Bakgrund: Hypertoni är en folksjukdom som ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. I Sverige finns cirka 1,8 miljoner som är drabbade. Orsaken till uppkomst är ofta ohälsosamma levnadsvanor såsom övervikt, hög alkoholkonsumtion, fysisk inaktivitet och försämrade matvanor. För att uppnå reducerat blodtryck och få en positiv inverkan på hälsan har livsstilsförändringar en stor betydelse. Att förespråka goda levnadsvanor ingår i den hälsofrämjande omvårdnaden och sjuksköterskor inom primärvården har en central roll i detta arbete. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av hälsofrämjande omvårdnad för patienter med hypertoni inom primärvården. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på kvalitativa och kvantitativa artiklar. Systematisk sökning gjordes i omvårdnadsdatabaserna Cinahl och PubMed. Kvalitén i artiklarna granskades enligt HKR:s granskningsmall. Analysen av artiklarna utfördes med en trestegsmodell. Resultat: Sjuksköterskors upplevelse av den hälsofrämjande omvårdnaden kunde beskrivas med två huvudkategorier, utifrån dessa identifierades fem underkategorier. Upplevelser av möjligheter: ökad arbetsglädje och att göra skillnad. Upplevelser av hinder: känslan av ett omöjligt uppdrag, att bibehålla sin egen motivation trots patientens svårighet till förändring samt osäkerhet i mötet. Diskussion: Metoden diskuteras utifrån trovärdighetsbegreppen för kvalitativa studier. I resultatdiskussionen lyfts tre fynd: känslan av ett omöjligt uppdrag, att bibehålla sin egen motivation trots patientens svårigheter till förändring samt osäkerhet i mötet. Utifrån dessa fynd diskuteras Antonovskys omvårdnadsteori, etiska aspekter, samhällsperspektiv, förbättringsarbete samt ytterligare kunskap. Det är angeläget att sjuksköterskor får ökad kunskap om hälsofrämjande omvårdnad, vilket möjliggör ett förbättrat blodtryck och hälsa för patienten.

Bakgrund: Befolkningsmängden i världen ökar och framför allt så ökar antalet äldre personer. De flesta äldre har en önskan om att förbli friska i stället för att bli gamla och sjuka. Anpassningar behöver göras för att bibehålla hälsan och minimera risker för ohälsa. För att få en ökad inblick i vad som är viktigt för den äldre och hur behoven ska mötas är det av värde att sammanställa den evidens som idag finns i ämnet förebyggande hembesök och den äldres erfarenheter. I denna litteraturstudie har Jean Watsons omvårdnadsteori legat till grund som teoretisk referensram. Syfte: Syftet var att beskriva äldres erfarenheter av sjuksköterskans förebyggande hembesök. Metod: En litteraturstudie genomfördes och resultatet baseras på tolv vetenskapliga artiklar och som inkluderar artiklar med både kvantitativ som kvalitativ ansats. Artiklarna inhämtades från databaserna Cinahl och PubMed samt analyserades enligt den integrerade analysen som Kristensson (2014) beskriver. Resultat: Resultatet baseras på tolv artiklar och följande kategorier påvisades; Känsla av trygghet, Erfarenheter av stöd för att leva ett bra liv och Erfarenheter av intentionen med det förebyggande hembesöket. Det mest framträdande i resultatet visar att trygghet och hjälp för att fortsätta leva ett bra liv var positiva erfarenheter för den äldre samt att fokusera på hälsa istället för risker. Slutsats: Flera viktiga erfarenheter hos de äldre framkom under litteraturstudien som visar att sjuksköterskans förebyggande hembesök är av stort värde och bör prioriteras. Ytterligare forskning behövs för att öka kunskapen om åldrandet och om hälsofrämjande insatser hos äldre.

Introduktion: Som distriktssköterska ska man främja och arbeta för en jämlik hälsa. I primärvården har distriktssköterskan många arbetsuppgifter och det gäller att finna balans mellan hälsofrämjande och medicinska uppgifter. Syfte: Syftet var att belysa möjligheter och begränsningar för distriktssköterskan i det hälsofrämjande arbetet i primärvården. Metod: Metoden var en systematisk litteraturstudie. Studien har baserats på tolv kvalitativa artiklar. Databaserna Cinahl och PubMed användes vid sökning. Artiklarna bearbetades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet mynnade ut i tre teman: Första temat var Organisatoriska förutsättningar med kategorierna Brist på resurser, Brist på stöd och Riktlinjer & verktyg. Andra temat var Personcentrerad vård med kategorierna Relationsskapande, Kulturella aspekter och Patientens attityd. Tredje temat var Sjuksköterskans syn på sin roll med kategorierna Känna ansvar, Hålla sig uppdaterad, Tillfredsställelse och Sjuksköterskans attityd. Konklusion: Resultatet visade att sjuksköterskorna kände ett stort ansvar och vilja att arbeta hälsofrämjande. De främsta begränsande faktorerna var hög arbetsbelastning och tidsbrist. Sjuksköterskorna behövde stöd från ledningen för att bibehålla motivationen att ta sig an de faktorer som skapade barriärer i det hälsofrämjande arbetet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka skolkuratorers förståelse för och arbetssätt gällande det hälsofrämjande arbetet i grundskolan. Detta har gjorts genom fem semistrukturerade intervjuer av skolkuratorer på olika grundskolor med olika förutsättningar men under samma lagliga uppdrag, Lgr 11. Empirin från intervjuerna har analyserats genom begreppet KASAM utifrån Antonovskys salutogena teori samt Svenssons definition av begreppet Handlingsutrymme utifrån Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater. Resultatet visar att det hälsofrämjande arbetets utförande är avhängigt av begreppets tolkning, kurators erfarenhet och kunskap, organisationens känsla av sammanhang samt hur väl rektor är insatt och främjar uppdraget. Slutsatsen är att när kunskap och samsyn om innebörden av det hälsofrämjande uppdraget saknas, så uteblir det salutogena synsättet vilket föranleder fortsatt traditionellt arbete med patogen ingång.

SAMMANFATTNING Bakgrund Ohälsosamma levnadsvanor är en stor utmaning inom folkhälsan, både i Sverige och runt om i världen. Studier visar att de ledande riskfaktorerna för sjukdom och död har en tydlig koppling till levnadsvanor och beteenden. Hos mer än hälften av alla inneliggande patienter föreligger två eller flera riskfaktorer vilket talar för ett behov av hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande insatser inom slutenvården. Sjuksköterskan har en viktig roll när det gäller att utbilda och informera patienter om kopplingen mellan livsstil och hälsa, då kunskap och medvetenhet hos individen förväntas främja hälsosamma val. Syfte Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande arbete inom slutenvården. Metod Studien genomfördes med en kvalitativ design där data samlades in genom semistrukturerade enskilda intervjuer med sjuksköterskor verksamma inom slutenvården. Sju sjuksköterskor inkluderades i studien och insamlad data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Studiens resultat visar att en helhetssyn på patienten och tillräckligt med tid är ofrånkomliga förutsättningar för att kunna arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Sjuksköterskorna beskrev vikten av att i patientmötet vara lyhörd och att genom information skapa förståelse hos patienten för kopplingen mellan livsstil och hälsa. Slutsats Resultatet i studien visar att hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande arbete finns implementerat i slutenvården men inte i den utsträckning som ansågs vara tillräcklig. Bättre förutsättningar att främja hälsa och förebygga sjukdom förväntas bidra med färre återinläggningar och förbättrad hälsa för den enskilde individen.

Bakgrund     Stressrelaterad ohälsa är ett folkhälsoproblem både i Sverige och globalt. Stress är numera bland de ledande orsakerna till en ökad sjukdomsbörda i världen, enligt World Health Organization. Detta får negativa konsekvenser över hela världen då det ställer höga krav på sociala skyddssystem och näringslivet i form av arbetstidsbortfall och utbetalningar. På individnivå finns det för personer som blir långtidssjukskrivna även en överhängande risk att deras privatekonomi påverkas till följd av minskade inkomster.  Syfte  Syftet var att beskriva effekter av fysisk aktivitet som en hälsofrämjande åtgärd vid utmattningssyndrom. Metod   Den valda metoden för studien var litteraturöversikt. Genom sökningar efter vetenskapliga artiklar i databaserna PubMed, CINAHL Complete och PsycInfo hittades 14 artiklar.  Ytterligare två artiklar hittades senare genom manuell sökning. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades med integrerad analys och presenterades i en matris. Resultat  Resultatet i flertalet studier visade på en bättre stresshantering samt kognitiva förbättringar vid införandet av fysisk aktivitet i en intervention. Det självupplevda välbefinnandet samt sömnkvaliteten förbättrades bland personer med utmattningssyndrom. De kognitiva förbättringar som påvisades var förbättrad episodiskt minne samt en förbättring av exekutiva funktioner, där ibland förbättrat arbetsminne. Bäst resultat uppmättes där fysisk aktivitet ingick i en multimodal intervention som inbegrep ett individanpassat förhållningssätt, kognitiv beteende terapi samt avslappning och undervisning om stresshantering.   Slutsats  Studien visar att fysisk aktivitet som oftast förekommer tillsammans med annan behandling, är en lovande metod avseende stresshantering och kognitiva funktioner vid utmattning. Fler studier skulle behövas som belyser den specifika effekten av fysisk aktivitet i jämförelse med traditionell behandling.

Bakgrund Omvårdnadens huvudsakliga mål är hälsa. Det humanistiska perspektivet beskriver hälsa som helhet bestående av kropp, själ och ande. En holistisk hälsosyn är Antonovskys Känsla Av Sammanhang (KASAM). Sjuksköterskan ska främja hälsa och förhindra risker för ohälsa. Psykisk ohälsa ökar bland ungdomar och en form av psykisk ohälsa är olika ätstörningar. Ätstörningar är ett avvikande ätbeteende eller ett beteende att ständigt kontrollera sin vikt. Ungdomar i tonåren är i en ålder där osäkerhet på sig själv växer fram, vilket kan förhöja risken att bli sjuk i en ätstörning. Syfte Syftet var att sammanställa forskning av sjuksköterskans preventiva och hälsofrämjande åtgärder hos ungdomar med eller i risk för ätstörning. Metod Metoden var en litteraturöversikt. Inkluderade artiklar handlade om ungdomar som antingen är diagnostiserade eller i risk att utveckla en ätstörning. Datainsamlingen skedde från databaserna CINAHL Complete, PubMed samt PsycINFO. De 16 inkluderade artiklarna kvalitetsgranskades. Data analyserades genom en integrerad analysmetod. Forskningsetiska överväganden tillämpades. Resultat Resultatet visade att prevention, stöd samt övervakning vid måltidssituationer, att stegvis återge ansvar, involvering av andra patienter och föräldrar, bibehålla och skapa social kompetens samt en god vårdrelation är viktiga hälsofrämjande åtgärder för ungdomar med ätstörningar. Slutsats Sjuksköterskan kan förhindra insjuknande genom anpassad utbildning till ungdomar samt att vara uppmärksam under regelbundna hälsoundersökningar. För att främja hälsa hos ungdomar med ätstörning krävs det att sjuksköterskan från början övertar ansvar över exempelvis måltidssituationen. En god, välfungerande och empatisk relation mellan sjuksköterska och patient är avgörande för patientens tillfrisknande. Återfall bör förebyggas genom att delge egenvårdsstrategier samt hålla kontakt med patienten.

Hassoun, Shadia och Qadan, Shierin (2023). Specialpedagogers syn på samverkan med vårdnadshavare till elever i behov av särskilt stöd. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.

Mitt syfte med studien var: Att undersöka hur gymnasielärare uppfattar och arbetar med elevhälsa för att skapa goda lärmiljöer. Vidare är jag intresserad av att undersöka hur detta arbete kan utvecklas. Begreppet hälsa kan vara både psykisk och fysisk hälsa. Jag har i studien koncentrerat mig på den psykiska hälsan.Metoden jag använde var kvalitativ intervju samt litteratur inom ämnet för att kunna bearbeta materialet och härleda det till olika teorier. I min undersökning kom jag fram till att lärarna arbetade med elevens hälsa i undervisningen men också i utvecklingssam-talen samt i organiserade eller oorganiserade möten med eleven. Lärarna saknade verk-tyg för att kunna motivera och planeringen samt nivå och innehåll i undervisningen an-passades efter gruppen. Därför eftersattes individuella lösningar för eleverna vilket lä-rarna upplevde berodde på tidsbrist. Det hälsofrämjande arbetet var inte förankrat hos ledningen vilket påverkade lärarna som ofta inte visste vad de skulle göra eller varför i arbetet med elevhälsa. Det framkom önskemål i undersökningen om mer fortbildning och diskussioner gällande verktyg i mötet med elever som behövde stöd men också mer kunskap i att tolka elevernas signaler. Andra önskemål som framkom var bättre organi-sation av skolans arbete med elevernas hälsa, färre arbetsuppgifter och mindre grupper.

Idag finns social och emotionell träning (SET) som ett särskilt ämne på en del skolor med egna tilldelade timmar på schemat. Det vi ställt oss frågande till är vad det är som gör att vi har tagit in social och emotionell träning som ett eget ämne på schemat i grundskolans tidigare år och vi frågar oss även om det behövs särskilda lektioner för detta? Genom att intervjua tre lärare och tio elever samt att göra observationer under dessa lektioner har vi försökt finna svaren på våra frågor. / SET,social, emotional,