Syfte: Studiens syfte var att undersöka vad vårdpersonal vid ett sjukhus i Mellansverige uppfattar som en hälsofrämjande utemiljö som komplement i vård och/eller behandling, samt undersöka om personalen anser att utemiljön kan bidra till en god arbetsmiljö. Metod: En deskriptiv tvärsnittsstudie användes som design. Data samlades med en enkätundersökning. Totalt deltog 31 vårdpersonal på en palliativ vårdavdelning samt en ätstörningsenhet. Resultat: Studien visade att 24 vårdpersonal av 31 (77 %) var positiva till att använda utemiljön som komplement i vårdarbete. Studien visade även att 24 vårdpersonal av 30 (80 %) kan tänka sig använda utemiljön som komplement till sin arbetsmiljö. I första hand ansåg de att tillgången till frisk luft var det mest betydelsefulla komplementet till en hälsofrämjande utemiljö i både patientarbete och deras egen arbetsmiljö. Efter frisk luft betonade personalen värdet av vila, bara vara, komma ifrån och återhämtning som de främsta behoven för patientgruppen. Flertalet av vårdpersonalen anser att det finns svårigheter att använda utemiljön i både patientarbete och i egen arbetsmiljö. Anledningen ansågs framför allt vara begränsningar i tillgänglighet och tidsbrist. Slutsats: En god utemiljö intill sjukhuset ses som hälsofrämjande både vid vård av patienter och för personalens arbetsmiljö.

Syftet med denna studie är att beskriva planering och implementering av ett utvecklingsarbete för ett hållbart arbetsliv i tre kommunala verksamheter i Västra Götalands län. Därutöver ska deltagarnas upplevelse av implementeringen utvärderas och det lärande som skett i samband med utbildningen. Till detta har vi tagit fram ett verktyg för att underlätta och möjliggöra arbetet med dialog och delaktighet i verksamheterna. För att implementera verktyget har vi genomfört en utbildning under två halvdagar per verksamhet med syfte att lyfta dialogen och delaktigheten och öka deltagarnas förståelse kring dessa begrepp. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ ansats som utgångspunkt för utförandet av vår studie och den forskningsmetod vi använt oss av är aktionsforskning. För att kunna analysera våra data och få fram ett resultat har vi kompletterat med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att deltagarna är positivt inställda till utvecklingsarbetet, men att en viss förändringströtthet och skeptisism till förändring finns. För att utvecklingsarbetet ska kunna integreras i verksamheterna och fortleva anser deltagarna att vissa förutsättningar krävs, såsom tid, ett tydligt och engagerat ledarskap och trygghet i arbetsgruppen. Trots förändringströttheten och den korta tid som gått mellan sista utbildningstillfället och tillfället för utvärdering visar resultatet att ett visst lärande och vissa förändringar skett i verksamheterna.

Introduktion: Idag rapporterar unga vuxna och ungdomar allt mer stressrelaterad ohälsa. Långa perioder med stress kan orsaka bland annat nedsatt prestationsförmåga, kronisk trötthet, olust, nedstämdhet, minnesstörningar, sömnproblem, domningar och diffusa muskelsmärtor. Ungdomar anser att kunskap om stress och stresshantering i skolan är viktigt för att stå emot stress. I en studie av Svensk Idrottsforskning framgick det att 77 % av flickorna och 63 % av pojkarna ansåg att skolan är den främsta orsaken till stressen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur skolor arbetade/arbetar preventivt för att reducera stress bland skolungdomar. Metod: För att få syftet besvarat så genomfördes en kvalitativ metod. En frågeguide konstruerades och därefter genomfördes intervjuer med fem kvinnliga skolsköterskor på högstadieskolor i en kommun i södra Sverige. Intervjuerna transkriberades ordagrant och sammanställdes genom en temaanalys. Resultatet presenterades i fyra teman. Resultat: Resultatet presenterades i följande teman: tillgänglighet till skolpersonal, samtal kring hälsan, skolans stödjande omgivning samt sociala och emotionella aktiviteter i skolan. Det framkom att skolsköterskorna var tillgängliga för eleverna genom att de hade ”dörren öppen”, följde med på aktiviteter och var ute i verksamheten. De hade även hälso- och motiverande samtal med eleverna. Skolsköterskan arbetade också med massage för att reducera elevernas stress. På skolorna arbetade lärare och elever för att skapa en stressdämpande skolmiljö. Det förekom även olika aktiviteter på skolorna i form av SET, värdegrundsarbete, etik och moral samt fritt val. Implikation: Med hjälp av studien kan skolor ta del av varandras arbete när det gäller hur de arbetar preventivt för att reducera stress bland skolungdomar. Fortsatt forskning skulle kunna inkludera elevers åsikter om hur skolor ska arbeta preventivt mot stress.

Bakgrund: Småföretagares arbetsmiljö- och hälsoarbete visar på vissa svagheter. En stor del av Sveriges befolkning arbetar i mindre företag där arbetsmiljön i hög grad påverkas av företagarens personliga kunskaper, läggning och intresse inom området. Syfte: Syftet med undersökningen var att genomföra en kvantitativ enkätundersökning för att undersöka småföretagares attityder till arbetsmiljö, hälso- och rehabiliteringsarbete. Metod: Undersökningen baserades på en kvantitativ strategi och tvärsnittsdesign.  Med hjälp av slumpmässigt stratifierat urval har vi valt ut deltagare inom branscherna bygg och detaljhandel. Totalt 28 företagare deltog i enkätundersökningen. Ett följebrev med inbjudan att delta i vår studie samt upplysning om att vi vid senare tillfälle önskade kontakta dem via telefon skickades till alla enskilda företagare i den utvalda undersökningsgruppen. Därefter kontaktades alla som inte avböjt att delta i studien. Resultat: Med en god svarsprocent på 78 % kunde vi se att småföretagaren visar en överlag positiv och välvillig inställning till arbetsmiljö, hälsa och rehabiliteringsarbete samtidigt som denne upplever begränsningar inom området. Brister uppkommer framförallt i fråga om tid, ekonomi och kunskap och det är därför viktigt att arbeta fram lösningar som skapar bättre förutsättningar för småföretagare att bedriva en fungerande arbetsmiljö, hälso- och rehabiliteringsverksamhet. Vi fann även könsskillnader i förekomst av arbetsanpassnings-och rehabiliteringsverksamhet på företagen samt skillnader i attityd till företagets behov av hälsoförebyggande arbete.

Sammanfattning/abstract   Syftet med denna observationsstudie är att beskriva hur några elevhälsoteam arbetar i praktiken. Två övergripande frågeställningar konstruerades: Vilka arbetssätt har de observerade elevhälsoteamen när det gäller; hur en elev lyfts och vilka professioner deltar samt vilka som tilldelas ansvar för beslutade åtgärder. Vi undersökte också vad professioner samtalar om under elevhälsans möten. Metoden vi använde oss av för att undersöka frågeställningarna var observationer av fem olika elevhälsoteam i årskurs 4-9. Det etnografiska angreppssättet som vi använt oss av i studien valdes eftersom vi vill beskriva och undersöka vad som samtalas och beslutas om så nära den vardagliga praktiken som möjligt. Vår nyfikenhet för elevhälsan väcktes genom att skollagen (SFS 2010:800) fick tydligare bestämmelser för elevhälsans arbete och krav på specialpedagogisk kompetens. När vi började fördjupa oss i elevhälsans arbete så upptäckte vi att det i tidigare forskning inte fanns någon beskrivning av vad samtalen inom elevhälsan handlar om. Vi skapade utifrån de transkriberade observationerna fyra kategorier. Kategorierna var familjesamverkan, diagnoser, ”trouble talk” samt okunskapsrapportering. Det finns en okunskap om styrdokumenten gällande elevhälsan vilket leder till en oklarhet om vad som är syftet med elevhälsans möten och det som tidigare kallades klasskonferens finns kvar under benämningen elevhälsa. Det som tidigare beskrivits som viktigt att förändra i Från dubbla spår till elevhälsa (SOU 2000:19) lever i hög grad kvar på skolorna i vår studie exempelvis tid för familjesamverkan, tid att diskutera nya förhållningssätt och behov av handledning. Slutsatser vi dragit av denna studie är att våra observerade möten skiljer sig när det gäller arbetssätt; hur elever prioriteras, vilka professioner som deltar och vilka som tilldelas elevärenden.  Våra resultat visar att skolan efterfrågar familjesamverkan på skolans villkor, vi ser också en samtalskultur där det ibland gäller att framställa sina elever eller elevgrupp negativt, möjligen beroende på en förhoppning av att få stöd utifrån av andra professioner. Beskrivningarna av en elev skapar under några av mötena en samhörighet pedagoger emellan. Vår förhoppning är att denna studie skall uppmärksamma den otydlighet som råder inom elevhälsans möten och att även de vuxna ges förutsättningar att lyckas i elevhälsoarbetet. De nya styrdokumenten måste få genomslagskraft i praktiken och alla behöver inse värdet av att arbeta hälsofrämjande och kunskapsutvecklande på organisations-, grupp- och individnivå.   Nyckelord: ”elevhälsa”, ”elevvård”, ”hälsofrämjande”, ”Skollagen 2010:800”, ”elevhälsans professioner”.

Dagens samhälle består allt mer av att kunna balansera livet mellan arbete och fritid. Studien undersöker hur ledare inom Falköpings kommun bedriver hälsofrämjande ledarskap i kombination med föräldraskap. Falköpings kommun har en personalstrategi som innehåller en vision om att kommunen ska vara en attraktiv arbetsplats och har cirka 3000 stycken medarbetare. Uppdraget vi fick av personalenhetschefen på Falköpings kommun, var att undersöka hur ledarna kombinerar sitt hälsofrämjande ledarskap på arbetsplatsen med föräldraskap på fritiden, med en bra balans dem emellan. Syftet med vår undersökning är att fokusera på de uppfattningar och erfarenheter ledarna har rörande förhållningssätt och arbetssätt i frågor om hälsofrämjande arbete och hur man samtidigt får ihop sitt livspussel. Det är ett aktuellt ämne och det finns inte så mycket studier gjorda med kombinationen hälsofrämjande ledarskap och föräldraskap. Kommunen vill vara en attraktiv arbetsgivare och utifrån detta arbete gör vi en utvärdering som är kopplad till personalstrategins fem fokusområden; arbetsmiljö och hälsa, jämställdhet och mångfald, kompetensförsörjning, ledarskap och medarbetarskap samt lön och villkor. Indelningen av områdena är för att underlätta styrningen både mot långsiktiga mål och dagliga aktiviteter. Uppsatsen tar inspiration från teorier kring KASAM och situationsanpassat ledarskap. Studien bygger på att en fallstudie görs, med öppna intervjufrågor, där respondenternas personliga bild och upplevelse av det hälsofrämjande ledarskapet i kombination med föräldraskap kommer fram. Resultatet av studien sammanfattas med ett ord, socialt nätverk. Har inte ledaren i kommunen det, så blir det svårt för den att driva ett hälsofrämjande ledarskap.

Mot bakgrund av den allt mer ökande ohälsan i arbetslivet var syftet med uppsatsen att undersöka begreppet livsstilskompetens så som det definieras av Prevent. Företagshälsovården var det forum jag vände mig till för att inhämta empiriskt material. Forskningsparadigmet var hermeneutiskt och metoden sam valdes var den kvalitativa intervjun. I resultatet av undersökningen framkom att olika människor kan ha olika attityd till egenansvar för hälsan samt att utvecklandet av livsstilskompetens kräver en inlärningsprocess. Olika strukturella faktorer så som socioekonomisk klasstillhörighet, yrkesstatus, ekonomi och kön kan hjälpa, eller hindra, den utvecklingen. Organisationen kan medverka till att medarbetaren utvecklar livsstilskompetens genom att genomföra olika hälsosatsningar. Chefens engagemang och föregående exempel - liksom ledningens initiativ och delaktighet - är avgörande för hur hälsosatsningen lyckas. I diskussionen togs upp att hälsosatsningar kan uppfattas, och emottas, olika av olika individer inom organisationen. Etiska och moraliska överväganden bör göras då processen medför att olika berörda individer kan känna sig utpekade. Vidare behandlades att anställda kna uppfatta att hälsosatsningen görs i vinstbringande syfte och därför känna sig manipulerade. Arbetsgivarens rätt att lägga sig i individens hälsa ifrågasattes.

Distriktssköterskan har en viktig funktion i motivationsarbete i samband med patientens livsstilsförändringar. Ohälsa medför risk att utveckla långvariga sjukdomar och olika komplikationer. Levnadsförhållanden och levnadsvanor har stor betydelse för människans hälsa. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att motivera patienter till hälsofrämjande livsstilsförändringar. Studien är baserad på en kvalitativ metod med en induktiv ansats. Genom intervjuer samlades data in från sex distriktssköterskor och analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet baseras på två kategorier: Kvalitén på det professionella stödet och Evidens och erfarenhet betydelsefulla för förändringsarbetet. Dessa kategorier bildade temat, Distriktssköterskors lyhördhet och kunskap är ledstjärnor för att motivera patienter till en hälsosammare livsstil. Resultatet av vår studie visar att det är viktigt att lyssna och bekräfta patienten för att stödja dem emotionellt. Vid livsstilsförändringar måste förklaring och information ges. Det behövs verktyg i förändringsarbetet och för att arbeta evidensbaserat måste distriktssköterskor ha ett reflekterande förhållningssätt. Att förändra sin livsstil innebär att patienten inser vikten av att göra en livsstilsförändring och att de är beredda att ta förlusterna för de ser att vinsterna är så stora. / The Health Care Nurse plays an important role in motivating patients to implement lifestyle changes. Unhealthiness causes risks of developing long-lasting diseases and other complications. Living conditions and living habits are of great significance in terms of human health.  Lifestyle changes, in contrast to drugs, often have an impact on both risk markers and states of diseases. The purpose of this study was to describe district nurses’ experiences when motivating patients to take part in health-promoting lifestyle changes. The study is based on a qualitative method with an inductive approach. Through interviews, data was collected from six health care nurses and analyzed using a qualitative content analysis. The results are based on two categories, quality of the professional support together with evidence and experiences important to the changing process. These categories formed the theme: Health Care Nurses´, sensitivity and knowledge are the guiding principles in terms of motivating patients to pursue a healthier lifestyle. The results of our study show that it is important to listen and to acknowledge the patient to be able to support them emotionally.  Undergoing lifestyle changes require explanation and information. The changing process requires tools, the informants must have a reflective attitude to be able to work based on evidence. The patient needs to realize the importance of making a lifestyle change and also be prepared to take the losses. When doing so the patients will learn that they gain more than they lose.

Sammanfattning Det här arbetet bygger på en inventering av Stadsträdgården/Boulognerskogen i Gävle, sett ur folkhälsosynpunkt, där syftet har varit att hitta och identifiera de åtta strukturella kvaliteter; egenskaper i uppbyggnaden, som behövs i en hälsofrämjande park. Utifrån ett formulär från Statens Folkhälsoinstitut har frågor angående grönområdets allmänna karaktärer (naturtyp, upplevelsekvaliteter) och särskilda karaktärer (tillgänglighet, trygghet, anpassningar) besvarats, utvärderats och sammanställts för att kunna svara på om parkens innehåll uppfyller de kriterier som förväntas av ett hälsofrämjande grönområde . I inventeringen har hänsyn tagits till följande målgrupper barn/ungdom, äldre, personer med funktionsnedsättning, övriga samhällsgrupper. För att kunna förstå stadsparkernas utvecklingsfaser i Sverige har en litteraturstudie gjorts om stadsparkers historia. En litteraturstudie har även gjorts inom ämnet miljöpsykologi och hälsa för att få en förståelse kring hur naturen påverkar och uppfattas av människor ur folkhälsosynpunkt. Stadsträdgården och Boulognerskogen har varit en plats för rekreation för Gävleborna sedan långt tillbaka och är det än idag. Parkens utseende och närområdet har förändrats en del under åren och det har fört med sig att även parkens hälsofrämjande kvaliteter förändrats. Resultatet visar att flertalet av dessa kvaliteter finns i Stadsträdgården/Boulognerskogen, men att det finns brister som gör att den inte kan benämnas som en hälsofrämjande park enligt de kriterier som nämnts ovan. En av orsakerna är trafikbuller.

<p>Distriktssköterskan har en viktig funktion i motivationsarbete i samband med patientens livsstilsförändringar. Ohälsa medför risk att utveckla långvariga sjukdomar och olika komplikationer. Levnadsförhållanden och levnadsvanor har stor betydelse för människans hälsa. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att motivera patienter till hälsofrämjande livsstilsförändringar. Studien är baserad på en kvalitativ metod med en induktiv ansats. Genom intervjuer samlades data in från sex distriktssköterskor och analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet baseras på två kategorier: Kvalitén på det professionella stödet och Evidens och erfarenhet betydelsefulla för förändringsarbetet. Dessa kategorier bildade temat, Distriktssköterskors lyhördhet och kunskap är ledstjärnor för att motivera patienter till en hälsosammare livsstil. Resultatet av vår studie visar att det är viktigt att lyssna och bekräfta patienten för att stödja dem emotionellt. Vid livsstilsförändringar måste förklaring och information ges. Det behövs verktyg i förändringsarbetet och för att arbeta evidensbaserat måste distriktssköterskor ha ett reflekterande förhållningssätt. Att förändra sin livsstil innebär att patienten inser vikten av att göra en livsstilsförändring och att de är beredda att ta förlusterna för de ser att vinsterna är så stora.</p> / <p>The Health Care Nurse plays an important role in motivating patients to implement lifestyle changes. Unhealthiness causes risks of developing long-lasting diseases and other complications. Living conditions and living habits are of great significance in terms of human health.  Lifestyle changes, in contrast to drugs, often have an impact on both risk markers and states of diseases. The purpose of this study was to describe district nurses’ experiences when motivating patients to take part in health-promoting lifestyle changes. The study is based on a qualitative method with an inductive approach. Through interviews, data was collected from six health care nurses and analyzed using a qualitative content analysis. The results are based on two categories, quality of the professional support together with evidence and experiences important to the changing process. These categories formed the theme: Health Care Nurses´, sensitivity and knowledge are the guiding principles in terms of motivating patients to pursue a healthier lifestyle. The results of our study show that it is important to listen and to acknowledge the patient to be able to support them emotionally.  Undergoing lifestyle changes require explanation and information. The changing process requires tools, the informants must have a reflective attitude to be able to work based on evidence. The patient needs to realize the importance of making a lifestyle change and also be prepared to take the losses. When doing so the patients will learn that they gain more than they lose.</p>