BAKGRUND:Kronisk hjärtsvikt orsakar funktionsnedsättning och nedsatt livskvalitet. Sjuksköterskeledda multidisciplinära hjärtsviktsmottagningar [HSM] i primärvården rekommenderas i nationella riktlinjer för ett mer effektivt omhändertagande av kroniskt hjärtsviktssjuka individer, men få regioner och landsting erbjuder detta i dagsläget. Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor upplever att arbetet på etablerade hjärtsviktsmottagningar i primärvården fungerar, samt vilken betydelse de anser att verksamheten har för hjärtsviktspatienters hälsorelaterade livssituation. METOD: Studien var av kvalitativ deskriptiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och transkriberades ordagrant. Därefter bearbetades data genom manifest innehållsanalys. RESULTAT: Totalt identifierades 74 koder och 8 huvudkategorier: Struktur och upplägg för HSM, Patienternas hälsorelaterade situation, Sjuksköterskans praktiska arbete, Hälsofrämjande stöd, HSM betydelse för patienterna, Hinder för sjuksköterskan i arbetet med HSM, Stöd och riktlinjer för arbetet med HSM samt Utvärdering och feedback. Slutsats: Det multidisciplinära samarbetet vid HSM tycks främst ske mellan sjuksköterska och läkare, medan det föreligger en avsaknad av kontinuerligt samarbete med fysioterapeut, dietist och psykolog/ kurator. Sjuksköterskornas viktigaste uppgift tycks vara att utbilda och informera patienterna om deras sjukdomstillstånd och behandling, i syfte att främja patienternas följsamhet och livskvalitet. Vidare tycks sjuksköterskorna på HSM ha stor möjlighet att förhindra sjukdomsförsämring och därmed reducera slutenvårdsbehov och lidande för individer som lider av kronisk hjärtsvikt. / BACKGROUND: Chronic heart failure causes disability and decreased quality of life. To improve the care of these patients Swedish national guidelines recommend nurse-led multidisciplinary heart failure clinics [HFC] in primary health care. In spite of this, few Swedish counties are currently providing this service.   AIM: To investigate how nurses experience the function of established HFC in primary health care and their impact on the lives of patients with heart failure, health related-wise.   METHOD: The study had a qualitative descriptive onset. Semi-structured interviews were executed and transcribed verbatim. The data was then analyzed through manifest content analysis. RESULT: A total of 74 codes and 8 main categories were identified: The structure and setup of  HFC, The patients’ health related situation, The nurses’ practical work, Health promotion support, The significance of HFC to patients, Obstacles in the nurses’ work with HFC, Support and guidelines in working with HFC and Evaluation and feedback.   CONCLUSION: The participating nurses described the nurse-doctor contact as the main interaction, while several described the collaboration with physiotherapists, dieticians and psychologist as lacking. The nurses’ main priority was described as the information and education of the patients regarding their health problem and its treatment in order to promote adherence and quality of life. Furthermore, the nurses’ felt that they had the capability to prevent deterioration and thus decrease the need for inpatient care in individuals suffering from chronic heart failure.

Under industrins framväxt under 1700-talet och framåt skedde en förändring av hälsorisker förknippade med arbetet, arbetsmiljöarbetet handlade till en början om att stävja olycksfall med dödlig utgång till att idag även inkludera främjande strategier. Ledarskap har stor betydelse i hälsofrämjande arbete, där första linjens chef är närmast medarbetarna. Chefer har en fragmenterad arbetssituation där de förväntas hantera krav från många olika intressenter. I denna kvantitativa studie deltog 88 första linjens chefer, syftet var att undersöka deras förutsättningar i arbetet utifrån organisatoriska förhållanden i relation till egen hållbarhet samt möjligheter att arbeta hälsofrämjande. Första linjens chef rapporterades ha relativt goda förutsättningar att uppfylla de åtaganden som traditionellt ingår i ledningsuppdrag och deras hälsa ansågs som god. Första linjens chef uppgav att arbetsbelastning samt ansvarsområden har utökats under senaste året. Slutsats att förhållandet mellan belastningar och resurser var tillfredställande. Överbelastning bedömdes ha störst påverkan på första linjens chefs hållbarhet och hälsofrämjande arbete.

Nästan alla barn och unga går i skolan från 6 till 18 års ålder. Skolan är därför en viktig arena i det hälsofrämjande arbetet. Skolsköterskan är den enda i skolan som förutom lärarna träffar varje elev regelbundet. Skolsköterskan är därigenom en nyckelperson i skolans hälsofrämjande arbete. Därför är det viktigt att undersöka deras egna uppfattningar och erfarenheter av det hälsofrämjande arbetet. Syftet är att beskriva skolsköterskors erfarenheter av det hälsofrämjande arbetet i grundskolan Sex skolsköterskor intervjuades. Analysen genomfördes med manifest kvalitativ innehållsanalys. Skolsköterskors erfarenheter av det hälsofrämjande arbetet i grundskolan är att arbetet underlättas av strukturella verktyg, att skolsköterskors personliga sätt att arbeta är betydelsefullt, att det är viktigt att möta behov även på klass- och skolnivå, att samarbetet med familjen är en nödvändig förutsättning samt att tydlig ledning och organisation i skolan är betydelsefulla. Resultatet bekräftar fynden i de tidigare sparsamma undersökningar som gjorts. Behoven av framtida studier bör fokuseras mot de olika behov som finns avseende ålder, kön och social ojämlikhet. Rektors engagemang för att stödja arbetet bör granskas. Nationella övergripande riktlinjer för skolsköterskorna hälsofrämjande arbete bör skapas.

<p>Hösten -05 genomfördes en personalundersökning inom förvaltningen</p><p>Lärande & Arbete, Söderhamns Kommun som visade på en hög</p><p>sjukfrånvaro. Ledningsgruppen inom förvaltningen beslutade därför</p><p>att börja arbeta hälsofrämjande för att minska sjukfrånvaron och bli en</p><p>attraktivare förvaltning.</p><p>Syftet med denna C-uppsats var att kartlägga förekomsten av</p><p>psykosociala friskfaktorer i relation till sjukfrånvaron inom de olika</p><p>enheterna i förvaltningen Lärande & Arbete i Söderhamns Kommun.</p><p>Metoden var kvantitativ. Ett urval gjordes utifrån de friskfaktorer som</p><p>tidigare forskning visat relatera till sjukfrånvaro. En</p><p>enkätundersökning genomfördes bland samtliga AB-avtalsanställda</p><p>inom förvaltningen. 143 stycken svarade.</p><p>I Resultatet framkom intressanta signaler. Framförallt att vissa enheter med</p><p>hög sjukfrånvaro också var de som uppgav lägst grad av delaktighet, lägst</p><p>grad av att kunna påverka hur arbetet ska utföras, att det ställs för höga krav</p><p>på dem i arbetet samt att de skattade lägst angående om de har möjlighet till</p><p>kompetensutveckling vid behov. I en av dessa enheter var det även en hög</p><p>grad som anser att de har så mycket att göra att de blir tvungen att dra in på</p><p>luncher, arbeta över eller ta med jobb hem. De skattade även lägst när det</p><p>gäller frågan att de har möjlighet att få stöd och uppmuntran från chefen, när</p><p>arbetet är besvärligt. Intressant i studien var att det inte framkom något</p><p>anmärkningsvärt gällande skattningen av friskfaktorerna inom den enhet</p><p>som hade den högsta sjukfrånvaron inom förvaltningen. Detta signalerar på</p><p>att sjukfrånvaron inom den enheten kan bero på andra faktorer. Det krävs</p><p>ytterligare analyser av materialet för att säkerställa graden av samband med</p><p>sjukfrånvaron. Däremot kan dessa friskfaktorer fungera som ett riktmärke i</p><p>det hälsofrämjande arbetet inom förvaltningen.</p>

<p>Region Halland startade 2007 Projektet Liv och Rörelse. Huvudmålet med</p><p>projektet var att förbättra matvanor och öka den fysiska aktiviteten för barn och unga inom</p><p>förskola och skola. Syftet med denna studie var att undersöka hur skolpersonal har upplevt det</p><p>hälsofrämjande projektet Liv och Rörelse och hur de använt sig av informationen. En</p><p>kvalitativ metod valdes och sju intervjuer genomfördes på skolor runt om i Halland varav sex</p><p>intervjuer var användbara. Data analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet som</p><p>framkom bildade tre huvudkategorier; förändringar, styrkor och svagheter. Resultatet i dessa</p><p>visar att en ökad medvetenhet i ämnet framkom och att skolorna har inte genomfört några</p><p>större förändringar men de förändringar som har gjorts upplevdes positiva. Styrkor med</p><p>projektet var att få samla skolpersonalen för att öka motivation och samanhållningen.</p><p>Svagheter som upplevdes var att det var en engångsträff, uppföljning önskades. Andra</p><p>aspekter som påverkade arbetet var att tid, ekonomi och i viss mån vilja saknades. Slutsatsen</p><p>blev att projektet har upplevts som positivt och viktigt även om inga större förändringar har</p><p>genomförts. Förslag till ett liknande projekt i framtiden är att involvera föräldrarna och ha</p><p>uppföljning.</p>

<p>I den västsvenska kommunen erbjuds de kommunanställda friskvårdsförmåner i form av ett Friskvårdskort eller en Friskvårdspeng. Friskvårdskortet har tidigare varit gratis men är sedan år 2008 belagt med en avgift på 200 kronor per år. Då mätningar har visat att antalet användare minskat sedan avgiften infördes fanns från Folkhälsocentrum i kommunen ett behov att utreda på vilket sätt friskvårdsförmånerna skulle kunna utvecklas. En enkät utarbetades och sändes till en tredjedel av de anställda efter ett systematiskt urval. Resultatet av undersökningen visade att de respondenter som inte utnyttjade friskvårdsförmånerna ändå var fysiskt aktiva på sin fritid, en tredjedel av dessa respondenter ägnade sig åt aktiviteter som även erbjöds inom friskvårdsförmånerna. De mest frekventa självupplevda hindren för att träna inom Friskvårdskortet var en redan aktiv fritid, att det var långt till träningslokalerna, att de hellre gjorde andra saker samt tidsbrist. Vanliga önskemål var att få träna på arbetstid samt att massage skulle ingå i förmånerna. Som komplement till denna kvantitativa studie skulle en kvalitativ studie möjliggöra en fördjupad kunskap om de hinder som upplevs vad gäller utnyttjandet av friskvårdsförmånerna.</p>

<p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur förskolans hälsofrämjande arbete ser ut i dagsläget, och vilka förbättringar som kan göras. Arbetet är inriktat mot kost och fysisk aktivitet. Ett delsyfte är att se om det finns skillnader beroende på vilken förskola barnen går på.</p><p> För att undersöka detta utfördes kvalitativa intervjuer på fyra olika förskolor däribland en idrottsförskola. Undersökningen kompletterades även med observationer av de olika förskolegårdarna.</p><p> Resultatet visar tydliga skillnader mellan idrottsförskolan och de traditionella förskolorna vad gäller det hälsofrämjande arbetet. Den största skillnaden var idrottsförskolans goda samarbete med idrottsföreningar och att den även engagerade föräldrarna i detta arbete.</p><p> Slutligen kan det konstateras att det hälsofrämjande arbetet inom förskolan har gått framåt, men att det finns mer att förbättra. Vi hoppas att detta arbete kan leda till en ökning av idrottsförskolor i Sverige.</p>

<p>Skolan är en arena som har ansvar att undervisa, uppfostra och främja hälsa. Ett redskap i detta arbete är skolmåltiden, som syftar till att ge energi, ge elever möjlighet till social samvaro och återhämtning, men också ha en utbildande och utvecklade funktion. Syftet med studien var att belysa vad elever kan ha för uppfattningar gällande måltidssituationen under skollunchen med fokus på skolmåltiden som social och lärande situation och dess påverkan på hälsa. Avsikten var även att undersöka skolmåltiden i egenskap av att vara skattefinansierad samt granska elevernas uppfattningar ur ett genusperspektiv. Utifrån elevernas berättelser studerades huruvida deras uppfattningar motsvarade skolmåltidens syfte. Metoden som användes var fokusgruppsamtal, omfattande fyra samtal med sammanlagt sjutton deltagare (nio pojkar och åtta flickor) från en högstadie- och gymnasieskola. Fokusgruppsamtalen kompletterades med en observation av skolmatsalen med syfte att öka förståelsen för deltagarnas berättelse. Resultatet visade att eleverna ansåg att måltidssituationen under skollunchen skulle kunna förbättras, exempelvis genom bättre mat. Även om eleverna talade negativt om skolmåltiden, var de tacksamma över att den var kostnadsfri. Studien visade även att lunchrasten sågs som ett viktigt tillfälle för social samvaro och att eleverna trodde att skolmåltiden kan påverka deras hälsa. Undersökningen gav inga starka tendenser till genusskillnader. Avslutningsvis visade studien att skolmåltidens syfte inte till fullo uppfylls.</p>

<p><strong>Syfte:</strong> Hälsofrämjande insatser på arbetsplatser är idag vanligt förekommande. Genom olika hälsoprojekt kan arbetstagare bland annat få subventionerad träning och utbildning inom hälsoämnen. Studiens syfte var att försöka få en förståelse för hur några arbetstagare som deltagit i ett hälsoprojekt, uppfattar sin vilja till ansvar och sin kunskapsutveckling till förändring. Syftet var också att få förståelse för hur individens människo- och kunskapssyn kan påverka viljan till ansvar för ett hälsosamt liv.</p><p><strong>Metod:</strong> Tre halvstrukturerade intervjuer genomfördes med arbetstagare som deltagit i ett hälsoprojekt. Samtliga arbetstagare är kvinnor och anställda inom kommunen.</p><p><strong>Resultat:</strong> Studien visade att uppfattningarna av vilja till eget hälsoansvar skiljde sig markant mellan deltagarna. Viljan till ansvar präglas av den individuella människo- och kunskapssynen. En gemensam uppfattning var att uppföljning saknades i hälsoprojektet och att teori, praktik och samspel med andra människor är tre komponenter vilka tillsammans genererar i kunskap.</p>

<p>Många företag väljer att satsa på hälsofrämjande åtgärder och program på arbetsplatsen men dock utvärderas inte dessa insatser i så stor utsträckning som vore önskvärt. Utvärdering och uppföljning kan vara av stort värde för de involverade men även för andra som planerar att</p><p>genomföra hälsofrämjande arbete. Genom väl utförd utvärdering och uppföljning kan viktig information fås om bland annat vad som fungerat bra, vad som kan förbättras och vilka effekter, planerade som oplanerade, som uppnåtts. Den här studien beskriver om och hur fem olika företag arbetar vidare med hälsofrämjande arbete på företaget efter genomförda friskprofilbedömningar. Fem kontaktpersoner på fem olika företag intervjuades i syfte att ta reda på detta. Det som framkommit i studien är att återkopplingen till personalen skett på</p><p>olika vis vilket har resulterat i att resultatet tagits om hand på varierande sätt. Studien påvisar att åtgärderna efter friskprofilerna varierar kraftigt och att det på vissa företag inte förekommer några som helst åtgärder. Sammanfattningsvis anser vi att vissa av företagen haft en bristfällig planering och målsättning av det fortsatta hälsoarbetet, vilket resulterade i att få eller inga åtgärder sattes in. Vi tror att det som behövs är mer kunskap och information om</p><p>hur hälsofrämjande arbete på bästa sätt kan implementeras.</p>