<p>Denna studie syftar till att utvärdera implementeringen av Idefics interventionen genom att undersöka nyckelpersonernas åsikter om interventionens utformning, eventuella förslag på förbättringar samt deras åsikter om interventionens tillämpning. Idefics är ett EU-projekt som startades 2006 och ska pågå fram till 2011. Syftet med projektet har varit att få kunskap om vilka faktorer som bidrar till övervikt och fetma hos 2-10 år gamla barn, men också att utveckla och implementera hälsofrämjande och förebyggande insatser i skola och i samhälle. Hälsoläget bland barn kartlades både före och efter 1½ års intervention. En slutlig sammanställning av Idefics projektet kommer att göras, vilket denna studie inte kunnat ta del av. För att analysera resultatet av implementeringen användes en kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer på sju personer som har arbetat med Idefics. Studiens huvudresultat var att resultatet av interventionen inte blev som de hade tänkt sig, då brist på pengar, tidsbrist och för många utvärderingar var negativa faktorer. Deltagarna var överens om att interventionen kan tillämpas i andra sammanhang. Slutsatsen är att interventionen behöver planeras bättre och att mera fokus behöver läggas på att informera föräldrar och deltagare för att få dem engagerade och intresserade.</p>

<p>Studien var en undersökning riktad till hälsopedagoger verksamma inom en företagshälsovård i</p><p>Sverige, med syftet att beskriva deras hälsofrämjande arbete. Genom ett tillfällighetsurval</p><p>kontaktades åtta hälsopedagoger via mail med en förfrågan om de kunde tänka sig att delta i</p><p>studien. Studien var av kvalitativ form där respondenterna fick svara på muntligt ställda frågor</p><p>under enskilda intervjuer. Fem av intervjuerna genomfördes under personliga möten och tre av</p><p>dem genomfördes via telefon. Resultatet visade att respondenterna arbetade på individ-, gruppoch</p><p>organisationsnivå. Deras arbetsuppgifter var mycket varierande och bestod av</p><p>hälsoprofilbedömningar, hälsokartläggningar, viktminskningsgrupper, rökavvänjningskurser,</p><p>främjande av arbetsmiljö, föreläsningar, utbildningar och strategiskt arbete med mera. Arbetet</p><p>upplevdes av dem själva bidra till förändrade vanor hos deras företagskunder och kunde därmed</p><p>ses bida till en förbättrad folkhälsa. Flera av dem nämnde att det hälsopedagoger specifikt kunde</p><p>tillföra företagshälsovården var ett unikt främjande perspektiv med fokus på det friska.</p><p>Majoriteten av dem var även säkra på att hälsosamma medarbetare bidrog till en mer effektiv och</p><p>lönsam arbetskraft, och att de arbetsgivare som investerade i företagshälsovård hade mycket att</p><p>vinna i längden.</p> / <p>The study was a survey among health educators working with an occupational health in Sweden,</p><p>with the aim to describe their health promotion work. Through a sample of convenience eight</p><p>health educators was contacted by e-mail with an inquiry if they were willing to participate in the</p><p>study. The study was based on a qualitative form where the respondents answered verbal questions</p><p>during private interviews. Five of the interviews took place during personal meetings and</p><p>three of them took place during the telephone. The results showed that the respondents worked</p><p>on individual, group and organisations levels</p><p>profile assessments, health surveys, weight loss groups, smoking cessation courses, promotion of</p><p>health and safety, lectures, training and strategic work among other things. The work was perceived</p><p>by them to contribute to healthier habits among their organizational patients, and could</p><p>therefore be seen wait to improved public health. Several of the respondents mentioned that the</p><p>focus on positive parts was something that the health-educators specifically contributed to the</p><p>work of the companies health services. The majority of them were also confident that healthier</p><p>employees contribute to a more efficient and profitable labor, and that the employer who invested</p><p>in occupational health had much to gain in the long run.</p><p>. Their work was very varied and consisted of health</p>

<p>Friskvårdstimmar, i form av fysisk aktivitet under betald arbetstid, är ett alltmer vanligt sätt för arbetsgivare att försöka påverka sina anställdas hälsa. Vad som visar sig på många arbetsplatser är dock det låga utnyttjandet av friskvårdstimmarna. Många undersöker hur man på bästa sätt motiverar människor till nya livsstilsvanor, men vems är egentligen ansvaret att friskvårdstimmarna utnyttjas? Syftet med den här studien var att undersöka hur några anställda på Livgardet – ett regemente inom det svenska försvaret, som erbjuder sina anställda tre timmar friskvård varje vecka – uppfattar friskvårdstimmarna och ansvar för fysisk aktivitet och hälsa. Fem kvalitativa intervjuer genomfördes och analyserades, med inspiration av den fenomenografiska ansatsen, för att få fram de anställdas uppfattningar. Friskvårdstimmarna uppfattades av deltagarna som en förmån men även som en rättighet. De ansågs även vara positivt för såväl arbetsgivare som arbetstagare. Ansvar för fysisk aktivitet låg både på individen och på arbetsgivaren. Deltagarna kände ett ansvar för sin egen skull, och individens handlingar kunde kopplas till det moraliska ansvaret. Arbetsgivaren å andra sidan hade en stor möjlighet att påverka och motivera sina anställda, och tilldelades därför ett stort ansvar. Även ansvaret för hälsan låg på såväl, individen, arbetsgivaren och samhället. Individen hade ansvar för vissa riskbeteenden, men även sina tankar, medan arbetsgivaren hade ansvaret för arbetsmiljön, som enligt deltagarna ansågs påverka hälsan. Samhället hade tillsist det slutliga ansvaret, för de faktorer som påverkar hälsa, som individen själv inte kan påverka.</p>

<p><strong><p>ABSTRACT</p><p>Bogren, E & Dahl, C. 2010.</p><em>Åtta personalchefers syn på friskvård. C-uppsats i Folkhälsovetenskap 15 hp, Akademin för hälsa och arbetsliv. Högskolan Gävle. <strong><p>Purpose</p>: The purpose of the study was to investigate staffmanagers opinions about keep- fit activities. To fulfill the purpose of the study following issues been used: What is keep- fit activities, Is staffmanagers opinions that keep- fit activities has effect? Is the staffmanager of the opinion that he/she can influence staffmembers to a better health? <strong><p>Method:</p>Qualitative interviews has been complished with staffmanagers. The staffmanagers were active in two different districts. Keep- fit activities was the starting point for all interviews. <strong><p>Result:</p>The result of the study showed that the informants have a major positive attitude to keep- fit activities. Keep- fit activities can be looked at in many different perspectives where working with keep- fit activities contains many different investments. Most part of the informants considerd that it was difficult to reach staffmembers who should need it the most and the staffmanagers role is important in staffmembers health. Most part of the informants could see connections between smaller notifications of illness and keep- fit activities. The informants think that the workingplace can be influenced by a person employed working with healthquestions. In spite of that neither there seemed to be interests or needs to employ somebody. <strong><p>Conclusion:</p>The staffmanagers opinion to keep- fit activities is mostly positive, staffmanagers role is important, use keep- fit activities generates alertness and health. The result presents that keep- fit activities is of importance for staffmembers health but in how great extent the informants have different meanings about. <strong><p>Keywords:</p>Health care, Health promotion, Staffmanager and Health </strong></strong></strong></strong></strong></em></strong></p>

<p>Nätverk är idag lite av ett modeord. Som utvecklingsmetod kan det stödja chefer i sitt uppdrag då det kan kännas ensamt ’uppe på toppen’. Nätverket kan vara ett tillfälle för att bolla idéer med människor i liknande situationer. Syftet med uppsatsen är att ta reda på om cheferna i projektet Ta Steget anser att de kan utvecklas och finna stöd samt vad som behövs för att nätverket ska fungera. Frågeställningarna lyder: Vad får ledaren ut av att delta i nätverk?, Hur kan deltagande i nätverk hjälpa ledaren att utveckla ett mer hälsofrämjande ledarskap?, Vad behövs för att ett nätverk ska fungera och fortleva? Det empiriska resultatet består av data som samlats in genom enkätutskick till samtliga deltagare i projektet. Resultatet ifrån enkäterna har strukturerats utifrån frågeställningarna och även analyserats i liknande struktur.</p><p>Det vi kommer fram till är bl.a. att individerna känner att nätverket fungerat som ett stöd, då de kunnat diskutera och reflektera med människor i liknande situationer. Nätverksdeltagarna anser att nätverk är ett bra sätt att utvecklas på, då de fått mycket nya tips och idéer vilket bidragit till nya perspektiv. För nätverkets funktion och fortlevnad är det viktigt att det prioriteras samt att deltagarna är engagerade.</p>

<p>Skolan innefattar inte bara lärande utan handlar även om elevers hälsa och välmående. För att eleverna ska kunna tillgodogöra sig undervisningen i skolan krävs en god psykisk hälsa. Enligt de rapporter och den litteratur vi tagit del av har elevers psykiska ohälsa ökat de senaste åren. Stämmer nu detta, att allt fler barn och ungdomar i skolan mår psykiskt dåligt, är det av en enorm vikt att skolan tar sitt ansvar att uppmärksamma och försöka förebygga psykisk ohälsa hos eleverna. Detta är ett ämne som ständigt är aktuellt eftersom det alltid kommer att finnas elever som mår dåligt, dvs. det kommer alltid att finnas behov för ett psykiskt hälsofrämjande arbete.</p><p>Syftet med uppsatsen är att belysa vilka innebörder ett psykiskt hälsofrämjande arbete i skolan har för eleverna. För att kunna uppnå vårt syfte inledde vi vårt arbete med en omfattande litteraturgenomgång, detta för att skaffa oss kunskap inom ämnet. Det finns en rad olika hälsofrämjande faktorer skolan kan arbeta med för att främja elevernas psykiska hälsa. De aspekterna av god psykisk hälsa vi fokuserar på i denna uppsats är en känsla av välmående/välbefinnande, ett gott självförtroende, att känna sig trygg och trivas med sig själv och tillvaron.</p><p>För att få svar på våra frågeställningar kom vi fram till att en kvantitativ studie är det mest fördelaktiga för vår studie då vi kan se resultatet i form av siffror och diagram. Vi tror även att eleverna är mer öppna i en anonym enkät än under en intervju. Vi valde att jämföra gymnasieelever från två olika skolor, varav den ena är studieförberedande (skola 1) och den andra är yrkesinriktad (skola 2), för att se om elevernas uppfattningar skiljer sig åt vad gäller psykiskt hälsofrämjande arbete i skolan. Data sammanställdes sedan och presenteras som resultat och bilagor till uppsatsen.</p><p>Resultatet visade att de faktorer som enligt oss ingår i främjandet av den psykiska hälsan är mer framträdande i skola 2 vilket tyder på att skola 2 kommit längre med sitt psykiskt hälsofrämjande arbete. Vår undersökning visar överlag inte samma problematik som vi tagit upp i bakgrunden. Vår studie ger ett mer positivt intryck av elevers psykiska hälsa. Slutsatsen vi kan dra av vår studie är att skolan som social miljö är främjande för den psykiska hälsan ur vissa aspekter. Även om skola 2 är mer psykiskt hälsofrämjande utesluter det inte att båda skolorna bör arbeta mer med psykiskt hälsofrämjande arbete. Vi anser att det alltid finns psykiskt hälsofrämjande faktorer att utveckla och arbeta mer med eftersom det optimala målet, enligt oss, är att skolan bör främja varje faktor till 100 %. Detta inser vi är näst intill omöjligt men man ska alltid sträva efter att uppnå ett så gott resultat som möjligt.</p>

<p>ABSTRACT</p><p>Wångdahl, J. (2006). Hälsofrämjande budskap i en livsmedelsbutik- kunders uppfattningar. C-uppsats i Folkhälsovetenskap. Örebro, Hälsovetenskapliga institutionen.</p><p>Obesity and being overweight are on the increase in Sweden which makes work in the area of health promotion very important. Many people are confused by the numerous and varied health messages presented in society as a whole which makes the design and promotion of efficient and effective health messages extremely important. One such example is messages presented in supermarkets.</p><p>The purpose in this study is to examine customers perceptions and understanding of health promoting messages and the methods used, as they are spread in a supermarket. Individual interviews as well as focus group interviews in a qualitative approach are used to examine as many perceptions as possible. In total, 64 customers participated in the survey.</p><p>The results from the surveys showed that some participants understood the health messages and the methods as they are spread. Others clearly did not. It also showed that some health messages and methods used to disseminate them were understood more often than others. The participants perceived the health messages and the methods used to disseminate them as something positive to a great extent. Most participants felt that health messages were needed in that they raise awareness and draw attention to healthy products especially when new lines are available. The health messages were also seen as a help and something which improved the atmosphere of a shop, in some cases also influencing them to buy healthier provisions. The designs were felt to be good, with the right quantity and presenting a message which was voluntary. When it came to trustworthiness, many participants thought it was important to be a little bit critical as it is new advice and findings every day.</p><p>Keywords: Health promoting messages, supermarket, customers perceptions.</p>

<p>Det finns en rad Functional Food produkter på marknaden och vi har valt att fokusera på probiotiska livsmedel. Syftet med arbetet var att kartlägga hur probiotiska produkter används i vården, av äldre, på vårdboenden i Malmö.</p><p>Förundersökningen visade att 25 av 30 vårdboenden använde probiotika, men förståelsen för vad som menades med probiotika påverkade svaren. Vi valde att djupintervjua personal på sex kommunala vårdboenden och av resultatet framgår det att olika faktorer påverkar användningen av probiotika inom vården.</p><p>I undersökningen kom det tydligt fram att det främsta användningsområdet för probiotiska livsmedel var att motverka mag- och tarmbesvär. Anledningen till användandet berodde dock på flera faktorer. Det tydligaste sambandet som framkom var mellan användning och informationskällor, dvs. experter inom området. Dessa var läkare och dietister som förmedlade trovärdig information om produkternas funktioner. Även produktens konsistens, smak, näringsinnehåll och pris kan begränsa eller gynna användningen. Av resultatet framkom även att probiotika skapar en trygghet genom att det säljs som ett livsmedel och inte som piller. Beaktansvärt är att inget av boendena valde probiotiska produkter efter de effekter som kan påvisas på förpackningen (som Skånemejeriers Proviva). De utgick ifrån att produkterna bar med sig samma positiva egenskaper gentemot mag- och tarmbesvär.</p>

<p>SYFTET: Syftet med denna uppsats är att undersöka högstadieelevers föreställningar om hälsa i skolan. Vi kommer att besvara följande frågeformuleringar:</p><p>Hur upplever elever sin skolmiljö ur ett hälsoperspektiv?</p><p>Vad är det som gör att eleverna mår bra i skolan/Vad upplever eleverna själva som viktiga hälsobestämmande faktorer?</p><p>Hur ser nuläget ut och hur skulle ett önskat läge kunna se ut?</p><p>METOD: I denna undersökning har vi använt oss utav kvalitativ intervjumetod med en fenomenologisk ansats. Vi har besvarat vårt syfte med hjälp av den fenomenologiska ansatsen som har åskådliggjort elevernas egna föreställningar kring hälsofenomen i skolmiljön. Tjugotvå högstadieelever intervjuades i fyra olika fokusgrupper. I tre utav fokusgrupperna befann sig eleverna i den direkta skolvardagen och i en fokusgrupp befann sig eleverna på en fritidsgård.</p><p>MATERIAL: Det är intervjuerna med eleverna som är vårt huvudsakliga material och som ligger till grund för undersökningen.</p><p>RESULTAT: Elevernas föreställningar om hälsa innefattar både den psykosociala – och den fysiska miljön. Det eleverna lyfter upp som en viktig aspekt till att de mår bra i skolan handlar om goda relationer. Vi kan konstatera att eleverna är medvetna om faktorer som påverkar deras hälsa positivt och att ett önskat läge kunde uppnås genom deras delaktighet.</p>

No description available.