• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 947
  • 12
  • Tagged with
  • 959
  • 544
  • 359
  • 355
  • 277
  • 199
  • 190
  • 182
  • 160
  • 139
  • 127
  • 121
  • 109
  • 108
  • 104
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
101

Psykosociala friskfaktorer i relation till sjukfrånvaron inom förvaltningen Lärande & Arbete i Söderhamns Kommun

Bäck, Ann-Sofie January 2006 (has links)
Hösten -05 genomfördes en personalundersökning inom förvaltningen Lärande & Arbete, Söderhamns Kommun som visade på en hög sjukfrånvaro. Ledningsgruppen inom förvaltningen beslutade därför att börja arbeta hälsofrämjande för att minska sjukfrånvaron och bli en attraktivare förvaltning. Syftet med denna C-uppsats var att kartlägga förekomsten av psykosociala friskfaktorer i relation till sjukfrånvaron inom de olika enheterna i förvaltningen Lärande & Arbete i Söderhamns Kommun. Metoden var kvantitativ. Ett urval gjordes utifrån de friskfaktorer som tidigare forskning visat relatera till sjukfrånvaro. En enkätundersökning genomfördes bland samtliga AB-avtalsanställda inom förvaltningen. 143 stycken svarade. I Resultatet framkom intressanta signaler. Framförallt att vissa enheter med hög sjukfrånvaro också var de som uppgav lägst grad av delaktighet, lägst grad av att kunna påverka hur arbetet ska utföras, att det ställs för höga krav på dem i arbetet samt att de skattade lägst angående om de har möjlighet till kompetensutveckling vid behov. I en av dessa enheter var det även en hög grad som anser att de har så mycket att göra att de blir tvungen att dra in på luncher, arbeta över eller ta med jobb hem. De skattade även lägst när det gäller frågan att de har möjlighet att få stöd och uppmuntran från chefen, när arbetet är besvärligt. Intressant i studien var att det inte framkom något anmärkningsvärt gällande skattningen av friskfaktorerna inom den enhet som hade den högsta sjukfrånvaron inom förvaltningen. Detta signalerar på att sjukfrånvaron inom den enheten kan bero på andra faktorer. Det krävs ytterligare analyser av materialet för att säkerställa graden av samband med sjukfrånvaron. Däremot kan dessa friskfaktorer fungera som ett riktmärke i det hälsofrämjande arbetet inom förvaltningen.
102

Ett friskvårdsprojekt inom Saab Bofors Dynamics : - en kvalitativ studie

Johansson, Sandra, Brunnberg, Jenny January 2008 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka ett friskvårdsprojekt inom Saab Bofors Dynamics. Friskvårdsprojektet ”Det friska företaget” startades år 2004 som ett koncept för att lansera friskvård. Syftet och forskningsfrågan besvaras genom kvalitativa gruppintervjuer i form av fokusgrupper bestående av slumpmässigt utvalda medarbetare inom Saab Bofors Dynamics. I studien anammas ett hermeneutiskt förhållningssätt med tolkning som metod utifrån en abduktiv ansats. Tidigare forskning om hälsa, hälsofrämjande arbete, salutogent och patogent perspektiv samt en hälsofrämjande arbetsplats där fokus sätts på arbetsmiljö, ledarskap och friskvård skildras. I förhållande till det resultat som framkommer under fokusgrupperna redogörs det även för relevanta pedagogiska utgångspunkter. Dessa utgångspunkter är delaktighet, empowerment, motivation och motivationsanalys, vilka ses som relevanta aspekter när det gäller friskvårdsfrågor. Resultatet visar att de intervjuade upplever friskvårdsprojektet som positivt men att det finns aspekter som behöver förbättras inom projektet. Det som de intervjuade anser vara negativt inom friskvårdsprojektet är främst brist på information och delaktighet samt att friskvårdsaktiviteterna är förlagda utanför arbetstid – ofta på kvällstid. I diskussionen resoneras och argumenteras kring dessa aspekter.
103

Ger friskvård en bättre hälsa? : Hur många med Forshaga kommun som arbetsplats deltar i friskvårdsinsatser och hur påverkas dem? / Does Health And Wealth Fare Work Create A Better Health? : How Many With The  Municipality Of Forshaga As Workplace Participate In The Healt And Wealth Fare Work And How Are They Affected?

Kappenlund, Katrin, Klum Andersson, Anita January 2009 (has links)
Sammanfattning Forshaga kommun anställde år 2004 en hälsoutvecklare. Uppsatsen syftar till att redovisa i vilken utsträckning anställda nyttjar de hälofrämjande insatser som kommunen erbjuder, visa upplevelsen de anställda har av insatserna samt om det finns andra önskemål gällande friskvårdssatsningar. Vi har använt kvantitativ metod där vi skickat ut enkäter till ett slumpmässigt urval. Enkäten skickades ut till 220 anställda och 111 enkäter återkom och behandlades. Vi har begränsat oss till att utvärdera komplementära behandlingsmetoder, fysiska aktivitetssatsningar, hälsokontroller och hälsoprofilsbedömningar.  Vi ser också på informationsspridning och medvetenhet av de hälsoinsatser som erbjuds. Utvärderingen visar att det är stor variation både i deltagande och effekter på hälsan för de olika insatser som erbjuds. Massage är den hälsofrämjande insats som nyttjats mest och har visats ge bäst hälsoeffekter enligt respondenterna. Övriga aktiviteter har god effekt på dem som deltar, men aktiviteternas utformning bör ses över för att locka fler deltagare.
104

Ideal och realiteter om miljö- och hälsofrämjande skola i Värmland

Björklund, Maria, Guldbrandsson, Ingrid January 2006 (has links)
Hälsofrämjande skola är en skola som målmedvetet och långsiktigt satsar på att dels,utifrån ett salutogent perspektiv, utveckla hela skolans vardag som en stödjande och främjande fysisk och psykosocial miljö för hälsa och lärande, dels stärka och utveckla hälsoundervisningen. Ett stort europeiskt hälsoprojekt, The European Network of Health Promoting Schools (ENHPS), startades år 1992 och bygger på en vid syn av begreppet hälsa. Initiativet togs av Europarådet, EU och WHO: s europakontor, där det sistnämnda har hand om projektsekretariatet. För att ett land ska få delta i nätverket med hälsofrämjande skolor krävs att projektet förankras på högsta nivå inom såväl skol- som hälsodepartement.Under 1999 beslutades att Landstinget i Värmland skulle avsätta medel för att införa konceptet miljö- och hälsofrämjande skola i Värmland. Projektansvaret förlades till dåvarande Folkhälsan Värmland samt Kommunförbundet Värmland. Syftet med denna studie var att undersöka om nätverksarbetet med miljö- och hälsofrämjande skola i Värmland lett till en skolutveckling i hälsofrämjande riktning. Studien genomfördes som en enkätstudie omfattande kontaktpersonerna i nätverket. För att få en helhetsbild gjordes också en genomgång av källmaterial samt intervjuer med nyckelpersoner. Studien visar att några av de väsentligaste åtaganden som de projektansvariga men också skolorna förbundit sig med inte genomförts. Årsrapportering från skolorna angående utveckling redovisades enbart från två skolor efter första året. En utvärdering av nätverksamarbetet har genomförts vid ett tillfälle med frågorna ”vad var bra, vad var mindre bra, vad kan göras bättre?”. Den processutvärdering som skulle genomföras under hela projekttiden har inte genomförts. Hälften av kontaktpersonerna i nätverket upplevde att de genom nätverksarbetet nått en skolutveckling i miljö- och hälsofrämjande riktning. Faktorer som de upplevt avgörande var att alla på skolan engagerar sig och att eleverna blir delaktiga. Resultatet visar också att hälften av de tillfrågade tror att deras skolor skulle ha utvecklats i miljö och hälsofrämjande riktning även utan deltagande i nätverket. Nyckelord: hälsa, hälsofrämjande skola, nätverk, miljö, skolutveckling
105

Hälsofrämjande arbete i förskolan

Johansson, Ellinor, Axelsson, Erika January 2007 (has links)
Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur förskolans hälsofrämjande arbete ser ut i dagsläget, och vilka förbättringar som kan göras. Arbetet är inriktat mot kost och fysisk aktivitet. Ett delsyfte är att se om det finns skillnader beroende på vilken förskola barnen går på. För att undersöka detta utfördes kvalitativa intervjuer på fyra olika förskolor däribland en idrottsförskola. Undersökningen kompletterades även med observationer av de olika förskolegårdarna. Resultatet visar tydliga skillnader mellan idrottsförskolan och de traditionella förskolorna vad gäller det hälsofrämjande arbetet. Den största skillnaden var idrottsförskolans goda samarbete med idrottsföreningar och att den även engagerade föräldrarna i detta arbete. Slutligen kan det konstateras att det hälsofrämjande arbetet inom förskolan har gått framåt, men att det finns mer att förbättra. Vi hoppas att detta arbete kan leda till en ökning av idrottsförskolor i Sverige.
106

Hälsofrämjande strategier och åtgärder efter genomförda hälsoprofilbedömingar

Mikaelsson, Ann, Swed, Anna January 2008 (has links)
Många företag väljer att satsa på hälsofrämjande åtgärder och program på arbetsplatsen men dock utvärderas inte dessa insatser i så stor utsträckning som vore önskvärt. Utvärdering och uppföljning kan vara av stort värde för de involverade men även för andra som planerar att genomföra hälsofrämjande arbete. Genom väl utförd utvärdering och uppföljning kan viktig information fås om bland annat vad som fungerat bra, vad som kan förbättras och vilka effekter, planerade som oplanerade, som uppnåtts. Den här studien beskriver om och hur fem olika företag arbetar vidare med hälsofrämjande arbete på företaget efter genomförda friskprofilbedömningar. Fem kontaktpersoner på fem olika företag intervjuades i syfte att ta reda på detta. Det som framkommit i studien är att återkopplingen till personalen skett på olika vis vilket har resulterat i att resultatet tagits om hand på varierande sätt. Studien påvisar att åtgärderna efter friskprofilerna varierar kraftigt och att det på vissa företag inte förekommer några som helst åtgärder. Sammanfattningsvis anser vi att vissa av företagen haft en bristfällig planering och målsättning av det fortsatta hälsoarbetet, vilket resulterade i att få eller inga åtgärder sattes in. Vi tror att det som behövs är mer kunskap och information om hur hälsofrämjande arbete på bästa sätt kan implementeras.
107

Hur upplever de anställda på Sandvik Materials Technology - Tråd förändringsarbetet som bedrivs på enheten? : - en enkätundersökning

Holmdahl, Christian, Lind, Rosettè January 2008 (has links)
Syftet med studien var att identifiera anställdas upplevelser om förändringar på arbetet. Författarna fokuserade på hur förändrings-arbetet som bedrivs påverkat de anställda ur ett hälso-perspektiv. Tidsperioden för arbetet var tio veckor. Totalt utdelades 250 enkäter, där de som tilldelades var 190 produktions-anställda och 60 tjänstemän på företaget Sandvik Materials Tech-nology, avdelning Wire. Data behandlades med hjälp av SPSS som är ett statistiskt databehandlingsprogram. Som teori användes Karasek & Theorells krav‐kontroll‐stödmodell. Författarna fann att möjlighet att påverka och stor arbetsglädje är viktiga komponenter för de anställda. Dessutom visar resultatet att alla respondenter ser positivt på hälsofrämjande initiativ från ledningen. En negativ aspekt som påvisats är att vissa respondenter upplever stress i sin nuvarande arbetssituation. Arbetslivet är en viktig del i en människas liv och upplevs det som stödjande och uppmuntrande kan detta utgöra hälsofrämjande faktorer.
108

Skolpersonalens erfarenheter av det hälsofrämjande projektet Liv och Rörelse - en kvalitativ studie

Bank, Petra, Thörn, Ingrid January 2009 (has links)
Region Halland startade 2007 Projektet Liv och Rörelse. Huvudmålet med projektet var att förbättra matvanor och öka den fysiska aktiviteten för barn och unga inom förskola och skola. Syftet med denna studie var att undersöka hur skolpersonal har upplevt det hälsofrämjande projektet Liv och Rörelse och hur de använt sig av informationen. En kvalitativ metod valdes och sju intervjuer genomfördes på skolor runt om i Halland varav sex intervjuer var användbara. Data analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet som framkom bildade tre huvudkategorier; förändringar, styrkor och svagheter. Resultatet i dessa visar att en ökad medvetenhet i ämnet framkom och att skolorna har inte genomfört några större förändringar men de förändringar som har gjorts upplevdes positiva. Styrkor med projektet var att få samla skolpersonalen för att öka motivation och samanhållningen. Svagheter som upplevdes var att det var en engångsträff, uppföljning önskades. Andra aspekter som påverkade arbetet var att tid, ekonomi och i viss mån vilja saknades. Slutsatsen blev att projektet har upplevts som positivt och viktigt även om inga större förändringar har genomförts. Förslag till ett liknande projekt i framtiden är att involvera föräldrarna och ha uppföljning.
109

Friskvård för kommunanställda i en kommun i sydvästra Sverige

Appelqvist, Josefin, Molarin, Anna January 2009 (has links)
I den västsvenska kommunen erbjuds de kommunanställda friskvårdsförmåner i form av ett Friskvårdskort eller en Friskvårdspeng. Friskvårdskortet har tidigare varit gratis men är sedan år 2008 belagt med en avgift på 200 kronor per år. Då mätningar har visat att antalet användare minskat sedan avgiften infördes fanns från Folkhälsocentrum i kommunen ett behov att utreda på vilket sätt friskvårdsförmånerna skulle kunna utvecklas. En enkät utarbetades och sändes till en tredjedel av de anställda efter ett systematiskt urval. Resultatet av undersökningen visade att de respondenter som inte utnyttjade friskvårdsförmånerna ändå var fysiskt aktiva på sin fritid, en tredjedel av dessa respondenter ägnade sig åt aktiviteter som även erbjöds inom friskvårdsförmånerna. De mest frekventa självupplevda hindren för att träna inom Friskvårdskortet var en redan aktiv fritid, att det var långt till träningslokalerna, att de hellre gjorde andra saker samt tidsbrist. Vanliga önskemål var att få träna på arbetstid samt att massage skulle ingå i förmånerna. Som komplement till denna kvantitativa studie skulle en kvalitativ studie möjliggöra en fördjupad kunskap om de hinder som upplevs vad gäller utnyttjandet av friskvårdsförmånerna.
110

SKF Göteborg det självklara valet?

Andersson, Maria, Karlsson, Ulrika January 2003 (has links)
No description available.

Page generated in 0.0604 seconds