Ledarskap har visat sig vara en utav de viktigaste faktorerna för att främja hälsa i arbetslivet. Tidigare forskning betonar att ett hälsofrämjande ledarskap där chefen bland annat är engagerad i de anställdas arbete och tillåter inflytande i beslutstagande ökar medarbetarnas trivsel och välbefinnande i arbetet, samt kan minska risken för sjukskrivning. Det är dock inte alltid chefen når ut med alla delar av sitt ledarskap, vilket kan resultera i ett ”gap” mellan chefens och medarbetarnas uppfattning. Medarbetarna kan då bli omotiverade i arbetet, vilket påverkar såväl individens välbefinnande som företagets och samhällets ekonomi. Syftet med denna studie var att utifrån begreppet hälsofrämjande ledarskap undersöka hur första linjens chefer på ett kommunalt helägt aktiebolag inom energisektorn uppfattade sitt eget ledarskap i jämförelse med medarbetarnas uppfattning av ledarskapet, samt om detta relaterade till medarbetarnas välbefinnande i arbetet. Denna studie är en fördjupning av ett tidigare projekt, GodA och är baserad på tvärsnitts design där både kvantitativa och kvalitativa metoder användes. För att jämföra chefens och medarbetarnas uppfattning av ledarskap användes ett urval av enkätfrågor från GodA. Chefens värdering av sitt ledaskap utifrån hälsofrämjande aspekter undersöktes genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att det fanns en bred uppfattning kring innebörden av ett hälsofrämjande ledarskap hos cheferna. De upplevde även en viss svårighet i rollen som första linjens chef. Jämförelsen mellan chefens och medarbetarnas uppfattning av ledarskapet resulterade i ett gap, då hälften av grupperna hade en signifikant skillnad. Det fanns även en positiv signifikant korrelation mellan gapet och medarbetarnas välbefinnande, där en större skillnad resulterade i sämre välbefinnande. Då tidigare forskning visat att chefer ofta överskattar sitt ledarskap och att ett gap kan påverka medarbetarnas välbefinnande, är det viktigt att vidare undersöka vad skillnaden kan bero på och hur gapet kan minskas. Det är även relevant att skapa en tydlig definition av ett hälsofrämjande ledarskap i syfte att utveckla hälsofrämjande strategier i arbetet. / Aim: Based on the concept of health promotion leadership, the purpose is to examine how the first-line managers perceive their own leadership in comparison to employees' perceptions of the leadership, and whether this relates to employee well-being at work. Methods: This study is a recess of the project GodA and it’s based on a cross-sectional design with both quantitative and qualitative methods. To make a comparison between managers and employees perception of leadership, a selection of survey questions from GodA was used. The manager’s valuation of the health promotive leadership aspects were examined through semi-structured interviews. Main results: The results shows that there was a wide perception of health promotive leadership among managers. Although it can be interpreted that the managers work from the health promoting leadership aspects, there was a gap between the manager and employee perception of leadership. In half of the groups there was a significant difference. There was also a positive significant correlation between gap and employee well-being, then a larger gap resulted in a lower estimated well-being. Summary: Previous research shows that managers often overrate their leadership and a gap can affect employee well-being. It is therefore important to further investigate what the differences between the manager and the employees can depend on and how the gap can be reduced. It is also important to create a clear definition of a health promotive leadership in order to develop health promotion strategies at work.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka om det finns någon relation mellan hälso- och sjukvårdspersonalens inställning till alkohol samt deras intag av alkohol och hur personalen vid patientkontakt arbetar med alkoholbruk. Metod: En kvantitativ enkätstudie genomfördes, där hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar för Region Skåne deltog. Resultat: Studien fann ingen signifikant relation mellan hälso- och sjukvårdspersonalens egen alkoholkonsumtion och deras hälsofrämjande arbete med alkoholbruk i praktiken. En signifikant relation påvisades, som belyser att hälso- och sjukvårdspersonal som upplever att de har otillräckligt med kunskap om alkohol, i större utsträckning undviker att ta upp alkoholvanor med patienter i den kliniska vardagen. Cirka en tredjedel av hälso- och sjukvårdspersonalen angav att de upplever att alkohol är ett känsligt ämne att tala med patienter om. Lite mer än en tiondel av personalen angav att de enbart för att de finner att alkohol är ett känsligt ämne att prata med patienter om, undviker att föra alkoholvanor på tal. Lite mer än en tredjedel av hälso- och sjukvårdspersonalen tycker att det är viktigt att lyfta frågan om alkoholbruk med patienter i praktiken, medan en tredjedel finner det mer eller mindre oviktigt. Slutsats: Resultaten från studien visar att det i Region Skåne finns mycket arbete kvar att utöva för att förbättra personalens kompetens, vana och säkerhet i att arbeta hälsofrämjande med alkoholriskbruk. / Aims: The purpose of this study was to investigate whether there is any relationship between the attitude of healthcare professionals to alcohol and their intake of alcohol, but also how they work with alcohol when in contact with patients. Method: A quantitative questionnaire survey was conducted, in which healthcare professionals who work for Region Skåne participated. Results: The study found no significant relationship between alcohol consumption and health promotion with alcohol use in practice among the healthcare professionals. A significant relationship was shown, which highlights that healthcare professionals who feel that they have insufficient knowledge about alcohol, to a greater extent avoids taking up alcohol habits with patients in everyday clinical practice. About a third of health workers stated that they feel that alcohol is a sensitive subject to talk with patients about. A little more than a tenth of staff indicated that because they find alcohol to be a sensitive subject to talk to patients about also avoid bringing drinking habits up to speech. Little more than a third of health workers think it´s important to highlight the issue of alcohol use with patients in practice, owe third finds it more or less unimportant. Conclusion: The study shows that Region Skåne still has a lot to work with regarding improvement of staff skills, experience and security in working with hazardous use of alcohol.

Bakgrund: Digitala medier är en del av de flesta barns vardag idag. Diskussioner om huruvida detta påverkar barns fysiska och mentala hälsa framhävs emellanåt i olika medier. Samtidig som det även diskuteras om positiva effekter. Skolsköterskan träffar alla elever och har en viktig funktion i det hälsofrämjande arbetet. Skolsköterskan kan i samverka med andra professioner och föräldrar förmedla kunskap och stöd till hälsosamma levnadsvanor. Syfte: Syftet med studien var att undersöka skolsköterskors erfarenheter av barns digitala medieanvändning och skärmtid, samt hur skolsköterskan arbetar hälsofrämjande inom området. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ design med induktiv ansats. Nio semistrukturerade intervjuer gjordes med stöd av en intervjuguide för att samla in data. Insamlat material har analyserats genom manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Skolsköterskans erfarenheter och hälsofrämjande arbete resulterade i två domäner med fem kategorier och 16 underkategorier. Skolsköterskor samtalade med barn och föräldrar om digitala medier i hälsosamtalen och de använde sig av standardiserade hälsoverktyg. Skolsköterskor arbetade med att väcka medvetenhet och reflektion hos eleverna. Föräldrar råddes att vara delaktiga i barnens medieanvändning och ha balans och rutiner. Skolsköterskor gav information och råd om fysisk hälsa och sömn samt arbetade med utsatthet på nätet, ofta i samarbete med andra professioner. Skolsköterskor erfor att samhällets utveckling styr, att medievanor hos barn har ändrats på fritiden. Skolsköterskor tyckte att skolor har olika förutsättningar och att digitala medier har blivit en del av lärandet. De hade erfarenhet av att digitala medier ersätter personliga aktiviteter, att det ger gemenskap och vänner, men också utanförskap och konflikter. Skolsköterskor hade också erfarenhet av att barn kan fastna i spel. De hade även erfarenhet av fysiska komplikationer, som att kroppen tar stryk och att sömnen påverkas. Slutsats: Samtliga skolsköterskor lyfte frågan om barn digitala medievanor någon gång under tiden förskola till årskurs sex. Samtliga använde sig också av standardiserade hälsoformulär under hälsosamtalet med elever. Skärmtid ansågs vara ett svårt begrepp och skolsköterskor tyckte det var svårt att ge konkreta råd angående hur länge det är lämpligt för barn att sitta vid en skärm. Skolsköterskor ansåg att deras roll i samtalet var att väcka reflektion och hjälpa elever till insikt om sina vanor. Skolsköterskor arbetade hälsofrämjande på grupp- och individnivå inom området som omfattar barns medievanor, ofta i samarbete med andra professioner. Arbetet mot mobbning på nätet var framträdande i studien. / Background: Digital medias is a part of most childrens everyday life today. Discussions about weather this effects the psysical and mental health of children is emphasized from time to time in various media. At the same time there is an ongoing discussion about the benefits of using digital media. The school nurse meets all students and has an important role in health promotion. In cooperation with other professionals and parents the school nurse can supply knowledge and support students to a healthy lifestyle. Aim: The purpose of this study was to exlore the school nurses´experiences of children´s digital media use and screen time, and also to explore how the school nurse´ health promotiong in the field. Method: The study was conducted with a qualitative design/approach. To collect data, nine semi-structured interviews with school nurses were made. Interviews were conducted with the support of an interview- guide. Collected data were analysed using manifest content analysis. Results The school nurses´ experiences and health promoting work resulted in two domains, with five categories and 16 subcategories. School nurses talked to children and parents about the use of digital medias during health conversations and they also used standardized health tools in conversations. School nurses´worked with helping students reflect on, and create an understanding of their habits. Parents were advised to be involved in their childrens media use and maintain balance and routines. School nurses gave information and advice about physical health and sleep, as well as they worked with childrens vulnerability on the internet, often in collaboration with other professions. School nurses thought that society's development rule and that the media habits of children has changed in their leisure time. School nurses felt that different schools had different conditions and that digital media has become a part of learning. They had experienced that digital media replaces personal activities, it could create solidarity and friends, but also exclusion and conflict. School nurses also experienced that children can get caught in games. They also had the experience of physical complications, such as the body in affected and that sleep is affected . Conclusion All school nurses´raised the issue of childrens digital media habits sometime during the time from kindergarden to the sixth grade. All school nurses´ used standardizied health questioairies during healthconversations with children. Screen time was considered to be a difficult concept, and school nurses found it difficult to give specific advice about how long time is appropriate for children to sit by a screen. School nurses´ felt that their role in the conversation was to help students reflect on, and to create an understanding of their habits. School nurses worked both on an individual level and group level in their health promoting work on the area of digital media habits, often in collaboration with other professions. The work against bullying online was prominent in the study.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka förutsättningar skolkuratorer i Stockholmupplever sig ha för att arbeta förebyggande och hälsofrämjande med psykisk ohälsa bland unga. Studien har en kvalitativ ansats då nio intervjuer med skolkuratorer verksamma på gymnasieskolor i Stockholmsområdet har genomförts. Delar av Lipskys (2010) teori om gräsrotsbyråkrater och deras handlingsutrymme samt en organisationsteori från Abrahamsson (2000) användes för att analysera empirin. Resultatet visade att de intervjuade skolkuratorerna upplevde sig ha varierande förutsättningar att arbeta förebyggande och hälsofrämjande med psykisk ohälsa bland eleverna. Vidare framkom att det är otydligt definierat, både i skollagen (2010:800) och på de enskilda arbetsplatserna, vad det innebär i praktiken att arbetaförebyggande och hälsofrämjande. Genomgående uttryckte skolkuratorerna en önskan om att arbeta mer på gruppnivå vilket också var deras definition av förebyggande och hälsofrämjande arbete. Resultatet visade att skolkuratorernas ambitioner inte stämde överens med hur de beskrevatt de arbetade. Avslutningsvis diskuteras skolkuratorernas upplevda svårigheter med att vara den enda personen som bedriver psykosocialt arbete i en organisation som skolan, där fokus främst är måluppfyllelse. / The aim of this study was to investigate how school counsellors in Stockholm experienced their work conditions and their own abilities to work with mental health prevention and health promotion among young students. The study was conducted trough nine qualitative interviews with school counsellors at nine upper secondary schools, in the Stockholm area. To analyze the empirical data, we have used parts of Lipskys (2010) theory about “street level-bureacrats” and their discretion, and Abrahamssons (2000) theory about organization. The results showed different conditions and abilities among the interviewees for working with prevention and health promotion projects among young students. Our results also showed that the Swedish Education Act and school counsellors job descriptions was vaguely defined regarding the prevention and health promotion projects. Througout the interviews, the school counsellors expressed a desire to work more with group projects, which was also their definition of prevention and health promotion. The results also showed an inconsistency between the school counsellors ambitions and the way they currently carry out their work. In the conclusion we discuss how the school counsellors feel about being the only employee that works with social work, in organisations that primarily focus on achievements.

Hälsofrämjande arbete är viktigt inom hela hälso- och sjukvården, där distriktssköterskan har ett stort ansvar. Sedan ädelreformen har de flesta kommuner övertagit ansvaret för att tillhandahålla hälso- och sjukvård, bland annat i hemmiljö. Orems omvårdnadsteori fokuserar på egenvård och menar att människan är en aktiv och fri varelse som kan uppnå välbefinnande genom egenvård. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av hälsofrämjande arbete inom kommunal hemsjukvård. En kvalitativ metod med induktiv ansats användes och fem intervjuer med distriktssköterskor från två kommuner i nordvästra Skåne genomfördes. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I studien framkom kategorierna: omvårdnad är hälsofrämjande, hälsofrämjande arbete saknar prioritet samt hemmet som arena. Distriktssköterskorna upplevde att hälsofrämjande arbete bygger på holistiskt synsätt och är grunden för allt omvårdnadsarbete, samtidigt som de lutade sig mot sin medicinska kompetens. Vidare upplevde de att hälsofrämjande arbete saknade prioritet genom bristande kompetens inom hälso- och sjukvårdsteamet, tidsbrist och kortsiktiga interventioner. Det hälsofrämjande arbetet försvårades genom att hemmet är arenan, som är individens revir och dennas villkor styr arbetet. Framtida studier utifrån vårdtagarens perspektiv skulle kunna vidareutveckla resultatet i denna studie och samtidigt vara ett steg i vårdutvecklingen inom kommunal hemsjukvård. / Health promotion is important in all of the health care system, where the district nurse has big responsibility. Since the “ädelreform”, most counties are taking responsibility for providing health care, including the care takers who live at home. Orem´s nursing theory focuses on self-care and believes that man is an active and free being capable of achieving wellness through self-care. The aim of the study was to describe nurses' experiences of health promotion in municipal home care. A qualitative method with inductive approach was used and five interviews were performed, with district nurses from two counties in northwest Skåne. The interviews were analyzed using qualitative content analysis. The study revealed categories: caring is health promotion, health promotion lacks priority and the home as the arena. District nurses felt that health promotion is based on a holistic approach and the foundation for all nursing work, while they leaned towards their medical expertise. Furthermore, they felt that health promotion has low priority by lack of skills in the health care team, lack of time and short-term interventions. Health promotion efforts were affected since the home was the arena, where the individual's terms and conditions governed the work. Future studies based on the resident's perspective could further develop the results of this study while being a step in the healthcare developments in municipal home care.

Bakgrund: Hypertoni är ett folkhälsoproblem och utgör en stor riskfaktor för utveckling av hjärt-kärlsjukdom. Basen för omvårdnaden utgörs av livsstilsförändringar. Distriktssköterskors centrala roll innefattar att i jämlik, ömsesidig kommunikation ge råd, motivera och stödja till förändring av levnadsvanor samt främja patientdelaktighet och autonomi. Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att stödja patienter med hypertoni till livsstilsförändringar. Metod: Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Åtta distriktssköterskor med ansvar för patienter med hypertoni intervjuades. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde tre kategorier; Initierar samarbete, Bekräftar individen och Anpassar omvårdnad för patienten, med sex underkategorier. Konklusion: Distriktssköterskorna upplevde sin roll central, viktig och ansvarsfull när det handlade om att ge råd och undervisning. De upplevde sig även vara en viktig länk mellan patient och andra aktörer. De ansåg att lyhördhet för patientens livssammanhang och en samtalsstrategi i kommunikationen vid livsstilsrådgivning var viktigt för främjandet av patientdelaktighet och autonomi. Att individuellt motivera till livsstilsförändring beskrevs som en svårighet och distriktssköterskorna uttryckte en frustration över att det var bristande tid för uppföljning. / Background: Hypertension is a public health problem and a major risk factor for developing cardiovascular disease. The basis for the nursing care is lifestyle changes. District nurses´ role includes to advise, motivate and support life style changes, as well as to promote patient participation and autonomy, through an equal and mutual communication. Aim: The aim of the study was to illuminate experiences of district nurses supporting patients with hypertension to make lifestyle changes. Method: The data were analyzed by qualitative content analysis with an inductive approach. Eight district nurses responsible for hypertensive patients were interviewed. Results: Three categories emerged from the data analysis: Initiates cooperation; Confirms the individual and Adapts nursing for the patient, with six subcategories. Conclusion: The district nurses perceived their role as central, important, and responsible when providing advice and instruction. They also considered themselves as an important link between the patient and other actors. Responsiveness of the patient's life context, as well as using a communication strategy when giving counseling on lifestyle changes were considered important to promote patient participation and autonomy. To motivate lifestyle changes individually was described as a difficulty and district nurses expressed frustration with the lack of time for follow-up.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka och beskriva hur specialpedagoger i ett socialt utsatt område arbetar hälsofrämjande och förebyggande samt tolkar begreppen hälsofrämjande och förebyggande. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra specialpedagoger i detta område. De transkriberade intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ metod för innehållsanalys, vilket resulterade i ett antal centrala teman. Dessa teman analyserades sedan utifrån två teoretiska referensramar. Den första referensramen berör Antonovskys teori om Känsla av sammanhang (KASAM), som är orsaken till hälsa och välmående. De arbetsmetoder och synsätt som beskrivs i resultatet analyserades utifrån de delkomponenter som utgör KASAM; Begriplighet, Hanterbarhet och Meningsfullhet. Resultatet visade bl.a. på att specialpedagogernas arbete ofta kan anses vara inriktat på elevernas KASAM samt att specialpedagogerna ofta tycks vara särskilt inriktade på delkomponenten Hanterbarhet. I teorin om KASAM har detta begrepp att göra med i vilken grad elever upplever att de resurser som finns tillgängliga för dem är tillräckliga för att de ska uppleva att de kan hantera omvärldens krav. Studien visar att elevhälsan ofta intar ett salutogent perspektiv i arbete med elever. De specialpedagogiska insatserna som beskrivs i studien är på individ-, grupp- och organisationsnivå. Den andra teoretiska referensramen som användes i analysen berör två motsatta sätt att se på specialpedagogisk problematik: huruvida man menar att skolproblem bottnar i brister hos eleven (kategoriskt perspektiv) eller har att göra med kontextuella faktorer (relationellt perspektiv). Resultatet visade på att respondenternas hälsofrämjande och förebyggande arbete främst utgick ifrån ett relationellt perspektiv i deras specialpedagogiska verksamhet. Det gick dock ibland att se inslag av ett kategoriskt perspektiv i de beskrivningar av elever som gavs av tre av de fyra respondenterna. Den respondent som inte gav uttryck för det kategoriska perspektivet arbetade, till skillnad från övriga respondenter, inte direkt med elever. Nyckelord: Förebyggande, hälsofrämjande, KASAM, kategoriskt perspektiv, relationellt perspektiv, socialt utsatta områden, elevhälsa, specialpedagogiska insatser

Allt fler rapporter visar att den psykiska ohälsan ökar bland ungdomar i Sverige och då främst bland flickor. Gymnasieskolan är en stor mötesplats för ungdomar och skolsköterskan är en viktig person då hon träffar alla ungdomar minst en gång under deras gymnasietid, i det av Skolverket fastställda hälsosamtalet. Syftet med studien var att undersöka hur elever inom gymnasieskolan vill att deras  skolsköterska ska arbeta hälsofrämjande och preventivt. Gymnasieelever vid två olika skolor i nordvästra Skåne intervjuades i två olika fokusgrupper.  Intervjumaterialet transkriberades och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Efter resultatanalysen framkom tre kategorier: kommunikation, skolsköterskan som aktör på gymnasieskolan och interaktion. Faktorer som att  skolsköterskan skall finnas där, vara lättillgänglig och inge trygghet var viktiga för  gymnasieeleverna. Resultatet visar att skolsköterskan behövs inom gymnasieskolan men behöver synliggöra sitt arbete. Vidare forskning, både ur elevernas och ur skolsköterskans perspektiv behövs. Ungas ökade psykiska ohälsa finns högt på agendan i Sverige idag, ändå är skolsköterskan och elevhälsan på gymnasienivå ett område som fortfarande är outforskat. / Research is accumulating which indicates that mental illness is increasing among youth in Sweden and especially among female youth. Secondary school is a significant meeting place for young people and the school nurse is an important person as he or she meets with each youth at least once in the health conversation required by the school system. The goal of this study was to investigate how secondary school students want their school nurse to work in the promotion of health and prevention of illness. Students at two different secondary schools in south Sweden were interviewed in two different focus groups. The data procured from the interviews was transcribed and qualitatively analyzed. Three categories were derived from this analysis: communication, the school nurse's role in the secondary school and interaction. The students deemed that factors such as the presence of the nurse, the availability of the nurse and the nurse's ability to communicate safety  were important. The results indicated that the nurse is needed in the secondary school, but he or she also needs to make his or her work visible. More research is needed from both the perspective of the students and the nurses. Increasing the mental health of young people is a high priority in Sweden today. But the school nurse and student health at the secondary level is still largely unresearched.

Bakgrund: Det stora antalet familjer som söker asyl påverkar sjuksköterskans arbete inom barnhälsovården. I Sverige erbjuds alla barn mellan 0-6 år att göra regelbundna hälsokontroller, vilket även omfattar barn som söker asyl. Sjuksköterskors hälsofrämjande och förbyggande vård omfattar barns hälsa utifrån det fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet. Det hälsofrämjande arbetet utvecklar empowerment hos familjerna där målet är en god hälsa. Flykt och trauman påverkar familjer som söker asyl och många lider av psykisk ohälsa. Sjuksköterskors arbete kräver speciella och individuella insatser i mötet med dessa familjer. Syfte: Var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av arbetet inom barnhälsovården med familjer som söker asyl. Metod: Intervjustudien har en kvalitativ design med en induktiv ansats. Femton sjuksköterskor från sex olika kommuner deltog i studien. Samtliga med erfarenhet av arbete med asylsökande familjer inom barnhälsovård. Insamlad data analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier: Familjers behov och stöd påverkar arbetet, Yttre faktorer påverkar arbetet, Komplexiteten i mötet med familjerna påverkar arbetet. Slutsats: Studien visar att sjuksköterskor inom barnhälsovården anpassar arbetet efter asylsökande familjers behov och förutsättningar. Sjuksköterskornas erfarenheter och utbildning är grunden för hens kompetens. Den psykiska ohälsan och en social komplex situation för familjerna som söker asyl medför en utmaning för sjuksköterskorna i det hälsofrämjande arbetet. / Background: The large number of families seeking asylum affect nurses work in child health care. All children in Sweden between 0-6 years, do regular check-ups, including children seeking asylum. Nurses health promotion and preventive care covers childrens health based on the physical, mental and social well-being. Health promotion develops empowerment of families where the goal is good health. Escape and trauma affect families seeking asylum and many suffer from mental illness. Nurses work requires special and individual efforts in meeting with families. Purpose: To describe nurses experience of work in child health care with families seeking asylum. Method: The interview study had a qualitative design with an inductive approach. Fifteen nurses from six different municipalities participated in the study, all with experience working with asylum-seeking families in child health care. Collected data were analyzed according to qualitative content analysis. Results: The results revealed three categories: Families needs and support affect the work, External factors affect the work, The complexity of the meeting with the families affect the work. Conclusion: The study shows that nurses in child health care adapts work to asylum seeking families needs and circumstances. Nurses experience and education is the foundation of his or her skills. Mental illness and a socially complex situation for families seeking asylum is a challenge for nurses working with health promotion.

<p>Hälsosamma levnadsvanor är en viktig förutsättning för att skapa en positiv hälsoutveckling och kostvanor, fysisk aktivitet och stress är faktorer som påverkar hälsan. Till följd av den senare tidens förändringar i samhället har befolkningens levnadsvanor förändrats till en mer ohälsosam kost, fysisk inaktivitet, och stressen har ökat. De förändrade levnadsvanorna har påverkat folkhälsan, och att satsa på dessa områden i folkhälsoarbetet kan ge betydelsefulla hälsovinster. Landstinget Västmanland driver ett projekt med syftet att främja hälsosamma levnadsvanor. I projektet ingår ”Kom i form gruppen” som är en gruppverksamhet som inriktas på kost, fysisk aktivitet och stress. Syftet var att undersöka deltagarnas upplevelser av deltagandet i ”Kom i form gruppen” och om deltagandet har påverkat deras levnadsvanor. För att besvara syftet användes en kvalitativ metod med intervjuer. Resultatet visar att innehållet på träffarna inte har gett någon ny kunskap. Deltagandet har gett medvetenhet och motivation och upplevelsen om kostvanor har påverkats varierar mellan deltagarna. Deltagarnas motionsvanor har påverkats genom regelbundna motionstillfällen och vardagsmotion. Påverkan på stress har inte skett men de försöker att tänka på att stressa mindre. Tidsbrist och stress upplevs dock som ett hinder för att leva hälsosamt.</p> / <p>Healthy lifestyles are an important condition for creating a positive health and dietary habits, physical activity and stress are factors that affect health. As a result of recent changes in society people's lifestyles have changes through unhealthy diet, physical inactivity, and stress has increased. Changing lifestyles have affected public health, and to invest in these areas in public health work can provide significant health benefits. Västmanland County Council operates a project to promote healthy behavior. The project includes "Kom i form gruppen" which is a group that focuses on nutrition, physical activity and stress. The aim was to investigate participants' experiences of participation in "Kom i form gruppen" and if the participation has affected their lifestyles. To answer the purpose, a qualitative approach with interviews used. The result shows that the content of the meetings has not identified any new knowledge. Participation has provided awareness and motivation and appreciation of food habits have been affected varied between participants. The participants' exercise habits have been affected by regular exercise occasions and everyday physical activity. Effect of stress has not been made, but they try to think about to rush less. Lack of time and stress, however, perceived as an impediment to healthy living.</p>