilket leder till högre ESG poäng. Bidraget kan vara till både praktisk och teoretisk nytta för en rad intressenter och möjliggöra för dessa att se indikationer på att något inte står rätt till. Förslag till fortsatt forskning: Studien öppnar upp för fortsatt forskning inom en rad aspekter. Studien noterar skillnader inom bland annat sektorer och länder. En öppning ses mot att mer handfast och kvalitativt undersöka CSR och nyintroduktioner med dess prospekt. Alternativt att göra en liknande studie på andra finansiella marknader än Europa. Nyckelord: CSR, ESG, Nyintroduktion (IPO), Greenwashing, Tidsperspektiv, Hållbarhetsarbete, Social dimension, Miljödimension och Bolagsstyrningsdimension.

Background: In recent times, last mile deliveries have become critical as these deliveries are generally considered to be the most expensive, least efficient and most polluted part of the entire logistics chain (De Kervenoael, Schwob & Chandra 2020; McKinnon & Edwards 2009). Consumer demands for fast and flexible deliveries are not very easy to combine with the highest possible sustainability focus (PostNord 2018). By informing about different transport alternatives and vehicle types, the consumer gets the opportunity to influence their own environmental impact when making a purchase (Buldeo Rai, Verlinde & Macharis 2019). Despite the fact that companies today have better possibilities to share data about their environmental practices with the end customer, there is still a lack of such information on the website. Few companies adopt effective web-based communications that inform their stakeholders about their sustainable behaviors (Da Giau, Macchion, Caniato, Caridi, Danese, Rinaldi & Vinelli 2016).  Theory: A theoretical research model “Green web communication” has been developed based on the theories 3’C and OSEC. The theory ten signs of greenwash has also been applied to identify signs of greenwash.  Purpose and research question: The purpose of the study is to map out various alternatives for green marketing within the last mile, to increase the understanding of how ecommerce companies can influence consumers to a more conscious delivery choice. Furthermore, the paper aims to study how the web communication should be developed to avoid greenwashing. In order to answer the purpose, the following research questions have been formulated: How do e-commerce companies communicate green deliveries on the website? In what way can green web communication show signs of greenwashing? How is web communication presented in relation to what is expressed internally?  Methodology: To answer the research question a qualitative method was conducted with a constructivism approach. First a qualitative content analysis was performed on the website of sixteen e-commerce companies, divided into four different industries. The second method involved three semi-structured interviews with representatives of the selected companies Skincity, CDON and Ellos.  Conclusion: Communication about green deliveries appeared frequently at the e-commerce companies’ check-out compared with the information page, home page and group’s website. The representation of green commitments appeared in varying degrees in the form of eco-labels, symbols or information text. Furthermore, the green sustainability commitments were expressed in different ways where the content could be found in various green statements: climate compensation, CO2 emissions or green policy. The web communication also showed that transparency was lacking in far too many aspects as the communication could be identified as greenwashing in several cases. Greenwashing was identified when analyzing the green web communication in aspects of no proof and fluffy language. The internal communication from representatives of the e-commerce companies differed from the communication on the websites. This indicates a discrepancy between the internal and the external communication which neglects the e-companies sustainability commitments. / Bakgrund: På senare tid har last mile leveranser blivit ett kritiskt område då leveranserna iallmänhet anses vara de dyraste, minst effektiva och mest förorenade delen i hela logistikkedjan(De Kervenoael, Schwob & Chandra 2020; McKinnon & Edwards 2009). Konsumentens kravpå snabba och flexibla leveranser är inte särskilt enkla att förena med högsta möjligahållbarhetsfokus (PostNord 2018). Genom att informera om olika transportalternativ ochfordonstyper får konsumenten möjlighet att påverka sin egna miljöpåverkan vid ett köp (BuldeoRai, Verlinde & Macharis 2019). Trots det faktum att företag har större möjligheter att deladata om sin miljömässiga praxis med slutkunden finns de fortfarande en brist av sådaninformation på webbplatsen. Få företag antar effektiv webbaserad kommunikation sominformerar sina intressenter om deras hållbara beteenden (Da Giau, Macchion, Caniato, Caridi,Danese, Rinaldi & Vinelli 2016).  Teori: En teoretisk undersökningsmodell “Grön webbkommunikation” har utvecklats baseratpå teorierna 3’C och OSEC. Teorin ten signs of greenwash har vidare tillämpats för attidentifiera tecken på greenwash.  Syfte och forskningsfråga: Syftet med studien är att kartlägga olika alternativ för grönmarknadsföring av last mile, samt att bidra med en ökad förståelse kring hur e-handelsföretagenkan påverka konsumenten till ett medvetet leveransval. Vidare ska även studien beröra hurkommunikationen på webbplatsen bör utformas för att undvika greenwashing. För att besvarasyftet har följande forskningsfrågor utformats: Hur kommunicerar företag gröna leveranser påwebbplatsen? På vilket sätt kan den gröna webbkommunikationen visa tecken pågreenwashing? Hur framställs webbkommunikationen gentemot resonemang som uttrycksinternt?  Metod: Denna studie genomfördes med en kvalitativ metod som är av konstruktivistiskkaraktär. Först utfördes en kvalitativ innehållsanalys på webbplatsen av sexton e-handelsföretagsom delades in i fyra olika branscher. Den andra metoden innefattar tre semistruktureradeintervjuer med företrädare från de utvalda företagen Skincity, CDON och Ellos.  Slutsats: Kommunikation om gröna leveranser framkom frekvent på e-handelsaktörernascheck-out jämfört med webbplatsens informationssida, startsida samt koncernens webbplats.Framställningen av gröna åtaganden förekom i miljömärkning, symbol eller informationstext ivarierande grad. Vidare uttrycktes de gröna hållbarhetsåtaganden på olika sätt där innehålletgick att härleda till olika gröna påståenden: klimatkompensera, CO2-utsläpp eller grön policy.Webbkommunikationen uppvisade en låg grad av transparens och flertalet brister i allt förmånga avseenden då man ofta kunde härleda kommunikationen till greenwashing.Greenwashing identifierades vid granskning av fallförtagens gröna kommunikation som gickatt härleda till no proof och fluffy language. Den interna kommunikationen skiljer sig mot denkommunikation som fanns att tillgå webbplatsen. Det råder således en diskrepans mellan deninterna och externa kommunikationen vilket försummar aktörens hållbarhetåtaganden.

This thesis explores consumer perceptions of corporate sustainability, particularly how the removal of product accessories for environmental reasons is perceived. It highlights the importance of concrete evidence like eco-labeling to support sustainability claims. The study delves into the balance consumers strike between eco-friendly intentions and practical needs like price and functionality, revealing a conflict between idealism and pragmatism. Additionally, it examines how social and cultural factors, including reference groups and family upbringing, shape attitudes towards sustainability. The research emphasizes that companies need to connect with consumers' deeper values to promote sustainable consumption effectively. In conclusion, it underscores the need for genuine transparency and the alignment of corporate actions with consumers' personal values and social contexts to encourage more responsible and sustainable consumption.

In the context of complying with the Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD), this study looks at how stakeholder relationships and brand image are affected by sustainability communication from energy companies. Key people from Swedish energy companies have been interviewed and the results show that businesses place a high priority on incorporating social and environmental concerns into their daily operations. Clear CSR communication strengthens brand reputation by improving interaction with internal and external stakeholders, even in the face of economic difficulties. More restrictive laws, like the Green Claim directive, force businesses to enhance their environmental performance and communicate differently, which boosts their credibility. But there are still issues, such as resource limitations and administrative responsibilities. It is believed that these changes are essential to building customer confidence and achieving environmental objectives. The research highlights the intricate relationship that shapes the strategies of energy companies between CSR, stakeholder involvement, and regulatory compliance. In a market that is changing quickly, it highlights how crucial it is to maintain long-term sustainability and stakeholder trust through open communication and proactive regulatory change adaption.