<p>Syftet med studien var att identifiera anställdas upplevelser om förändringar på arbetet. Författarna fokuserade på hur förändrings-arbetet som bedrivs påverkat de anställda ur ett hälso-perspektiv. Tidsperioden för arbetet var tio veckor. Totalt utdelades 250 enkäter, där de som tilldelades var 190 produktions-anställda och 60 tjänstemän på företaget Sandvik Materials Tech-nology, avdelning Wire. Data behandlades med hjälp av SPSS som är ett statistiskt databehandlingsprogram. Som teori användes Karasek & Theorells krav‐kontroll‐stödmodell. Författarna fann att möjlighet att påverka och stor arbetsglädje är viktiga komponenter för de anställda. Dessutom visar resultatet att alla respondenter ser positivt på hälsofrämjande initiativ från ledningen. En negativ aspekt som påvisats är att vissa respondenter upplever stress i sin nuvarande arbetssituation. Arbetslivet är en viktig del i en människas liv och upplevs det som stödjande och uppmuntrande kan detta utgöra hälsofrämjande faktorer.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka ett friskvårdsprojekt inom Saab Bofors Dynamics. Friskvårdsprojektet ”Det friska företaget” startades år 2004 som ett koncept för att lansera friskvård. Syftet och forskningsfrågan besvaras genom kvalitativa gruppintervjuer i form av fokusgrupper bestående av slumpmässigt utvalda medarbetare inom Saab Bofors Dynamics. I studien anammas ett hermeneutiskt förhållningssätt med tolkning som metod utifrån en abduktiv ansats. Tidigare forskning om hälsa, hälsofrämjande arbete, salutogent och patogent perspektiv samt en hälsofrämjande arbetsplats där fokus sätts på arbetsmiljö, ledarskap och friskvård skildras. I förhållande till det resultat som framkommer under fokusgrupperna redogörs det även för relevanta pedagogiska utgångspunkter. Dessa utgångspunkter är delaktighet, empowerment, motivation och motivationsanalys, vilka ses som relevanta aspekter när det gäller friskvårdsfrågor. Resultatet visar att de intervjuade upplever friskvårdsprojektet som positivt men att det finns aspekter som behöver förbättras inom projektet. Det som de intervjuade anser vara negativt inom friskvårdsprojektet är främst brist på information och delaktighet samt att friskvårdsaktiviteterna är förlagda utanför arbetstid – ofta på kvällstid. I diskussionen resoneras och argumenteras kring dessa aspekter.</p>

No description available.

No description available.

<p>Hälsofrämjande skola är en skola som målmedvetet och långsiktigt satsar på att dels,utifrån ett salutogent perspektiv, utveckla hela skolans vardag som en stödjande och främjande fysisk och psykosocial miljö för hälsa och lärande, dels stärka och utveckla hälsoundervisningen.</p><p>Ett stort europeiskt hälsoprojekt, The European Network of Health Promoting Schools (ENHPS), startades år 1992 och bygger på en vid syn av begreppet hälsa. Initiativet togs av Europarådet, EU och</p><p>WHO: s europakontor, där det sistnämnda har hand om projektsekretariatet. För att ett land ska få delta i nätverket med hälsofrämjande skolor krävs att projektet förankras på högsta nivå inom såväl skol- som hälsodepartement.Under 1999 beslutades att Landstinget i Värmland skulle avsätta medel för att införa konceptet miljö- och hälsofrämjande skola i Värmland. Projektansvaret förlades</p><p>till dåvarande Folkhälsan Värmland samt Kommunförbundet Värmland.</p><p>Syftet med denna studie var att undersöka om nätverksarbetet med miljö- och hälsofrämjande skola i Värmland lett till en skolutveckling i hälsofrämjande riktning. Studien</p><p>genomfördes som en enkätstudie omfattande kontaktpersonerna i nätverket. För att få en helhetsbild gjordes också en genomgång av källmaterial samt intervjuer med nyckelpersoner. Studien visar att några av de väsentligaste åtaganden som de projektansvariga</p><p>men också skolorna förbundit sig med inte genomförts. Årsrapportering</p><p>från skolorna angående utveckling redovisades enbart från två skolor efter första året. En utvärdering av nätverksamarbetet har genomförts vid ett tillfälle med frågorna ”vad var bra, vad var mindre bra, vad kan göras bättre?”. Den processutvärdering</p><p>som skulle genomföras under hela projekttiden har inte genomförts. Hälften av kontaktpersonerna i nätverket upplevde att de genom nätverksarbetet nått en skolutveckling i miljö- och hälsofrämjande riktning. Faktorer som de upplevt avgörande var att alla på skolan engagerar sig och att eleverna blir delaktiga. Resultatet visar också att hälften av de tillfrågade tror att deras skolor skulle ha utvecklats i miljö och hälsofrämjande</p><p>riktning även utan deltagande i nätverket.</p><p>Nyckelord: hälsa, hälsofrämjande skola, nätverk, miljö, skolutveckling</p>

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>Forshaga kommun anställde år 2004 en hälsoutvecklare. Uppsatsen syftar till att redovisa i vilken utsträckning anställda nyttjar de hälofrämjande insatser som kommunen erbjuder, visa upplevelsen de anställda har av insatserna samt om det finns andra önskemål gällande friskvårdssatsningar. Vi har använt kvantitativ metod där vi skickat ut enkäter till ett slumpmässigt urval. Enkäten skickades ut till 220 anställda och 111 enkäter återkom och behandlades. Vi har begränsat oss till att utvärdera komplementära behandlingsmetoder, fysiska aktivitetssatsningar, hälsokontroller och hälsoprofilsbedömningar.  Vi ser också på informationsspridning och medvetenhet av de hälsoinsatser som erbjuds. Utvärderingen visar att det är stor variation både i deltagande och effekter på hälsan för de olika insatser som erbjuds. Massage är den hälsofrämjande insats som nyttjats mest och har visats ge bäst hälsoeffekter enligt respondenterna. Övriga aktiviteter har god effekt på dem som deltar, men aktiviteternas utformning bör ses över för att locka fler deltagare.</p>

<p>Övervikt och fetma är ett ökande problem runtom i samhället, något som visat sig genom ökade kostnader för överviktsrelaterade sjukdomar och sjukskrivingar. Syftet med studien var att genom en litteraturstudie undersöka hur en arbetsplats miljö skall vara för att främja de anställdas hälsa avseende övervikt, fetma, motion och kost. Metoden som användes var en litteraturstudie och datainsamling gjordes genom sökning av vetenskapliga artiklar på databaserna Academic Search Elite samt Highwire Press. Resultat som framkom var att arbetsplatser har goda förutsättningar för att främja den fysiska hälsan för sina anställda. Interventioner som har gjorts har fått goda genomslag och förbättrat både den fysiska aktiviteten samt förbättrat kosthållningen hos sina anställda. Ökad fysisk aktivitet har visat sig leda till lägre sjuktal och lägre utgifter för företagen, pengar som istället kan läggas på promotivt arbete. Framtida interventioner bör inriktas på att öka kunskapen om hälsosam livsstil för att på så sätt öka medvetenheten om fördelar med motion och god nutrition. Då de flesta studier är gjorda i USA, Australien eller England vore det intressant att se om resultaten skulle ge samma utslag om de gjordes i länder med lägre BNP eller sämre arbetsförhållanden.</p>

Skolan är en arena som har ansvar att undervisa, uppfostra och främja hälsa. Ett redskap i detta arbete är skolmåltiden, som syftar till att ge energi, ge elever möjlighet till social samvaro och återhämtning, men också ha en utbildande och utvecklade funktion. Syftet med studien var att belysa vad elever kan ha för uppfattningar gällande måltidssituationen under skollunchen med fokus på skolmåltiden som social och lärande situation och dess påverkan på hälsa. Avsikten var även att undersöka skolmåltiden i egenskap av att vara skattefinansierad samt granska elevernas uppfattningar ur ett genusperspektiv. Utifrån elevernas berättelser studerades huruvida deras uppfattningar motsvarade skolmåltidens syfte. Metoden som användes var fokusgruppsamtal, omfattande fyra samtal med sammanlagt sjutton deltagare (nio pojkar och åtta flickor) från en högstadie- och gymnasieskola. Fokusgruppsamtalen kompletterades med en observation av skolmatsalen med syfte att öka förståelsen för deltagarnas berättelse. Resultatet visade att eleverna ansåg att måltidssituationen under skollunchen skulle kunna förbättras, exempelvis genom bättre mat. Även om eleverna talade negativt om skolmåltiden, var de tacksamma över att den var kostnadsfri. Studien visade även att lunchrasten sågs som ett viktigt tillfälle för social samvaro och att eleverna trodde att skolmåltiden kan påverka deras hälsa. Undersökningen gav inga starka tendenser till genusskillnader. Avslutningsvis visade studien att skolmåltidens syfte inte till fullo uppfylls.

Syfte: Hälsofrämjande insatser på arbetsplatser är idag vanligt förekommande. Genom olika hälsoprojekt kan arbetstagare bland annat få subventionerad träning och utbildning inom hälsoämnen. Studiens syfte var att försöka få en förståelse för hur några arbetstagare som deltagit i ett hälsoprojekt, uppfattar sin vilja till ansvar och sin kunskapsutveckling till förändring. Syftet var också att få förståelse för hur individens människo- och kunskapssyn kan påverka viljan till ansvar för ett hälsosamt liv. Metod: Tre halvstrukturerade intervjuer genomfördes med arbetstagare som deltagit i ett hälsoprojekt. Samtliga arbetstagare är kvinnor och anställda inom kommunen. Resultat: Studien visade att uppfattningarna av vilja till eget hälsoansvar skiljde sig markant mellan deltagarna. Viljan till ansvar präglas av den individuella människo- och kunskapssynen. En gemensam uppfattning var att uppföljning saknades i hälsoprojektet och att teori, praktik och samspel med andra människor är tre komponenter vilka tillsammans genererar i kunskap.

Övervikt och fetma är ett ökande problem runtom i samhället, något som visat sig genom ökade kostnader för överviktsrelaterade sjukdomar och sjukskrivingar. Syftet med studien var att genom en litteraturstudie undersöka hur en arbetsplats miljö skall vara för att främja de anställdas hälsa avseende övervikt, fetma, motion och kost. Metoden som användes var en litteraturstudie och datainsamling gjordes genom sökning av vetenskapliga artiklar på databaserna Academic Search Elite samt Highwire Press. Resultat som framkom var att arbetsplatser har goda förutsättningar för att främja den fysiska hälsan för sina anställda. Interventioner som har gjorts har fått goda genomslag och förbättrat både den fysiska aktiviteten samt förbättrat kosthållningen hos sina anställda. Ökad fysisk aktivitet har visat sig leda till lägre sjuktal och lägre utgifter för företagen, pengar som istället kan läggas på promotivt arbete. Framtida interventioner bör inriktas på att öka kunskapen om hälsosam livsstil för att på så sätt öka medvetenheten om fördelar med motion och god nutrition. Då de flesta studier är gjorda i USA, Australien eller England vore det intressant att se om resultaten skulle ge samma utslag om de gjordes i länder med lägre BNP eller sämre arbetsförhållanden.