No description available.

En viktig förutsättning för en god hälsa och välmående är fysisk aktivitet. I dagens samhälle är stillasittande ett problem då maskiner ersätter våra arbeten och många har stillasittande arbeten, flertal hushålls maskiner i hemmet vilka bidrar till mindre fysisk aktivitet. Vilket leder till att vi inte rör på oss i samma utsträckning som förr. Detta leder till sämre hälsa och större risk för sjukdomar. Arbetsplatsen är en bra arena för att introducera fysisk aktivitet för individen. Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka om kommunalanställda utnyttjar det hälsofrämjande erbjudandet om bad och gymkort och vad som påverkar nyttjandet eller icke nyttjandet av kortet. Finns det några otillfredsställda behov i fråga kring icke nyttjande av kortet. Metod: I studien användes en kvantitativ metod och en enkät. Enkäten bestod av frågor kring sociodemografisk som karaktäriserar deltagarna, enkla frågor om vad respondenten vet om Bad och Gymkortet samt frågor avseende nyttjande eller icke nyttjande av bad och gymkortet. Vilka hinder som eventuellt upplevs inför fysisk aktivitet. Undersökningsgruppen bestod av kommunalanställda i Sandvikens kommun. Resultat: Resultatet i undersökningen visade att de som till störst del nyttjade förmånen att lösa ut bad och gymkort var de som jobbat inom kommunen fem år eller mer. Det påvisades även ett samband mellan hemmavarande barn och energibrist, vilket var de största orsakerna till att inte lösa ut bad och gymkortet, vilket 55,4% av de svarande indikerade. Undersökningen visar även att de med hemmavarande barn också har större tidsbrist som orsak till att inte hämta ut kortet än de som inte har barn hemma. Slutsatser: En bättre kommunikation från kommunen gentemot de anställda om vad som gäller om bad och gymkortet. Det framgår av undersökningen att det är personer som önskar ha en möjlighet att träna på den ort de bor på, vilket de kan det med de nya reglerna. De flesta som hämtar ut sina kort är de som har vart anställda längre än fem år inom kommunen och de som har störst hinder är kvinnor med hemmavarande barn som känner av energibrist och tidsbrist.

No description available.

Övervikt och fetma kan bidra till stora hälsoproblem, att tidigt drabbas ökar risken för fortsatt övervikt genom hela livet. Det hälsofrämjande arbetet på samhällsnivå, av en mängd olika aktörer är oerhört angeläget i kampen mot övervikt och fetma. Syfte: Syftet med examensarbetet var att undersöka vilka hälsofrämjande riktlinjer förskolorna har att rätta sig efter. Samt belysa om och hur förskolan arbetar praktiskt, hälsofrämjande för att förebygga övervikt och fetma hos barn. Ytterligare var syftet att kartlägga kunskapsnivån i förskolans arena inom området övervikt och fetma. Metod: Detta är en kvalitativ uppsats med en empirisk förankring där semistrukturerade intervjuer av fyra stycken förskolerektorer i Kristianstad kommun har utförts, vårterminen 2012. Resultat: Förskolorna har inte någon utarbetad strategi i arbetet mot övervikt och fetma. Förskolpersonalen samtalar och förespråkar goda levnadsvanor och matvanor för barnen, men utan utbildning eller kompetens inom området. I förskolans läroplan eller i skollagen finns heller inget stöd för arbete mot övervikt och fetma. I läroplanens mål står dock att förskolan ska främja barnens hälsa och välmående och Livsmedelsverket talar om att maten är en central del för människans välmående och hälsa.    Slutsats: Förskolan är en arena som möter många människor, barn och vuxna. På förskolans arena finns därför möjlighet att nå ut till och inspirera många människor. I ett sådant idag, stort problem som övervikt och fetma är arbete på många olika håll i samhället angeläget. Resultatet i studien understryker ett behov av samarbete mellan vuxna människor som på något vis har möjlighet att påverka barnens liv. Hos förskolecheferna i studien finns intresse för barns hälsa, livsstil och vitalitet. De vill barnen det allra bästa men utifrån resultatet av intervjuerna är det synligt att kompetens inom området är litet och baserat på förskolepedagogernas eget intresse och erfarenhet.

Henriksson, Malin (2012). Talängslan hos högskolestudenter. En studie av hur högskolestudenter med talängslan upplever att hälsan och studierna påverkas av detta. C-uppsats i Folkhälsovetenskap. Akademin för hälsa och arbetsliv, Högskolan i Gävle. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur högskolestudenter med talängslan upplever sin talängslan och uppfattar att denna påverkar deras studier och hälsa. En litteraturgenomgång visade att talängslan dels är en självupplevd problematik men även ett fysiskt tillstånd. Så mycket som en fjärdedel av befolkningen lider av detta. Studenter som tacklas med ängslan är en utsatt grupp, dels på grund av samhällets och skolans krav på vad individen bör klara av, dels på individens hälsa och rätt till inflytande och delaktighet i samhället. Det finns begränsad forskning inom området talängslan, det är därför nödvändig att belysa problemet för att få ett ökat intresse. Vald metod var intervjuer med fyra kvinnliga högskolestudenter i åldrarna 20 till 23 år, där tematisk analys användes för bearbetning av data. Resultatet visade att studenterna upplevde att det är både fysiskt och psykiskt påfrestande att tala inför grupp. Studierna påverkades i vissa fall, främst för att ängslan tog fokus från lärandet. De upplevde att deras hälsa påverkades av deras ängslan, dock olika mycket samt på olika sätt. Samtliga deltagare hade en positiv framtidstro gällande hanteringen av talängslan. Slutsatsen av studien är att studenternas hälsa och studier påverkas av deras talängslan med olika fysiska och psykiska reaktioner. För dem som är drabbade är detta ett problem som behöver tas itu med och bli mer uppmärksammat. Det finns mycket begränsad forskning inom området för hur en talängslig student påverkas av sin ängslan, därför är det nödvändigt att uppmärksamma detta. Inte minst för att belysa och acceptera talängslan inom den akademiska världen, samt som ett folkhälsoproblem med lämpliga hälsofrämjande åtgärder. / Henriksson, Malin (2012). Speech anxiety in university students. A study investigating how university students with speech anxiety experience that their anxiety affects their studies and health. Bachelor’s thesis in public health. The faculty of health and occupational studies, University of Gävle, Sweden. The aim of the study was to examine how university students with speech anxiety experience their anxiety and perceived that it affects their studies and health. Background research shows that as much as one quarter of the population suffers from speech anxiety. Students affected by this are in a vulnerable group, partly because of the academic requirements to speak in public and their ability to participate within and influence society. The method used was interviewing four female collage students aged between 20 – 23 years old and analyzing the interviews using thematic analysis. The results showed that it was both physically and mentally demanding to speak in front of a group. The students perceive that their health and ability to learn is affected by their speech anxiety, albeit to different degrees. All participants were positive regarding handling their speech anxiety in the future. The conclusion is that the student’s health and studies are affected by their speech anxiety with physical and mental reactions. There is little research in the field of how a student with speech anxiety gets affected by this. In order to proceed, the problem for those affected needs to be addressed and awareness to be increased among academic communities as well as public health with appropriate health promotion.

No description available.

Hälsofrämjande arbete inom företag kan fungera på olika sätt, vilket kan ha betydelse för lärandet. För att lärandet ska ske i samband med hälsofrämjande arbete måste medarbetarna vara medvetna om att arbetet finns och hur det fungerar inom företaget. För att kunna bevara och utveckla lärandet i samband med hälsofrämjande arbete är det nödvändigt att utvärdera medarbetarnas behov. Därför var syftet med den aktuella uppsatsen att belysa några medarbetares, inom PEAB Bygg Division Västs, uppfattningar om hur ett framtida hälsofrämjande arbete ska kunna utvecklas på arbetsplatsen. För att undersöka ovanstående syfte hölls en fokusgrupp med fyra medarbetare från företaget. Under fokusgruppen kom medarbetarna bland annat fram till att det både finns möjligheter och hinder i samband med att kunna utveckla hälsofrämjande arbete inom företaget. En av slutsatserna visar att PEAB Bygg Division Västs hälsoutvecklare använder sig av dialog i samband med hälsofrämjande arbete, vilket kan ses som en pedagogisk insats som leder till välbefinnande hos medarbetarna.

Rapportens syfte är dels att göra en samlad beskrivning och en kritisk granskning av två hälsoprojekt som baseras på samverkan mellan olika aktörer, dels att undersöka den valda projektformens möjligheter för ett hälsofrämjande arbete. Projektet Hälsoarbete i samverkan bygger på samverkan mellan olika aktörer i en kommun, från förskola till näringsliv, och projektet Idrott och folkhälsa mellan idrottsrörelsen och flera landsting.Projekten har bedrivits under relativt lång tid och därför är det empiriska materialet i form av skriftligt material, som bl.a. prospekt, projektplaner, protokoll, utvärderingar och utbildningsmaterial, omfattande. Utöver detta har intervjuer gjorts. Dessutom har jag som utvärderare också haft en delvis operativ roll i projekten som givit en god kännedom.Analysen visar att hälsoprojekten bedrivit en betydande verksamhet som nått många, inte minst barn och ungdomar. Samtidigt är hälsoarbete svårdefinierat och komplext. För att bedriva ett gediget och långsiktigt arbete behövs både ett brett angreppssätt utifrån en systemteoretisk grund och tydlighet i ansvar, ledning och dokumentering. Utöver detta är närhet till ledningspersoner angeläget för legitimiteten och förankringen.

Att människor blir alltmer fysiskt inaktiva i sina liv är ett faktum och ett växande samhällsproblem. Folks hälsa blir allt sämre och många sjukdomar hade kunnat förhindras med hjälp av ett enkelt recept, fysisk aktivitet. En lösning skulle kunna vara friskvårdsaktiviteter. I studiens syfte ställs frågan varför folk väljer att vara fysiskt inaktiva respektive fysiskt aktiva under friskvårdstiden i Företag AB. Det efterfrågas också om det finns möjligheter att skapa mer fysisk aktivitet bland personalen genom en förändrad friskvård i Företag AB. Total 91 % utav respondenterna i studien vill ha friskvård i företaget. Detta vittnar om ett intresse för delaktighet och möjlighet till ökad aktivitet bland personalen genom friskvård. Då tidsbrist var en tydlig anledning till bortfall från friskvårdstiden skulle friskvård under arbetstid kunna skapa ett högre aktivt deltagande under friskvårdstiden. Företag idag kan komma att spela stor roll i människors liv då det kommer till att skapa en kultur för ett fysiskt aktivare liv. Ett gott föredöme och en aktiv kultur kan vara medryckande och skulle kunna skapa en ökad fysisk aktivitet bland personal i företag.

Dagens litteratur som rör hälsofrämjande arbete strålar idag av en positiv aura. Vi har genomvår utbildning läst mycket litteratur inom detta ämne och ställde oss till sist undrande om hälsofrämjande arbete verkligen är så bra som litteraturen beskriver. Vi var av uppfattningen att organisationer inte alltid inför hälsofrämjande arbete med, (eller enbart med) lönsamhets- eller hälsomotiv, vilket är det intrycket vi har fått från litteraturen angående hälsofrämjande arbete. Därför valde vi att vår kandidatuppsats skulle handla om motiven bakom hälsofrämjande arbete, eftersom vi ville ha en mer nyanserad bild som ser mer kritiskt på vinsterna och motiven bakom hälsofrämjande arbete. Syftet med uppsatsen är att genom ett kritisk synsätt få en djupare förståelse för hälsofrämjande arbete, bortom den förskönade bilden som visas i litteratur och media. Vi vill på detta vis undersöka vilka motiven bakom organisationers införande av hälsofrämjande arbete är och om eller hur motiven påverkar effekterna av hälsofrämjande arbete. Vi har gjort detta genom en enkätundersökning samt litteratur kring hälsofrämjande arbete och institutionell teori. Vi skickade ut en internetbaserad enkät till 188 organisationer i Stockholm varav 33 svarade, vilket var en förväntad siffra då vi vet vilket gensvar denna sorts enkäter brukar få hos organisationer. Enkäten handlar om organisationernas hälsofrämjande arbete och organisationernas omgivning. Det var viktigt för oss att använda en kvantitativ metod då vi ville ha flera organisationers åsikter och vanor för att få nyanserade svar och kunna analysera deras likheter och olikheter. Vårt teorikapitel är uppdelat i två huvudsakliga ämnesområden; hälsofrämjande arbete och institutionalism. Vi anser att institutionalism kan vara en anledning till varför organisationer använder sig av hälsofrämjande arbete. Vi har även redovisat för exempelvis lagar och regler angående hälsofrämjande arbete. I analys- och empirikapitlet så analyserar vi varför organisationer använder sig av hälsofrämjande åtgärder och redovisar resultatet av vår enkätundersökning. Vi går här igenom flera olika motiv, men ägnar den största delen till institutionalismen. Vi diskuterar då t.ex. hur stor del av vårt samhälle som hälsofrämjande åtgärder är och om de kan ses som ett institutionellt krav. Resultatet vi har kommit fram till genom vår uppsats är att det finns en mängd olika motiv bakom införandet av hälsofrämjande arbete och att motiven bakom införandet av hälsofrämjande arbete även påverkar effekten av de hälsofrämjande åtgärderna på arbetsplatserna. Vi har även kommit fram till att begreppet hälsofrämjande arbete är väldigt institutionaliserat, vilket även är ett av motiven som vi anser ligger bakom införandet av hälsofrämjande arbete i organisationerna. Vi anser att organisationerna ska behandla de hälsofrämjande åtgärderna som en vanlig ekonomisk satsning för att nå upp till de hälsofrämjande åtgärdernas maximala effekt, vilket de inte gör när de införs av andra motiv då vi märkt att de ofta inte mäter resultaten av åtgärderna då, vilket är viktigt för utvecklingen av hälsoarbetet.