Omställningen till ett mer hållbart resande är avgörande för att uppnå de svenska miljömålen. Inrikestrafiken står för en betydande del av utsläppen och bilismen påverkar även städernas utformning i form av utglesning som i sin tur påverkar möjligheterna till ett mer hållbart resande. Just städerna framhålls ofta som den viktigaste platsen till denna omställning med möjlighet till förtätning, funktionsblandad bebyggelse och resor utan bil. Bilens utrymme både vad gäller vägar men även parkeringsplatsernas utbredning står i centrum för denna omställning. Ett viktigt kommunalt verktyg för att reglera detta är parkeringsnormen. Där regleras hur mycket parkering som ska tillhandahållas vid nyproduktion av exempelvis bostäder. Genom en kvalitativ fallstudie över två mindre kommuner i Sverige så undersöktes och analyserades pareringsnormens roll, effekter och användbarhet. Detta för att försöka förstå hur parkeringsnormen kan bidra till ett mer hållbart resande i mindre städer. Det skedde dels genom en dokumentstudie över de två kommunernas parkeringsnormer, dels genom intervjuer med en trafikplanerare och en tjänsteperson från Samhällsbyggnadskontoret i kommunerna. Därutöver har tillgänglig statistik använts som ett komplement i förståelsen av parkeringsnormens effekter över tid. Resultatet visar på att parkeringsnormens roll framför allt är som ett planeringsunderlag vid detaljplanering och bygglov, för hur mycket parkerings som måste anläggas. Reduktion av parkeringsplatser medges när rätt förutsättningar är uppfyllda. Dess strategiska funktion begränsas av prissättning och tillgång på allmänna parkeringsplatser. Dessutom så ingår inte parkeringsnormen i ett större strategiskt arbete mot hållbart resande vilket ofta är kopplat till att politikerna inte vill ta nödvändiga beslut. Parkeringsnormers effekter är svåra att mäta men utifrån de parametrar som används i studien, både från statistik och från tjänstemännens bedömningar, visar att några tydliga positiva effekter inte nåtts. Samtidigt visar resultatet på att parkeringsnormen är ett verktyg med möjligheter att påverka bilanvändandet.

För myndigheter finns det olika tillvägagångssätt för att påverka människors val av transportslag och få allmänheten att välja mer miljövänliga alternativ än bilen. Studien har i stort gått ut på att undersöka vilken typ av metodik som aktörer i Malmö arbetar med, där skillnaden görs mellan hårda och mjuka styrmedel. Det som ligger till grund för studien har varit att genom fyra semistrukturerade djupintervjuer med respondenter från aktuella aktörer i Malmö få en insyn i och förståelse för hur det pågående arbetet ser ut och vilka styrmedel som anses få störst effekt. Resultatet visar att man jobbar omfattande med en kombination av de båda styrmedlen inom Malmö som stad, främst genom Mobility Management, ett koncept som utvecklats internationellt som ett alternativ till en mer traditionsenlig trafikplanering. Arbetet med de mjuka styrmedlen har ökat och acceptansen genomsyrar enligt respondenterna organisationerna på ett tydligare sätt jämfört med tidigare, även om hårda motsvarigheter fortfarande anses utgöra grunden och vara de mest effektiva. / There are different approaches for authorities to use in the work to influence people’s choice of transport and to get the public to choose more environmentally-friendly alternatives than the car. The study has investigated what kind of methods current actors in Malmö are using, where a distinction is made between hard and soft measures. The basis for the study has been to provide insight into and understanding the ongoing work and what measures are considered to have the greatest effect through four semi-structured in-depth interviews with respondents from current actors in Malmö. The result shows that they work extensively with a combination of both methods within the city of Malmö, primarily through Mobility Management, a concept developed internationally as an alternative to a more traditional traffic planning. The work with the soft measures has increased and the acceptance of the same permeates through the organizations more clearly than previously according to the respondents, although the hard equivalents are still considered to be the foundation and most effective.

Hållbart resande och mobilitet är viktig del av en hållbar utveckling för städer och samhällen både idag och i framtiden. Hållbar utveckling är också målet på både nationell och lokal nivå. Målen innebär en utveckling där det behöver ske en övergång till mindre biltrafik och mer hållbart resande. För att åstadkomma en förändring vad gäller färdsätt kan åtgärder göras vid nybyggnation av bostäder som syftar till att minska bilåkandet.  Denna studie undersöker vilka effekter åtgärder för hållbart resande ger genom en studie av kvarteret Runstenen i Gävle. Kvarteret Runstenen valdes som fall för studien då förslaget vanns i en markanvisningstävling med bland annat hållbarheten i kvarteret som argument. Genom att se hur planerade åtgärder som bilpool och parkeringar med mera påverkar de boendes resvanor studeras effekter av den detaljplanering som gjordes. Intervjuer med fem boende i kvarteret och en enkätundersökning med 34 svarande ger boendes bild av hur de ser på sitt resande, vad de har förändrat och vad de vill förändra. Intresset för att förändra sitt resande har visat sig vara olika stort i olika grupper bland de boende. Det finns grupper av boende som gärna vill förändra sitt resande till ett mer hållbart alternativ och det finns grupper som inte ser detta som ett alternativ. Det har också visat sig viktigt att planera åtgärder på ett sådant sätt att de genomförs. Flera av de åtgärder som planerats i kvarteret Runstenen har inte genomförts.  Studien har kunnat visa på styrkor och svagheter när åtgärder för hållbara resor planeras. Närheten till service i närområdet är viktigt för resvanor. Faktorer som nära tillgång till garage kan ge motsatt effekt och inte bidra till visionen om hållbart resande med en mindre del biltrafik. Särskilt i de fall cyklar blir mindre tillgängliga än bilen genom att det saknas skyddad cykelparkering. Genom att ett konkret exempel från genomförandet av ett nybyggnadsprojekt studeras har boendes erfarenheter kunnat synliggöras vilka kan användas för framtida nybyggnadsprojekt i centrala lägen. / Sustainable traveling is an important part of sustainable development for cities and communities both today and in the future. Sustainable development are a goal both at national and local levels. This means a development where a transition for less car traffic and more sustainable traveling modes. To achieve a change in traveling modes actions can be made when planning for development of new dwellings to reduce car traffic in the stage of. This study examines the effect of the actions for sustainable transports by a study of the block Runstenen in Gävle. The block Runstenen was chosen for the study as the proposal was chosen in a competition for its sustainability among other factors. By looking at how planned actions such as car pool, parking and other factors influence the residents' travel habits, the results of the planning efforts can be studied. Interviews with five residents in the unit and questionnaires answered by 34 respondents give the residents a picture of how they look at their travels, what they have changed and what they want to change. The interest in changing their travel habits has proved to be different in different groups among residents. There are groups of residents who would like to change their travel to a more sustainable alternative and there are groups that do not see this as an alternative. It has proved to be important to plan actions in such a way that they can get implemented. Several of the measures planned in the Runstenen quarter have not been implemented.  The study has been able to demonstrate strengths and weaknesses when planning with actions for sustainable travel. Nearby access to service is important for sustainable traveling. Factors such as nearby and easy access to garages prove to make an opposite effect and not contribute to the vision of sustainable travel with less car traffic. Especially in cases where bicycles become less accessible than the car because there is no protected bicycle parking. By studying an example from the implementation of a new construction project, residents' experiences have been made visible, which can be used for future new construction projects in central locations.

En minskad biltrafik är det nya idealet inom trafikplanering. Fysiska åtgärder har ensamma visat sig vara otillräckliga för att minska bilens framväxt. Det krävs komplement i form av strategier för beteendeförändring. Studien syftar således till att undersöka hur Linköping- respektive Åtvidabergs kommun samt bostadsbolagen Stångåstaden och Åtvidabergs bostads arbetar för att minska biltrafiken, samt hur beteendepåverkande åtgärder implementeras i trafikplaneringen. Studien byggs upp av en dokumentstudie samt kvalitativa intervjuer med representanter från samtliga aktörer. Empirin har analyserats med hjälp av tidigare forskning samt ett teoretiskt ramverk som berör mobility management. Studien visar att det finns betydande skillnader mellan en mindre och större kommun i arbetet med en minskad biltrafik. Framförallt handlar det om olika förutsättningar och invand mentalitet. Även samverkan mellan parter ses som viktig, där den största utmaningen är ansvarsfördelningen. / A reduced car traffic is the new ideal in traffic planning. Physical measures alone are insufficient to reduce the car's growth. Complements are required in the form of strategies for behavior change. The study thus aims to examine how Linköpings-and Åtvidabergs municipality respective housing companies Stångåstaden and Åtvidaberg bostads work to reduce car traffic and how behavioral measures are implemented into traffic planning. The study is built up of a document study and qualitative interviews with representatives from all parties. The empiric has been analyzed with the help of previous research as well as the theoretical framework mobility management. The study shows differences between the work in a smaller and larger municipality. Above all, it is about different conditions and the established mentality. Collaboration between parties is also seen as important, where the biggest challenge is the division of responsibilities.

Klimatförändringar är ett världsomfattande problem som kräver åtgärder på alla nivåer i samhället. Sättet människor reser och förflyttar sig på idag har en stor inverkan på klimatet och en omställning behövs som är kopplat till människors beteenden och attityder angående detta. Mänskligt beteende är dock komplext och påverkas av flera faktorer.  Syftet med denna uppsats är att undersöka hur svenska kommuner tar sig an utmaningen med att få medborgare inom kommunen att ställa om till ett mer hållbart resande avseende gång, cykel och kollektivtrafik, samt hur hållbart resande ramas in i relation till klimatförändringar. Resultatet visar på att personliga aspekter i människors vardagsliv och livssituation är den största utmaningen för kommunerna att påverka, för att få människor att ställa om sin livsstil i en mer hållbar riktning. Strategier som används för att komma över dessa barriärer, är då att underlätta för individen att resa hållbart genom satsningar på infrastrukturen, att motivera och engagera medborgare genom diverse kampanjer, genom kommunikation och information samt att rikta in sig på särskilda grupper i samhället. Avseende inramningen av klimatförändringar i hållbarhetsarbetet kan det konstateras att klimatförändringar ramas in i andra ändamål som människor lättare kan applicera till då det ger större effekt på människors beteende än att prata i termer om klimatet.

Urbaniseringen ökar globalt och med den ökar även bilanvändningen. Städer står inför problematiken att bilanvändningen har en negativ klimatpåverkan och försämrar livskvalitén för invånarna i staden. I och med detta måste biltransporter minska och de hållbara färdsätten öka. Avsikten med studien är att undersöka hur Malmö stad arbetar med hållbara transporter. Malmö är utvald då staden har påbörjat omställningen till mer hållbara resor och är i framkant i Sverige. Genom kvalitativ textanalys har fyra dokument angående det strategiska arbetet kring hållbara resor analyserats. Staden arbetar på olika sätt för att möta utmaningar med hållbara färdmedel såsom cykel, gång och kollektivtrafik. De hållbara transportmedlen ska prioriteras genom stadens utformning och beteendeändringar. Studien har visat på att Malmö arbetar med social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet med en övervägande del på de sociala aspekterna. Staden prioriterar cykel som det främsta transportmedlet där tillgänglighet och närhet ska vara ledordet för staden. Det som anses saknas efter genomförandet av studien är fokus på samtliga stadsdelar och klimataspekten i relation till hållbara resor. Malmö stad vill vara en framstående stad i frågan om hållbara resor, men är det mest för att visa upp en grön sida av staden? / Urbanization is increasing globally and with it, the use of cars. Cities are now faced with the problem that cars have a negative climate impact and reduce the quality of life for the inhabitants of the city. Therefore, the use of cars must decrease and sustainable mobility increase. The purpose of the study is to investigate how Malmö city works with sustainable mobility. Malmö is selected due to being ahead in the transition to more sustainable mobility in Sweden. A qualitative text analysis on four documents regarding sustainable mobility has been conducted. Malmö works in various ways to meet the challenges with sustainable transportation means for example cycling, walking and public transport. The sustainable means of transport must be prioritized through the city's design and behavior changes. The study has shown that Malmö works with social, economic and environmental sustainability, with more focus on the social aspects. The city prioritized the bicycle as the main means of transport, where accessibility and proximity should be leading. What is considered missing after the implementation of the study is focus on all neighborhoods and the climate aspect in relation to sustainable mobility.

<p>In Sweden according to the planning and building Act municipalities have planning monopoly. The question about shopping centres in the outskirts of cities is a regional issue, because they attract customers from a large area. Municipalities often find it hard to assert themselves against large commercial companies when it comes to their establishing new retail outlets on the outskirts of cities. Without a regional co-operation there is a risk that municipalities can be played up against one another, so that more and more companies are given permits without the municipalities having taken the strategic consideration necessary for a long term sustainable development. The focus in this work is on four municipalities in the Södertörn region (Södertälje, Botkyrka, Huddinge and Nynäshamn). Today there are some out-of-town retail outlets in the first three municipalities. The main aim of this thesis is to explain why there is no co-operation between municipalities in Södertörn concerning out-of-town retailing. The aim is also to connect sustainable city development with the problems of out-of-town retails as well as the municipalities commercial policy. The study uses a hermeneutic approach and a qualitative method with one case-study. The interviews are partly based on standard procedures.</p><p>Out-of-town retail outlets entail private car use and this is a problem from a city development perspective. To reach a sustainable city development it is important to expand transport options such as walking, biking and public transport. The project Sustainable Travel (Hållbart resande) at Södertörn supports this development. Some of the municipalities in Södertörn are trying to revitalise their local centres and this is positive from a social and ecological perspective. The four municipalities however do not co-operate concerning out-of-town retailing, and this reverts the issue back to a lack of regional planning, and their competing for purchasing power.</p>

Frågeställning: Vilken typ av människor har störst benägenhet att ändra sina resvanor?Vilka marknadsföringsstrategier är bäst lämpade för att få Eskilstunas invånare att ändra sina attityder och beteenden så att de väljer mer hållbara resealternativ? Syfte: Syftet med denna uppsats är att presentera marknadsföringsåtgärder som Eskilstuna kommun kan använda sig av för att främja hållbart resande samt att redogöra vilka målgrupper dessa åtgärder bör riktas mot. Metod: Vi valde att göra en kombinerad kvantitativ och kvalitativ studie. Kvantitativ data har vi hämtat från sekundärkällor i form av tidigare undersökningar som är gjorda i Eskilstuna och andra jämförbara kommuner i Sverige. Primärdata i denna studie är kvalitativ och kommer från intervjuer med olika personer som jobbar med att främja hållbart resande. Teorin och empirin vävdes sedan samman till en analys. Slutsats: I slutsatsen presenterar vi vilka målgrupper som är intressanta att arbeta med samt med vilka marknadsföringsåtgärder vi anser att Eskilstuna kommun bäst kan nå dem. Vår förhoppning är att de åtgärder vi presenterat kommer till användning för Eskilstuna kommun och att de kommer föra med sig en beteendeförändring. / Research questions: What kind of people is most likely to change their travel habits?Which marketing strategies are best suited to get Eskilstuna’s residents to change their attitudes and behaviors so they will choose more sustainable travel options Purpose: The purpose of this paper is to present different marketing measures which Eskilstuna municipality can use to promote sustainable travel and to present which target groups such measures should be directed towards. Method: We chose to use a combined quantitative and qualitative research method. Quantitative data was obtained from secondary sources in the form of previous investigations that were made in Eskilstuna and other comparable municipalities in Sweden. The primary data in this study is qualitative and comes from interviews with various people who are working to promote sustainable travel. The theory and empirical data were woven together to constitute an analysis. Conclusion: In the conclusion, we present the target groups that are of interest to work with and with which marketing measures we consider Eskilstuna municipality best can reach them. We hope that the measures we have presented will be useful for Eskilstuna municipality and that they will lead to behavioral change.

Minskning av transporters negativa miljöpåverkan, eller en ökning av hållbara resor, har blivit en allt viktigare fråga för lokala aktörer. Genom samhälls- och trafikplanering ska dagens ohållbara transportsystem bli mer hållbart. Det gör hur planerare i Helsingborg planerar för hållbara resor intressant att studera. Avhandlingen undersöker hur planerare föreställer sig vad hållbart resande är, vilka resenärer det är som bör resa mer hållbart samt hur en hållbar stad kan se ut. Teoretiskt kombinerar avhandlingen ett intersektionellt ramverk med feministisk planeringsteori samt teorier från STS (teknik- och vetenskapsstudier). Det empiriska materialet består av djupintervjuer med sexton planerare, en fokusgruppsintervju samt bildanalys av de planeringsdokument som Helsingborgs stad använder sig av i planeringen för hållbara resor. Framförallt visar avhandlingen att planerare inte betraktar resors negativa miljöpåverkan som ett argument som kan få människor att resa mer hållbart. Istället är det möjligheten att framställa hållbara resor som roliga, hälsosamma, lustfyllda och praktiska som planerare tror kan få helsingborgarna att cykla eller åka mer buss. Men det är bara vissa resenärer som antas kunna ta del av de hållbara resornas positiva värden. Planerarnas föreställningar om bland annat kön, etnicitet och klass är avgörande för hur de förstår hållbara resor. Planerarna menar sammanfattningsvis att det är stort att resa rätt av miljöskäl, men större att fritt välja det mest attraktiva färdsättet. / Demands for sustainable mobility have become an increasingly important issue for local actors. Through city and traffic planning, the current unsustainable transport systems are going to become more sustainable. However, how to define sustainable mobility is disputed. Therefore, how planners in the Swedish municipality of Helsingborg define sustainable mobility makes an interesting case. This thesis examines how planners imagine sustainable mobility, who the sustainable traveler is, and what a sustainable city might look like. Theoretically the thesis combines an intersectional framework with a feminist planning theory and theories from Science and Technology Studies. The empirical material is based on in-depth interviews with sixteen planners, a focus group interview, and visual analyses of the planning documents the city of Helsingborg uses in planning for sustainable mobility. The analyses show that planners do not see the negative environmental impact of traveling as an argument which will persuade people to travel more sustainably. Instead, it is the possibility to construct sustainable mobility as fun, healthy, pleasurable, and practical that planners believe will persuade the inhabitants of Helsingborg to cycle or travel by bus more often. But not all travelers are likely to benefit from the positive values of sustainable mobility. To conclude, when planners imagine sustainable mobility, they imagine that it is good to travel the correct way for environmental reasons, but it is even greater to make independent travel choices, based on what modes of transport attract the most people. / <p>I denna elektroniska version av avhandlingen är bilderna i bilaga 2 uteslutna på grund av upphovsrättsliga skäl.</p>

Hållbart semesterresande är en utmaning med flera dimensioner. På systemnivå finns det tekniska och organisatoriska utmaningar, och på individnivå handlar det ofta om psykologiska hinder för beteendeförändring. Men ytterligare en utmaning kan sägas finnas, och det på samhällsnivå. Det handlar då om hur olika sociokulturella strukturer och aktörer i samhället formar individers identitet, livsstil och normer. I denna uppsats har tonvikten lagts på den sistnämnda utmaningen, med media i fokus. Media i form av texter och bilder om resande kan vara till inspiration för många turister, och bidra till skapande av mer eller mindre miljövänliga livsstilar och konsumentbeteenden. Genom innehållsanalys av fyra svenska magasin och genomförande av en internetbaserad enkätundersökning bland ungdomar 18-30 år, besvaras följande frågeställningar: ”Hur skildras texter och bilder om (o)hållbart resande i rese- respektive livsstilsmagasin? Vilken potential har media i form av magasin att inverka på unga resenärers kunskaper, attityder och vanor kring (o)hållbart semesterresande?” Analysen visar att många texter cirkulerar kring aspekter som livsstil och rörlighet, transportmedel och miljöpåverkan samt framtidens teknikutveckling. Dessa skildras ofta på ett sätt som inte hävdas främja ett mer hållbart semesterresande. Texter om hållbar turism och alternativt resande är sällsynta, och enkäten bekräftar att många unga saknar kunskaper inom dessa områden. En viktig slutsats är dock att en majoritet av respondenterna har positiva attityder kring miljö, hållbar turism och alternativt resande, och efterfrågar mer information och inspiration om det. Således finns indikationer på att en positiv trend mot hållbarhet kan vara i antågande bland unga resenärer. Studien pekar också på att media i form av magasin inte används frekvent av unga resenärer som källa till inspiration för resande. Trots detta anses uppsatsens resultat som relevanta, och kan tillsammans med framtida forskning ge värdefulla insikter i hur media kan inverka på, och bidra till, resenärers inställningar och beteenden mot ett mer hållbart resande. / The challenge of attaining sustainable travel on holidays has several dimensions. Technical and organizational challenges are found at the system level, and at an individual level we have to deal with psychological barriers. But there is one more challenge, which may be found at a societal level. It is about how sociocultural structures and actors in society can shape identity, lifestyle and norms of individuals. In this paper, the emphasis is laid on the latter, focusing on media. Media in the form of texts and pictures about travel can work as inspiration for many tourists, and contribute to the build-up of more or less eco-friendly lifestyles and consumer behaviors. By using content analysis of four Swedish magazines and a web survey addressed youths 18-30 years old, the following research questions are being answered: “How are texts and pictures about (un)sustainable travel described in travel- and lifestyle magazines, respectively? What potential has media in form of magazines to have an influence on young travellers’ knowledge, attitudes and habits about (un)sustainable travel on holidays?” The analysis shows that many texts deal with aspects like lifestyle and mobility, means of transport and environmental impact, and future technological development. These are often depicted in a way which arguable not is promoting a sustainable holiday travel. Texts about sustainable tourism and alternative ways of travelling are rare, and the survey confirms that many youths have lack of knowledge in these topics. Nevertheless, an important finding is that a majority of the respondents have positive attitudes about environment, sustainable tourism and alternative ways of travelling, and ask for more information and inspiration about it. Consequently, there are indicators that a positive trend towards sustainability may be on the way among young travellers. The study also indicates that media in form of magazines, is not frequently used by young travellers as a primary source of inspiration. Notwithstanding, the results of this paper are considered to be relevant, and may, together with future research, give valuable insights to how media can have an affect on, and contribute to, the attitudes and behavior of travellers with the aim of reach a more sustainable travel.