Denna studie syftar till att öka kunskap om förskollärares implementering av, och syn på, det hälsofrämjande arbetet i förskolans verksamhet. Studien tar avstamp i det sociokulturella- och salutogena perspektivet. För att besvara studiens syfte och forskningsfrågor har semistrukturerade intervjuer använts, dessa har spelats in, transkriberats och bearbetatsgenom en tematisk analys. Resultatet visar att det hälsofrämjande arbetet innefattar att barnen erbjuds en välavvägd dygnsrytm, i vilket god omsorg, trygghet, relationsskapande, rörelse, lek samt meningsfull aktivitet inryms. Resultatet visar på hur förskollärarna arbetar aktivt med att planera och organisera verksamheten för att kunna möjliggöra detta. Bristen på dialog och olika förhållningssätt anses vara faktorer som försvårar det gemensamma arbetet. Likaså beskrivs personalfrånvaro, stress, socioekonomiska faktorer, barns hemmiljö och antal barn i barngruppen som hinder i det hälsofrämjande arbetet. Studiens resultat indikerar på vikten av att främja en likvärdig förskola och att förskolan ska vara en plats där barns upplevelse av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet stärks. Slutsatserna riktar sig mot att utforma en förskola som främjar barns upplevelse av detta, där relationsskapande är ett grundfundament. Genom att använda sig av scaffolding och genom att utgå från barns proximala utvecklingszon främjas barns lärande ochutveckling, hälsa och välbefinnande. Genom att förskolläraren bär en medvetenhet för detta, en vilja att utvecklas och söka efter ny kunskap, blir förskolan en plats där barns hälsa och välbefinnande främjas.

Studier visar att flickor i tonåren lider av stress och oro i högre utsträckning än pojkar och att stressen ofta är skolrelaterad. Syftet med denna studie är att undersöka om mental träning kan ha samband med flickors tankar om sig själv och ämnet matematik. Under tre veckor genomfördes en intervention där en licensierad mental coach medverkade för att guida fyra tonårsflickor i den mentala träningsformen IMT, integrerad mental träning. Enskilda kvalitativa intervjuer genomfördes med flickorna vid start och slut samt att de fick fylla i en skattningsenkät vid start och slut för att se utgångsläget och slutstatus i deras tankar om sig själva och matematiken. Under dessa tre veckor fick flickorna mental träning i skolan två gånger per vecka samt att de fick ljudfiler med avslappningsövningarna att lyssna på, på fritiden. De fick även en personlig reflektionsbok där de kunde skriva ned sina reflektioner och tankar varje dag. Studien visar på en del förändringar i deras mindset, där de vid slutet av interventionen visade ett mer dynamiskt mindset men särskilt visar resultaten att de blivit mindre stressade och att de genom andningsövningarna fått ett verktyg att använda i skolsituationer som känns jobbiga, till exempel inför prov och redovisningar. Vår slutsats är att mental träning kan hjälpa elever att minska stress och förbättra den psykiska hälsan som i sin tur leder till ökad förmåga att klara av sina studier inte bara i matematik utan i alla skolämnen.

Förväntat kunskapsbidrag Studien förväntas bidra med kunskap om hur samarbete i elevhälsoteam kan gestaltas och framhålla vilka faktorer som främjar samarbete i elevhälsoteam. Genom ökad kunskap och förståelse kan bättre förutsättningar skapas för att hantera utmaningar och för att utveckla ett fungerande samarbete.   Syfte och frågeställningar Studien syftar till att sammanställa tidigare forskning om elevhälsoteam för att synliggöra på vilket sätt samarbete gestaltas och framhålla de faktorer som främjar samarbete. Centrala frågeställningar i studien är: Hur gestaltas samarbete i elevhälsoteam? Vilka faktorer främjar samarbete i elevhälsoteam?   Teori Resultatet har analyserats ur ett gruppsykologiskt perspektiv med särskilt fokus på grupprocesser då dessa kan ha betydelse för hur samarbete utvecklas. Resultatet har även analyserats ur ett professionsteoretiskt perspektiv när det gäller makt, roller och jurisdiktion utifrån de olika professionerna som ingår i skolans elevhälsoteam.   Metod För studien har en narrativ litteraturstudie valts som metod (Bryman, 2018). Den narrativa litteraturstudien är jämförbar med en allmän litteraturstudie. För att uppnå bättre kvalitet och för att öka studiens trovärdighet har litteraturstudien integrerats med viss systematik som ingår en systematisk litteraturstudie. Totalt ingår åtta empiriska forskningsstudier i litteraturstudien.   Resultat Resultatsammanställningen visar att möteskulturen i elevhälsoteam domineras av ett patogent förhållningssätt där elevrelaterade problem härleds till individer. Det finns också stora skillnader i sättet att tala om och arbeta med elevhälsa. De olika professionerna i elevhälsoteamet har olika perspektiv på begreppet elevhälsa och det saknas metoder och teorier för hur elevhälsoarbetet ska gå till. Att skapa tillfällen för konstruktiv dialog kring olika perspektiv främjar samarbete och skapar en gemensam förståelse och grund för det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Andra faktorer som framhålls främjande för samarbete är att elevhälsans professioner tydliggör sina professionella roller och uppdrag för varandra och att man tar ett gemensamt ansvar för elevhälsoarbetet. Visioner och mål behöver vara tydliga för att skapa förståelse, meningsfullhet och begriplighet för elevhälsoteamets medlemmar i deras arbete (Antonovsky, 2005). Andra faktorer som främjar samarbete är att det skapas goda relationer mellan skolpersonal, föräldrar och elever. Multiprofessionalismen i elevhälsoteamet kan lättare accepteras om de olika professionerna kan se fördelarna med ett sådant samarbete. Det finns ett samband mellan teamtyp och gruppens klimat och effektivitet.   Specialpedagogiska implikationer Resultatsammanställningen visar att otydliga roller och olika förväntningar på varandras professioner i elevhälsoarbetet försvårar samarbete. Det tolkas därför viktigt att specialpedagoger och även andra professioner gör det till en del av sitt arbete och ansvar att förtydliga sina professionella roller och uppdrag för varandra. Ur ett professionsteoretiskt perspektiv är det viktigt att specialpedagogen lyfter fram sin kompetens som en unik kunskap som vilar på vetenskaplig grund för att stärka sin position och professionalisera sitt verksamhetsområde (Nilholm, 2020). På så sätt kan specialpedagogen få legitimitet i sitt arbete och kompetensen kan uppfattas som värdefull och som ett viktigt bidrag i elevhälsoarbetet.

Bakgrund: En av distriktssköterskans uppgifter är att arbeta hälsofrämjande och personers levnadsvanor är en viktig faktor som påverkar hälsa. Riskbruk av alkohol är en av de levnadsvanor som ger upphov till ett flertal folkhälsosjukdomar och distriktssköterskan har en betydelsefull roll i att uppmärksamma och arbeta med patientens alkoholkonsumtion för att i ett tidigt skede fånga upp och åtgärda problematiken.  Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskors hälsofrämjande arbete med personer med riskbruk av alkohol. Metod: Beskrivande design med allmän litteraturöversikt av kvalitativ forskning som metod. Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL, PsychINFO samt SweMed+. Resultat: I resultatet framkom två teman med fem kategorier. Distriktssköterskor ansåg det hälsofrämjande arbetet som en av deras viktigaste uppgifter, där frågor kring riskbruk ansågs vara den svåraste levnadsvanan att adressera. Tidsbrist, felaktiga prioriteringar inom organisationen och kunskapsbrist beskrevs vara barriärer för att arbeta hälsofrämjande med riskbruk av alkohol. Tydliga riktlinjer, ett välimplementerat arbetssätt, utbildning och stöd från kollegor och chefer beskrevs som främjande förutsättningar för att arbeta hälsofrämjande med riskbruk av alkohol. Slutsats: Det finns ett flertal barriärer som påverkar distriktssköterskans förutsättningar för arbete med riskbruk av alkohol. Brist på tid, resurser, kunskap och rutiner beskrevs vara väsentliga barriärer. Ett välintegrerat arbetssätt, stöd från chefer och kontinuerlig träning visade sig vara faktorer som möjliggjorde arbete med riskbruk av alkohol. Distriktssköterskan upplevde att det hälsofrämjande arbetet med riskbruk av alkohol ingår i deras arbetsroll men att förutsättningarna att arbeta hälsofrämjande var bristfälliga.

Bakgrund: Sjukdomar orsakade av våra levnadsvanor är ett hot mot folkhälsan, men med hälsofrämjande och primärpreventiva åtgärder kan de reduceras. Hit hör somatiska såväl som psykiska sjukdomar. Genom att ta fram strategier och interventioner kan sjuksköterskan initiera och främja insatser som tillgodoser allmänhetens hälsa och minimera exponering för riskfaktorer. Syfte: Syftet med denna rapport är att sammanställa aktuell kunskap om hinder för att arbeta hälsofrämjande i primärvården. Metod: Integrerad litteraturstudie som baseras på 16 vetenskapliga artiklar som analyserats med hjälp av en metodartikel av Whittemore och Knafl. Sedan kondenserades och delades in i fem olika huvudkategorier som besvarade syftet. Resultat: Kunskapsöversiktens resultat visar att de hinder som finns för att arbeta hälsofrämjande inom primärvården är brist på evidens bakom arbetet, bristande organisatoriska förutsättningar, otillräckliga resurser samt vårdpersonal och patienters attityder mot hälsofrämjande arbete. Slutsats: Litteraturöversikten visar att det behövs mer forskning inom området dock kan resultatet användas för att öka medvetenheten angående hälsofrämjande arbete både för befolkningen och i det kliniska arbetet. Genom att uppmärksamma de hinder som ses i arbete kan ny kunskap tillämpas och de preventiva åtgärderna ses som positivt för ett hållbarare samhälle.

In Sweden, about 60% of the working population works full-time (SCB, 2016). With a full-time job, it can be challenging to find time to be physically active, which is an important aspect of human well-being. According to Miller et al. (2016), physical activity has a positive effect on health. Being physically active prevents, for example, cardiovascular diseases, diabetes, and stroke.The purpose of this study is therefore to investigate people’s physical activity habits, especially related to work. In the thesis, the study will answer three important research questions on the subject using a quantitative survey, as we want to gather many responses in a short period. We sent out the survey to people in our vicinity and also posted it on our social media to gather more responses. The results were then analyzed in SPSS to compile the respondents' answers.The study is a quantitative study and 32 people participated in the survey, 18 (56.2%) were men and 14 (43.8%) were women.The results mainly show that people with a full-time job find it stressful and difficult to be as physically active as they would like to be. In a question regarding whether respondents feel tired before or after work, there is a clear correlation with those who reported working full-time.The results also show that women are more motivated to be physically active than men. Additionally, work hours significantly affect how respondents perceive their motivation, with the majority of respondents working daytime feeling more motivated to be physically active compared to those working evening shifts or shift work. From the results, we can conclude that people with full-time jobs feel less motivated to be physically active compared to those working part-time, and that work hours play a significant role in motivation.Keywords: health promotion, physical activity, stress

Hälsofrämjande ledarskap är ett komplext fenomen som innefattar att främja hälsan i arbetslivet med hälsofrämjande aktiviteter. Studien fokuserade på det salutogena perspektivet, hälsa och hälsofrämjande arbete, arbetsrelaterad stress, arbetsmiljölagen samt ledarskapsteorier som kan kopplas till det hälsofrämjande ledarskapet. Studien syftade till att undersöka ledares upplevelser av hälsofrämjande ledarskap och resurser som främjar deras hälsa. Elva ledare från två organisationer deltog i studien.  Halvstrukturerade intervjuer genomfördes som kategoriserades genom meningskoncentrering. Analysen resulterade i ett antal slutsatser som var gemensamma för flertalet av respondenterna. Majoriteten av ledarna ansåg sig inte vara hälsofrämjande ledare och var fokuserade på fysiska friskvårdsåtgärder snarare än psykosociala. Ledarna  hade en uppfattning om att det rådde otydlig ansvarsfördelning, bristande kunskap  om hälsofrämjande ledarskap, men tillgång till hälsofrämjande resurser. / Health promotion leadership is complex and includes promoting health in the workplace. The study focuses on the salutogenetic perspective, health promotion, work-related stress, work environment legislation and leadership theories that can be linked to health promotion leadership. This study aims to investigate if leaders have knowledge about health-promoting leadership and access to resources that are health promoting. Eleven leaders from two organizations participated. Semi-structured interviews were conducted thematised through meaningful concentrator. The analysis showed several recurring statements amongst a majority of the respondents which were that the leaders did not view themselves as health- promoting leaders and their focus were on physical working environment rather than psychological. The perception of responsibility in the matter was unclear in both organizations and the leaders generally lacked knowledge of health promotion leadership while having access to health promoting resources.

Skolan är en av de viktiga frågorna i politiska sammanhang. Elevhälsan har i uppdrag att vara stödjande för elevernas utveckling mot utbildnings målen, de ansvarar också för att minska kränkningar och trakasserier. Men det har även i förankring i skolans olika intuitioner. När en skola nämner hur de ska arbeta från ett salutogenetiskt/hälsofrämjande perspektiv, för att minska riskfaktorer och öka friskfaktorer blir det intressant att kolla närmare på uppfattningen av salutogenetiskt/hälsofrämjande perspektiv. Utifrån här har fokusen varit hur ett Elevhälsoteam uppfattar salutogenetiskt/hälsofrämjande perspektiv och vilka implikationer det får för deras arbete.  Syftet är att undersöka ett Elevhälsoteams uppfattning av salutogenetiskt/hälsofrämjande perspektiv. Vidare är det att undersöka uppfattningen av implementering samt uppfattning av hinder/möjligheter att kunna arbeta utifrån perspektiven mot kränkningar och trakasserier. Det i sig syftar i att skapa en förståelse för salutogenetiskt/hälsofrämjande arbeta för Elevhälsans strävan mot att minska kränkningar och trakasserier. De frågeställningarna som ska besvaras är, a) Hur uppfattar ett Elevhälsoteam salutogenetiskt/hälsofrämjande perspektiv? b) hur uppfattas implementering av salutogenetiskt/hälsofrämjande arbete, för att minska kränkningar och trakasserier? c) Vad uppfattas som hinder/möjligheter i arbetet med salutogenetiskt/hälsofrämjande? Studien var kvalitativ med fenomenografisk inriktning och genomfördes som en fokusgruppsdiskussion med tre deltagare från en skolas Elevhälsoteam.  Salutogenetiska perspektiv uppfattas som att stärka det friska, fungerandet och om förhållningssätt vuxna gentemot vuxna, vuxna och barn samt mellan barnen. Alla kände sig inte bekväma att beskriva perspektivet. Vidare uppfattades salutogenetiskt och hälsofrämjande som förebyggande i vardagen. Dessutom uppfattas hälsofrämjande arbete som inriktar sig mot miljö, kost och motion. Samtidigt framhävdes värdegrundsarbetet som något viktigt för ett, i sammanhanget, salutogenetiskt arbete. Det framkom att hur viktigt det är att personal- och ledningsgruppen är eniga för få fokus på frågorna. Det gällde även för den undervisande pedagogen att tänka på hur klassklimatet är. Vidare menade Elevhälsan att deras Strategierna som Elevhälsan uttryckte var lite otydliga men de menade samtidigt att det borde finnas en mer kontinuitet i arbetet och att alla ska vara involverade.  Det övergripande arbete uppfattades som att Elevhälsan utgick ifrån var förebyggande eller åtgärdande. Samtidigt visade en i Elevhälsan att denne hade goda kunskaper om det salutogenetiska/hälsofrämjande perspektivet. Det som däremot kom fram var hur Elevhälsan många gånger inte kopplar samman hälsoperspektivet när de talar om salutogenetiskt/hälsofrämjande. Den organisatoriska strukturen uppfattades inverka på Elevhälsoteamet arbete att implementera strategier själva. Det blev tydligt hur Elevhälsan anser att det är bra att ta tag i problemen innan det uppstår, samt hur alla ska vara involverade. Det var förslag på forskning som lyfte fram salutogenetiskt/hälsofrämjande perspektiv i befintliga strategier.

Studien handlar om hälsofrämjande arbete i en organisation kallad organisation X. Syftet med denna studie är att utifrån Antonovskys begrepp känslan av sammanhang (KASAM) utveckla kunskap om hur en organisations hälsofrämjande insatser stämmer överens med hur personalen uppfattar det hälsofrämjande arbetet. En eventuell skillnad mellan organisationens insatser och personalens uppfattning är viktig att uppmärksamma, då de insatser som görs från organisationens sida är tänkt att främja medarbetarnas deltagande i det hälsofrämjande arbetet och utifrån de förutsättningar som finns i organisationen. Jag utgår från Antonovskys KASAM och använder mig av begrepp som KASAM, hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet, stressorer, salutogenes, patogenes och hälsofrämjande ledarskap.  Empirin består av intervjuer med anställda i organisation X. Resultatet har delats in i två delar, en del som handlar om personalavdelningens uppfattning om det hälsofrämjande arbetet i organisation X och en del om de anställdas uppfattning om organisationens hälsofrämjande arbete.  Själva analysen som genomförs är indelad i olika rubriker. Den slutsats som dras i studien är bl. a att ett hälsofrämjande arbete i organisation X inte bara består av hälsofrämjande aktiviteter i form utav fysiska aktiviteter utan att det handlar även om socialt stöd i form av gemenskap, delaktighet och lärande samt att även om organisationen jobbar med att erbjuda olika hälsofrämjande aktiviteter tycks detta inte räcka. Ytterligare en slutsats som kan dras är hur organisationens insatser stämmer överens med hur personalen uppfattar det hälsofrämjande arbetet.

Sjukhus är en betydande arena för folkhälsan då de har individers hälsa som huvuduppgift. Det hälsofrämjande sjukhuskonceptet innebär en strävan efter mer hälso- och helhetsorienterade sjukhus med tydlighet i hälsoresurser för det lokalområde som ska tillgodoses. Syftet med denna studie är att undersöka linjechefer uppfattningar av det hälsofrämjande arbetet som bedrivs vid ett hälsofrämjande sjukhus. En kvalitativ metod valdes där fem första linjens chefer intervjuades. En intervjuguide arbetades fram med semistrukturerade frågeställningar och materialet från intervjuerna analyserades sedan med hjälp av en manifest innehållsanalys. Resultatet visar att första linjens chefer ansåg att det fanns en tydlig organisation och struktur för det hälsofrämjande arbetet och att stödfunktioner existerar. Dock uppfattade linjecheferna att beslutsfattande på högre nivå inte kom ända ned till verksamheterna på sjukhuset och att det finns svårigheter i att föra ut information i hela organisationen. En viss avsaknad av stöd från ledningsgrupp och en problematik hos läkargrupp förekom vad gäller följsamheten i det hälsofrämjande arbetet. Utvecklingsmöjligheter som framkom var en mer vägledande kommunikation, bättre resursfördelning och andra tänkbara sätt att främja hälsa. / Hospitals is an significant arena for the public health, since they have individuals’ health as the main focus. The concept of health-promoting hospitals involves a quest of more health and holistic oriented hospitals with a clear understanding of the health resources that are to be met for their local area. The purpose of this study is to investigate line managers perception of health-promoting work conducted at a health-promoting hospital. A qualitative approach was chosen where five first line managers in the health sector were interviewed. An interview guide was formed with semi-structured questions and the interviews were then analyzed using a manifest content analysis. The results show that first line managers felt that there was a clear organization and structure for the health-promoting work concept and support functions existed. However, the line managers perceived that decision-making at a higher level did not reach the whole way down to the operations in the hospital and there are difficulties in bringing out information throughout the organization. A certain lack of support from management and a problem with the physicians group occurred regarding the compliance in the health-promoting work. Development opportunities that emerged was a more guiding communication, better allocation of resources and other possible ways to promote health.