Syftet med denna studie var att undersöka hur mobility management kan tillämpas för att minska klimatpåverkan från tjänsteresor i kommunal verksamhet. En kvalitativ fallstudie gjordes i Trelleborgs kommun och data inhämtades från nyckelpersoner i organisationen och genom semistrukturerade intervjuer med anställda. Intervjudata analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultaten användes sedan för att ta fram en skräddarsydd handlingsplan anpassad efter kommunens förutsättningar och behov. Studien visade att det finns god potential att vidareutveckla det redan framåtsträvande klimatarbetet i Trelleborgs kommun med hjälp av en kombination av mjuka åtgärder som samordning, kommunikation, utbildning och platsbaserade insatser. En slutsats av studien är att anställdas erfarenheter är en värdefull resurs som kan användas som kompass vid valet av åtgärder kopplade till hållbara tjänsteresor och resfria möten. / The purpose of this study was to investigate how mobility management can be applied to reduce climate impact from municipal business travel. A qualitative case study was conducted in the municipality of Trelleborg and data was collected from key personnel in the organization and through semi-structured interviews with employees. Interview data was analyzed using content analysis. The results were then used to develop a tailored action plan adapted to fit the municipality’s conditions and needs. The study showed that there is good potential to further develop the already advancing climate undertakings in Trelleborg municipality, using a combination of soft measures such as coordination, communication, education and site-based efforts. One conclusion of the study is that employee experience is a valuable resource that can be used as a compass when selecting actions related to sustainable business travel and travel-free meetings.

No description available.

No description available.

Det samhälle vi lever i idag blir allt mer mobilt och människor har möjlighet att röra sig överstörre områden på kortare tid. Däremot är satsningar inom transportsystem oftast koncentrerattill områden som ger störst samhällsekonomisk lönsamhet, alltså tätorter och större samhällenmed högt antal resande. Vilket resulterar i att områden med lägre resandeantal hamnar utanfören utveckling mot ett mer mobilt och hållbart samhälle. Landsbygd innebär glesa miljöer, långaavstånd och lägre efterfrågan för alternativa färdmedel vilket skapar ett starkt beroende förprivatbilen. Denna uppsats syftar till att belysa den problematik som uppstår för mobilitet ochtillgänglighet på landsbygd. Genom enkät- och intervjustudier avgränsat till det skånska,tätortsnära landsbygdsområden Arrie har vi samlat in vårt empiriska material och sedananalyserat detta och kopplat till teorier och begrepp. Det har framkommit att bilen är oundvikligäven om satsningar görs på kollektiva noder och gång- och cykelvägar i sådana miljöer. Vilketockså är den syn som Region Skåne och Skånetrafiken har då de motiverarkombinationsresande för hållbart resande. / Our society tends to go more and more mobile while people tend to move over a greater area of land at a shorter time than ever before. Still economic investments in transport-systems tends to be located where they will have the greatest economic increase for society which are cities and bigger communities with a high number of travelers. This results in areas with lower number of travelers ends up outside of the development towards the mobile and sustainable society. Rural areas which have longer distance to social service and lack of alternative travel options creates a dependency for the private owned car. This essay seeks to highlight problems with mobility and accessibility in rural areas. Through surveys and interviews in the rural area Arrie, we have gathered empirical material and analyzed it for the purpose of linking it to theories and concepts. We have come to the conclusion that even if economic investments is made on nodes in the public-transport and paths for walking and biking in rural areas, the car is still inevitable. Which is also one of the motivators for Region Skåne and Skånetrafiken for combined transport for sustainable travel.

Idag står många städer inför en ökad urbanisering, vilket innebär ökad konkurrens om ytorna i staden. Detta ställer även högre krav på kommuner att utveckla och förvalta den fysiska miljön på ett långsiktigt hållbart sätt. Utmaningarna handlar bland annat om hur städer kan säkerställa yteffektiva och hållbara transportsystem, i såväl nyutvecklade områden som befintlig stadsmiljö. Då ytorna i staden är begränsade är det intressant att undersöka utmaningar och möjligheter i arbetet med att reducera en ohållbar trafiksituation i den befintliga miljön. Detta för att säkerställa en god tillgänglighet för stadens invånare samtidigt som effekterna av en ohållbar trafiksituation reduceras. Studien tar avstamp i tidigare forskning som lyfter att det finns ett samband mellan resande och utformningen av den fysiska miljön. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka hur den politiska ambitionen i styr- och policydokument kring hållbart resande realiseras i praktiken. Urbanmorfologi har använts för att undersöka hur förändringsprocesser tar sig i uttryck i den fysiska miljön, eftersom urbanmorfologi undersöker fysisk form och förändringsprocesser som påverkar stadens utformning. Malmö stad lyfter i politiskt förankrade policydokument fram en hög ambition om att bli en mer grön, attraktiv och hållbar stad. Där hållbart resande har en framträdande roll för realiseringen av ambitionen. I denna studie har det dock uppmärksammats ett glapp mellan retoriken kring hållbart resande och realisering av densamma genom förändringsprocesser i den fysiska miljön. / Today, many cities around the world face an increased urbanization, which means increased competition for public space. This also means increasing challenges for municipalities to develop and manage the physical environment in a long-term sustainable manner. The challenges include how cities can ensure efficient and sustainable transport systems, both in newly developed areas as well as in existing urban areas. Since land is a sparse and limited resource, it is interesting to explore challenges and opportunities in the work of reducing an unsustainable traffic situation in the built environment, in order to ensure a good accessibility for the city's inhabitants, while at the same time reducing the effects of an unsustainable traffic situation.This study is based on previous research that emphasizes a relationship between travel and built environment. The aim of this paper is to explore whether the political ambition of governing and policy documents on sustainable travel is realized in practice. Urban morphology has been used to explore how transformation processes are manifested in the physical environment, being that urban morphology examines physical form and processes of change that affect the city's design.Malmö city highlight it’s ambition of becoming a more green, attractive and sustainable city, where as sustainable travel has a prominent role in the realization of the ambition. In this study, however, a gap has been noted between the rhetoric level of sustainable travel and the realization of sustainable travel through transformation processes in built environment.

Sustainable transport is a recurring approach in urban planning. It's based on the global agenda 2030 and the national sustainability goals of Sweden. The subject is versatile but could explain as travel that meets the needs of the present without compromising the ability of future generations to travel. The purpose of this study was to examine how urban planning in Nyköpings municipality works to promote sustainable traveling. The study has examined five different goals which are recurred in thepolicy and strategy documents in Nyköping.Based on earlier theories and research the empirical material of this study shows that urban planning in Nyköping promotes densified structures in the planning with a mix of service, work, and apartmentsnearby sustainable travel opportunities. They also work with mobility management measures to promote long-term sustainable travel.

Uppsala är en av världens bästa miljöstäder, men samtidigt en av Sveriges smutsigaste kommuner. Dessa olika roller som Uppsala har är det som motiverat uppsatsens syfte. Uppsatsen undersöker bakgrunden till de omfattande luftföroreningarna som finns i Uppsala kommun, samt kommunens möjligheter till att skapa en bättre luftkvalitet. Det aktuella åtgärdsprogram för luftkvalitet i Uppsala är det som analyseras samt jämförs med avklarade åtgärdsprogram för att få en uppfattning utifall det finns en möjlighet att Uppsalas åtgärdsprogram kan fungera. Studien baseras på en kvantitativ litteraturstudie som görs över Uppsala, Helsingborg och Norrköpings åtgärdsprogram. En analys och jämförelse av dessa dokument visar att luftföroreningars bakomliggande orsak är en allt för hög trafikmängd på underdimensionerade centrala gator. Studien visar att Uppsala har goda möjligheter att förbättra luftkvalitén, men att det till stor del bygger på invånares frivilliga insatser och beteendeförändring bland invånarna i deras sätt att förflytta sig. Det krävs även samarbete med flera aktörer, såväl privata som offentliga, för att Uppsala ska kunna förbättra sin stämpel som en av Sveriges smutsigaste kommuner.

Detta kandidatarbete har arbetats fram i syftet att öka kunskapen hos planerare, studenter och arkitekter kring betydelsen av den urbana miljöns utformning gällande dess påverkan på den urbana värmeöeffekten samt människors resvanor. I arbetet har vi utefter ett systemteoretiskt perspektiv undersökt och granskat befintlig forskning kring de fyra systemen hållbart resande, grön infrastruktur, urbana värmeöar och bebyggelsens koppling till infrastrukturen. Genom undersökningen har vi konstaterat att det finns en direkt koppling mellan dessa fyra system. Det är alltså inte möjligt att påverka eller förändra ett av systemen utan att skapa en obalans. I arbetet för ett hållbart stadsbyggande innebär detta alltså att alla delarna i systemet måste tas i åtanke för att nå ett önskvärt resultat. En kvalitativ dokumentstudie har genomförts för att öka förståelsen för vilka faktorer som verkar inom dessa system och hur dessa interagerar. Analyser har främst gjorts på rapporter och dokument från svenska myndigheter och kommuner samt annan forskning relaterad till denna.   Forskningen har resulterat i framtagandet av tio riktlinjer som sedan applicerats i två gestaltningsförslag. Med riktlinjerna och de två gestaltningsförslagen vill författarna visa hur en grönare och mer gångbar stadsdel kan utformas för att motverka urbana värmeöar och uppmuntra förändrade vanor och beteendemönster mot ett mer hållbart resande. Författarna anser att resultaten är givande då de tydligt demonstrerar två olika sätt att uppnå dessa mål - dock är nyttan främst teoretisk och riktlinjerna behöver implementeras och beprövas i verkliga projekt för att effekter och konsekvenser ska kunna utvärderas.

No description available.

Transportsektorn står för en betydande del av utsläppen av växthusgaser och andra luftföroreningar, som bidrar till den globala uppvärmningen och negativ påverkan på folkhälsan (Dahlstrand, 2020). För att nå klimatmålen räcker inte mer energieffektiva fordon och förnybara drivmedel, utan hela samhället måste bli mer transporteffektivt (Steg & Gifford, 2005). Det görs många olika insatser i både kommuner och på regional nivå för att öka och uppmuntra cykling i form av testresenärsprojekt. I denna uppsats används testresenärsprojekt som ett samlingsbegrepp för olika projekt som implementerats på kommunal- och regional nivå för att främja hållbart resande genom att påverka transporter, resvanor och trafikantbeteende. Det finns idag flera rapporter som lyfter fram exempel på testresenärsprojekt (Energimyndigheten, 2018), men information om projektens effekter och samhällsnytta är väldigt begränsad och den information som finns tenderar vara av varierande kvalitet (Trafikverket, 2012). I denna uppsats studeras hur hållbara testresenärsprojekt för främjande av cykling är. Genom innehållsanalys av projektens utvärderingar studeras projektens fokus på hållbarhet och genom frågeformulär studeras tillämpning och uppföljning av resultat efter projektfas. På grund av varierat resultat går det varken att verifiera eller falsifiera hypotesen om att testresenärsprojekt för främjande av cykling i större kommuner leder till långsiktigt hållbar mobilitet i kommunerna/regionerna efter projektfas.Sammanfattningsvis visar resultatet att en del projekt leder till långsiktig hållbarhet, utifrån tillämpning av lärdomar, uppföljning av resultatet och tillgänglig kunskap om projekten. Men projekten tenderar inte följas upp ur ett längre tidsperspektiv och det finns en avsaknad av information om projektets långsiktiga effekter. Eftersom flera testresenärsprojekt har genomförts under de senaste åren finns egentligen ett stort kunskapsunderlag, men problematiken ligger i att följa upp och nyttja den genererade kunskapen. Många projekt förblir experimentella och försvinner efter en demonstrationsfas, som en konsekvens av detta förblir effekterna av lösningar som utvecklats i projekten ofta begränsade (Vilajosana et al., 2013). / The transport sector accounts for a significant part of the emissions of greenhouse gases and other air pollutants, which contribute to global warming and a negative impact on public health (Dahlstrand, 2020). To achieve the climate goals more energy-efficient vehicles and renewable fuels are not enough, the whole society must become more transport-efficient (Steg & Gifford, 2005). Many efforts are made at municipal- and regional level to increase and encourage cycling in the form of mobility projects (sv. Testresenärsprojekt). In this thesis “mobility projects” is used as a collective term for projects that have been implemented at municipal or regional level to promote sustainable travel by influencing transportation, travel habits and behavior. Today there are several reports that highlight examples of mobility projects (Energimyndigheten, 2018), but information about the projects' effects and societal benefits is very limited and the information available tends to be of varying quality (Trafikverket, 2012). The purpose of this thesis is to study the sustainability of mobilityprojects for the promotion of cycling. Content analysis was used to study several mobilityprojects’ focus on sustainability, and through questionnaires, application of results and follow-up after project phase are studied. Due to varied results, it is not possible to verify or falsify the hypothesis that mobility projects for the promotion of cycling in larger municipalities lead to long-term sustainable mobility after the project phase. In summary, the results show that only some of the reviewed projects lead to long-term sustainability, based on the application of lessons learned, follow-up of the results and available knowledge about the project. The projects do not tend to be followed up from a longer time perspective and there is a lack of knowledge about the project's long-term effects. Since several mobility projects have been carried out in recent years, there is a large knowledge base, but the problem lies in following up and utilizing the generated knowledge. Many projects remain experimental and disappear after a demonstration phase, consequently the effects of solutions developed in the projects often remain limited (Vilajosana et al., 2013).