Studien tar upp och diskuterar de olika processer som sker i och med att en orosanmälan skickas in till socialnämnden från en grundskola. Det framgår från tidigare forskning att det råder komplexitet i den anmälningsplikt som åligger alla som arbetar inom myndigheter som berör barn och unga. Både komplexitet inför en anmälan och i processen efter anmälan är gjord. Det finns olika direktiv från både socialtjänsten och skolverket som lyfter behovet av att ha en tydlig rutin kopplat till hur en orosanmälan skall gå till. Det finns däremot inga bestämmelser för hur de ska se ut i detalj. Det förekommer endast rekommendationer. Denna studies syfte är att undersöka upplevelser från grundskollärare om hur de upplever processen efter att en orosanmälan är gjord. Det vill säga att undersöka hur behovet av stöttning och information står i förhållande till de rutiner skolan har. Den frågeställning som ställts är att framförallt undersöka ifall grundskollärarna upplever ett behov av en tydlig rutin kopplat till processen efter en orosanmälan är gjord. Studiens empiri har insamlats med kvalitativa intervjuer där intervjudeltagarna varit grundskollärare och genomgått processer av att göra en orosanmälan. Denna studie belyser vikten av att ha en tydlig arbetsgång i det sociala arbetet på skolan då det genom grundskollärares upplevelser framgår att det inte alltid är helt tydligt. Studien understryker vikten av en tydlig rutin för att kunna förbättra det sociala arbetet i skolan. Studiens empiri har analyserats med perspektiv inom organisationsteori och samverkansteori. Vad studien resulterar i är att det många gånger inte är ett helt tydligt arbete vid en orosanmälan i grundskolan. Det varierar från fall till fall samtidigt som grundskollärare eftersträvar mer delaktighet i processen av en orosanmälan för att kunna vara med och hjälpa eleven på bästa sätt.

Syftet med studien var att undersöka hur verksamma lärare i lågstadiet ser på möjligheten att individanpassa undervisningen. De frågeställningar som använts i studien är: Hur individanpassar lärare undervisningen? Samt vilka hinder ser lärare för att kunna individanpassa undervisningen? Det sociokulturella perspektivet används för att analysera resultatet. Urvalet bestod av fem lärare från två olika skolor. Kvalitativa intervjuer genomfördes som metod för att få fram resultatet. Resultatet visar att lärarna i stor utsträckning planerar och förbereder för en undervisning som möjliggör att eleverna kan delta och utmanas efter sina förutsättningar och behov. Goda relationer lyfts fram som en förutsättning för individanpassad undervisning. Vidare framgår grupparbeten, varierade arbetsmetoder, nivåanpassat läromedel samt digitala verktyg som framgångsrika strategier och hjälpmedel i arbetet med att att individanpassa undervisningen. Resultatet visar även en gemensam syn på att det finns hinder i genomförandet. Det framgår att oförutsedda händelser ständigt sker och att eleverna som grupp prioriteras. Andra hinder som framgår i resultatet är brist på tid samt för få resurser till stora klasser. Slutsaten som kan dras från studien är att det är svårt som lärare att hinna med att individanpassa på ett tillfredsställande sätt. Det finns alltid mer att göra. En viktig del är att se samspel och gruppen som betydelsefull och utgå ifrån de möjligheter som finns.

Alla lärare kommer någon gång under sitt arbete att möta elever i behov av särskilt stöd. I den här kunskapsöversikten kommer lärares upplevda utmaningar lyftas fram utifrån ett forskningsperspektiv. I och med att alla lärare kommer att komma i kontakt med elever i behov av särskilt stöd är det av stor vikt att upplevda utmaningar synliggörs. Lärarstudenter uppmärksammar de utmaningar som lärare upplever finns i undervisningen med elever i behov av särskilt stöd. Det här kan bidra till att lärarstudenter kan bli mer förberedda inför kommande yrkesroll i skolan. Syftet med den här kunskapsöversikten är att belysa aktuell forskning om lärares upplevda utmaningar i undervisningen med elever i behov av särskilt stöd. Vi kommer också lyfta fram forskning och diskutera vilka styrkor och svagheter som finns inom det aktuella forskningsområdet samt dess praktiska relevans och hur det kan kopplas till skolans huvudämnen. Vi kommer också att ge förslag på ytterligare forskning. Sökningar har genomförts i databaserna Eric (Proquest) och Primo. I den här kunskapsöversikten har vi formulerat sökord med hjälp av booleska operatorer för att säkerställa att rätt forskning hittades. I vårt urval finns det åtta artiklar som vi bedömer vara relevant och trovärdig forskning. Vi har tillsammans diskuterat de olika artiklarna och lyft fram lärares upplevda utmaningar och artiklarnas resultat. Forskningen belyser ett flertal utmaningar som de intervjuade lärarna upplever i undervisningen med elever i behov av särskilt stöd. De utmaningar som tas upp i artiklarna kommer till liknande slutsatser. Utmaningar som lyfts är samarbete med myndigheter och lärare, oro och frustration i sin yrkesroll samt relationer med elever och kollegor. Ytterligare en återkommande utmaning är bristen på kunskap i att undervisa elever i behov av särskilt stöd. Många av de intervjuade lärarna upplever utmaningar i alla dessa områden. Alla faktorer är viktiga i skolan. Lärare behöver stöd och samarbete från kollegor, stöd i hur lärare bygger relationer och fortsatt utbildning i specialpedagogik. Den här kunskapsöversikten lyfter fram att det behövs mer utbildning inom området än den som ges på lärarutbildning. Det krävs också att lärare bygger upp ett förtroende med eleverna i behov av särskilt stöd för att de ska känna en trygghet i arbetet. Sammanfattningsvis går det inte att bli av med de upplevda utmaningarna som lärare upplever i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Däremot genom att lyfta och poängtera vikten av ett gott samarbete mellan myndigheter, kollegor och elever kan oron och frustrationen minskas.

No description available.

The purpose of this study was to investigate how teachers relate to swimming and lifesaving teaching in school based on the opportunity for all students to participate, with a focus on girls with a Muslim background. The study used a qualitative semi-structured interview with predetermined questions. Six primary school teachers from Göta- and Svealand, five women and one man, participated in the study. The data was analyzed with a thematic content analysis, which resulted in seven different themes: Motivation, Participation, Didactic choices, Ethnic background, Communication, Issues and Pandemic's aftermath. The result showed that the teachers did not perceive it as problematic with Muslim girls' participation in the swimming and lifesaving education, as there are already several solutions, such as different types of clothing to swim in, which these students used. However, something that was noticed and became a growing problem was that all students feel more insecure about their own body and showing it off in front of others, regardless of gender or ethnic background.

Arbetets titel är Dans i skolan – en danslärares och sex grundskollärares syn på och tankar om dans i skolan, och författare är Emma Kayser. Problemområdet är dans i skolan, vilket är ett område som är förhållandevis främmande för många. Frågan jag har arbetat utifrån är: Vad har en danslärare respektive sex grundskollärare för syn på och tankar om dans i skolan? Syftet med att göra undersökningen har varit att jag i framtiden har planer på att starta ett projekt med dans i skolan. Därför har det varit av intresse för mig att undersöka vad en danslärare och några grundskollärare har för tankar om att arbeta med just dans i skolan. Undersökningen har genomförts med intervjuer som metod. Dansläraren intervjuades först eftersom jag ville höra hennes tankar om hur hon skulle kunna tänka sig att arbeta med dans i skolan innan jag intervjuade grundskollärarna. När grundskollärarna sedan intervjuades fick de först berätta om sina tankar. Sedan presenterade jag danslärarens tankar för att höra hur de ställde sig till dem. Den form av dans som dansläraren arbetar med är folkdans, vilket i huvudsak innebär styrd pardans. Det har även visat sig att det är denna form av dans som grundskollärarna i undersökningen tänker på i första hand. Danslärarens tankar handlar om att hon antingen kommer till skolorna och undervisar eleverna i dans, eller att hon utbildar grundskollärarna i hur de kan arbeta med dans. Det har visat att grundskollärarna är övervägande positiva till att arbeta med dans i skolan. De tycker att det skulle vara bra om deras elever fick regelbunden dansundervisning av en utbildad danslärare och de tror att barnen skulle uppskatta det. Olika användningsområden för dans i skolan har också kommit fram i undersökningen. Några tycker att dans hör hemma på idrotten, medan andra mycket väl skulle kunna tänka sig att använda dans i ett temaarbete. Några saker som kan försvåra arbetet med dans i skolan är brist på tid, pengar och utrymme. / The title in this essay is: Dance in school - a dansing teacher´s and six school teachers toughts about dance in school.In this essay I have intevieved one dance teacher an six school teachers about their thoughts about dance in school. The reason that I did these intervievs where that I would like to start a project with dance in school in the future. Beacuse of that i thougth that it could be intresting to know some school teachers thougths about dance in school. The dance theacher already had some thoughts about some ways that she could work with dance in school. In the result it has shown that dance in school is a quit unknown subject. The dance theacher would like to ither come to the school and dance with the students, or teach the school teachers how thew can wor with dance. The school teachers are positive to both alternatives. They all think that the cildren would like it. The school teachers think that tings like to little of time, mone and room makes it difficult to work with dance in school.

Internationella undersökningar visar på att svenska elevers läsförmåga försämrats under desenaste decennierna. Forskning visar på att högläsning är en undervisningsform som gynnarelevers språkutveckling. Därför är det betydelsefullt att lärare använder sig av högläsning i sinundervisning.I vår studie utgår vi från det sociokulturella perspektivet på lärande, där samspelet mellan eleveroch lärare är viktigt för att lärande ska ske.Syftet med vår studie är att undersöka hur en lärare i förskoleklass använder sig av högläsningsom en språkutvecklande aktivitet.Vi har genomfört en kvalitativ undersökning i form av observationer och intervjuer. Empirin harsedan analyserats och resultatet visar att vår informant använder sig av högläsning som enpedagogisk metod i strävan att utveckla elevernas språk.

I syfte att bidra med insikter om vad lärare anser krävs i läraryrket samt vad lärare anser om den lärarutbildning de genomgått genomfördes en intervjustudie. Fem grundskollärare i årskurserna F–6 intervjuades och datamaterialet analyserades genom en tematisk analys. Svaren analyserades med utgångspunkt i begreppen kunskaper och kompetenser och diskuterades därefter i relation till begreppet yrkeskunnande. Kunskapsbegreppet fick i studien två underkategorier: explicita (teoretiska) och implicita (praktiska) kunskaper. Resultaten visade att såväl explicita som implicita kunskaper ansågs krävas i yrket. De explicita kunskaperna ansågs viktiga framför allt gällande innehållet i undervisningen (vad), medan de implicita kunskaperna ansågs viktiga gällande hur undervisningen skulle bedrivas framgångsrikt. Utöver kunskaperna framgick det att en social förmåga, organisatorisk förmåga och personliga egenskaper ansågs viktiga för yrket. Gällande synen på lärarutbildningen visade resultaten att respondenterna upplevde en avsaknad av praktiska moment och att utbildningen inte försett dem med alla kunskaper och kompetenser de ansåg krävs i yrket. Det framgick även att bilden av läraryrket som skapats i utbildningen inte stämde överens med de verkliga krav som läraryrket ställer. Slutsatser som studien kom fram till var att en bred uppsättning av kompetenser krävs i läraryrket och att både kognitiva och personliga faktorer tycks kunna påverka förutsättningarna för lärare att utveckla yrkeskunnande. Studien identifierade även ett behov av att inkludera mer praktiska moment i lärarutbildningen samt att innehållet i lärarutbildningen bör ge en mer representativ bild av de krav som läraryrket ställer.

The purpose of this study was to research Swedish primary school teachers' experiences and attitudes towards the English language in general as well as the school subject. To answer the research purpose, four research questions were constructed: What is the teachers’ view on the English language? What is the best way to learn English according to the teachers? How do the teachers think that the teaching in English should look like? Do the teachers feel that they are affected by their own attitude towards English? To answer the study's research questions, a qualitative research method was used in the form of interviews. The sample consisted of six Swedish primary school teachers from the mid-Sweden. All teachers were qualified primary school teachers and all taught in the subject English. All interviews were recorded, transcribed and coded. To analyze the result, theories and research on linguistic insecurity, self-efficacy and social learning were used. The result showed that teachers felt that English was very important and teaching on the subject should be based on communication. Furthermore, the teachers presented a subjective picture of English where they examined their previous experiences, relationships and knowledge in English. The study may be of interest to the Swedish school system as the study provides insight into the Swedish primary school teachers' feelings and experiences. / Föreliggande arbetes syfte var att undersöka svenska grundskollärares upplevelse av och inställning till det engelska språket generellt såväl som till skolämnet. För att besvara syftet konstruerades fyra forskningsfrågor: Hur ser lärarna på det engelska språket? Hur upplever lärarna att man bäst lär sig engelska? Hur tycker lärarna att undervisningen i engelska ska se ut? Upplever lärarna att de blir påverkade av sin egen inställning till engelska? För att besvara studiens forskningsfrågor användes kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer. Stickprovet bestod av sex stycken svenska grundskollärare från den mellersta delen av Sverige. Samtliga lärare var utbildade grundskollärare och alla undervisade i ämnet engelska. Alla intervjuer spelades in, transkriberades och kodades. För att analysera resultatet användes teorier och forskning om lingvistisk osäkerhet, self-efficacy och socialt lärande. Resultatet visade att lärare tyckte att engelska var väldigt viktigt och undervisningen i ämnet bör baseras på kommunikation. Vidare redogjorde lärarna för en subjektiv bild av engelska där de granskade sina tidigare erfarenheter, relationer och kunskaper inom engelska. Studien kan vara av intresse för det svenska skolsystemet då studien ger insyn i svenska grundskollärares känslor och upplevelser.

Syftet med denna studie var att undersöka hur en grupp grundskollärare i en kommun i norra Sverige kunde uppmärksamma och agera när de befarar att ett barn utsätts för sexualbrott, utifrån de resurser, utbildning och riktlinjer som samhället ger. Statistik visar på att sex barn i en klass på 30 elever utsätts för sexualbrott och samtidigt redogör forskning för att barn som blir utsatta för övergrepp har svårt att berätta vad de varit med om med bakgrund av bland annat skam- och skuldkänslor. Många utsatta barn är också rädda för vad som kommer att hända med förövaren om de berättar, då forskning också visar att förövaren oftast är en närstående till barnet. Flera barn som är med om övergrepp är inte heller medvetna om att de är utsatta för ett brott och vad de har för rättigheter, vilket också ses som ett av hindren för personer som arbetar med barn för att kunna uppmärksamma och agera. Studiens resultat är baserat på sju intervjuer med grundskollärare som arbetar inom grundskolan med barn i årskurserna förskoleklass till årskurs 6. Tematisk analys med inslag av kodning från grounded theory användes för att analysera materialet. Resultatet visar på att informanterna i många fall saknar handlingsberedskap, riktlinjer och stöd för att kunna uppmärksamma och agera när de befarar att en elev utsätts för sexualbrott. Slutsatserna i studien visar att det finns behov av att fortsätta lyfta frågan om sexualbrott och öka samhällsdebatten kring ämnet. Slutsatser som resultatet även påvisar är att förklaringen till de få uppmärksammade sexualbrotten inte återfinns i informanternas engagemang utan i bristande utbildning till lärare och elever, rädsla för hot samt otillräckliga handlingsplaner från rektor, ledning och politiker. Slutligen framkom indikationer på att det råder en kunskapslucka när det kommer till sexualbrott mot barn och vilka möjligheter skolan har att uppmärksamma det.