Tidigare forskning indikerar att positiv avvikelseavkastning kan erhållas genom en investeringsstrategi baserat på hållbara portföljer. Ett väletablerat mått för hållbarhet är ESG-betyg och bygger på ett företags arbete inom miljö (E), socialt ansvar (S) och företagsstyrning (G). Studien syftar till att undersöka om ett samband mellan hållbara investeringar och positiv avvikelseavkastning föreligger på den svenska aktiemarknaden. Studien konstruerar portföljer baserade på ESG-betyg samt de respektive grundpelarnas betyg och tillämpar en lång-kort strategi för att undersöka om hållbara portföljer genererar positiv avvikelseavkastning mellan januari 2010- december 2016. Studien tillämpar Carharts (1997) fyrfaktormodell och finner inget samband mellan ESG som sammansatt mått, socialt ansvar (S) respektive företagsstyrning (G) och positiv avvikelseavkastning, varför teorin om marknadens effektivitet i dess semistarka form konfirmeras. Studien finner dock stöd för att positiv avvikelseavkastning kan uppnås genom en investeringsstrategi som innebär att gå lång (kort) i portföljer baserade på höga (låga) betyg i grundpelaren miljö (E).

I takt med att miljömedvetenheten har ökat i samhället har även intresset för hållbara investeringar ökat. Den här studien undersöker prestationen hos svenska hållbara fonder mot svenska konventionella fonder under coronapandemin. Trots att det finns många studier som undersöker hållbara investeringars prestation under finansiella kriser, är ämnet inte så utstuderat under coronakrisen, framförallt inte i Sverige som jämfört med många andra länder haft en annorlunda coronastrategi. Vidare undersöks även om investerares ökade risktagande i att investera i andra fonder än indexfonder lönar sig. Studien utförs genom att analysera faktisk avkastning, Sharpe-kvot och Treynor-kvot för svenska fonder under och innan coronapandemin. Resultatet visar att det finns en signifikant skillnad i prestation mellan hållbara och konventionella fonder under coronapandemin, samt en skillnad mellan dessa fondgrupper och marknaden under coronapandemin. Det går huruvida inte att fastställa att skillnaden beror på vilket hållbarhetsbetyg fonderna innehar. I den utförda regressionsanalysen visade endast en variabel ett signifikant samband med prestation och det var beta-värdet.  Resultatet från studien har lett till slutsatsen att Den moderna portföljteorin är en rimlig förklaring till hur investerare konstruerar sina portföljer för att maximera den förväntade avkastningen. Teorin innebär att exkluderandet av icke-hållbara fonder, eller inkluderandet av endast hållbara fonder, leder till färre diversifieringsmöjligheter vilket i sin tur medför en lägre avkastning. Att det finns en skillnad i prestation mellan hållbara och konventionella fonder talar dock för att Den effektiva marknadshypotesen inte håller. Detta för att man enligt teorin inte kan göra extra avkastningar men resultatet som visar att en skillnad finns bevisar motsatsen. Vidare diskuteras även resultatet utifrån Beteendeekonomi där många olika aspekter finns med. Det som talat emot teorin är att marknaden återhämtade sig snabbt efter nedgången i början av coronapandemin vilket dock kan bero på gränsen till arbitrage där investerare kan ha upptäckt undervärderade tillgångar. Den här studien har inte analyserat Beteendeekonomi vidare eftersom fokus har legat på fondernas prestation och inte individernas investeringsbeteenden. Vad som däremot har konstaterats är att många investerar i hållbara fonder oavsett prestation vilket kan förklaras av Prospektteorin. Teorin menar att individer vinner en annan nytta än just den som de får i avkastningen.

Hållbara och klimatsmarta investeringar har blivit alltmer aktuellt i finansvärlden. Detta har lett till att många finansiella instrument fått nya nischer. Gröna obligationsfonder, vilket är räntefonder som är aktivt förvaltade, är en av dessa instrument som fått sig en rejäl ökning de senaste åren. Utvecklingen av detta finansiella instrument kan förklaras av att det både genererar finansiell prestanda, samtidigt som det gör samhället och miljön en god tjänst. Utvecklingen kan förklaras av att utbudet av gröna obligationsfonder har skiftat från att endast varit tillgängligt för institutionella investerare, till idag vara öppet för privat investerare. I och med att utbudet, och likaså, efterfrågan av gröna obligationsfonder ökat, medför det oftast en del brister, främst från fondutgivarnas sida. Det finns nämligen en viss varians i hur diverse fondutgivare väljer att redovisa sitt hållbarhetsarbete. Vissa utgivare är väldigt tydliga med hur deras hållbarhetsarbete går till och andra är inte lika tydliga, eller har inte gjort någon hållbarhetsredovisning alls, trots att de utgivit en grön obligationsfond. Detta leder till vad denna studie ämnar undersöka; Hur påverkar en grön obligationsfonds tydlighet gällande hållbarhetsinformation dess fondkapitalflöden? Studien baseras på 105 olika gröna obligationsfonder mellan tidsperioden 2019–2020, som är hämtade från databasen Thomson Reuters (Eikon). Utifrån den inhämtade data, teori, samt tidigare litteratur har det skapats en linjär regressionsmodell, i syfte att kunna empiriskt visa om hållbarhetsinformation har en påverkan på en grön obligationsfonds fondkapitalflöden. Studien konstaterade att det fanns två olika typer av investerare som investerar i gröna obligationsfonder; den värdeskapande investeraren och den vinstdrivande investeraren. Dessa investerarprofiler visade sig styras av olika motiv när det kommer till att investera i gröna obligationsfonder. Studien visade på att tydlighet gällande hållbarhetsinformation hade en påverkan på de gröna obligationsfondernas fondkapitalflöden där tydlig information minskade reaktionen hos investerare på tidigare avkastning gentemot icke-tydlig eller obefintlig information som istället ökade reaktionen hos investerare på tidigare avkastning.

Forskningen om sambandet mellan fonders hållbarhetsbetyg ESG (Environmental, Social och Governance) och finansiell prestation är utbredd och mångfacetterad, men samtidigt saknas studier med svenska marknaden som studieobjekt. Sverige är ett land där fondsparande med hållbar inriktning är vanligare än någon annanstans i världen, och det är därför intressant att rikta forskningens fokus till den svenska marknaden. Syftet med den här uppsatsen är således att undersöka sambanden mellan svenska fonders ESG-betyg och finansiell prestation utifrån det totala ESG-betyget och de enskilda kriteriernas betyg. Förhoppningen med studien är att bidra med nya bevis om sambanden inom en marknad som ligger i framkant, samt att ge svenska investerare en inblick i lönsamheten bakom hållbara investeringar. Syftet uppnås genom att pröva åtta hypoteser om sambanden, där hypoteserna berör det sammantagna ESG-betyget och de enskilda kriteriernas betyg samt delas upp utifrån prestationsmåtten. Hypoteserna utformades med hjälp av ett teoretiskt ramverk bestående av tidigare forskning om sambanden, samt teorier om varför sambanden existerar eller inte. Samtliga hypoteser förutspådde ett positivt statistiskt signifikant samband mellan ESG och finansiell prestation. För att pröva hypoteserna insamlades data om 70 svenskar fonder som analyserades genom fyra regressionsmodeller. Resultatet visade att inget statistiskt signifikant samband kan mätas mellan det sammanlagda ESG-betyget och avkastning respektive riskjusterad avkastning, då dessa analysmodeller inte uppnådde en korrekt signifikansnivå. Eftersom hypoteserna om det sammanlagda betyget inte fick stöd av regressionsmodellerna, drogs slutsatsen att det inte finns något samband mellan det totala betyget och finansiell prestation. Däremot utvanns statistiskt signifikanta modeller som visar sambanden mellan de enskilda kriterierna och avkastning respektive riskjusterad avkastning, men enbart två kriterier visade sig ha ett statistiskt signifikant samband med prestationsmåtten, dock inte positiva. Bolagstyrningskriteriet fastslogs ha ett negativt samband med avkastning medan det sociala kriteriet uppvisade ett negativt samband med riskjusterad avkastning. Övriga kriteriers samband fick inte stöd av modellerna. De icke-existerande och negativa sambanden kan förklaras av Friedmans aktieägarteori som säger att ett företag uppnår ekonomisk vinst genom fokus på att tillfredsställa aktieägarna, och att fokus på hållbarhet medför avkall på det fokuset. Kompromissteorin  vidareutvecklar Friedmans teori och bekräftar resonemanget då den argumenterar för att sociala och ekonomiska prestationer inte kan maximeras samtidigt, och ger också en förklaring till resultatet.

Sustainable investments have become the fastest growing investment trend that has been observed for several years. However, the opinions on whether a sustainable investment - in addition to being better in terms of sustainability - also generates higher returns or not, differs. In the light of this discussion this thesis intends to test the null hypothesis that the abnormal fund return is zero when a sustainability rating is launched and the funds in question receive a high rating, using historical data of returns from Swedish small company equity funds. The thesis will also test the null hypothesis that the abnormal fund return is zero when the news about the launch of the sustainability rating takes place, to see if the advertising has any effect on the fund returns. Any abnormal returns in conjunction with the news from February 2016 and the obtaining of the rating in August 2016 are examined for both the individual funds and for the funds together. Based on these two events, two event studies have been conducted with three different event windows each. The results for the news announcement show negative, but non-significant, abnormal returns for the individual funds across all event windows and significant negative abnormal returns for the funds together across all event windows. Thus, the null hypothesis can not be rejected at a 5% significance level for the individual funds, but it can be rejected for the funds together at a 5% significance level. The results from the actual launch of the sustainability rating, on the other hand, show positive but non-significant abnormal returns for the individual funds in all event windows and non-significant positive abnormal returns for the funds together in the two longer event windows. However, significant positive abnormal returns were shown for the shortest event window regarding the funds together. The null hypothesis for the individual funds and for the funds together in the two longer event windows can thus not be rejected at a significance level of 5%, while the null hypothesis for the funds together in the shortest event window can be rejected at a 5% significance level. / Hållbara investeringar har kommit att bli den snabbast växande investeringstrenden som har observerats på flera år. Det råder dock delade meningar om huruvida en hållbar investering, utöver att vara bättre i hållbarhetsaspekt, även genererar högre avkastning. Mot bakgrund av detta avser denna uppsats att, med hjälp av avkastningsdata från svenska småbolagsaktiefonder, testa nollhypotesen att den abnormala fondavkastningen är noll när ett hållbarhetsmått lanseras och fonderna i fråga erhåller ett högt hållbarhetsbetyg. Uppsatsen kommer även att testa nollhypotesen att den abnormala fondavkastningen är noll när nyheten om lanseringen av hållbarhetsmåttet sker för att se om annonseringen har någon påverkan på fondernas avkastning. Eventuell abnormal avkastning i samband med nyheten från februari 2016 samt i samband med erhållandet i augusti 2016 undersöks för såväl de enskilda fonderna som för fonderna tillsammans. Med utgångspunkt i dessa två händelser har två eventstudier genomförts med tre olika respektive eventfönster i fokus, från vilka resultaten för nyhetsannonseringen visar på negativa, men icke-signifikanta, abnormala avkastningar för de enskilda fonderna över alla eventfönster och signifikant negativa abnormala avkastningar för fonderna tillsammans över alla eventfönster. Nollhypotesen går således inte att förkasta på 5% signifikansnivå för de enskilda fonderna, men går att förkasta för fonderna tillsammans på 5% signifikansnivå. Resultaten från själva lanseringen av måttet visar i sin tur på positiva, men icke-signifikanta, abnormala avkastningar för de enskilda fonderna i samtliga eventfönster samt icke-signifikant positiva abnormala avkastningar för fonderna tillsammans i de två längre eventfönstren. Dock uppvisades signikfikant positiv abnormal avkastning för det kortaste eventfönstret avseende fonderna tillsammans. Nollhypotesen för de enskilda fonderna och för fonderna tillsammans i de två längre eventfönstren går således inte att förkasta på 5% signifikansnivå, medan nollhypotesen för fonderna tillsammans i det kortaste eventfönstret går att förkasta på 5% signifikansnivå.

The awareness of ESG (environmental, governance, social) has risen significantly during the last decade. The construction and real estate industry represents 21 % of the negative climate emissions in Sweden, highlighting the crucial role of property owners in achieving a climate-neutral society. Social sustainability and governance has also been emphasized as key factors for companies, driven by the transparency that arises with the EU-taxonomy. This master thesis investigates the relationship between ESG and property values, examining the impact of environmental certifications on property premiums and identifying the incentives driving sustainable measures in the Swedish real estate market. To investigate the key questions of the study we performed a literature review, data collection, 23 semi-structured interviews with real estate companies, industry associations, real estate advisors and banks. The data analysis includes property values as the dependent variable and investigating the relationship between six variables connected to ESG including environmental certifications, energy consumption, walk score, criminal rate, executive compensation and women on the board. The results of this study reveal the complexity and challenges in establishing a clear correlation between commercial property values and ESG factors. Although energy performance is believed to have a significant impact on property values due to lower property operating costs, which becomes further evident with higher energy prices, the direct link between ESG factors and property values remains elusive. Environmental certifications can offer various benefits, including improved financing opportunities, reduced energy expenses, and higher rental rates. However, the uniqueness of each property complicates direct comparisons and the consistent determination of whether environmental certifications consistently command a premium. Sustainable measures in the real estate market are primarily driven by risk reduction including proactive enhancements to meet regulatory demands, leading to lower yield requirements. / Medvetenheten om ESG har ökat markant under det senaste decenniet. Bygg- och fastighetssektorn står för 21% av klimatutsläppen i Sverige, vilket lyfter fram fastighetsägarnas avgörande roll för att uppnå ett klimatneutralt samhälle. Social hållbarhet och styrning har också lyfts fram som relevanta faktorer för ett framgångsrikt företag, som bland annat drivs av den transparens som EU taxonomin har bidragit till. Denna masteruppsats undersöker sambandet mellan ESG och fastighetsvärden, om och hur det finns något samband mellan miljöcertifieringar och fastighetspremier på transaktionsmarknaden och incitamenten som driver hållbara åtgärder på den svenska fastighetsmarknaden. För att undersöka frågeställningarna genomfördes en litteraturundersökning, datainsamling, 23 st semistrukturerade intervjuer med fastighetsbolag, branschorganisationer, fastighetsrådgivare och banker. Dataanalysen inkluderar fastighetsvärde som beroende variabel, där vi undersöker sambandet mellan sex oberoende variabler kopplade till ESG, vilka var miljöcertifieringar, energiförbrukning, walk score, criminal rate, ersättning till chefer och kvinnor i styrelsen. Resultaten av denna studie visar på komplexiteten och utmaningarna i en tydlig korrelation mellan fastighetsvärden och ESG-faktorer. Medan energiprestanda tros ha en betydande inverkan på fastighetsvärden på grund av lägre driftskostnader av fastigheten, som blir ytterligare påtagligt med högre energipriser, är den direkta kopplingen mellan ESG-faktorer och fastighetsvärden fortfarande tvetydig. Miljöcertifieringar kan erbjuda en rad olika fördelar, inklusive förbättrade finansieringsmöjligheter, minskade energikostnader och högre hyresnivåer. Det unika med varje fastighet komplicerar direkta jämförelser och den konsekventa bedömningen om miljöcertifieringar bidrar till en försäljningpremie.Hållbara åtgärder på fastighetsmarknaden drivs främst av riskminimering, vilket inkluderar proaktiva förbättringar för att möta eventuella framtida regulatoriska krav, som leder till lägre avkastningskrav.

The growing requirements for sustainability work and reporting for institutional investors necessitate change in the ever-evolving business landscape. One emerging concept gaining traction and being integrated into business strategies is that of the circular economy. This study presents an instrumental case study conducted at a Nordic Private Equity firm, employing both qualitative and quantitative methodologies, to explore the barriers and driving forces associated with implementing circular business models within their portfolio companies. Findings reveal that market aspects and technical considerations currently represent the primary barriers, in contrast to prior research that has primarily focused on cultural factors from an operational perspective. Overall, the study underscores significant risks associated with circular business models, including limited reliable data, insufficient large-scale concept validations, and a perceived lack of consumer interest. Moreover, the study highlights the instrumental role governments may have in supporting these investments through pledging to absorb a certain degree of risk and therefor allowing more risk-averse investors to engage. The research identifies an opportunity in achieving cost-effective sustainability and circular economy initiatives for investors by standardizing relevant operations and systemizing the share of information laterally between portfolio companies. Embracing strategic circular economy practices aligns seamlessly with the Private Equity company's existing approach, as they actively seek to identify potential synergies across multiple portfolio companies to maximize returns and their sustainable impact. By shedding light on the barriers, driving forces, and potential benefits, this study provides valuable insights for institutional investors and Private Equity firms seeking to navigate the challenges and capitalize on the opportunities presented by circular business models in the pursuit of sustainable investment strategies. / Kraven på hållbarhetsarbete och rapportering för institutionella investerare har tilltagit de senaste åren och anpassningar till detta nya affärslandskap krävs. Ett koncept som samtidigt vunnit allt större mark och börjat appliceras i affärsstrategier är cirkulär ekonomi. I denna studie har en instrumentell fallstudie med en både kvalitativ och kvantitativ del utförts på ett nordiskt Private Equity-bolag för att undersöka de barriärer och drivkrafter som finns för att implementera cirkulära affärsmodeller i deras portföljbolag. Resultatet visar att det främst är marknadsaspekter och tekniska aspekter som verkar som barriärer idag, vilket står i kontrast till tidigare forskning från ett mer operationellt perspektiv som betonat kulturella aspekter. Sammantaget ger studien bilden att riskerna fortfarande är stora med cirkulära affärsmodeller då det saknas tillförlitliga data, storskaliga konceptvalideringar och till viss del efterfrågan från slutkonsument. Utöver det lyfts vikten av statliga stöd som möjliggör dessa investeringar för mindre riskbenägna investerare. En möjlighet som identifierats är samtidigt att det är möjligt att uppnå ett kostnadseffektivt arbete med hållbarhet och cirkulär ekonomi för investerare genom standardisering av arbetssätt och informationsdelning mellan portföljbolag. Strategiskt arbete rörande cirkulär ekonomi för ett Private Equity-bolag tycks vara kongruent med deras nuvarande arbetssätt, där de försöker identifiera potentiella synergieffekter över flera portföljbolag med syftet att maximera avkastning.

Att bolag kommunicerar hållbarhetsinformation blir allt viktigare ur en investerares synvinkel. ESG har kommit att bli ett vedertaget mått för att mäta ett bolags exponering mot risker inom miljö, sociala aspekter och styrning, och de nordiska länderna Sverige, Norge, Danmark och Finland rankas alla inom topp fem i världen avseende ESG. Tidigare studier har motsägelsefulla resultat när det studerats om ESG leder till högre finansiella resultat. Dessutom saknas forskning till stor del kring vilka enskilda parametrar inom ESG som anses viktiga för bolag med skilda karaktärsdrag. Syftet i denna studie har därför varit att undersöka om investerare i de nordiska länderna värderar ESG vid investeringsbeslut och om det skiljer sig hur de värderar de enskilda parametrarna E och S beroende på ett bolags industritillhörighet. Syftet undersöktes genom att testa sambandet mellan ESG och finansiell prestation, både ESG som helhet och uppdelat i dess beståndsdelar. För att testa dessa samband gjordes flertalet multipla regressioner med data från 2012–2021 med totalt 940 observationer för 94 bolag över en tidsperiod på 10 år. Finansiell prestation utgjordes av två beroende variabler, Tobin’s Q och ROA, vilka representerade marknadsbaserad finansiell prestation respektive redovisningsbaserad finansiell prestation. Då ESG inte ensamt förväntas förklara finansiell prestation har tidigare studier använts för att identifiera lämpliga kontrollvariabler. Resultaten visade på positiva signifikanta samband mellan både ROA och ESG samt Tobin’s Q och ESG, där Tobin’s Q visade ett starkare samband. För de enskilda industrierna konsumentvaror, industrivaror och basmaterial visade samtliga ett starkt positivt signifikant samband med parametern S. Industrin konsumentvaror visade även ett positivt signifikant samband med parametern E. Resultaten visade att investerare värderar ESG när de tar investeringsbeslut och även att den redovisningsbaserade prestationen gynnas av ett högre ESG-betyg. Resultaten har även visat att det finns en skillnad i hur investerare värderar de olika parametrarna inom ESG för olika industrier. Slutligen kan resultaten summeras till att bolag, genom att förbättra sitt hållbarhetsarbete och därmed erhålla ett högre ESG-betyg, kan öka sin finansiella prestation. Denna uppsats har testat vilken av intressentteorin och aktieägarteorin som bäst förklarar värdeskapande och utmanar den klassiska uppfattningen om att vinstmaximering är det som främst skapar värde för aktieägare. Denna studies empiriska resultat har visat att investerare värderar något mer utöver redovisningsbaserat resultat, så när ett bolag arbetar med intressenterna i åtanke skapas även ett mervärde för aktieägarna. Slutsatsen kan därför dras att i Norden är intressentteorin vad som bäst beskriver värdeskapande. Till författarnas kännedom har ingen studie genomförts på ämnet de senaste åren och ingen tidigare studie har undersökt hur investerares värdering av ESG-faktorerna individuellt skiljer sig för olika industrier. Denna uppsats har därmed bidragit till diskussionen om hur ett företag bäst skapar värde för aktieägare och den har bidragit till ett existerande forskningsgap med kunskap och nya insikter kring ESG och hur det värderas inom olika industrier.

I och med ökad takt av klimatförändringar, global fattigdom och stigande havsnivåer har intresset och vikten av att investera hållbart ökat markant den senaste tiden, både för de stora och små investerarna. Den snabba tillväxten av hållbara investeringar har lett till problem som falsk marknadsföring, greenwashing, olika typer av miljö- och ESG-hets samt uppenbarat en avsaknad av standardiserade regelverk för sådana typer av investeringar. Detta är ett problem som privata investerare, stora investerare och andra investeringsorganisationer och institut uppmärksammar världen över. Den tidigare forskning tyder på att, trots att det finns verktyg som främjar hållbara bolag och kriterier för att sålla bort ohållbara bolag, verktygen varierar i kvalitet och omfattning. Det är därför svårt att säkerställa att hållbara investeringarna är genomgående hållbara. Forskningen tyder även på att Impact Investing aktörerna är för outforskade och att det krävs forskning som kartlägger hur aktörerna arbetar idag med kriterier och processen, och om de stämmer överens med definitioner av begreppet som tydligt avskiljer dem från andra hållbara investeringar såsom ESG-fonder. Syftet med studien var att undersöka investeringsprocessen och hållbarhetskriterierna som Impact investerare samt ESG-fondförvaltare implementerar för deras investeringar. Detta undersöktes genom intervjuer med aktörer från både investeringsgrupperna på den svenska marknaden. Detta för att kunna klargöra hur Impact Investing utvecklar hållbara investeringar. Det vi kan konstatera är att de till stor del använder likande processer men på olika sätt och med olika reglering. Impact investerarna lämnar inget utrymme för negativ hållbarhetspåverkan och vidtar resursintensiva processer för att säkerställa mätbarheten och den positiva påverkan på hållbarhet för varje investeringarna. Studiens resultat visar på att Impact investerarnas processer och kriterier är klart mer omfattande, och ställer högre krav på mätbarhet samt påvisad hållbarhetspåverkan, än ESG-fondförvaltarnas processer och kriterier.  Däremot saknar Impact Investing i dagsläget mycket av den övergripande regleringen och möjliggörande system för att kunna styra om det stora kapitalet inom finansvärlden. Det finns ett behov av ytterligare reglering samt systemutveckling för Impact Investings fortsatta tillväxt och legitimitet som en investeringsmetod som kan redovisa mätbar positiv påverkan på hållbarhet. Resultaten visar på att det finns ett behov av båda investeringsformer, och att de uppfyller olika funktion, därmed är det även viktigt att tydligt urskilja investeringsformerna för att minska tidigare nämnda greenwashing, något som vi gjort i denna studie. Bland annat visar studiens resultat på att ESG-fonder är mer lättillgängliga för privatinvesterare än Impact Investing, åtminstone för majoriteten av de investerare denna studie undersökt. Men även att ESG-fonderna i denna studie fungerar mer som en traditionell fond som följer vissa hållbarhetskriterier, medan Impact investerarna i denna studie är mer nischad och riktar sig till en specifik typ av bolag som kan generera mätbar positiv påverkan på prioriterade samhällsproblem.  Slutligen kan vi konstatera att studiens resultat tyder på att de Impact investerare som undersökts arbetar med Impact Investing på ett sätt som tydligt utvecklar hållbara investeringar mot att likna finansiell redovisning. Investeringar utifrån Impact Investing börjar likna finansiell redovisning i att de blir alltmer mätbara, och avkastning vad gäller hållbarhet mäts även i större utsträckning. Denna utveckling sker genom processer som enskilda aktörer antar, men även regleringar och ramverk som olika organisationer ämnar införa som standard.

Bakgrund: I takt med klimatförändringarna har EU publicerat nya förordningar som syftar till att begränsa den sektor som har högst koldioxidutsläpp. Private Banking-sektorn omfattas av de nya förordningarna och tidigare forskning lyfter fram olika faktorer som påverkar en Private Bankers integrering av ESG i investeringsprocessen i arbetet mot att uppnå Parisavtalet och de globala målen 2030. Forskningsfråga: Hur arbetar Private Bankers med miljö-, sociala och styrningskriterier? Syfte: Syftet med denna studie är att analysera vilka faktorer som påverkar en Private Banker att integrera miljö-, sociala och styrnings (ESG-) kriterier i investeringsprocessen. Studien avgränsar till Private Banking-sektorn i Sverige. Metod: Studien har genomfört på ett kvalitativt tillvägagångssätt i kombination med en abduktiv ansats. Intervjuerna har genomförts med fem olika respondenter från tre olika storbanker i Sverige från Halmstad, Göteborg och Stockholm. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen behandlar tre olika teorier; aktieägarteori, intressentteori, nyinstitutionell teori. Resultat: Det görs tydligt att trenden inom storbankerna är hållbarhet. De olika faktorerna visar sig ha ett samband i hur en Private Banker integrerar ESG i investeringsprocessen genom att faktorerna påverkar varandra. De formella reglerna har störst påverkan i en Private Bankers investeringsbeslut inom storbankerna, men är även formad efter samhällets normer och värderingar. En utmaning inom sektorn är att få sina kunder mer medvetna om den påverkan deras placeringar har.