Diabetes typ 1 är en av de vanligaste kroniska sjukdomar hos barn. När barnet insjuknar i diabetes är det föräldrarna som bär huvudansvaret för behandlingen vilket är påfrestande för föräldrarna både fysisk och psykiskt. Föräldrarna uttrycker behov av stöd men kunskapen är begränsad om vad föräldrar upplever som stöd. Syftet med studien är att beskriva upplevelser av och önskemål om stöd för föräldrar till barn med diabetes typ 1. För att besvara syftet genomfördes intervjuer med 10 föräldrar. Intervjuerna transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Elo & Kyngäs modell och resulterade i två huvudkategorier: “Stödet från professionella” och “Stödet från omgivningen”. I resultatet framkommer vidare betydelsen av stödets tillgänglighet, vilka vårdpersonalens egenskaper som upplevs som stödjande, vikten av hur kunskap sprids, betydelsen av medicinsk-teknisk kompetens hos vårdpersonalen samt vikten av känslomässigt stöd föräldrarna får. Stödet av omgivningen diskuteras kring närståendestöd och stöd i skolan och barnomsorg samt möjlighet till föräldrastöd genom att träffa andra föräldrar. Sammanfattningsvis kan denna nya kunskap ligga till grund för en utveckling av sjukvårdens insatser genom att uppmärksamma föräldrarnas psykologiska behov av stöd. Att förebygga psykisk ohälsa bland föräldrar påverkar barnets behandlingsresultat positivt, något som verkar för den hållbara utvecklingen i sjukvården.

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en folksjukdom som kräver omfattande omvårdnad och patienter med KOL är en utsatt patientgrupp som upplever ett stort lidande. Bristande stöd från vården vid information kring sjukdomen och förebyggande åtgärder kan bidra till akut försämring. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans upplevelse av hälsofrämjande arbete för att främja egenvård hos patienter med KOL. Metoden utgör en litteraturöversikt som är baserad på 13 artiklar som granskats och analyserats. Resultatet visade fyra teman: Att stödja patienten som lever med KOL, vårdrelationens betydelse, betydelse av rutiner och Behov av samverkan. Sjuksköterskor upplevde sig ha viss kunskap och viljan att vårda holistiskt men de har ett behov av utveckling i sitt yrke. För att arbeta hälsofrämjande som sjuksköterska krävs flera egenskaper, från att kunna bemöta människan bakom diagnosen till att uppleva trygghet och stöd i teamet.

Vänskapsrelationer mellan barn är viktiga för barns hälsa, utveckling och välmående och bör därför främjas. Något som kan utgöra ett hinder för att vänskap ska kunna bildas är barns attityder. Studiens syfte var därför att undersöka vad som anses främja bildandet av vänskapsrelationer mellan barn och hur det kan bidra till attitydförändring.Detta gjordes genom att sammanställa forskning bestående av 11 artiklar till en integrativ litteraturstudie. Fokus låg på påverkbara faktorer till barns vänskapsbildande samt verksamma interventioner. De faktorer och interventioner som framkom genom studiens resultat var utbildning och undervisning, att vuxna visar vägen, aktiviteter och engagemang samt ekonomiska förutsättningar. Resultatet analyserades utifrån teorin mellangruppskontakt vilken belyser kriterier för optimal mellangruppskontakt och processer för attitydförändring. Det fördes en diskussion gällande hälsofrämjande arbete, vuxnas möjligheter att påverka barns vänskapsrelationer samt betydelsen av aktivitetens utformning. / The aim of this review was to study what is considered to promote formation of peer friendships and how it can contribute to a change of attitudes and prejudices. 11 research articles were compiled into an integrative review. The review focused on factors for children's friendships that are possible to influence and effective interventions. The various factors and interventions that emerged were education and teaching, adults leading the way, activities and commitment as well as economic conditions. The result was analyzed on the basis of intergroup contact theory, which contain conditions for optimal intergroup contact and processes for attitude change.  A discussion was conducted regarding promotion of health, adult'spossibilities to affect children's peer friendshipsand the impact of the activity's set-up.

Studien undersöker de förutsättningar som hälsoinspiratörerna inom Region Kalmar län har.

Bakgrund: Skolsköterskors uppdrag har förändrats med tiden. Uppdragets fokus har ändrats från ett patogent perspektiv till ett salutogent perspektiv, vilket innebär att fokus har ändrats från det sjuka till det friska. Samverkan med övrig personal på skolor är en förutsättning för att skolsköterskor ska kunna arbeta hälsofrämjande. Tidigare forskning visar att det finns en diskrepans mellan det som lärare förväntar sig av skolsköterskor och dess faktiska uppdrag. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vilka förväntningar lärare har på skolsköterskor. Metod: En fenomenografisk metod med induktiv ansats har använts. Dataanalysen bygger på sex semistrukturerade intervjuer med lärare. Resultat: Lärarnas förväntningar på skolsköterskor spänner över ett brett område. Analysen av intervjuerna mynnade ut i fyra beskrivningskategorier; hälsofrämjande arbete, social betydelse, medicinskt omhändertagande och tillgänglighet. Beskrivningskategorierna ordnades hierarkiskt i ett utfallsrum. Konklusion: Denna studie bidrar med kunskap om lärares förväntningar på skolsköterskor. Studiens resultat tydliggör ett förväntningsgap mellan lärares förväntningar på skolsköterskor och dess uppdrag från socialstyrelsen och skolverket som främst är förebyggande och hälsofrämjande. Studiens resutalt stämmer väl överens med tidigare forskning i ämnet. / Background: School nurses' mission have changed over time. The mission's focus has been changed from a pathogenic perspective to a salutogenic perspective, which means that the focus has changed from the sick to the healthy. Collaboration with other staffs within the schools is a prerequisite for school nurses to be able to work with health promotion. Previous research shows that there is a discrepancy between what teachers expect from school nurses and the school nurses' actual mission. Purpose: The purpose of the study was to describe what expctations teachers have in school nurses. Method: A phenomenographic method with inductive approach has been used. The data analysis is based on six semi-structured interviews with teachers. Results: The teachers' expectations of school nurses span a wide area. The analysis of the interviews resulted in four description categories: health promotion, social importance, medical care and accessibility. The description categories were arranged hierarchically in a outcome room. Conclusion: This study contributes with knowledge of teachers' expectations of school nurses. The study's results clarify an expectation gap between the teachers' expectations in school nurses and its assignments from the National Board of Health and Welfare, and the Swedish Institute of Education, which is primarily preventative and health-promoting. The study's results are in good agreement with previous research on the subject.

Bakgrund: Riksföreningen för skolsköterskor släppte på 1990-talet en rekommendation om max 400 elever per heltidsarbetande skolsköterska. Sedan dess har en ny Skollag (2010:800) antagits vilken reglerar skolsköterskors uppdrag och innefattar ett basprogram med hälsobesök samt vaccinationer. Uppdraget innefattar även att skolsköterskor ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande utifrån elevers livsvärld. Syfte: Belysa skolsköterskors upplevelser av att arbeta hälsofrämjande och förebyggande med ett elevantal som överstiger rekommendationen om max 400 elever per heltidsarbetande skolsköterska. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod. Tre fokusgruppsdiskussioner med sammanlagt 11 deltagande skolsköterskor genomfördes i södra Sverige. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera data. Resultat: Analysen av datamaterialet mynnade ut i fyra kategorier: Tidsbrist medför prioritering av arbetsuppgifter, Hög arbetsbelastning på grund av olika faktorer, Hälsofrämjande och förebyggande arbete på gruppnivå samt Rekommendationen i förhållande till skolsköterskors arbetsbelastning och elevers hälsa. Konklusion: Viljan och ambitionen att arbeta hälsofrämjande och förebyggande finns hos skolsköterskor men på grund av tidsbrist prioriteras detta arbete bort. För att ge skolsköterskor möjlighet att arbeta enligt Skollagen (2010:800) behöver elevantalet och även rekommendationen ses över. / Background: In the 1990’s the Swedish Association of School nurses released a recommendation for a maximum of 400 students per full-time school nurse. Since then a new School Law (2010:800) has been adopted which regulates the school nurse's assignments and includes a basic program with health visits and vaccinations. The assignment also includes that school nurses should work on health promotion and prevention based on pupils' life world. Aim: Illuminate school nurses' experiences of working on health promotion and prevention with a student number that exceeds the recommendation of a maximum of 400 students per full-time school nurse. Method: The study was conducted with a qualitative method. Three focus group discussions with a total of 11 participating school nurses were conducted in southern Sweden. Qualitative content analysis was used to analyze data. Results: The analysis of the data material resulted in four categories: Lack of time entails prioritizing tasks, High workload due to various factors, Health promotion and preventive work at group level, and the Recommendation in relation to school nurses 'workload and pupils' health. Conclusion: The desire and ambition to work for health promotion and prevention is found in school nurses, but due to lack of time, this work is not given priority. In order to give school nurses the opportunity to work according to the School Law (2010:800) the number of students and also the recommendation need to be reviewed.

Background: The concept of health-promoting leadership seems to be perceived in different ways and has different meanings in managers, it has meant that they practice it in different ways in their activities. In the past few years, the management of the public sector has undergone structural changes that have affected their role in the business and that their presence in the business has decreased. This, in turn, has affected the conditions that exist to exercise leadership for the employees' health has also changed Purpose: The purpose of the study is to investigate the conditions of health-promoting leadership in personal assistance in the public sector.   Method: A qualitative research method with semi-structured interviews was chosen for the study. The selection was targeted and consisted of five managers within personal assistance in the public sector. The interview material was analyzed through a manifest content analysis Result: The present study shows that the public sector has in recent years undergone structural changes that have affected the managers' conditions and their role in the business. The result shows that conditions such as support, resources and the balance between responsibility and authority are important to give managers to facilitate and support their work within the health promotion leadership Conclusion: There is a lack of clarity in the concept of health-promoting leadership, which has meant that it appears in different ways within the operations. In the study, conditions such as support, resources, responsibility and authority have been identified as important components for the manager to be able to apply a health-promoting leadership. / Nej

Syfte med denna studie är att undersöka hur verksamhetschefer tänker kring insatser för att främja sina anställdas hälsa. Vilka faktorer är egentligen främst i åtanke när insatser ska utformas, samt vilka former av insatser får de anställda tillgång till? Studien genomfördes genom att intervjua tre verksamhetschefer inom Region Västerbotten där två är verksamma inom landstinget och den tredje inom Apoteket AB. Detta för att just få en större variation i svaren och även se om skillnader råder. Det som framförallt visar sig utifrån intervjuerna är att arbetet med hälsofrämjande insatser inte är någon enkel uppgift att ta sig an då utformandet omfattar en relativt komplex process. Även om många chefer vill mycket för sina anställda så utgör tyvärr många faktorer olika hinder så att förverkligandet av vissa hälsofrämjande insatser inte blir möjligt att genomföra. Dessutom kan även mycket av det hälsofrämjande arbetet ligga i verksamhetschefens egna förmåga till att driva igenom och ge förslag till diverse goda hälsofrämjande insatser som ger en positiv effekt på både det fysiska och psykiska välmåendet hos de anställda. Så även om många beslut tas uppifrån, på central nivå, så finns det ändå mycket som kan göras på lokal nivå så att de anställdas hälsa inte blir negativt påverkad.

Globalt sett har intaget av energität mat och dryck ökat samtidigt som en stor del av befolkningen rör sig allt mindre. Ohälsosam livsstil är det som i högst grad bidrar till sjukdom i Sverige. Det ställs allt högre krav på att distriktssköterskor skall hålla hälsofrämjande samtal kring kost och fysisk aktivitet. Därtill bör även nämnas att dietisters närvaro på vårdcentralerna har minskat. Syftet är att belysa distriktssköterskors erfarenheter av förutsättningarna för att genomföra hälsofrämjande samtal kring kost och fysisk aktivitet. För att uppnå syftet genomfördes en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Intervjumaterialet analyserades med hjälp av innehållsanalys, vilket mynnade i fem huvudkategorier, sexton underkategorier och ett tema. Analysen av intervjuerna visar att förutsättningarna för att hålla hälsofrämjande samtal påverkas av såväl patientens som distriktssköterskans personliga förutsättningar. Grunden för allt hälsofrämjande arbete är att distriktssköterskan skapar en relation till patienten och är följsam under mötet. Distriktssköterskan är dessutom beroende av samverkan och påverkas av vilken möjlighet till hälsofrämjande arbete och utveckling som organisationen medger. Det framkommer en önskan om en mer strukturerad och gemensam strategi för det hälsofrämjande arbetet. Under kliniska implikationer belyses betydelsen av att i alla möten med patienten arbeta för att skapa en god relation och sedan lägga tonvikt på ett följsamt arbetssätt. Det är vidare viktigt med fortlöpande utbildning. Då en stor del av arbetet handlar om att följa patienten genom förändringsprocessen och motivera densamme bör även pedagogiska utbildningar erbjudas. Utbildningarna som erbjuds skall hålla en hög kvalitet och det bör också finnas en plan för hur de skall implementeras. Vårdcentralerna bör genom gemensamt engagemang och struktur lägga vikt vid att söka finna patienter som är i behov av livsstilsförändringar innan hälsoproblem uppstått. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Övervikt och fetma hos barn och unga är idag ett stort internationellt folkhälso- samt vårdvetenskapligt problem. Detta ämne har valts att belysas på grund av att det är viktigt ur ett folkhälsoperspektiv, att titta närmare på hur det hälsopreventiva arbetet bedrivs till våra barn och unga idag. Vi har valt att undersöka hur skolsköterskorna arbetar med att ge barn och unga hälsosamma levnadsvanor, då vi idag vet att livsstilen grundläggs tidigt i livet. Vi väljer att fokusera på skolsköterskans perspektiv, då hon har utbildning inom hälsofrämjande arbete samt befinner sig dagligen i skolmiljö, där barnen tillbringar stor del av sin tid. En förutsättning för ett hälsofrämjande arbete med barn och unga är att hela familjen berörs och stor vikt läggs vid att detta arbete påbörjas tidigt. Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att stödja och främja välbefinnande hos barn och unga med övervikt. För att få ta del av skolsköterskornas upplevelser och erfarenheter användes en kvalitativ ansats. Åtta skolsköterskor intervjuades och en öppen inledningsfråga användes. Alla intervjuer analyserades sedan med en reflekterande livsvärldsansats. Resultatet visar att det finns en stor medvetenhet hos skolsköterskorna angående problematiken med överviktiga barn och unga. Skolsköterskorna behöver fortbildning om hälsofrämjande arbete samt hur barn och unga motiveras till en bättre hälsa. Skolsköterskorna i studien upplever att det är viktigt att främja en god relation med hela familjen för att kunna motivera och bidra till en livsstilsförändring. I studiens resultat framkommer att det finns en osäkerhet inför att diskutera övervikt och livsstilsförändringar, som beror på att ämnet upplevs känsligt och ibland integritetskränkande, då det berör en hel familj och dess livssituation. Skolsköterskorna i studien anger också bristande kunskap i samtalsmetodik, samt tidsbrist som hinder vid hälsofrämjande arbete. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska