Sjukhus är en betydande arena för folkhälsan då de har individers hälsa som huvuduppgift. Det hälsofrämjande sjukhuskonceptet innebär en strävan efter mer hälso- och helhetsorienterade sjukhus med tydlighet i hälsoresurser för det lokalområde som ska tillgodoses. Syftet med denna studie är att undersöka linjechefer uppfattningar av det hälsofrämjande arbetet som bedrivs vid ett hälsofrämjande sjukhus. En kvalitativ metod valdes där fem första linjens chefer intervjuades. En intervjuguide arbetades fram med semistrukturerade frågeställningar och materialet från intervjuerna analyserades sedan med hjälp av en manifest innehållsanalys. Resultatet visar att första linjens chefer ansåg att det fanns en tydlig organisation och struktur för det hälsofrämjande arbetet och att stödfunktioner existerar. Dock uppfattade linjecheferna att beslutsfattande på högre nivå inte kom ända ned till verksamheterna på sjukhuset och att det finns svårigheter i att föra ut information i hela organisationen. En viss avsaknad av stöd från ledningsgrupp och en problematik hos läkargrupp förekom vad gäller följsamheten i det hälsofrämjande arbetet. Utvecklingsmöjligheter som framkom var en mer vägledande kommunikation, bättre resursfördelning och andra tänkbara sätt att främja hälsa. / Hospitals is an significant arena for the public health, since they have individuals’ health as the main focus. The concept of health-promoting hospitals involves a quest of more health and holistic oriented hospitals with a clear understanding of the health resources that are to be met for their local area. The purpose of this study is to investigate line managers perception of health-promoting work conducted at a health-promoting hospital. A qualitative approach was chosen where five first line managers in the health sector were interviewed. An interview guide was formed with semi-structured questions and the interviews were then analyzed using a manifest content analysis. The results show that first line managers felt that there was a clear organization and structure for the health-promoting work concept and support functions existed. However, the line managers perceived that decision-making at a higher level did not reach the whole way down to the operations in the hospital and there are difficulties in bringing out information throughout the organization. A certain lack of support from management and a problem with the physicians group occurred regarding the compliance in the health-promoting work. Development opportunities that emerged was a more guiding communication, better allocation of resources and other possible ways to promote health.

Det finns en delad syn på hur företag inom den privata arbetssektorn ser på hälsofrämjande arbete, där vissa forskare menar att det är medarbetares hälsa som är den primära anledningen till hälsofrämjande åtgärder, medan andra menar att det är den ekonomiska aspekten som styr implementeringen av hälsofrämjande åtgärder. Just detta var något som denna studie önskade undersöka, där syftet med studien var att undersöka hur företag i Sverige inom den privata arbetssektorn ser på hälsofrämjande arbete på arbetsplatsen, samt vilka praktiska åtgärder som görs. Genom kvalitativa intervjuer med sju olika företag, av olika storlek, baserat på antalet anställda, besvarades syftet. Resultaten visar att majoriteten av informanterna har ett ekonomiskt synsätt på implementeringen av hälsofrämjande arbete, men att medarbetarnas hälsa, trivsel och välmående också är med i beräkningen. Vad gäller synen på hälsofrämjande arbete och vilka praktiska åtgärder som implementerats så varierade det beroende på företagens storlek. Något som kan utläsas är att det finns en tydlig koppling mellan storleken på företaget och hur mycket som investeras i just hälsofrämjande arbete.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor arbetar hälsofrämjande på ett hälsofrämjande sjukhus. / The aim of the study was to investigate how nurses work with healthpromotion at a health promoting hospital.

Syftet med studien var att undersöka upplevelser samt påverkan på medarbetaren av en hälsofrämjande organisationskultur. Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsansats i form av semistrukturerade intervjuer. En kombination av bekvämlighetsurval och snöbollsurval tillämpades och totalt deltog 10 respondenter, sex män och fyra kvinnor vars ålder varierade mellan 25–63 år. För att bearbeta det insamlade materialet användes tematisk analys som resulterade i fyra övergripande huvudteman. Studiens resultat visade att medarbetarna har en genomgående positiv upplevelse av den hälsofrämjande organisationskulturen. De mest framträdande upplevelserna som framkom var att de hälsofrämjande aktiviteterna ledde till en bättre sammanhållning, bättre välmående samt en känsla av inkludering. Respondenterna upplevde att organisationen valde att investera i sina arbetstagares hälsa och välmående. Samtliga respondenter kunde även identifiera sig med den hälsofrämjande organisationskulturen.

Arbetsplatsen erbjuder en arena och infrastruktur som gör det möjligt att nå ut till en stor grupp människor för att påverka medarbetarnas hälsa och fysiska kapacitet. Syftet med denna studie är att undersöka hur ett publikt företag som är verksamt i byggsektorn implementerar ett hälsofrämjande arbete för tjänstemän. Sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tjänstemän som innehar olika roller inom företaget genomfördes. Materialet analyserades genom en innehållsanalys. Resultatet visade att företaget arbetar aktivt med ett hälsofrämjande arbete. Studien kom fram till slutsatsen att ett hälsofrämjande arbete kan skapa produktivitet, minska kostnader samt att ge en bättre företags image. Det var även viktigt för företaget att medarbetarna mår bra och har en sund och hälsosam livsstil. I intervjuerna togs det upp att det finns mer att göra inom det hälsofrämjande området, men att företaget tar ett stort ansvar för sina medarbetare och investerar en hel del i sina medarbetares välmående.

Bakgrund: Att befinna sig i en skolmiljö som både är trygg och stödjande är enligt skollagen alla elevers rättighet. Att arbeta med ett normkreativt förhållningssätt innebär att utgå från att det hela tiden finns flera aktiva normer. Elevhälsans arbete ska bedrivas på individ-, grupp- och skolenhetsnivå och ske i samverkan med lärare och övrig personal. Syfte: Att beskriva didaktisk normkreativitet i det hälsofrämjande arbetet i skolan från elevers och skolpersonals perspektiv. Metod: En systematisk litteraturöversikt, baserad på ett induktivt förhållningssätt inom den kvalitativa traditionen. Kvalitativ innehållsanalys användes för att skapa resultatet där kategorier och underkategorier togs fram. Resultat: Relationsskapandet mellan elever och skolpersonal ansågs vara grundkonceptet för att undervisning, samtal och förtroende i den normkreativa andan. Detta kunde konstituera sig, såväl ur ett individ som samhällsperspektiv. Likväl inkluderande läroplaner som innehöll hbtqi+-undervisning, stödjande personal och arbetssätt samt uppförandekoder. Skolsköterskor lyfter hälsosamtalet som arbetssätt samtidigt som all skolpersonal bör vara synliga förebilder som bidrar till en normkreativ skolmiljö där hbtqi+-samtal upplevs angenäma. Konklusion: Didaktiskt normkreativt arbete stärks genom inkludering av hbtqi+ i undervisningen, tydliga rutiner och regler, normkreativt språk samt fördomsfri-och stödjande skolpersonal. / Background: A school environment that is both safe and supportive, is the right of all students. Working with a norm creative approach means assuming that there are several active norms at work at all times. Health promotion must be carried out at individual, group and school unit level and take place in collaboration with teachers and other staff. Aim: The aim of this study was to describe the didactic norm creativity in the health promotion work at school from the perspective of students and school staff. Method: A systematic literature review, based on an inductive approach. Qualitative content analysis was used to create the result where categories and subcategories were developed. Findings: Good relations between students and school staff was considered the basics of norm-creativity. A safe school environment included a curricula that included lgbtq+- education, codes of conduct, supportive staff and practices. All school staff should be visible role models who contribute to a norm creative school environment and school nurses use their individual health promotion talks with students. Conclusion: Didactic norm-creative work is strengthened through the inclusion of the lgbtq+ subject in class, clear routines and rules, norm-creative language and open-minded and supportive school staff.

Denna uppsats behandlar hur fem skolkuratorer artikulerar vad som är de vanligaste problemen som elever de möter brottas med samt undersöker vilka faktorer som begränsar skolkuratorerna att vara tillgängliga för sina elever. Forskningsfrågorna som behandlar syftet är hur skolkuratorerna ser på elevernas psykiska ohälsa, hur skolkuratorerna förebygger psykisk ohälsa och vilka hinder skolkuratorerna stöter på för att arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Metoden för denna studie är kvalitativa intervjuer samt en deltagande observation. De teoretiska utgångspunkterna som används är barnperspektiv, socialt stöd och rollteori. Resultatet visar att skolkuratorerna upplever att de flesta elever generellt mår bra, att de har förutsättningen för att kunna må bra men de besvär som skolkuratorerna pekar på hos eleverna är bland annat depressioner, prestationsångest och ensamhet, där ensamheten är den faktor som samtliga skolkuratorerna anser att eleverna brottas mest med. Skolkuratorerna menar att ensamheten inte handlar om mobbning, utan snarare om elevens svårigheter med social kompetens. Resultatet visar även att motverka psykisk ohälsa bland eleverna främst handlar om skolkuratorns tillgänglighet för eleverna. Skolkuratorn ska genom interaktion ge emotionellt stöd till eleven men för det krävs att skolkuratorn ska ha tid och resurser vilket samtliga skolkurator i studien anser är begränsningen i deras arbete. / This study examined how five school counselors articulates the most common problems students they meet contend with and studied the factors that obstruct school welfare to their job of being available for students. The study’s main questions are how the school counselors looks at students’ mental illness, how school counselors prevent mental illness as well as the obstructions that the counselors contend with. The methodology for this study is qualitative interviews and participatory observation. The theoretical basis of this study are the children’s perspective, social support and role theory. The result shows that school counselors felt that most students generally had a great mental health and that they had the basis for wellbeing. However the issues that school counselors noticed are among depression, performance anxiety and loneliness, where loneliness are the main problem among students. School counselors suggests that loneliness is not due to bullying, the reason to loneliness among students are often lack of social competences. The result suggests that the school counselors’ availability is important to improve students’ mental health. School counselors’ main tool to achieve mental health among students are their social support, but they need time and resources to succeed, which most school counselors feels is a limitation for them.

Det finns idag en växande problematik med psykisk ohälsa bland medarbetare på svenska arbetsplatser. Med bland annat detta som bakgrund har Arbetsmiljöverket lagt fram ett nytt förslag på en föreskrift som skall förtydliga arbetsgivarens och arbetstagarens ansvar för att undvika denna problematik. Problematiken med den psykosociala arbetsmiljön återfinns på en kommunal enhet i norra Sverige där denna studie avsåg att undersöka hur medarbetarna på denna enhet idag upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Genom semistrukturerade intervjuer var målet att ge en fingervisning på vilka områden som kan ha bidragit till denna problematik. Resultatet visade på att majoriteten av medarbetarna upplever arbetstiden som rimlig och icke skadlig. Vidare visade resultatet på att upplevelsen av arbetsbelastningen varierar där vissa ansåg att den är bra medan andra upplevde att de saknar de resurser som krävs för att klara av sina arbetsuppgifter. Resultatet visade även på att medarbetarna hade svårt att svara på frågor som berörde chefers kunskap och kompetens. Som svar frågan om andra faktorer som medarbetarna upplevde påverkar deras psykosociala arbetsmiljö negativt nämndes ett flertal spridda faktorer som går att återkoppla till relationen till chef och ledning. Exempel på dessa är brist på inflytande och stöd, misstro från chef och ledning samt brist på trovärdighet och legitimitet i de beslut som chef och ledning fattat.

No description available.