Ohälsosamma levnadsvanor är ett växande problem i dagens samhälle. Följdsjukdomar uppkommer som hade kunnat förebyggas. Motiverande samtal är en metod som används av distriktssköterskor idag, som handlar om att få patienten att skapa en förändring genom egen motivation. Distriktssköterskan ska genom reflektivt lyssnande återge patientens tankar och föra en dialog angående problemet. Problem är ofta långt gångna innan vård söks, vilket påvisar bristen av hälsoprevention. Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskans upplevelse av att arbeta hälsofrämjande med motiverande samtal som metod. Studiens design är kvalitativ med induktiv ansats. Data samlades in genom att intervjua åtta distriktssköterskor. Materialet analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Det framkom två huvudkategorier och åtta underkategorier.   I den första huvudkategorin, som handlar om förutsättningar för motiverande samtal som metod, påvisas att det motiverande samtalet är en användbar metod vid förändring av levnadsvanor. Distriktssköterskorna upplevde att uppföljning var en viktig del i användningen av metoden. De upplevde även att det motiverande samtalet var tidskrävande eftersom resultat inte sågs direkt, det kunde ta månader till år. I den andra huvudkategorin, som handlar om holistiskt förhållningssätt i det hälsofrämjande mötet, påvisas vikten av att få patienten delaktig och att lyckas motivera till en förändring av ohälsosamma levnadsvanor, även i de fall patienten inte själv ännu är motiverad. Av distriktssköterskorna upplevdes det också som viktigt att patienten själv skulle komma fram till sina mål för att lyckas och att det inom vissa grupper i samhället ses som svårare att använda motiverande samtal. I diskussionen diskuteras det motiverande samtalets applicerbarhet, vikten av att prioritera metoden och att hela primärvårdens verksamhet arbetar efter samma mål.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka hur oralt hälsofrämjande arbete upplevdes av legitimerade tandhygienister. En kvalitativ studie har genomförts och datainsamlingen gjordes genom intervjuer med en intervjuguide som underlag. Åtta deltagare från två folktandvårdskliniker i Skåne intervjuades och intervjuerna varade i 11-20 minuter. Materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållanalys. Resultatet redovisas utifrån temat ”Tandhygienister har ett stort ansvar i sitt hälsofrämjande arbete”. Deltagarna upplevde att hälsofrämjande arbete är betydelsefullt, att de har goda förutsättningar och möjligheter att påverka patienterna att uppnå en god oral hälsa. Patienternas motivation och tandhygienistens engagemang är av stor vikt för att uppnå förståelse hos patienter om egenvård och vad god oral hälsa innebär. Deltagarna anser att de har ett ansvar som legitimerade tandhygienister att hjälpa patienterna att uppnå och bibehålla en god oral hälsa. Majoriteten av deltagarna upplevde att en god oral hälsa inte bara är viktig för tändernas hälsa utan även för hälsan i övrigt. Slutsatsen av studien är att är att tandhygienister upplever att de har ett stort ansvar när det gäller hälsofrämjande arbete samt att det finns goda möjligheter att påverka patienter att uppnå en god oral hälsa genom hälsofrämjande arbete. Patienter som inte är intresserade och inte tar ansvar för sin egen munhälsa är en utmaning för deltagarna vid oralt hälsofrämjande arbete.

Studien syftar till att utforska och belysa medarbetarintryck av lärande och hälsofrämjande medarbetarskap inom vald organisation. Det handlar vidare om att skapa infallsvinklar till arbetet med att skapa en vision om hälsofrämjande medarbetarskap i ett hållbart förändringsarbete. Den forskningsmetod vilken använts är kvalitativ med abduktiv ansats där förståelse skapats genom kontinuerlig växelverkan mellan teori och empiri under studiens uppförande. Empirin har samlats in genom tre utförda gruppintervjuer med sammantaget femton medarbetare utan ledningsansvar. Empirin har sedan förståtts och analyserats genom ett perspektiv på hållbart förändringsarbete från Hodges och Gill. Analys av resultatet har skett genom användning av dels perspektivet om hållbart förändringsarbete och begreppen systemtänkande, öppna och slutna system samt konstans och variation från systemteorin. Resultatet påvisade en i hög grad formell syn på lärande där skola och utbildning tog stort utrymme i medarbetarnas förståelse av begreppet men där lärande vid sidan av detta också bedömdes kunna vara allt som sker i det vardagliga livet. Hälsofrämjande arbete ansågs vara alla insatser organisationer gör för att medarbetare skall må bra. De utvecklingsbara områden och kärnteman medarbetarna lyfte i arbetet med att skapa en vision om hälsofrämjande medarbetarskap och lärande var delaktighet, tid, struktur och ett positivt arbetsklimat. Studiens bidrag till aktuellt fält är att påvisa särskilt delaktighetens betydelse för såväl lärande organisationer som hälsofrämjande arbete och förändringsarbeten.

Denna studie gör ett försök att förtydliga en liten del av det hälsofrämjande arbetet inom förskola, grundskola samt gymnasieskola med fokus på specialpedagogens uppfattningar om sin roll och sina insatser i respektive verksamhet. Det är en kvalitativ intervjustudie där informanterna representeras av åtta specialpedagoger. Studiens syfte är att studera specialpedagogernas uppfattningar om sin roll, på vilka sätt de arbetar med hälsofrämjande insatser samt på vilka sätt specialpedagogerna upplever att specialpedagogiska insatser påverkar hälsofaktorer i lärmiljön. Vidare ställs frågan vilka utmaningar specialpedagogerna upplever finns kopplade till rollen. Studien tar utgångspunkt från ett salutogent perspektiv, där känsla av sammanhang (KASAM), kopplas till specialpedagogens främjande insatser, då både KASAM och specialpedagogiska insatser handlar om att stärka motståndsresurser för att kunna hantera svårigheter. I studien är fokus på de svårigheter som kan kopplas till kunskapsutvecklingen för barn och elever, samt de svårigheter lärarna ställs inför där specialpedagogens insatser behövs. Resultatet av studien visar att specialpedagogen har en komplex roll, med ett stort pedagogiskt ansvar. De främjande insatserna består både av stödsamtal till lärare och pedagoger och ansvar för den pedagogiska utvecklingen av lärmiljön, där förändring är ett begrepp som kan kopplas till båda dessa områden. De hälsofaktorer som specialpedagogerna upplever påverkas av de specialpedagogiska insatserna, är självkänsla och kunskap, som enligt tidigare forskning visat ha starka samband med hälsa samt även med KASAM. En slutsats utifrån studiens resultat är att i specialpedagogens roll ingår hälsofrämjande insatser i förskola, grundskola och gymnasieskola, men där förutsättningarna ser olika ut. I förskolan handlar det mer om handledning av pedagoger i jämförelse med grundskolan och gymnasieskolan, där specialpedagogens främjande insatser istället ingår som en del av elevhälsan. I gymnasiet innebär specialpedagogens främjande insatser att ge det stöd som en elev behöver för att nå examen.

No description available.

Bakgrund: Ohälsosamma levnadsvanor såsom fysisk inaktivitet och ohälsosamma kostvanor leder till ökad risk för sjukdom vilket kan innebära en stor belastning för individen, hälso- och sjukvården samt för samhället. Hälso- och sjukvården ska vägleda individen till att främja en hälsosam livsstil, dock ställer det krav på att individen själv utför förändringsarbetet. Det finns idag ett brett utbud av hälsoapplikationer med olika hälsofrämjande inriktningar som används som verktyg för att stödja/vägleda individen till en förbättrad hälsa. Idag finns inga riktlinjer för hälso-och sjukvårdspersonal gällande rekommendationer till patienter avseende adekvata hälsoapplikationer. Syfte: Syftet var att undersöka om personer med hjälp av en mobilapplikation avsedd för en specifik hälsofrämjande åtgärd, tex. viktnedgång, erhåller ett annat resultat jämfört med personer som genomgår samma livsstilsåtgärd men som ej har mobilapplikationen som stöd. Ett yttligare syfte var att undersöka mobilapplikationernas huvudsakliga funktion. Metod: För att besvara litteraturöversiktens syfte genomfördes databassökningar där studier av RCT design inkluderades, totalt inkluderades 18 studier. Samtliga studier kvalitetsgranskades med hjälp av ett vedertaget granskningsprotokoll. Resultat: Mobilapplikationernas effekt på livsstilsförändringar varierade, en del studier påvisade förbättrade kliniska resultat medan andra studier inte påvisade någon effekt, detta oavsett vilken livsstilsförändring som undersöktes. Majoriteten av studierna behandlade livsstilsförändringar avseende fysisk aktivitet, kosthållning samt diabetes. Mobilapplikationernas huvudsakliga funktion var självmonitorering, feedback och målsättning samt information/kunskap. Slutsats: Mobilapplikationers effektivitet tycks bero på personens individuella förutsättningar och kontext vilket kan vara avgörande för resultatet. Mobilapplikationer som verktyg i en livsstilsförändring har potential att i framtiden kunna vara effektiva, dock krävs mer forskning. / Background: Unhealthy living habits such as physical inactivity and unhealthy eating habits lead to an increased risk of disease, which can pose a major burden for individuals, health care and society. Healthcare providers should assist the individual to promote a healthy lifestyle, but it requires that the individual himself performs this change. Today there ́s a wide range of health promotion applications used as tools to support/guide the individual to an improved health. At present there are no gudielines for healthcare professionals regarding recommendations to the patient regarding adequate health-applications. Objective: The purpose was to investigate whether persons using a mobile application intended for a specific health promotion measure, eg. weight loss, would have different results compared to people undergoing the same lifestyle change but who do not have the mobile application as support. A further purpose was to investigate the main function of mobile applications. Method: Database searches were conducted, studies of RCT design were included, in total, 18 studies were included. All studies were evaluated regarding the studies quality using a approved audit protocol. Results: The effects of the mobile applications on lifestyle changes varied, some studies showed improved clinical outcomes, while other studies did not show any effect, regardless of the lifestyle change investigated. The majority of the studies involved lifestyle changes concerning physical activity, diet and diabetes. The main features of the apps were self- monitoring, feedback and goalsetting, as well as information / knowledge domain. Conclusion: The effectiveness of mobile applications seams to depend on the individuals conditions and context, which may be crucial to the outcome. Applications as tools in a lifestyle change have the potential to be effective in the future, but further reaserch is required.

CSN (Centrala studiestödsnämnden) har som ambition att förstärka sin frisknärvaro bland medarbetarna. Anledningen till det är att främja hälsan för den enskilda individen och minska kostnaderna för organisationen i sin helhet. Syftet med studien var att analysera och utvärdera hälsotestet som är en av de hälsofrämjande insatserna som CSN har påbörjat. Hälsotestet innehåller två delar. Den första är en enkätundersökning vilket kartlägger individens hälsa.Den andra delen är ett samtal med en hälsocoach. Med ett kvantitativt tillvägagångssätt insamlades information och resultatet med hjälp av en webbenkät. Respondenterna fick svara på skattningsfrågor, stängda frågor och fritextfrågor. Tanken bakom studien var att undersöka individernas åsikter kring hälsotestet med förhoppningen att det leder till en beteendeförändring hos medarbetarna. Resultatet tyder på att hälsotestet i sin helhet påverkar CSN:s anställda mer än vad bara Previaenkäten gör. Motivationen till en beteende förändringär generellt sett högre hos de som genomfört hela hälsotestet än de som enbart gjort enkäten.Däremot motiveras inte medarbetarna nämnvärt av hälsotestet till en beteendeförändring,även om individuella skillnader förekommer.

Abstrakt  Bakgrund: Sveriges skolor ska kontinuerligt arbeta med elevhälsan och det finns lagar som kräver att ett elevhälsoteam ska innefatta olika professioner. Fysioterapeuter är en profession som ej anses självklar inom elevhälsan i Sverige. Norge har sedan 1998 valt att främja elevhälsan och tillsatt fysioterapeuter i varje skola då det visat sig vara gynnsamt för både elever och övrig personal. Detta då fysioterapeuter besitter stor kunskap och har i uppgift att arbeta förebyggande. Trots detta, väljer regeringen inte att prioritera professionen i skolan och idag finns det en knappt handfull mängd fysioterapeuter verksamma inom elevhälsan. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur fysioterapeuter arbetar med hälsofrämjande insatser och hur professionen verkar inom elevhälsan.  Metod: Två fysioterapeuter verksamma inom skolhälsan inkluderades i studien. Semistrukturerade intervjuer genomfördes individuellt med informanterna online via Zoom. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: De två huvudkategorierna som bildades var fysioterapeuters väg in till skolan och fysioterapeuters hållbara insatser i skola. Dessa bestod sedan av sju underkategorier: ledningens betydelse, bristande kunskap om fysioterapeuter, utmaningar att bli anställd, fysioterapeuters komplexa arbetsuppgifter, fysioterapeuters olika förutsättningar, teambaserad verksamhet och fysioterapeuters roll i skolan. Konklusion: Studien visar att fysioterapeuter kan tillföra mycket kompetens och arbetar hälsofrämjande inom elevhälsan genom att fylla den funktion som skolan ej klarar av själv. Engagerad ledning och teambaserad verksamhet är av stor betydelse för att fysioterapeuter ska kunna etablera sig vidare inom elevhälsan. Mer omfattande studier behövs dock för att kunna påvisa fysioterapeuters betydelse av elever inom elevhälsan.  Nyckelord: Elevhälsan, fysioterapeuter, hållbarhet, hälsofrämjande, skolan

Chefer i kommunal och regional verksamhet inom vård och omsorg har en stor roll att föra både verksamheten och medarbetaren framåt mot gemensamma mål. Stora krav ställs även på ledarskapet för att skapa en god arbetsmiljö och ett av verktygen för att nå dit samt mot uppsatta organisatoriska mål är en god kommunikation. Ledare utan rätt verktyg för att bedriva ett kommunikativt ledarskap kan påverka organisationen negativt. Kommunikation är ett viktigt ämne då varje interaktion involverar direkt eller indirekt kommunikativ kontakt, det kan alltså ske verbalt men även icke-verbalt. Ledare som är bra på att kommunicera uppfattas som bra ledare. Ledarskap och medarbetarskap är oskiljaktiga och resultatet av kommunikationen är definierad lika mycket av medarbetaren som ledaren. Syftet är att beskriva hur första linjens chefers strategier kring kommunikativt ledarskap påverkar medarbetarskapet. Studien är en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med induktiv ansats. Ett bekvämlighetsurval gjordes där totalt åtta informanter från kommunal och regional sjukvård valdes ut för intervju. Resultatet delas in i tre kategorier med tillhörande underkategorier. De centrala fynden i resultat är att chefer har en medveten strategi i vilka kommunikationsvägar de använder och kommunikationsvägarnas hinder, hur chefers kommunikation påverkar arbetsmiljön och strategier för att skapa en god arbetsmiljö med hjälp av kommunikationen samt att det krävs strategier för att involvera medarbetare i kommunikationen. Chefers kommunikation är något som kan ses som en friskfaktor och bidra till att skapa en hälsofrämjande arbetsplats samt en verksamhet som når uppsatta organisatoriska mål.