<p>Ökade sjukskrivningar intresserar alltfler aktörer då dess effekter berör människors hälsa och samhällets liksom företagens ekonomi.  Syftet med studien var att undersöka hur medarbetarna på en avdelning av det studerade företaget upplever hälsoarbetet samt beskriva hur företaget arbetar hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande med målet att sänka sina sjukskrivningar. Intervjuer kombinerades med en analys av företagets sjukfrånvarotal. Resultatet visar hur en integrerad strategi använts för att implementera hälsoarbetet och förankra det på företagets avdelningar. Avdelningens medarbetare upplevde att möjligheter erbjuds för att förbättra deras hälsa men att tid för att ta del av dessa möjligheter saknas. Resultatet kopplas till tidigare forskning och krav- kontroll- stöd modellen.</p>

<p>Katrineholms kommun har tillsammans med landstinget Sörmland och Apoteket AB ingått i en gemensam satsning när det gäller Hälsotorget. Målgruppen som Hälsotorget vänder aktiviteterna till är individer med behov eller intresse av hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande insatser, vägledning till självhjälp, gemenskap och behov av stöd. Hälsotorget riktas även till den friska delen av befolkningen i syfte till att behålla en god hälsa och förebygga sjukdom. Exempel på aktiviteter som Hälsotorget anordnar är promenader, rökslutarstöd, samtalsstöd, livsstilsgrupper och temakvällar. Syftet med studien är att redogöra för deltagarnas uppfattning om Hälsotorget och dess aktiviteter och hur Hälsotorget kan utvecklas för att fortsätta som stödjande arena för befolkningen i Katrineholms kommun, när det gäller det hälsofrämjande arbetet. En kvantitativ metod har använts och en enkät delades ut bland deltagarna på Hälsotorget för att ta reda på uppfattningar och åsikter. Majoriteten av deltagarna var kvinnor och pensionärer och både män och kvinnor var nöjda med verksamheten och det personliga bemötandet. Vissa av deltagarna hade förslag på hur verksamheten kan utvecklas för att bättre passa fler av befolkningen i Katrineholm. Verksamheten fungerar som en social arena med tillgång till råd och stöd och fysisk aktivitet.</p><p>Nyckelord: hälsofrämjande arbete, Hälsotorget, kvantitativ metod, projektteori</p>

No description available.

<p>Syftet med föreliggande studie var att ur ett folkhälsoperspektiv beskriva hur personalen upplever måltidssituationen i förskolan. Intervjuer gjordes med 14 personer som alla arbetade inom förskola som kock/kokerska, förskollärare eller barnskötare. Intervjuerna analyserades med hjälp av innehållsanalys utifrån vilken ett tema, två kategorier och fem underkategorier skapades. Huvudkategorin ”Att arbeta i medvind” beskrev hur det positiva hälsofrämjande arbetet gällande måltidssituationen går till i förskolorna medan kategorin ”Att arbeta i motvind” beskrev de hinder (organisatoriska, lokala och psykologiska) som försvårade det hälsofrämjande arbetet. Att arbeta hälsofrämjande handlade främst om att lägga grunden till ett hälsosamt liv med sunda kostvanor samt att få barnen att smaka och vara delaktiga i matlagningen. Hinder som förekom var att hälsoarbete inte var prioriterat från ledningen, stress, lite personal, låg budget, för dålig variation och för lite grönsaker i maten samt gamla tankemönster som gjorde det svårt att införa nya vanor och rutiner. En konklusion av denna studie är att kommunen bör göra en tydlig prioritering av hälsofrämjande arbete och satsa på motivationshöjande kurser och utbildningar för personalen. Något som i framtiden behöver göras är en kartläggning över hur de nationella riktlinjerna rörande kost i förskolan följs i praktiken.</p>

<p>Syftet med denna studie var att beskriva hur projektet Goda Grafiska Göteborgsföretag upplevs av personalansvariga på de olika medverkande företagen. Tolv intervjuer genomfördes och analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Två kategorier som beskrev hur de personalansvariga upplevde projektet framkom: Obeslutsamhet i projektorganisationen och Ambivalenta attityder hos företagen. Dessa bildade tillsammans det övergripande temat: Avsaknad av fokus skapar otydlighet och skilda förväntningar. Studien visade att informanterna hade delade meningar kring projektet och dess upplägg. Vissa var nöjda medan andra ansåg att projektet behövde omstruktureras. Många ansåg att de brister som fanns påverkades av obeslutsamheten i projektorganisationen. De flesta var dock eniga om att projektet var angeläget och borde fortsätta. En konklusion av denna studie är att det behövs ett tydligare gemensamt fokus med väl beskrivna avgränsningar, detta för att projektorganisationen ska kunna fungera optimalt och samarbeta på ett bättre sätt. Intervjuer av övrig personal på de olika medverkande företagen bör också göras i framtiden för att se om arbetet i projektet når ut till alla anställda.</p>

<p>Syftet med föreliggande studie var att göra en kritisk analys av ett Hälsoprofilsbedömningsinstrument (HPB) för att i förlängningen kunna vidareutveckla instrumentet, som efter dagens förutsättningar, bättre uppmuntrar individer till ett livslångt lärande inom hälsa. HPB är en metod som mäter fysiologiska aspekter och levnadsvanor. I hälsofrämjande arbete fokuseras det på både individ och miljö. Metoden som har använts har varit en form av litteraturstudie, sökningarna av material gjordes i olika databaser samt genom manuell genomsökning av tidsskrifter och litteratur.</p><p>Resultatet av studien visade på att alla variabler som HPB mäter hade mer eller mindre samband med hälsa. Det vill säga faktorerna motion, kost, tobak, alkohol, symptom, stress och socialt stöd. Vidare visade resultatet på andra faktorer som är viktiga för hälsa som borde implementeras i instrumentet, dessa var: ekonomi, utbildning samt mobbning och konflikter. Exempel på framtida forskning inom ämnet är studier som empiriskt prövar de tillkomna faktorerna samt utvecklar frågornas och svarsalternativens utformning i självskattningsformuläret.</p>

<p><p>Studien utgår ifrån olika faktorer som kan påverka hälsan positivt eller negativt, dessa faktorer benämns som risk- respektive friskfaktorer. Faktorerna har tagits fram utifrån en genomförd litteraturstudie samt en första överblicksintervju. En fördjupning i en flyktingsamordnares syn på ett introduktionsprogram för flyktingar har genomförts. Syftet är att ur ett kommunikationsperspektiv ta reda på hur en flyktingsamordnare försöker påverka de utvalda risk- och friskfaktorerna, samt att utforska vilka kommunikationskanaler som används och mot vilka kommunikationen riktar sig. För att samla in data har två intervjuer med en flyktingsamordnare genomförts. I resultatet framgår att  flyktingsamordnaren kommunicerar med olika arenor och använder sig av varierande  kommunikationskanaler för att nå fram och påverka bland annat den egna organisationen, allmänheten och deltagarna i introduktionen.</p></p>

<p> </p><p> </p><p> </p><p>Tröjbom, C. (2009) <em>En karläggning av stödjande miljöer för att främja hälsa för äldre människor i Sverige </em>Högskolan i Gävle; Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.<em></em></p><p> </p><p>Abstrakt</p><p><strong> </strong></p><p>Denna surveystudie genomfördes from slutet av 2008 tom början av 2009 och urvalet var Sveriges kommuner (N=290). Syftet var att undersöka och kartlägga hälsofrämjande insatser för äldre i Sverige för att ta reda på vad olika kommuner väljer att kommunicera ut vad det gäller att bidra till stödjande miljöer för målgruppen. Målgruppen var äldre människor som i första hand inte har någon beviljad insats. För att ta reda på detta genomfördes en kartläggning av samtliga kommuner i Sverige via Internet samt dokumentanalys som metod. Resultaten presentades i 3 figurer och tillhörande analys. Det som framkom var att insatserna för denna målgrupp förestås av hälsofrämjande begrepp samt att regeringens stimulansbidrag ligger till grund för flertalet insatser för äldre människor. Insatserna som framkom utarbetades till sex kategorier. Kartläggningen visade på övervägande insatser för kategori anhörigstöd, 261 av totalt 290, och minst antal insatser för kategorin social måltid, 69 av totalt 290.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p><strong> </strong></p><p><strong>Nyckelord</strong>: hälsofrämjande, äldre människor, stödjande miljö, socialt stöd, empowerment.</p><p> </p><p><strong>Keywords</strong>: health promotion, older people, suporting enwiroment, social suport, empowerment.</p><p> </p><p> </p>

<p>Den här uppsatsen handlar om hur man kan utforma och använda trädgård i terapi och undervisning för barn med diagnosen autism. Jag har med hjälp av litteraturstudier av befintlig forskning om terapiträdgård och naturens betydelse för hälsan samt intervjuer med två lärare och en arbetsterapeut skapat ett förslag till utformning av en trädgård på en skolgård som hör till ett resurscentrum för barn med diagnosen autism i Borlänge. Mitt förslag är att trädgården ska vara en snitslad bana med fyra trädgårdsrum efter vägen. Rummen är indelade i de fyra grundfärgerna gult, grönt, rött och blått. Ledord som sinnesstimulering, färgterapi, en tydlig struktur i designen och tydliga arbetsscheman för en elevs uppgift har varit viktiga i utformningen. Jag har också fokuserat mycket på användningen av trädgårdsrummen och min målsättning har varit att rummen ska kunna användas bl a för motorisk träning, finmotorisk träning, stimulering av sinnena, rekreation, återhämtning från stress, och att umgås med andra barn. En målsättning med utformningen är att den ska ses som ett koncept som går att använda i många sammanhang, på andra skolgårdar, som lekparker eller i mindre form i en hemträdgård. Även om min målgrupp är barn med diagnosen autism så anser jag att alla barn kan ha nytta av en sådan här trädgård därför att jag tror att alla barn behöver den struktur, ordning, sinnesstimulans och rekreation som den erbjuder.</p><p> </p>

<p>Arbetslivet har en avgörande roll för folkhälsan, då det är på arbetsplatsen många människor tillbringar den övervägande delen av sitt liv. I Sandvikens kommun har ett projekt genomförts för de anställda, där syftet var att öka frisknärvaron och att förbättra miljön genom att minska utsläppen. Deltagarna i projektet förband sig till att cykla eller gå till och från arbetet tre gånger i veckan under en sexmånadersperiod. Syftet i denna studie var att undersöka vilka faktorer som hade påverkat deltagarnas upplevelser av motivation och detta gjordes genom en processutvärdering. Urvalet var alla deltagare i projektet och utvärderingen gjordes genom en enkätundersökning. Frågorna i enkäten handlade om bland annat motivation och hinder/problem som deltagarna upplevt i projektet. Resultatet visade att det som hade varit mest motiverande för informanterna var att bibehålla och förbättra hälsan, miljö samt hälsoprofilbedömningen som gjordes inom projektet. Det som informanterna upplevde som problem/hinder var tidsbrist, mörk och farlig väg till och från arbetet samt att bilen behövdes under dagen. Slutsatser av denna studie blev att de flesta som anmälde sig till projektet redan var fysiskt aktiva, att informanterna kunde se sig själva som ett stöd för motivationen samt att tidsbrist var ett stort hinder endast i åldersgruppen 31 – 40 år.  <strong></strong></p><p>Nyckelord: motivation, beteendeförändring, hälsofrämjande på arbetet, fysisk aktivitet, processutvärdering.Keywords: motivation, behavior change, workplace health promotion, physical activity, process evaluation.</p>