The starting point for this thesis is to problematize the male-dominated language of The Swedish Hymnal and the understanding of gender it involves. The purpose has been: to clarify the understanding of gender and ecclesiology in The Swedish Hymnal and in the Swedish Church's General Synod and to develop an understanding of gender for the church in an equal society. To this end I have examined the understanding of gender of the hymn texts from a gender perspective as well as an ecclesiological perspective. I have also studied the meaning of the understanding of gender of the hymn texts in their wider cultural and social context. I have made use of theoretical approaches and strategies from feminism, feminist theology, ecclesiology, and theories about the importance of language in relation to the society in which it operates. The main result is that the understanding of gender of the hymn texts is markedly dichotomous and value discriminatory to women's disadvantage, and must be regarded as an obstacle to equality. With regard to the ecclesiology of the hymn texts I have used the model of the church - a community for the same conditions as an interpretative key. This has shown that even the ecclesiology of the texts is asymmetric to advantage of men. As regards the understanding of gender and ecclesiology in the Synod, I have found that the category of gender almost never is linked to equality. When placing the understanding of gender of the hymn texts in a wider cultural and social context it appears that the understanding of gender of the hymn texts underpins an understanding of gender that claims the specificity of each gender and a society where only words that connotes male human beings become a model for this community. This has epistemological implications. Finally, with a foundation in the survey results and the theoretical perspectives, I have developed a language without a dichotomous and value discriminatory understanding of gender. This language is characterized by the presentation of women and men in such a way that eliminates gender stereotypes and above all that the deity so as to connote both women and men. The main conclusion of my studies is that the problems with the gender understanding of the hymn book is a consequence of expressing the deity with markers that connotes male human beings, so that divine and manly interplay. In addition, a significant gender-blindness in the decision-making body of the church is a cause. Another conclusion is that the understanding of gender in The Swedish Hymnal has a structuring effect on society at large.Keywords: understanding of gender, equality, feminist theology, feminist ecclesiology, worship and equality, worship and language.

The Church of Sweden had barely 6.5 million members in 2012. Just over 1% of the members visit a church service regularly every Sunday. The number of visitors in worship services has diminished continuously for a very long time. From 1990 to 2010, the annual number of visitors at the main worship services has decreased by 50% from 9 million to about 4.5 million. The service activities can still be maintained at the current level because the many passive members still pays their membership fee. According to the national documents from the Church of Sweden the Sunday service is the most important mission. The purpose of this study was to analyze the relationship between the mission to celebrate divine worship as the official church gives local parishes and how this is perceived by the employees and the elected officials of the local parish. What are the similarities, differences and tensions between the mandate given by the Church of Sweden at the national level and the way performers perceive this? The study was based on three main documents: The Church Order for Church of Sweden (Kyrkoordningen), The theological basic principles for preparations for a new book of Common Prayer (2006), and the Explanations for the Proposal of the Book of Common Prayer. Part 1. Finally I analyzed the documentation (2011-2012) for preparation of the parish structural regulation on Northern Gotland. From these documents I formed 26 claims about the service that was presented to the informants in the attitude survey. The claims were then grouped into eight tentative quality dimensions for a "right celebrated worship", namely practical issues, faith, didactics, emotions, ethics, fellowship, diaconal issues and tradition. The empirical study was made in seven parishes in the North of Gotland. The informants were 34 employees and 40 elected officials. To this survey I added ten semi-structured interviews with the same groups. This study has essentially a religious sociological frame of reference. The main contribution of theories has been given by Grace Davie, Per Pettersson, Ole Riis and Linda Woodhead.  Davie analyzes North European churches which has or has had any ties to the State and where the majority of the population belongs to the Church, but very few members makes use of church services. Davie has described this in terms like "belonging without believing" or “vicarious religion”. Pettersson describes the relationship between the Church and the many members in service theoretical terms. He measures the quality of what the Church of Sweden offers as a service organization and from a theoretical perspective of this service. Riis and Woodhead have mainly contributed to this study through their theories about religion and emotions. The result of the study was that the elected officials were slightly more satisfied with the service as it is performed today compared with the employees. Overall, it was a surprisingly unanimous group that shall plan and develop the service. The elected officials emphasize the importance of parish church more than the employees while matters of faith are more important to the employees. The national documents often points to the importance of tradition. This ambition was not found in any of the groups in the study.

Within this essay a study is made of an LGBTQ-orientated Christian service in Stockholm called Queer Service. The following questions seek to be answered: What reasons does an individual set for his/hers participation in Queer Service? Which aspects of a queer service highlight the participants as important to them? As a method to answer these questions, the author has observed a number of queer church services in autumn of 2012. Moreover communication within the group of the assembly on the social media page Facebook has been followed and five individuals from the Queer Service congregation have been interviewed. As a background to the study, the European religious climate seen from Grace Davies eyes is depicted.  The reader also learns of how the Swedish church has handled questions about homosexuality and bisexuality and what liberation theology is. An (incomplete) section on other existing services with LGBTQ orientation in Sweden and the USA has been added as well as background information on Queer Service. The results from the gathering of material and the analysis of it show that the interviewees perceive themselves in need of a safe place free of harassment or suspicion linked to sexual orientation or gender identity. Several interviewees also experienced a conflict between Christian faith and an LGBTQ personality - a conflict the service could help solve. Participation in the service was also motivated as a way to resist structures that confirmed heterosexuality as a norm. Another aspect important to the interviewees is Queer Service's emphasis on internal authority and its lack of a clear hierarchy.

Syftet med uppsatsen är att göra en jämförande studie mellan en församling från Svenska kyrkan och en från Pingstkyrkan med hänsyn till hur de anpassar sin religiösa praktik utifrån dagens sekulariserande samhälle. Detta med utgångspunkt i gudstjänst, dop, konfirmation, vigsel och begravning. Vidare läggs det en extra betoning på gudstjänsten i form av deltagande observation, detta för att gudstjänsten har en central roll i kyrkan. Teorierna som används i studien är socialisering och sekularisering som kopplas till resultatet. Metoden som studien bygger på är kvalitativa intervjuer och deltagande observationer. I resultatet presenteras det i vilken grad de olika kyrkorna anpassar sin religiösa praktik utifrån syftets utgångspunkter, samt hur de skiljer sig från varandra. Resultatet visar på att den största skillnaden mellan de respektive kyrkorna är på dopet och konfirmationen. Resultatet visar också hur interaktionen är mellan församlingsledare och församling i de respektive kyrkorna.

Det finns endast ett fåtal studier i Sverige som berör mellanmänskliga relationer i och kring svenskkyrkliga gudstjänster. Föreliggande studie intresserar sig därför på mänskliga relationer i gudstjänsten och hur de påverkar den. Studien är utförd i en stadsförsamling i en mellanstor svensk stad som erbjuder ett flertal olika gudstjänstformer. Studiens syfte har varit att undersöka om den sociala gemenskapen har betydelse för den svenskkyrkliga gudstjänsten, och – om den har betydelse – på vilket sätt gemenskapen är viktig. Genom en etnografisk metodansats med deltagande observationer och intervjuer har denna undersökning strävat efter att besvara frågeställningen: Vilken betydelse har social gemenskap för den svenskkyrkliga gudstjänsten? Sociala möten mellan personal och gudstjänstdeltagare, samt upplevelsen av tillhörighet diskuteras utifrån ett interaktionistiskt perspektiv. Den ”vi”-känsla som infinner sig vid de olika gudstjänsterna och dess moment diskuteras utifrån teorier om emotioners betydelse för sociala rörelser. I studien framgår det att den svenskkyrkliga gudstjänsten till stor del är uppbyggd kring social gemenskap och därigenom beroende av den.

In this essay I have tried to understand the relationship between the morning service and the ecclesiastical acts (dop, konfirmation, vigsel och begravning). Two scientists, professor Ninna Edgardh and bishop emeritus Sven Thidevall, has identified a gap between the morning service and ecclesistical acts. Edgardh is saying that they are isolated from each other and Thidevall is missing a common purpose. According to above I have tried to understand what two other scientists, bishop Fredrik Modéus and bishop Martin Modéus, says about services and worship communities. Is it possible to identify the gap Edgardh is talking about and the lack of a common purpose Thidevall are discussing. Further I have taken part of reports on national and regional (stift) level, reports based on local (församling) level. The reports are based on investigations about the baptism, one of two sacraments in the Church of Sweden. The investigations are done during the very last decade before and the two first decades after the millenium shift, when the change of relation between the Church of Sweden and the State of Sweden took place. The last report Dop i förändring is published in September 2019. Is it possible to identify what drives high rates of baptism. Finally I have done my own research in an webbased survey. I have asked vicars question what they are thinking about the relation between the morning service and the ecclesiastical acts. The analysis of the results shows that there is a post-colonial attitude concerning the morning service and the ecclesiastical acts. There are attitudes like superior and subordinated worship communities, attitudes challenges The Church of Sweden as a national church, open to everyone living in Sweden regardless of nationality.

Denna uppsats handlar om konsten att uppöva förmåga till improvisation på orgel. Den tar upp frågor kring hur de s.k. musikaliska parametrarna spelar in vid improvisation, vilken plats improvisationen kan ha vid en gudstjänst samt hur jag gick tillväga för att uppöva en förmåga till Preludium innehållande trio och fuga. Det bestod i en klar kombination av teori via litteratur och föreläsning samt praktik med eget övande och analyserande. Reslutaten visar att det går att uppöva ändamålsenlig förmåga till improviserat spel på orgel, att det de musikaliska parametrarna spelar en central roll samt att gudstjänsten erbjudet tillfällen för organisten att improvisera.

No description available.

Syftet med uppsatsen är att undersöka viljan till eller från nattvard hos församlingar i Västerås stift ur församlingsprästernas perspektiv. Vill svenska kyrkans medlemmar i Västerås stift fira nattvarden oftare eller mer sällan? Vilka är de huvudsakliga motiven till att delta i mässa/nattvardsgudstjänst. Vi ställer också frågan om Biskopsbrevet från 2020 Fira nattvard har lett till samtal, åtgärder, förändringar i församlingarna. Vi söker därtill efter intressanta aspekter som kan ligga till grund för en kommande D-uppsats rörande nattvard. Vi gör en historisk resumé av förändringar kring nattvarden sedan instiftandet och från tiden då kristendomen kom till Sverige begränsar vi den till Sverige. Vi avgränsar respondenterna till att vara präster i församling i Västerås stift. Nio frågor gick att besvara i enkäten av både sluten och öppen karaktär. De teoretiska ramverken hämtas ur socialisationsteori, ritualisering samt copingteori. Resultatet visar att viljan till nattvard till stor del är mött i stiftet. I de fall det finns vilja till förändring överväger viljan till mer av nattvard. Motiven är i huvudsak gemenskap med Kristus, gemenskap med församlingen men också nåden och förlåtelsen för den enskilde nattvardsgästen. Ovan nämnda resultat blir självklara slutsatser men därtill konkluderar vi att nattvarden idag ses som så självklart att inga direkta samtal förs kring nattvarden och att biskopsbrevet Fira nattvard inte föranlett samtal eller förändra annat än i ett fåtal församlingar.

Johann Sebastian Bachs kantater för kyrkoåret skrevs i en annan tid, de har ett annat språk, både skriftligt och textligt, än vad kanske dagens gudstjänstbesökare är vana vid. För att göra dessa mästerverk relevanta idag behövs, tror jag, en varsam redigering. I och med det här arbetet önskar jag skapa en fungerande form där Bachs musik blir en naturlig del av det liturgiska flödet. De kriterier jag velat uppfylla för kantaterna är följande: ·         Texten ska vara på svenska. För Luther och Bach var det en självklarhet att det skulle vara på folkspråket ·         Orkestern ska inte vara för stor, det ska vara görbart ekonomiskt. Stråkar plus ytterligare ett eller två instrument ·         Endast en solist per söndag ·         Kantatens satser ska spridas ut över gudstjänsten. Hos Bach delades den endast upp i två delar ·         Koralmelodierna som används ska finnas i vår psalmbok. För att (som jag tidigare skrev) koralerna ska fungera som mänsklighetens (eller församlingens) röst, bör det vara melodier man känner till ·         Det får inte bli för långt (gudstjänsten ska inte vara mycket längre än en normal gudstjänst med körmedverkan) Sammanfattningsvis är alltså min frågeställning följande ”Finns det fortfarande plats för Johann Sebastian, hans musik och hans teologiska arv i det svenskkyrkliga gudstjänstlivet”? Min förhoppning är att Bachs, enligt min åsikt, tidlösa musik i allmänhet och hans kantater i synnerhet ska rymmas i vår kyrkas stora musikaliska arv, att musiken ska beröra människor och förändra deras liv på sätt som exempelvis sångerna från kommuniteten i Taizé och lovsångsrörelsens musik gör och har gjort. Svenska kyrkan är och ska vara en folkkyrka med breda och många teologiska och musikaliska influenser och traditioner. Utifrån kriterierna ovan skapas fyra kantater, för Första advent, Fastlagssöndagen, Påskdagen och Tacksägelsedagen.