The purpose of this study is to investigate how the introduction of the EU Taxonomy for sustainable activities will affect investors capital allocation towards green investments, and how it will impact the financial market. This master thesis has been conducted with a qualitative approach and semi-structured interviews. The interviews involved 14 financial professionals within the Nordic area, as well as one economic analyst from the European Commission in Brussels, Belgium. In addition, it includes a thorough literature study and a theoretic framework involving the Efficient Market Hypothesis (EMH). Based upon the findings, this research shows that the EU taxonomy will be an adequate tool in order to facilitate the process of shifting capital towards sustainable investments. However, the allocation of capital may be delayed at first, but is expected to achieve a capital reallocation towards green investments in the long term. Challenges identified include the balance between risk adjusted profits and making a transition to attract capital. Both investors and listed companies will face the challenge of choosing the best strategy to attract more capital than their peers. All investors participating in this research expect to see increasing stock prices of listed taxonomy aligned companies in the near future. This short-term increase in stock prices could be derived from the demand of early movers of the green investments. Investors are expected to invest in taxonomy aligned. The research defines that financial regulations are regarded as complex information and therefore not regarded as information available to all investors, the Efficient Market Hypothesis could not be confirmed for complex information. Future research could explore how other market participants outside of the EU could be affected by the implementation of the EU Taxonomy. For future research it could also be interesting and of great use to conduct research based on the variables, risk and profit in combination with a reallocation of capital towards green investments. / Syftet med denna studie är att undersöka hur införandet av EU: s taxonomi för hållbar verksamhet kommer att påverka investerarnas kapitalallokering till gröna investeringar och hur det kommer att påverka den finansiella marknaden. Detta examensarbete har genomförts med en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna involverade 14 yrkesverksamma inom den nordiska finansbranschen samt en ekonomisk analytiker från Europeiska kommissionen i Bryssel, Belgien. Dessutom innehåller den en grundlig litteraturstudie och ett teoretiskt ramverk som involverar the Efficient Market Hypothesis (EMH). Baserat på resultaten visar denna forskning att EU: s taxonomi kommer att vara ett adekvat verktyg för att främja processen av att flytta kapital mot hållbara investeringar. Tilldelningen av kapital kan dock försenas först, men förväntas uppnå en kapitalallokering mot gröna investeringar på lång sikt. Bland de identifierade utmaningarna ingår balansen mellan riskjusterade vinster och en övergång för att attrahera kapital. Både investerare och börsnoterade företag kommer att stå inför utmaningen att välja den bästa strategin för att locka mer kapital än sina konkurrenter. Alla investerare som deltar i denna forskning förväntar sig att stigande aktiekurser för börsnoterade taxonomirelaterade företag kommer inom en snar framtid. Denna kortsiktiga ökning av aktiekurserna kan härledas från efterfrågan från de tidiga flyttarna av de gröna investeringarna. Investerare förväntas investera i taxonomi. Forskningen definierar att finansiella regler betraktas som komplex information och därför inte betraktas som information tillgänglig för alla investerare. Den effektiva marknadshypotesen kunde inte bekräftas för komplex information. Framtida forskning kan undersöka hur andra marknadsaktörer utanför EU kan påverkas av genomförandet av EU: s taxonomi. För framtida forskning kan det också vara intressant och till stor nytta att bedriva forskning baserad på variabler, risk och vinst i kombination med en omfördelning av kapital till gröna investeringar.

Bakgrund: Elektrifieringen har resulterat i en ökad efterfrågan av litiumjonbatterier vilket har skapat ett ökat konkurrenstryck på marknaden. För att upprätthålla konkurrenskraften och möta intressenternas förväntningar krävs betydande investeringar från företagets sida. Micropower Group som tillverkar laddare- och litiumjonbatteri är en ledande aktör på marknaden och genomför en superinvestering i en ny produktionsanläggning. Med tanke på att hållbarhet är ett aktuellt ämne har företaget valt att konstruera anläggningen utifrån en grön profil.  Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera och beskriva investeringsprocessens tidiga skeden, samt när och på vilket sätt hållbarhet spelar roll i processen, mer specifikt från initiering till beslut. Genom att utgå från detta syfte belyses även andra icke-finansiella dimensioner som är av betydelse.  Metod: Studien är en kvalitativ fallstudie som har genomfört semistrukturerade intervjuer för att samla in empiriskt material. Respondenterna valdes genom både ett strategiskt urval och ett snöbollsurval. Den teoretiska referensramen består framförallt av böcker, vetenskapliga artiklar från Linnéuniversitets databaser, såsom Google Scholar och OneSearch.  Slutsats: Det ursprungliga motivet bakom superinvesteringen var strävan efter att bibehålla en ledande position på marknaden och leda den gröna omställningen, vilket kräver ökad kapacitet. Emotioner var centrala under investeringsbedömningen och beslutet grundades på strategiska överväganden och dess överensstämmelse med företagets långsiktiga tillväxtstrategi, struktur, kultur och värderingar. Micropower Group integrerade hållbarhet i investeringsprocessens tidiga skeden, framförallt under framdrivning och delvis i beslut, genom att prioritera sociala och miljömässiga fördelar samt arbetsmiljöförbättringar för att stärka företagsimage, långsiktig tillväxt och lönsamhet samt konkurrensfördelar. / Background: Electrification has resulted in an increased demand for lithium-ion batteries, which has created increased competitive pressure on the market. To maintain competitiveness and meet stakeholders' expectations, significant investments are required on the part of the company. Micropower Group, which is a leading manufacturer of chargers and lithium-ion batteries, is making a large-scale super capital investment in a new production facility. Considering that sustainability is a current topic, the company has chosen to construct the facility based on a green profile. Purpose: The purpose of the study is to analyze and describe the early stages of the investment process, as well as when and in what way sustainability becomes decisive in the process, more specifically from initiation to decision. By proceeding from this purpose, other non-financial dimensions that play a role are also highlighted. Method: The study is a qualitative case study that has conducted semi-structured interviews to collect empirical material. Respondents were selected through both strategic and snowball sampling. The theoretical frame of reference mainly consists of books, and scientific articles from Linnaeus University's databases, such as Google Scholar and OneSearch. Conclusion: The original motive behind the super capital investment was the aspiration to have a leading position in the market, which required increased capacity. Emotions were central during the investment assessment and the decision was based on strategic considerations and its consistency with the company's long-term growth strategy, structure, culture, and values. Micropower Group integrated sustainability in the early stages of the investment process, mainly during propulsion and partly in decisions, by prioritizing social and environmental benefits and improvements in the work environment for strengthened corporate image, long-term growth, and profitability as well as a competitive advantage.

Modern society is faced with the complex and intractable challenge of global warming, along with other environmental issues that could potentially alter our way of life if not managed properly. Is it possible that financial markets and equity investors could have a huge part to play in the transformation towards a greener and more sustainable world? Previous studies about investment strategies regarding sustainability have for the most part been centered around possibly less objective ESG-scores or around carbon and GHG-emissions only, with little or no consideration for water usage and waste management. This thesis aims to amend to the previous work on carbon reducing strategies and ESG-investing with the addition of water usage and waste management, especically using raw data of these measures instead of ESG-ratings. Index replicating portfolios have become more and more popular as it proves harder and harder to beat the index, offering good returns along with cheap and uncomplicated portfolio construction and management. In a trending market, the fear of missing out and the demand for market return can make an index replicating strategy a way for investors to have market exposure but still remain diversied and without confusion about which horses to bet on. This thesis studies the relationship between tracking-error and the increase of sustainability in a portfolio through reduction of the intensity of carbon emissions, water usages and poor waste management. To be able to make a fair comparison, these measures are normalized by dividing each measure by the reported annual revenue. These three obtained intensities are then implemented individually, as well as all together into index replicating portfolios in order to study the effect from decreasing them. First and foremost we study the effect on the tracking-error, but also the effects on returns and volatility. We also study the effect on liquidity and turnover in the portfolios to show that it is possible to implement extensive sustainability increasing methods into an index replication equity portfolio. We follow the UCITS-directory to avoid overweightin specic companies and only allow the portfolios to overweight a sector with maximum 2%, in order to avoid an unwanted exposure to sectors with naturally lower intensities. The portfolios are obtained by using a multi-factor risk model to predict the expected statistical behaviour in relation to the chosen factors. Followed by applying Markowitz Modern Portfolio Theory through a convex optimization problem with the objective function to minimize tracking-error. All displayed portfolios had stable and convex optimization and were compliant with the UCITS-directory. We limited our study to only North American stocks and chose the index "MCSI NA" to replicate. Only stocks that were a part of the index were allowed to invest in and we did not allow negative weights for any stocks. The portfolios were constructed and backtested for the period 2014-12-01 until 2019-03-01 with rebalancing quarterly at the same points in time that the index is rebalanced by MCSI. We found that it was possible to implement extensive sustainability considerations into the portfolios and still keep a high correlation with the index whilst keeping low tracking-errors. We believe that most index replicating investors should be able to implement reductions of above mentioned intensities of about 40-60% without compromising tracking-errors,returns and volatility too much. We found evidence that during this time and in this market our low-intensities portfolios would have overperformed the index. We also found that returns increased and volatility decreased as we increased the reduction of each individual measure and all three collectively. Reducing carbon intensity seemed to drive positive returns and lower volatility the most, but we also observed apositive effect from reduction of all intensities. Our belief before conducting this study was that sustainability should have a negative effect on returns due to the limitation of the feasible area of investing. This motivated us to build portfolios with intent to makeup for these lesser returns and hopefully "beat the index". This failed in almost all cases and the only way we were able to beat the index were through implementing sustainability in our portfolios.

<p> </p><p><strong>The airline industry and Sustainable Value</strong>The airline industry are, by many, considered to be an industry with a high level of environmental impact, in other words an environmental destroyer. Although some argue that it still does only produces a small part of the world’s total emissions it is still an industry under high pressure from regulatory institutions and customers.</p><p>Sustainable value is a rather new concept and allows the user measure a company’s social and/or environmental performance in monetary terms, which is the main difference from many financial calculation models. The ADVANCE sustainable value method is based on theories of opportunity costs and can give indications in terms of efficiency in comparison to a chosen benchmark.<strong>Purpose </strong>With the use of this method we are interested in finding out if an airline can create a <em>sustainable value</em> even though they are performing an activity that, for some, is seen as destroying the environment? The sustainable value method prime users would be stakeholders such as investors and as many companies in the airline industry are non-public companies, we also aim to discuss a wider range of usage for this method such as for the management internal decision process.</p><p><strong>Method</strong>We have chosen three major Swedish airlines to base our calculations on by using a nonprobability selection. We have excluded companies that are not registered in Sweden, does not provide actual passenger transport, are so called “virtual airline” and/or have not any publicly available information. A virtual airline, in this context, refers to an airline that does not own or lease any own aircrafts and instead are buying passenger chairs from another airline, called codesharing. We will benchmark our calculations towards the Swedish GDP and the Swedish Transport sector.</p><p><strong>Theoretical framework</strong>The management’s task is to, among other things, implement measures for the management accountants to use in their work. Corporate Sustainable Responsibility’s (CSR) general idea is to act responsible towards the most important questions for their stakeholders such as investors, government etc. CSR has led to that more sustainability information to stakeholders is produced, the type of information that we are using in our calculations.<strong>Our findings</strong>By the use of the ADVANCE method we can see that in fact airlines, despite the high preasure can create a positive Sustainable Value while comparing to the transport sector. We also argue the method can be used by the management as a complement to their other financial measures as it gives other efficiency indications than traditional methods.</p><p> </p> / <p><strong>Flygbranschen och hållbart värde</strong>Flygbranschen är, av många, ansed vara en industri med hög miljöpåverkan. Även om vissa hävdar att det fortfarande bara bidrar till en liten del av världens totala utsläpp, är det fortfarande en bransch under högt tryck från lagstiftande institutioner och kunder. Hållbart värde är ett tämligen nytt begrepp och tillåter att användaren att mäta ett företags sociala och / eller miljöprestanda i monetära termer, vilken är den största skillnaden från många ekonomiska beräkningsmodeller. ADVANCE Sustainable Value metoden är baserad på teorier om alternativa kostnader och kan ge indikationer i fråga om effektivitet i jämförelse med en vald riktmärke. <strong>Syfte</strong>Med hjälp av denna metod är vi intresserade av att veta om ett flygbolag kan skapa ett hållbart värde trots att de utför en verksamhet som, för vissa, ses som förstör miljön. Metodens främsta användarna är intressenter som investerare. Då många svenska företag i flygbranschen är icke-offentliga bolag, strävar vi också att diskutera en bredare användning för denna metod som för förvaltningen interna beslutsprocessen. <strong>Metod</strong>Vi har valt tre stora svenska flygbolag att basera våra beräkningar på genom att använda en icke sannolikhets urval. Vi har uteslutit företag som inte är registrerade i Sverige, inte ge nuvarande persontransporter, är så kallade "virtuella flygbolag" och / eller inte har någon allmänt tillgänglig information. Ett virtuellt flygbolag, i detta sammanhang hänvisar till ett flygbolag som inte äger eller leasar några egna flygplan och istället köper passagerare stolar från ett annat bolag, kallat code sharing. Vi kommer att jämföra våra beräkningar till den svenska BNP och den svenska transportsektorn. <strong>Teoretiskt ramverk</strong>Ledningens uppgift är att bland annat genomföra åtgärder för förvaltningen revisorer att använda i sitt arbete. Corporate Social Responsobilitys (CSR) allmänna tanken är att agera ansvariga gentemot de viktigaste frågorna för deras intressenter såsom investerare, regeringen osv. CSR har lett till att mer hållbarhets information  produceras, vilken är den typ av information som vi använder i vår beräkningar. <strong>Vårat resultat</strong>Genom användning av metoden kan vi se att det faktiskt finns ett flygbolag som trots det höga trycket kan skapa ett positivt hållbart värde när vi jämför mot transportsektorn. Vi hävdar också att metoden kan användas av ledningen som ett komplement till sina andra ekonomiska verktyg eftersom det ger andra effektivitet indikationer än traditionella metoder.</p>

The airline industry and Sustainable ValueThe airline industry are, by many, considered to be an industry with a high level of environmental impact, in other words an environmental destroyer. Although some argue that it still does only produces a small part of the world’s total emissions it is still an industry under high pressure from regulatory institutions and customers. Sustainable value is a rather new concept and allows the user measure a company’s social and/or environmental performance in monetary terms, which is the main difference from many financial calculation models. The ADVANCE sustainable value method is based on theories of opportunity costs and can give indications in terms of efficiency in comparison to a chosen benchmark.Purpose With the use of this method we are interested in finding out if an airline can create a sustainable value even though they are performing an activity that, for some, is seen as destroying the environment? The sustainable value method prime users would be stakeholders such as investors and as many companies in the airline industry are non-public companies, we also aim to discuss a wider range of usage for this method such as for the management internal decision process. MethodWe have chosen three major Swedish airlines to base our calculations on by using a nonprobability selection. We have excluded companies that are not registered in Sweden, does not provide actual passenger transport, are so called “virtual airline” and/or have not any publicly available information. A virtual airline, in this context, refers to an airline that does not own or lease any own aircrafts and instead are buying passenger chairs from another airline, called codesharing. We will benchmark our calculations towards the Swedish GDP and the Swedish Transport sector. Theoretical frameworkThe management’s task is to, among other things, implement measures for the management accountants to use in their work. Corporate Sustainable Responsibility’s (CSR) general idea is to act responsible towards the most important questions for their stakeholders such as investors, government etc. CSR has led to that more sustainability information to stakeholders is produced, the type of information that we are using in our calculations.Our findingsBy the use of the ADVANCE method we can see that in fact airlines, despite the high preasure can create a positive Sustainable Value while comparing to the transport sector. We also argue the method can be used by the management as a complement to their other financial measures as it gives other efficiency indications than traditional methods. / Flygbranschen och hållbart värdeFlygbranschen är, av många, ansed vara en industri med hög miljöpåverkan. Även om vissa hävdar att det fortfarande bara bidrar till en liten del av världens totala utsläpp, är det fortfarande en bransch under högt tryck från lagstiftande institutioner och kunder. Hållbart värde är ett tämligen nytt begrepp och tillåter att användaren att mäta ett företags sociala och / eller miljöprestanda i monetära termer, vilken är den största skillnaden från många ekonomiska beräkningsmodeller. ADVANCE Sustainable Value metoden är baserad på teorier om alternativa kostnader och kan ge indikationer i fråga om effektivitet i jämförelse med en vald riktmärke. SyfteMed hjälp av denna metod är vi intresserade av att veta om ett flygbolag kan skapa ett hållbart värde trots att de utför en verksamhet som, för vissa, ses som förstör miljön. Metodens främsta användarna är intressenter som investerare. Då många svenska företag i flygbranschen är icke-offentliga bolag, strävar vi också att diskutera en bredare användning för denna metod som för förvaltningen interna beslutsprocessen. MetodVi har valt tre stora svenska flygbolag att basera våra beräkningar på genom att använda en icke sannolikhets urval. Vi har uteslutit företag som inte är registrerade i Sverige, inte ge nuvarande persontransporter, är så kallade "virtuella flygbolag" och / eller inte har någon allmänt tillgänglig information. Ett virtuellt flygbolag, i detta sammanhang hänvisar till ett flygbolag som inte äger eller leasar några egna flygplan och istället köper passagerare stolar från ett annat bolag, kallat code sharing. Vi kommer att jämföra våra beräkningar till den svenska BNP och den svenska transportsektorn. Teoretiskt ramverkLedningens uppgift är att bland annat genomföra åtgärder för förvaltningen revisorer att använda i sitt arbete. Corporate Social Responsobilitys (CSR) allmänna tanken är att agera ansvariga gentemot de viktigaste frågorna för deras intressenter såsom investerare, regeringen osv. CSR har lett till att mer hållbarhets information  produceras, vilken är den typ av information som vi använder i vår beräkningar. Vårat resultatGenom användning av metoden kan vi se att det faktiskt finns ett flygbolag som trots det höga trycket kan skapa ett positivt hållbart värde när vi jämför mot transportsektorn. Vi hävdar också att metoden kan användas av ledningen som ett komplement till sina andra ekonomiska verktyg eftersom det ger andra effektivitet indikationer än traditionella metoder.

Sustainability is a broad concept where sustainability factors have become more fundamental during the recent years. However, the importance of these factors has not been as central when explaining stock returns. Thus, we perform this study with the aim to investigate the relationship between sustainability factors and financial performance. Specifically, by investigating the relationship between environmental, social and governance (ESG) variables and risk premiums. This is evaluated during the period 2014 to 2021, based on stocks included in the MSCI ACWI index. The explanatory variables are used as different levels of sustainability factors, where they reach from ESG scores at the top, down to raw data points at the bottom. To investigate this relation, Panel regression is used, which is a common method when analyzing data including both time series and cross-sectional data. Further, we evaluate if the dependencies vary across sectors, different market performance periods, time periods, and geographical regions. The results obtained show a clear general trend, that sustainability factors have had a positive impact on financial performance. However, this result diverges depending on sectors, time periods, regions, and market performance. Further, we see an increasingly positive effect from sustainability factors over time, and differences arise when analyzing individual sectors. To sum up, from results, we can not conclude that highly ranked companies, in the shape of ESG scores, have yielded higher risk premiums over the observed period.  Based on that the relation has diverged during different time periods, which implies that further outcomes become more unreliable. The relationship between sustainability factors and financial performance is not the same in all sectors, which opposes the general result. We recommend that investors should be aware when investing sustainably because sectors and time periods have a great impact on potential outcomes. / Hållbarhet är ett väldigt brett begrepp, där flertalet hållbarhetsfaktorer under senaste åren har fått en större betydelse inom finans. Hållbarhetsfaktorer är dock oftast inte lika centralt när det kommer till att förklara avkastning. Därför genomförs denna studie för att undersöka relationen mellan hållbarhetfaktorer och finansiell prestationsförmåga, mer specifikt genom att undersöka sambandet mellan ESG variabler och riskpremier, vilket undersöks under perioden 2014 till 2021 på företag som är inkluderade i MSCI ACWI index. Som förklarande variabler används olika nivåer av hållbarhetsfaktorer, där skalan sträcker sig från sammanvägda poäng högst upp till rådatapunkter längst ner. För att undersöka denna relation används Panel regression, vilket är vanligt förekommande i studier som undersöker data som innehåller både tidsserier samt tvärsektioner, vilket även kallas för Panel data. Vidare undersöker även studien ifall detta samband varierar beroende på sektorer, geografiska regioner, tidsperioder och olika marknadsfaser. De erhållna resultaten visar en tydlig generell linje, att hållbarhetsfaktorer har haft en positiv påverkan på finansiell prestanda. Dock uppstår divergenser beroende på vilken tidsperiod, region och marknadsprestanda och sektor som analyseras. Resultatet påvisar att den positiva effekten från hållbarhetsfaktorer ökar över tiden, samt att den uppstår tydliga skillnader beroende på vilken sektor som analyseras. Slutligen, från resultatet, kan vi inte dra slutsatsen att högt rankade företag, i form av ESG scores, har generellt generat högre riskpremier under den observerade tidsperioden. Detta baserat på att hållbarhetsfaktorers påverkan har divergerat över den observerade tidsperioden, vilket betyder att framtida utfall blir mer oberäkneliga. Samtidigt är relationen mellan hållbarhetsfaktorer och finansiell prestanda inte den samma över sektorer, vilket går emot det generella resultatet. Vi rekommenderar därför investerare att vara varsamma vid investeringar baserade på hållbarhetsfaktorer, där sektorer och tidsperioder har centrala roller i potentiella utfall.

The following study presents the results from one focus group discussion and eight individual interviews investigating how sustainable investments impact climate change. The demand for sustainable investments is currently growing, but there is a lack of research conducted within the area. We therefore aim to fill an academic knowledge gap surrounding the understanding of sustainable investments. To achieve this, we to identified the concepts defining sustainable investment practices and simultaneously identified the predominant factors for investors when making them. To assess the practice characteristics, we compared it with traditional investments. The informants were investors and professionals with occupations connected to sustainable investments. Furthermore, the study has the theoretical frameworks of the ecological modernization theory and value-belief-norm theory for assessing and analyzing study results. The results and conclusion of the study were that there is no universal definition of sustainable investments, causing distrust and concerns regarding the practice. Therefore, definitive conclusion about what sustainable investments can achieve for the climate is challenging to assess. Informants' willingness to invest in sustainable investments was connected to their values and knowledge. Results show a knowledge gap between individual's understanding of investments climate impact due to lack of accessible information for some investors. Finally, regulations concerning sustainable investments came into force during the time of the study. / I uppsatsen presenterar vi resultaten från en fokusgrupp och åtta intervjuer där vi studerat hur hållbara investeringar påverkar klimatförändringarna. Efterfrågan på hållbara investeringar växer men för närvarande saknas det forskning inom området. Vi strävar därför efter att fylla ett akademiskt kunskapshål kring förståelsen om hållbara investeringar. För att uppnå det ville vi identifiera begreppen som definierar “hållbara investeringar” och hitta de avgörande faktorerna för investerare när de väljer att investera hållbart. För att bedöma hållbara investeringar jämförde vi dess egenskaper med traditionella investeringar. Informanterna var investerare och yrkesverksamma med yrken kopplade till hållbara investeringar, vidare bygger studien på teorierna om ekologisk modernisering och value-belief-norm theory. Resultaten och slutsatsen från studien visar att det inte finns någon universell definition av en hållbar investering, något som orsakar misstro och oro angående praxis. Det är därför svårt att dra en absolut slutsats om vad hållbara investeringar kan uppnå för klimatet. Informanternas vilja att investera i hållbara investeringar baserades på deras värderingar och kunskap. Det fanns även kunskapsluckor mellan individerna angående investeringarnas påverkan på klimatet på grund av brist på tillgänglig information för vissa investerare. Slutligen trädde regler om hållbara investeringar i kraft under studietiden.

Insufficient ESG information has been identified as a barrier in the transition towards a climate-neutral economy. This topic recently gained new interest, with the EU Commission implementing an action plan to finance sustainable growth. For the first time, the EU Commission has introduced a taxonomy that classifies whether or not an economic activity is sustainable - a potentially substantial addition to the field of ESG reporting. Financial market participants are initially targeted by the demands of disclosing taxonomy alignment of all affected activities. Due to the significant mandate that financiers hold as intermediates, their perspective on ESG disclosure is key to sorting out the complexity of non-financial transparency. The purpose of this thesis is to identify financiers’ current challenges within ESG reporting, and to indicate how the EU taxonomy will impact this context. A qualitative study was carried out with an aim to gather the perspectives of Swedish banks that provide portfolio management. 20 interviews with industry professionals were held, in order to illuminate internal obstacles and viewpoints in the banks’ operative businesses. The empirical data was thematically analyzed and discussed in regard to the Swedish finance industry as a whole. The findings present that the current challenges with ESG reporting firstly lie in a lack of comparability and clarity in the disclosure process. Secondly, there are difficulties with integration due to the tensions that underlie the financial purposes of most businesses. Despite the fact that shorter-term challenges are expected to remain with the taxonomy, mainly in the form of access to data and communication, the taxonomy is generally received as a long-awaited common language. The taxonomy contributes with standardization and structure to this setting and shows promise of integrational effects due to its activity-centered focus. Although the satisfaction of information needs will not entail change in itself, it is deemed necessary to obtain transparency in order for a subsequent environmental transition to take place. / Bristfällig ESG-information har identifierats som ett hinder i omställningen mot en klimatneutral ekonomi. Detta område har på sistone mötts av ett ökat intresse, i och med EU Kommissionens handlingsplan för att finansiera hållbar tillväxt. Mer specifikt introduceras för första gången en taxonomi, vilken klassificerar hur en ekonomisk aktivitet skall bedömas som hållbar - ett potentiellt signifikant tillägg till ESG-redovisning i stort. Initialt omfattas finansmarknadsaktörer av kraven att redovisa berörda aktiviteters överensstämmelse med taxonomins gränsvärden. I och med det betydande mandat som finansiärer innehar som intermediärer, är deras perspektiv på ESG redovisning mycket betydelsefullt i förståelsen av komplexiteten som kringligger icke-finansiell transparens. Syftet med denna studie är att identifiera finansiärers nuvarande utmaningar inom ESG redovisning, samt att indikera hur EU taxonomin kommer påverka dessa aktiviteter. En kvalitativ studie har genomförts med syftet att ansamla perspektiven av svenska banker som tillhandahåller portföljförvaltning. 20 intervjuer hölls med individer verksamma inom branschen, för att kunna identifiera interna hinder och synvinklar från bankernas operativa verksamhet. Den empiriska datan analyserades sedan tematiskt och diskuterades i förhållande till den svenska finansindustrin i stort. Resultaten visar att de nuvarande utmaningarna inom ESG-redovisning härleds dels till en brist på jämförbarhet och klarhet i redovisningsprocessen, och dels till svårigheter att integrera arbetet i och med intressekonflikter som underbygger de finansiella syftena av företag. Trots faktumet att vissa svårigheter på kortare sikt väntas kvarstå med införandet av taxonomin, framförallt inom datatillgång och kommunikation, så mottar branschen taxonomin som ett efterlängtat gemensamt språk. Taxonomin bidrar med standardisering och struktur till redovisningslandskapet, och dess aktivitetsfokus visar på lovande integrationsmässiga effekter. Tillfredsställandet av informationsbehov innebär visserligen inte någon förändring i sig, men upprättandet av förhöjd transparens ses som direkt nödvändigt för att möjliggöra en efterföljande transition mot mer hållbara industrier.

Trenden med hållbara investeringar har vuxit sig starkare och intressenter ställer krav på etiskt företagande och söker möjligheter till hållbara investeringar. Fenomenet ESG, miljö (E), sociala aspekter (S) och bolagsstyrning (G), är ett av få medel som bedömer och jämför hållbart företagande. Konstruktionen av ESG betyg har förändrats, förr bedömde detta hur väl företag arbetade med hållbarhetsaspekterna, numera fokuseras betygen snarare kring företags exponering mot dessa aspekter. Detta har lett till att ämnet har fått ökad relevans för marknadsaktörer. Tidigare forskning har genererat tvetydiga resultat inom ämnet. Inom denna kontext ämnar uppsatsen undersöka huruvida ESG kan minska den systematiska risken. Detta i syfte att se om hållbarhets beaktning kan ge investerare fördelar i form av lägre risk inom en aktieportfölj. Detta har genomförts med en kvantitativ metod då statistiska tester har tillämpats i syfte att undersöka sambandet mellan betavärde och ESG betyg. Resultaten visade ett statistiskt samband för det allmänna ESG betyget för företagen inom EU, dock ett positivt samband vilket indikerar att högre ESG betyg korrelerar med högre systematisk risk. Vidare diskuteras geografiska skillnader för stora företag inom EU och USA. Trots de icke signifikanta sambanden för företagen inom USA, observerades en negativ korrelation vilket öppnar upp för en diskussion huruvida marknadskrafter eller statliga ingripanden är vägen framåt för hållbara investeringar. / The trend of sustainable investment has been steadily increasing, and stakeholders request both sustainable practices from companies and ways to make sustainable investments. ESG, environmental social and governance, offers one of few ways to judge and compare sustainable business practice. The shift in constructing ESG scores, going from a metric describing a company's sustainable performance to being centered around risk exposure, has led to the area being of higher relevance for market practitioners. Previous research has generated ambiguous results regarding the area. In this context this paper aims to examine whether ESG considerations can minimize systematic risk, resulting in benefits for investors. This is done through a quantitative methodology with a regression analysis in search for a connection between beta value (proxy for systematic risk) and ESG scores (provided by Refinitiv). The results show a statistically significant correlation between the global ESG score and beta within the EU region. However, the correlation was positive, indicating that higher ESG scores gives higher systematic risk. Furthermore, the paper discusses the indicated geographical differences between the examined regions of large cap companies in the EU and USA. Despite the non-significant results from the USA sample, the observed negative correlation can spark a debate whether market power or government involvement is the way forward within sustainable investments.

Sustainability is not a new concept to the financial markets, but its popularity and wider use have increased as people have grown more concerned about the future of this planet. However, the relationship between sustainable investments and financial performance is not clear. One of the most used measures of sustainability is the concept of ESG score, where E, S and G stand for environmental, social and governance. In this study, we investigate the relationship between ESG score and financial performance, both market and accounting based. We also separate the score into its individual parts E, S, and G, and try to distinguish which factor has the strongest relation to financial performance. To evaluate the relationship, a regression analysis was performed on a sample of Nordic stocks and the Sustainalytics ESG rank. Our findings concluded no significant relationship between ESG score and financial performance, neither market nor accounting based. The environmental factor (E) showed the strongest relation to financial performance, however slightly negative and only significant to one dependent variable out of three. Our results indicate that based on the ESG score used in this study, no conclusions can be drawn about financial performance. Since our research does not indicate a significant relationship, our recommendation is to invest in the highest ESG ranked stock in case of choosing between two otherwise similar stocks. / Hållbarhet är inget nytt koncept inom finans, men dess popularitet och användning har ökat kraftigt. Dock är det fortfarande oklart hur hållbara investeringar förhåller sig till lönsamhet och avkastning. En av de mest använda hållbarhetsmåtten är ESG, som står för environmental, social and governance. I denna studie undersöker vi relationen mellan ESG-mått och lönsamhet, både marknads- och resultatbaserad. Vi delar också upp ESG i sina tre komponenter E, S, och G för att undersöka vilken faktor som har den starkaste relationen till lönsamhet. Detta görs genom en regressionsanalys med paneldata från ett urval av nordiska aktier och Sustainalytics ESG-mått. Vårt resultat visar ingen signifikant relation mellan ESG-mått och lönsamhet. Komponenten E visar den starkaste relationen till lönsamhet, ett signifikant och något negativt samband, men endast till en av tre responsvariabler. Vårt resultat indikerar således att inget samband verkar finnas mellan lönsamhet och dessa ESG-mått. Eftersom vår studie inte visar på något signifikant samband, blir vår rekommendation att investera i den aktien med högst ESG-mått, om man skulle välja mellan två annars lika aktier.