<p>Syftet med studien är att belysa synen på hälsa samt perspektiv på hälsoarbete i den åländska läroplanen och undervisningen på högstadiet. Vidare undersöks lärares uppfattningar om hälsoundervisningen idag och om hälsokunskap införs som ett nytt ämne i grundskolan. Studien har genomförts genom analys av läroplanen och arbetsplaner samt en enkät med högstadielärare.</p><p>Resultatet visar att hälsobegreppet inte definieras i läroplanen. I både läroplanen och undervisningen ses en betoning på hälsofostran med fokus på förebyggande av ohälsa. Bland lärarna ses en utbredd uppfattning att tiden för hälsoundervisningen bör utökas. Intresse att undervisa i hälsokunskap finns bland lärare i flera olika ämnen.</p><p>Slutsatsen är att hälsobegreppet borde förtydligas och perspektivet på hälsa breddas i läroplanen och undervisningen. Det nya ämnet hälsokunskap kan kombinera kunskap om sunda levnadsvanor med ett perspektiv på hälsa som handlingsförmåga för att motivera eleverna till sunt hälsobeteende. Vidare kan resurser för god hälsa lyftas fram i syfte att stärka deras förmåga att hantera psykosocial stress.</p>

Syftet med studien är att belysa synen på hälsa samt perspektiv på hälsoarbete i den åländska läroplanen och undervisningen på högstadiet. Vidare undersöks lärares uppfattningar om hälsoundervisningen idag och om hälsokunskap införs som ett nytt ämne i grundskolan. Studien har genomförts genom analys av läroplanen och arbetsplaner samt en enkät med högstadielärare. Resultatet visar att hälsobegreppet inte definieras i läroplanen. I både läroplanen och undervisningen ses en betoning på hälsofostran med fokus på förebyggande av ohälsa. Bland lärarna ses en utbredd uppfattning att tiden för hälsoundervisningen bör utökas. Intresse att undervisa i hälsokunskap finns bland lärare i flera olika ämnen. Slutsatsen är att hälsobegreppet borde förtydligas och perspektivet på hälsa breddas i läroplanen och undervisningen. Det nya ämnet hälsokunskap kan kombinera kunskap om sunda levnadsvanor med ett perspektiv på hälsa som handlingsförmåga för att motivera eleverna till sunt hälsobeteende. Vidare kan resurser för god hälsa lyftas fram i syfte att stärka deras förmåga att hantera psykosocial stress.

Syftet med den här c-uppsatsen är att undersöka lärares uppfattningar av att införa hälsokunskap för elever i årskurs 5 och 6. Enligt Ålands Landskapsregering ska hälsokunskap införas som ett obligatoriskt ämne i alla högstadieskolor på Åland, från och med hösten 2011. För att få svar på syftet har intervjuer med sex stycken lärare som arbetar i årskurs 5 och 6 gjorts. Ett missiv skickades via e-mail ut till verksamma lärare i årskurserna fem och sex på Åland. Det var sex stycken lärare som tackade ja till att delta i undersökningen vilket ansågs som ett passande deltagarantal och därför valdes de ut till intervjupersoner. Den kvalitativa metoden har använts eftersom det är lärarnas skilda åsikter och uttryck som arbetet har fokuserat på. Resultatet av undersökningen visar att det finns delade åsikter bland lärarna om hälsa som enskilt ämne för elever i årskurs 5 och 6. En del lärare anser att hälsa är ett ämne som går bra att integrera med andra ämnen medan andra tycker att hälsa som enskilt ämne ska införas för att lärarna och eleverna då kan koncentrera sig på och ta sig tid för det specifika ämnet. Vissa lärare anser att det ska införas tidigare än i årskurs 5 och 6 på grund av att de har sett ett behov hos eleverna, andra lärare anser att årskurs 5 och 6 är passande årskurser att införa det. En del lärare anser att det är för tidigt att införa det i årskurs 5 och 6 på grund av mognadsgraden bland eleverna. Lärarna anser att det i ämnet ska ingå värderingsövningar samt diskussioner mellan lärare och elev om allt från fysisk aktivitet till sexualundervisning.

Syfte: Syftet med föreliggande studie var att belysa variationer av fenomenet ”problematiska användanden av hälsokunskap”. Metod: Studien hade en induktiv utgångspunkt och inspirerades av en fenomenografisk metodansats med intervju som datainsamlingsmetod. Deltagarna bestod av 6 hälsoutbildade med varierande yrken och utbildningsbakgrund som kom att beskriva sina uppfattningar av ”problematiska användanden av hälsokunskap”. Materialet har analyserats likt den fenomenografiska analysen. Resultat: Resultatet utgörs av 5 kvalitativt skilda beskrivningskategorier av problematiska användanden av hälsokunskap. Vidare bygger resultatet på de hälsoutbildades uppfattningar av problematiska användanden av hälsokunskap för att synliggöra vad medvetandeakten i uppfattningen riktas mot vilket bidrog till 5 kategorier. Slutsats: Studien har uppmärksammat ett relativt outforskat område kring hälsokunskap, hälsa och livsstil. Resultatet visar att det uppfattas finnas en problematik kring området, som kan ses utifrån en hög kunskap om hälsa. Vidare visar resultatet att denna problematik kan liknas vid vad i idag har kommit att klassa som en sjukdom, nämligen ortorexi. I resultatet blir det även synligt att den kontext där hälsa är central kan uppfattas ha betydelse för fenomenet på ett sätt som gör att vi lär och skapar våra föreställningar av hälsa genom andra. Uppsatsens bidrag och förslag till fortsatt forskning: Studien har kommit att uppmärksamma den hälsorelaterade kontexten som en betydelsefull aspekt för fenomenet. Studiens omfång har påverkat att denna relation inte kommit att bli belyst ingående. Jag ser därför att det är ett område som vi utifrån ett pedagogiskt perspektiv kan belysa närmare. Genom att synliggöra det lärande som skapas i den hälsorelaterade kontexten kan vi öka förståelsen för fenomenet

Många svenska lärare i ämnet idrott och hälsa anser att begreppet hälsa är ett luddigt och svårtolkat begrepp i läroplanen. I Finland plockades hälsa ut från ämnet gymnastik 2001 och blev ett eget ämne med fokus på olika perspektiv och definitioner av hälsa. Studien syftar till att undersöka uppfattningar om begreppet hälsa i undervisningen hos svenska lärare i idrott och hälsa och finska lärarnas i ämnet hälsokunskap och gymnastik. Studien undersöker även vad lärarna ser för fördelar med att begreppet undervisas som inkluderat i ämnet idrott eller som ett eget ämne. Tre intervjuer med svenska lärare och tre intervjuer med finska lärare har genomförts i studien. I resultatet framkommer det att de svenska lärarna anser att det är svårt att väva in hälsa i innehållet på lektionerna i idrott och hälsa och ställer sig positiva till en möjlig uppdelning av ämnet. Finska lärarna i studien menar att eftersom hälsokunskap är ett eget ämne blir det tydligare för både lärare och elever kring innehållet i undervisningen om begreppet hälsa.

Bakgrund: Hjärtsvikt anses idag vara ett av de vanligast förekommande tillstånden inom hjärt- och kärlsjukdomar. Det beräknas att till år 2030 kommer 8 miljoner människor att drabbas av hjärtsvikt i världen. Hjärtsvikt är ett allvarligt tillstånd som innebär stora förändringar i livet och som ger ett lidande för personerna.  Egenvård är en stor del av behandlingen inom hjärtsvikt och för att personer med hjärtsvikt ska kunna bedriva egenvård krävs det motivation och engagemang. Sjuksköterskan har en viktig roll inom egenvård då det ingår i omvårdnadsarbetet att informera, utbilda, stötta samt motivera personer med hjärtsvikt. Syfte: Att undersöka vad som påverkar motivationen till egenvård hos personer med hjärtsvikt Metod:  Litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar. Metod och analys inspirerad av Friberg, 2017, Kapitel 12. Resultat:  Hjärtsvikt är ett tillstånd där personer behöver utbildning och information när det gäller egenvård. Ur analysen framkom teman som förklarade vad som motiverade personer med hjärtsvikt till egenvård.De 3 huvudteman var drivkrafter till motivationmed subteman självförtroende, självständighet och livsmål, psykiska faktorer med subteman rädsla och oro, bristande ekonomi och socialt stöd samt personers kunskap om hälsamed subteman information och utbildning, motiverande samtal med sjuksköterska samtpersoners förväntningar på sjuksköterskan Slutsats:   Det behövs mer fokus från vården att utbilda och informera personer med hjärtsvikt gällande egenvård. Det är även viktigt att personerna förstår vad egenvård innebär och vikten av att sköta den. Det sociala stödet styrker även självförtroendet och därmed egenvård. Litteraturöversikten kan ge sjuksköterskor ny kunskap angående vad som motiverar personer med hjärtsvikt till egenvård. Nyckelord:egenvård, hjärtsvikt, hälsokunskap, kvalitativ, kvantitativ, motivation, personer

<p>Bland högstadiebarn i Sverige upplever en stor andel stress och rapporterar symtom på psykisk ohälsa. Det finns därför anledning att prova olika interventioner i skolmiljö. I studien har en kurs i medveten närvaro genomförts i en niondeklass. Studien visar på en signifikant ökad grad av medveten närvaro mätt i Mindful Attention Awareness Scale (MAAS), för elever som initialt hade låga värden i MAAS. Även en signifikant minskning i oro för barn med initialt medelhöga till höga värden i PSWQ-C noterades efter kursen. Det indikerar att medveten närvaro skulle kunna vara värdefullt att lära ut till högstadiebarn. Ytterligare studier behövs för att belägga dessa preliminära resultat. Det återstår ytterligare arbete med att anpassa kursen till högstadiebarn i syfte att göra kursinnehållet lättare att tillgodogöra sig.</p>

Bland högstadiebarn i Sverige upplever en stor andel stress och rapporterar symtom på psykisk ohälsa. Det finns därför anledning att prova olika interventioner i skolmiljö. I studien har en kurs i medveten närvaro genomförts i en niondeklass. Studien visar på en signifikant ökad grad av medveten närvaro mätt i Mindful Attention Awareness Scale (MAAS), för elever som initialt hade låga värden i MAAS. Även en signifikant minskning i oro för barn med initialt medelhöga till höga värden i PSWQ-C noterades efter kursen. Det indikerar att medveten närvaro skulle kunna vara värdefullt att lära ut till högstadiebarn. Ytterligare studier behövs för att belägga dessa preliminära resultat. Det återstår ytterligare arbete med att anpassa kursen till högstadiebarn i syfte att göra kursinnehållet lättare att tillgodogöra sig.

Bakgrund: Astma är en kronisk sjukdom som i dagens läge drabbar närmare 10 % av Sveriges befolkning. Då sjukdomen är av kronisk natur med i vissa fall livshotande symtom är det av stor vikt att människor med astma lär sig hantera sin sjukdom och förebygga symtomen som den medför. Faktumet att det idag fortfarande förekommer dödsfall till följd av akuta astmaanfall talar för att det finns ett behov av en ökad kunskap kring sjukdomen. Med ett vårdvetenskapligt perspektiv ses hälsa inte bara som frånvaron av sjukdom utan som en balans mellan livets olika komponenter, både biologiska och existentiella. Då upplevelsen av astma är högst individuell är det viktigt att sjuksköterskan förhåller sig till detta och strävar efter att göra patienten delaktig i sin egen hälsoprocess, utifrån hans/hennes egna förutsättningar och behov. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt har varit att beskriva faktorer som har en positiv påverkan på patientens egen förmåga att hantera sitt liv med astma. Metod: Detta är en litteraturöversikt som är baserad på 14 vetenskapliga artiklar, varav 12 med kvantitativ ansats och två med kvalitativ ansats. Samtliga finns tillgängliga på databaserna Cinahl plus with Full Text och Pubmed. Artiklarna har kvalitetsgranskats och analyserats i flera steg enligt rekommendationer för analysförfarande vid en litteraturöversikt. Resultat: I resultatet presenteras fyra kategorier som beskriver faktorer som har en positiv inverkan på patientens förmåga till egenvård och sjukdomskontroll vid diagnostiserad astma; Information och utbildning, Vårdteamet och sjuksköterskan, Beslut och ansvar samt Socialt stöd och gruppverksamhet. Diskussion: I diskussionen belyses patientens behov av relevant information, möjlighet till en god dialog med vårdpersonal samt delaktighet i de beslut som rör den egna hälsan och vikten av att dela erfarenheter med andra människor med astma som är i en liknande situation. Dessa komponenter diskuteras i relation till begreppet Empowerment som syftar till att personer som på något sätt befinner sig i en maktlös position, ska kunna få den kraft och kontroll som behövs för att övervinna känslan av vanmakt. De strategier som hade en positiv påverkan på patientens förmåga att bemästra sin sjukdom ställs i relation till denna teori, som i denna kontext handlar om att personer med astma kan få en ökad känsla av kontroll och inflytande. / Background: Asthma is a chronic disease which currently affects nearly 10% of Sweden's population. This disease is of chronic nature with sometimes life-threatening symptoms, which makes it important that people with asthma learn how to manage their condition and prevent the symptoms it brings. The fact that deaths from acute asthma attacks still occur suggests that there is a need for increased knowledge about the disease. From a caring science perspective, health is seen not only as the absence of illness but as a balance between life's various components, both biological and existential. As the experience of asthma is highly individual it is important that nurses relate to this and strive to make the patient involved in his/her own health process, based on his/her own circumstances and needs. Aim: The purpose of this literature review was to describe factors which have a positive effect on a patients’ own ability to manage their lives with asthma. Methods: This is a literature review based on 14 scientific articles, 12 of which have a quantitative approach and two with qualitative approach. All are available in the databases Cinahl Plus with Full Text, and PubMed. Articles have been quality controlled and analyzed in several steps according to the recommendations of the analysis procedure for a literature review. Results: The result presents four categories that describe the factors which have a positive effect on the patients’ ability to self-care and disease control in diagnosed asthma; information and education, and care team nurse, decision and responsibility, and social support and group activities. Discussions: The discussion highlights the patient's need for relevant information, the possibility of a dialogue with health professionals and participation in the decision making concerning their own health as well as the importance of sharing experiences with other people with asthma who’s in a similar situation. These components are discussed in relation to the concept of empowerment, aimed at people who somehow find themselves in a submissive position, to get the power and control needed to overcome the feeling of powerlessness. The strategies that had a positive effect on the patients’ ability to cope with their disease is set in relation to this theory, which in this context is about giving the person with asthma an increased sense of control and influence.

Den svenska och den finländska hälsoundervisningen skiljer sig på många sätt men har även många likheter. I Sverige undervisas hälsa och idrott i en ämneskombination medan i Finland blev hälsa ett självständigt ämne, hälsokunskap, år 2001. Syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om undervisning av hälsa i grundskolan åk 7–9 i relation till idrottsämnet i Sverige respektive gymnastikämne i Finland. I studien har det genomförts sex intervjuer med idrott- och hälsalärare i grundskolan åk 7–9 i Sverige och sex intervjuer med grundskolelärare i hälsokunskap/gymnastik i Finland. I resultatet framkommer det att de intervjuade lärarna upplever att svenska elever har lättare att se en koppling mellan området idrott och området hälsa än vad de finländska eleverna har. De svenska intervjuade lärarna är delvis positiva till att dela upp ämnet idrott och hälsa men har svårt att se hur ett till ämne skulle få plats tidsmässigt i grundskolan åk 7–9. De finländska intervjuade lärarna i studien har svårt att ställa sig positiv till en ämneskombination av hälsokunskap och gymnastik eftersom lärarna anser att den breda hälsoundervisningen som finns i Finland idag skulle försvinna.