Tidigare forskning visar att vårdpersonalen har en viktig nyckelroll i att främja nyblivna mödrars hälsa den första tiden efter barnafödandet. Detta eftersom hälsofrämjande arbete i form av individanpassad informationsförsörjning och kunskapsstöd kan påverka nyblivna mödrars hälsa avsevärt. Uppsatsen har följaktligen fokuserat på att studera hur barn- och distriktssköterskor på barnavårdscentraler arbetar hälsofrämjande med nyblivna mödrar. För att kunna undersöka sköterskornas hälsopedagogiska funktion inom den postnatala vården har studien utgått från ett salutogent perspektiv på hälsa samt ett sociokulturellt perspektivet på lärande. Totalt genomfördes 11 semistrukturerade intervjuer med barn- och distriktssköterskor på barnavårdscentraler i Sverige. För att analysera data användes en kvalitativ konventionell innehållsanalys. Resultatet visade att nyblivna mödrars hälsa kan stärkas genom salutogena och pedagogiskt anpassade tillvägagångssätt under den postnatala perioden. Sköterskornas pedagogiska och hälsofrämjande arbete förutsätter förtroendeingivande relationsbyggande gentemot mödrarna och innefattar individ- och behovsanpassat samtalsstöd, informationsförsörjning, tillgänglighet och samarbete med externa resurser. Sköterskornas hänsynstagande insatser hjälper mödrar, oavsett socioekonomiska förutsättningar och etnisk tillhörighet, att hantera sin nya livssituation och stärka ett autonomt moderskap. Sammantaget ökar detta förutsättningarna för en mer jämlik mödravård. För vidare forskning rekommenderas att studera hur båda föräldrarnas hälsa kan främjas i den postnatala perioden.

Övervikt har blivit ett globalt problem och allt fler barn drabbas i Sverige. Konsekvenserna av övervikt är många och skolsköterskor har en viktig roll i det hälsofrämjande arbetet med övervikt. Det finns ett behov av att skapa sig en kunskapsöversikt kring hur skolsköterskor erfar sitt hälsofrämjande arbete. Syftet var att beskriva skolsköterskans erfarenhet av hälsofrämjande arbete till barn som lever med övervikt. En kvalitativ systematisk litteraturöversikt utfördes med induktiv design. Sökning gjordes i följande databaser: CINAHL, PubMed, och Psycinfo. Det resulterade i 12 artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades. Resultatet består av tre huvudkategorier, Hälsofrämjande arbete för barnets bästa som visade på olika metoder skolsköterskan använder sig av samt vikten av samarbete och samtal med barnet och föräldrarna. Övervikt, en känslosam fråga som kräver följsamhet visade på att övervikt är ett känsligt ämne och skolsköterskan behöver möta familjens levda erfarenheter. Sista huvudkategorin Strukturer som hindrar hälsofrämjande möten visade på hur tidsbrist kan hindra skolsköterskan från hälsofrämjande arbete och att det finns ett behov av kunskap och rutiner. Slutsatsen är att arbeta hälsofrämjande med barn som lever med övervikt behöver skolsköterskan ta del av familjens leva erfarenheter och få bättre förutsättningar. Samarbete med familjen var grundläggande för skolsköterskans arbete och av stor vikt för barnens möjlighet till hållbara förändringar. Att arbeta hälsofrämjande skulle kunna bidra till en mer hälsosam befolkning i framtiden och minska på lindande för barnet och familjen samt sänka de ekonomiska kostnaderna i samhället som övervikt bidrar med. / Obesity has become a global problem and the number of children overweight is increasing in Sweden. The consequences of being overweight are many and school nurses have an important role in the health promotion work with children living with overweight. There is a need to create an overview of how school nurses experience their health promotion work. The aim of the study was to describe school nurses’ experiences of health promotion work to children living with overweight. A qualitative systematic literature review with inductive design was conducted. Searches are made in the following databases: CINAHL, PubMed and PsycInfo. This resulted in 12 articles that were quality reviewed and analyzed. The result consists of three main categories, Health promotion work for the best interest of the child which showed the different methods the school nurse uses, the importance of cooperation and conversation with the child and parents. Obesity, an emotional issue that requires compliance showed that obesity is a sensitive subject, the school nurse needs to face the family’s lived experiences. Last main category, Structures that prevent health promoting meetings, showed lack of time can prevent the school nurse from health promoting work and there is a need for knowledge and routines.The conclusion is that to work to promote health with children living with overweight, the school nurse need to take part in the family’s lived experiences in order to have better conditions. Cooperation with the family was fundamental to the school nurses’ work and of great importance to the children’s opportunity for sustainable changes. Working to promote health could contribute to a healthier population in the future, reduce suffering and financial costs for society that overweight contributes with.

Ledarskap beskrivs som viktigt för främjandet av en hälsosam arbetsmiljö, varför det är ett angeläget ämne att lyfta inom arbetshälsovetenskap. Mest forskning om ledarskap och hälsa har varit av kvantitativ karaktär där man via enkäter tillfrågat medarbetare vad de anser är hälsofrämjande ledarskap. Dock finns det mindre kvalitativ forskning som fokuserar på chefers upplevelser av att främja en god arbetsmiljö samt få studier som undersöker hur ett hälsofrämjande ledarskap utövas i praktiken. Syftet med studien hardärför varit att undersöka ledarskapserfarenheter bland första linjens chefer vilka arbetar för att främja en god arbetsmiljö. Studiens metod är av kvalitativ karaktär varav data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Informanterna för studien har varit 10 kvinnliga första linjens chefer verksamma inom en stor offentlig myndighet i Sverige. Intervjuerna har analyserats med hjälp utav en fenomenografisk analysansat. Resultatet visar att det fanns en samstämmighet av informanternas erfarenheter av vad som främjar en god arbetsmiljö. De samlade upplevelserna var att främjandet av goda relationer samt ett tydligt och strukturerat ledarskap var väsentligt för en god arbetsmiljö. Att finna balans i relationsskapandet genom tydlighet kan ses som en avgörande faktor för en hälsofrämjande arbetsmiljö. Goda relationer förefaller vara enförutsättning för att som chef få mandat att vara den som leder. I den specifika organisation informanterna verkade i var det viktigt för informanterna att skapa delaktighet inom givna ramar och stötta medarbetarna att förhålla sig till höga arbetskrav genom acceptans. Resultaten visade vidare att friskvård användes som en hälsofrämjande åtgärd men att det inte ansågs som nödvändigt för att främja en god arbetsmiljö.

Bakgrund: Hälsofrämjande arbete med fokus på livvstilsfrågor har historiskt setts som en del av primärvården. Inom slutenvården kan fokus på den kurativa vården göra att hälsofrämjande arbete och sjukdomsförebyggande arbete inte prioriteras. Begreppet hälsofrämjande arbete riktar sig till att ge individen kontroll över sin vardag och kunna påverka sin egen hälsa. Inom den hälsofrämjande omvårdnaden har sjuksköterskan ett ledande ansvar. Syfte: Syftet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av hälsofrämjande arbete på IVA.  Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats antogs. Tio utbildade specialistsjuksköterskor inom intenssivvård intervjuades genom semistrukturerade intervjuer. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys som resulterade i fyra slutkategorier.  Resultat: Slutkategorierna blev som följande: Att det hälsofrämjande arbetet har fokus på situationen här och nu, Att fånga upp patienternas behov och fortsätta motivera, Att bygga relationer och inte skuldbelägga, och Att det finns behov av mer kunskap och tydligare ansvar. Resultatet visade att hälsofrämjande arbete inom intensivvård fokuserade på åtgärder som fysiskt stärker patienten att klara intenssivvården. Hälsofrämjande arbete som innefattade livsstilsförändringar ansågs vara mer utmanande, men hade en plats framförallt gällande psykisk ohälsa. Det framkom utmaningar som kunskapsbrist, osäkerhet och otydligt ansvar.  Slutsats: Intensivvårdssjuksköterskorna har en viktig roll i det långsiktiga hälsofrämjande arbetet - speciellt när det kommer till psykisk ohälsa - där de ansåg att de ibland kan vara de första som fångar upp dessa patienter. Utifrån ett personcentrerat förhållningsätt bör intensivvårdssjuksköterskorna sträva efter att se olika behov som finns hos varje unik patient och kunna se fler aspekter av det hälsofrämjande arbetet.

Bakgrund: Användning av tobaksfria nikotinprodukter (TFN) har ökat explosionsartatbland barn och ungdomar, både globalt och nationellt. Forskningen lyfter andrahälsorisker än vid konventionellt tobaksbruk, medan allmänheten fortfarande serprodukterna som mindre farliga. Bruk av tobaksfria nikotinprodukter är vanligtförekommande på skolområden. Att arbeta förebyggande och hälsofrämjande ingår iskolsköterskans dagliga arbete. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter avhälsofrämjande arbete med barn och ungdomars bruk av tobaksfria nikotinprodukter.  Metod: Studien hade en kvalitativ ansats med beskrivande design. Data har insamlatsvia semistrukturerade interjuver där åtta skolsköterskor deltog. Kvalitativinnehållsanalys användes när data bearbetades. Huvudresultat: För att skolsköterskor skulle kunna bedriva ett konstruktivt arbete medTFN, beskrev deltagarna att rätt förutsättningar krävs. Samarbete, styrning,tillgänglighet och möjlighet att uppdatera sin kunskap gav en grund för skolsköterskanatt arbeta hälsofrämjande. Motivation till hälsofrämjande arbete med TFN var stort därbruk förekom, och lägre prioriterat om inget problem uppmärksammats. Tidsbrist ochavsaknad av frågor om TFN i hälsoenkäten var de mest återkommande hindren.Vårdnadshavare beskrevs som en resurs, men kunde även försvåra arbetet förskolsköterskan, om de inte såg TFN som ett problem. Där föräldrar fick kunskap omTFN och deltog i arbetet, kunde TFN stävjas. Slutsats: Deltagarna beskrev att rätt förutsättningar krävdes för att skolsköterskanskulle kunna bedriva ett konstruktivt arbete med TFN. Resurserna beskrevs sombegränsade och bruket som ökande. Tidiga insatser behövs. Avsatt tid, kunskapslyft,tillgänglighet, samarbete och gemensamma mål är viktiga byggstenar om deteskalerande problemet ska kunna stävjas.

Förväntat kunskapsbidrag: Genom tidigare forskning och beprövad erfarenhet har arbetet med EHM- modellen visat sig ha positiva effekter på hur skolan kan arbeta med hälsofrämjande och förebyggande insatser. I detta arbete har specialpedagogerna en stor och betydande roll. Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att bidra med kunskap kring hur specialpedagogernas roll kan utveckla skolans hälsofrämjande och förebyggande uppdrag genom att arbeta med elevhälsomöten (EHM). På vilket sätt anser specialpedagogerna att deras kompetens tas till vara genom arbetet med EHM? och på vilket sätt bidrar specialpedagogernas arbete till EHM:s uppdrag att arbeta hälsofrämjande och förebyggande? Teori: I analysen av denna studie, kommer systemteorin att användas som en övergripande teoretisk ram. Enligt Öquist (2018) är systemteorin inriktad på att analysera och förstå komplexa system och de dynamiska relationerna mellan deras olika komponenter. Metod: Studien är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer har använts för att samla in empirin. Urvalet består av sex specialpedagoger från olika delar av Sverige. Resultaten analyseras utifrån tematisk analys. Resultat: I resultatet har det framkommit två huvudteman. Dessa teman är hälsa inom EHM och specialpedagogens roll inom EHM. Inom temat hälsa kom följande rubriker upp: hälsofrämjande och förebyggande arbete, tidsbrist och stress, patogent och salutogent 4 förhållningssätt. Inom specialpedagogernas roll kom följande tema upp; specialpedagogisk kompetens, tvärprofessionella team och samarbete, specialpedagog och speciallärare i verksamheten. När skolor arbetar hälsofrämjande och förebyggande genom EHM är det främst för att gynna elevens och gruppernas utveckling. Det är viktigt att skolorna har en organisation som är så pass anpassad så att inga elever ska behöva känna att det inte fungerar. De flesta av specialpedagogerna beskriver att arbeta förebyggande är att arbeta på ett övergripande plan genom att förbereda eleverna för händelser eller situationer. Det kan vara händelser eller situationer som har hänt tidigare till exempel konflikter. De flesta av specialpedagogerna har med hjälp av EHM-modellen gått från att arbeta utifrån ett patogent förhållningssätt till att arbeta utifrån ett salutogent förhållningssätt. Genom att arbeta med EHM har också fokus ändrats från ett individ- till grupperspektiv. Specialpedagogerna menar att de olika professionerna som ingår i ett EHM bidrar alla med sin kunskap. Professionerna besitter olika kompetenser och genom att se situationer ur olika synvinklar kan de lättare hjälpa varandra och komma fram till olika lösningar. Specialpedagogiska implikationer: Resultatet i studien visar att specialpedagogerna har en betydande roll både i och utanför arbetet med EHM. Specialpedagogernas roll och kompetens påverkar många i skolans värld. Det är därför viktigt att ta vara på specialpedagogernas kompetens genom att hen får rätt förutsättningar för sitt arbete. Många av specialpedagogerna i studien anser att tid är en bristvara i arbetet med EHM och att de har för få tillfällen under terminen att arbeta med EHM. Det är därför en förutsättning för specialpedagogerna att de ges tid av sin rektor att arbeta med EHM och att arbetet på EHM mötet är organiserat och strukturerat. Resultatet visar att det är viktigt med utvärderingar och uppföljningar av arbetet med EHM för att pedagogerna ska kunna förändra det som inte fungerar. Det är också ledningens ansvar att visa att EHM är ett viktigt arbete på skolan. Detta kan göras genom att berätta om EHM arbetet för vårdnadshavare, elever och andra skolor.

Stress i socialtjänsten påverkar inte bara individens välbefinnande utan har också en bredare inverkan på samhället som helhet. När socialsekreterare upplever stress och överbelastning kan det påverka deras förmåga att effektivt stödja och hjälpa klienterna. Det betonar vikten av att adressera stress inom socialtjänsten för att säkerställa en hållbar arbetsmiljö och bättre resultat för samhället i stort. Den höga personalomsättningen och den höga arbetsbelastningen är två faktorer som bidrar till ökad stressnivå. Många socialsekreterare finner svårigheter att hitta balans mellan kravsamt resurser och menar att de inte får tillräckligt med stöd från ledningen. Socialsekreterare hittar olika typer av överlevnadsstrategier för att reducera stressen på arbetsplatsen. För att effektivt förebygga stressrelaterade hälsoproblem är det av betydelse att förstå de bakomliggande faktorerna (Arbetsmiljöverket, 2017). Med hjälp av litteraturöversikt kommer jag att undersöka vad studier visar kring friskfaktorer, vad som gör att socialsekreterare väljer att vara kvar på sina arbetsplatser trots en krävande arbetssituation.

Syfte Syftet med studien var att undersöka olika professioners synpunkter, erfarenheter och upplevelser av det samverkansarbete som pågår mellan förskola och barnhälsovård i Karlskrona kommun och vilken betydelse samverkansarbetet har haft för det lokala samarbetet, för deras professionella utveckling och kompetens samt på vilket sätt samverkansarbetet har påverkat arbetsformer och arbetets innehåll. Metod Studien hade en kvalitativ ansats med fokusgruppintervjuer som metod. Fyra fokusgruppintervjuer genomfördes med 21 respondenter från barnavårdcentraler och förskolor i Karlskrona kommun. Respondenterna representerades av sex olika professioner; distriktssköterskor, förskollärare, specialpedagoger, barnskötare, avdelningschefer och rektorer. Kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod. Resultat Analysen resulterade i ett tema och 13 kategorier med fokus på samverkan, samarbete och samsyn. Temat fångade respondenternas positiva inställning och vilja att samarbeta, samtidigt som de önskade bättre förutsättningar i form av tillräckligt med tid och struktur samt att arbetsledningen visar att de stödjer och prioriterar samarbete. Relationer har skapats, de olika professionerna har bytt erfarenheter och kompetenser och lärt sig tillsammans. Samsyn har utvecklats vilket påverkat arbetets innehåll i vardagen med barn och föräldrar. Samarbetet har blivit olika etablerat i de geografiska områdena. Slutsats Slutsatserna är att samverkansarbetet mellan barnhälsovård och förskola i Karlskrona kommun har haft betydelse för utveckling av det lokala samarbetet, arbetsformer och arbetets innehåll samt för personalens professionella utveckling och kompetens. Resultatet gav viktig information och kunskap om olika professioners synpunkter, upplevelser och erfarenheter av samverkansarbetet. Kunskapen är värdefull i fortsatt utvecklingsarbete för en hållbar samverkan med syftet att främja barns hälsa. Denna studie som är en del i en mer omfattande uppföljning inriktade sig på professionen. I det fortsatta uppföljningsarbetet är det betydelsefullt att också ta del av föräldrarnas synpunkter och upplevelser av samarbetet mellan barnhälsovård och förskola. / Purpose The purpose of the study was to examine different professional’s views and experiences of the collaboration work that is going on between preschool and child health care in the municipality of Karlskrona and what impact it has had for the local cooperation-, their professional development and competence, and how it has affected the work and its content. Method The study had a qualitative approach with focus group interview as method for the data collection. Four focus group interviews were carried out with 21 respondents from child health care centres and preschools in the municipality of Karlskrona. The respondents were represented by six different professions; district nurses, preschool teachers, special education teachers, child minders, department heads and headmasters. Qualitative content analysis was used as a method of analysis. Results: The analysis resulted in one theme and 13 different categories with focus on collaboration, cooperation and common foundations. The theme captures the respondents positive attitude and willingness to cooperate, while they at the same time wished better conditions in terms of enough time and structure and that the staff managers clearly shows that they support and give priority to cooperation. A bridge has started to be built over the gap between the two health promoting settings. Relationships have been created, the different professionals have exchanged experiences and competences, and have learned together. A common foundation that affects the daily work content with children and parents has been evolved. The cooperation has been established at different levels in the geographical areas Conclusion The conclusion is that the collaboration work between child health care and preschool in the municipality of Karlskrona has influenced the development of local cooperation, professional development and competence, the work and its content. The result gave important knowledge of the professionals’ views and experiences of the collaboration process. This knowledge is valuable for further development of sustainable collaboration with the aim to promote children´s health. The study, which is a part of a more extensive follow-up, was focused on the professionals. In further studies it is also important to take in consideration the parents' views and experiences of the cooperation between child health care and preschool.

WHO rekommenderar hälso- och sjukvården att bli mer hälsofrämjande. Däremot visar forskning att hälso- och sjukvården inte lever upp till denna rekommendation. Landstinget Västmanland har dock gjort en satsning på det hälsofrämjande arbetet. Fyra hälsocenter har etablerats i länet till följd av detta. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur personalen vid dessa hälsocenter upplevde sina förutsättningar att jobba hälsofrämjande med kost- och motionsvanor. Metoden som användes för att besvara syftet var kvalitativ. Datainsamlingen skedde genom att sex semistrukturerade intervjuer genomfördes. Fem hälsovägledare och en person med övergripande ansvar för hälsocenterverksamheten intervjuades. Datamaterialet analyserades med hjälp av en induktiv och manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att hälsocenters arbete följer de grundprinciper som tagits fram för hälsofrämjande arbete. Stöd i organisationen och den egna kompetensen var faktorer som underlättade arbetet, medan bristfälliga lokaler och samverkansproblem till exempel var faktorer som upplevdes hindra arbetet. Slutsatserna som presenterats utifrån uppsatsens resultat var att delar av hälsocenters arbete fungerade bra men att det fanns vissa förbättringsmöjligheter. Till följd av att hälsocenters arbete bedömdes ligga i linje med grundprinciperna för hälsofrämjande arbete drogs även slutsatsen att verksamheten kan vara ett gott exempel för andra vårdorganisationer som önskar arbeta hälsofrämjande. / WHO recommend health services to become more health promoting. Yet, research indicates that health services don’t fulfill these recommendations. The county Landstinget Västmanland however, has made a commitment to work health promoting. Due to this commitment four Health facilities has been established in the county. The aim of this study was to investigate how the staff at these health facilities experienced their premises to work health promoting with diet- and physical activity habits. A qualitative method was used to answer this. Six semistructured interviews was performed to collect data. Five health counselors and one person with administrative responsibility for the health facilities was interviewed. An inductive and manifest qualitative content analysis was used to analyze the collected data. The result indicated that the health facilities was working health promoting according to the fundamental principles for health promotion. The result also showed that a supportive organization and the individual competence was two factors among others that made the work easier. Inadequate facilities and collaboration issues for example was on the other hand factors that the respondents felt complicated their work. The conclusions drawn from the result is that parts of the health facilities, health promotion work is working well, but that there is room for improvements. Also the conclusion that the health facilities can set an example for other health services that wishes to become more health promoting was drawn.

WHO rekommenderar hälso- och sjukvården att bli mer hälsofrämjande. Däremot visar forskning att hälso- och sjukvården inte lever upp till denna rekommendation. Landstinget Västmanland har dock gjort en satsning på det hälsofrämjande arbetet. Fyra hälsocenter har etablerats i länet till följd av detta. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur personalen vid dessa hälsocenter upplevde sina förutsättningar att jobba hälsofrämjande med kost- och motionsvanor. Metoden som användes för att besvara syftet var kvalitativ. Datainsamlingen skedde genom att sex semistrukturerade intervjuer genomfördes. Fem hälsovägledare och en person med övergripande ansvar för hälsocenterverksamheten intervjuades. Datamaterialet analyserades med hjälp av en induktiv och manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att hälsocenters arbete följer de grundprinciper som tagits fram för hälsofrämjande arbete. Stöd i organisationen och den egna kompetensen var faktorer som underlättade arbetet, medan bristfälliga lokaler och samverkansproblem till exempel var faktorer som upplevdes hindra arbetet. Slutsatserna som presenterats utifrån uppsatsens resultat var att delar av hälsocenters arbete fungerade bra men att det fanns vissa förbättringsmöjligheter. Till följd av att hälsocenters arbete bedömdes ligga i linje med grundprinciperna för hälsofrämjande arbete drogs även slutsatsen att verksamheten kan vara ett gott exempel för andra vårdorganisationer som önskar arbeta hälsofrämjande. / WHO recommend health services to become more health promoting. Yet, research indicates that health services don’t fulfill these recommendations. The county Landstinget Västmanland however, has made a commitment to work health promoting. Due to this commitment four Health facilities has been established in the county. The aim of this study was to investigate how the staff at these health facilities experienced their premises to work health promoting with diet- and physical activity habits. A qualitative method was used to answer this. Six semistructured interviews was performed to collect data. Five health counselors and one person with administrative responsibility for the health facilities was interviewed. An inductive and manifest qualitative content analysis was used to analyze the collected data. The result indicated that the health facilities was working health promoting according to the fundamental principles for health promotion. The result also showed that a supportive organization and the individual competence was two factors among others that made the work easier. Inadequate facilities and collaboration issues for example was on the other hand factors that the respondents felt complicated their work. The conclusions drawn from the result is that parts of the health facilities, health promotion work is working well, but that there is room for improvements. Also the conclusion that the health facilities can set an example for other health services that wishes to become more health promoting was drawn.