Bakgrunden till denna uppsats är ett intresse för att undersöka huruvida skillnader i utbildningsnivå kan förklaras utifrån etnicitet, kulturellt kapital och klass. Med utgångspunkt i litteraturen finns det förklaringar som menar att kulturellt kapital är en begränsad resurs i samhället och alla har inte de kulturella förutsättningar som gör det “enklare” för människor att satsa på utbildning för sig själva och sina framtida barn. Det förekommer även förklaringar som menar att beroende på föräldrarnas etniska och socioekonomiska ursprung uppstår det olikheter utbildningsprocessen som påverkar både livschanser och beteenden som i sin tur kan leda till att individer inte kan leva upp till sin fulla potential.I studien har kvantitativ metod använts och mätningar har gjorts med data från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2010. Uppsatsen utgår från två hypoteser och analyserar stödet för följande hypoteser: (1) Det finns skillnader i utbildning mellan personer födda i Sverige jämfört med personer som inte är det, (2) Dessa skillnader kan förklaras med socioekonomiska resurser och kulturellt kapital. I resultatet kan man se att den första hypotesen inte visar ett inget signifikant samband mellan skillnader etnicitet (individer med utländsk bakgrund och individer med svenskfödda föräldrar) och utbildning. Resultatet visar vidare att hypotesen 2 delvis stämmer. Socioekonomiska resurser och kulturellt kapital påverkar till en viss del skillnader som uppstår i utbildning, men enbart socioekonomiska resurser och kulturellt kapital kan inte förklara skillnader i utbildningsval mellan individer med utländsk bakgrund och individer med svenskfödda föräldrar.

Syftet med denna undersökning är att undersöka ett antal syriska universitetsstudentersupplevelser av utmaningar och möjligheter under genomförandet av högre studier i Sverige.Den genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med sex kvinnligauniversitetsstudenter som läser samhällsvetenskapliga program i Sverige. Undersökningenhar utgått från ett kvalitativt perspektiv för att få en djupare förståelse om olika utmaningaroch möjligheter som de sex utrikesfödda kvinnliga studenterna uttrycker i samband med sinastudier. Studenterna som invandrade till Sverige år 2015 uttrycker sina utmaningar,motivationsfaktorer och studiestrategier som har uppstått i samband med sina högre studier. Med stöd av social kognitiv teori som handlar om motivation och självtilltro (self-efficacy),samt inre- och yttre motivationsteorier har jag redovisat resultaten utifrån dessa teoretiskautgångspunkter. Sedan har jag fokuserat på begreppen modellinlärning, självtilltro ochmotivation eftersom det kan ge en förståelse på hur en viss grupp av utrikesfödda studenterobserverar och härma andra och hur de på ser deras självtilltro i samband med högre studier.Resultaten av undersökningen indikerar att majoriteten av de utrikesfödda studenternaförsöker skaffa sig nya studiestrategier i den nya universitetsvärlden och hitta motivation föratt klara av sina studier. Dessutom visar undersökningen att de upplever svårigheter medspråket när det gäller att skriva olika akademiska texter. Det framkommer även att de iblandupplever en negativ inställning om sina språkkunskaper i svenska från deras omgivning underutbildningen.

Sammanfattning Syftet med det här arbetet är att beskriva och förstå hur hörselskadade studenter upplever och hanterar inkludering och exkludering på högskolan i Sverige. Bakgrunden är att hörselskadade studenter i en tidigare undersökning från 2007 visade sig vara underrepresenterade på högskolan och överrepresenterade i avhopp från densamma. Det finns idag få undersökningar med livsberättelser från hörselskadade studenter kring deras upplevelser av högre studier. Denna studie vill i någon mån försöka bidra till en större förståelse kring hörselskadades situation. Som metod har valts kvalitativa intervjuer. Teoretiska begrepp har hämtats från Goffmans teori om stigmatisering. Resultaten visar att hörselskadade studenter saknar och efterfrågar ett samlat grepp kring hörselfrågor inom högskolan. Värdefulla insatser för den enskilde studenten görs via Pedagogiskt stöd, men det saknas en allmän medvetenhet om dessa frågor inom högskolan, liksom fullgoda tekniska lösningar. Inkludering, både i undervisningen och socialt, förblir studentens ansvar och väljs ibland bort för att slippa påkalla uppmärksamhet till sitt funktionshinder. Med tiden ökar studentens skicklighet att hantera hörselrelaterade situationer, vilket påverkar självbilden samt ökar inkluderingen. Inkluderingen kan dock med små medel underlättas och påskyndas av högskolan. Detta skulle underlätta för den hörselskadade studenten studiemässigt och socialt samt i förlängningen kunna motverka avhopp. Nyckelord: Hörselskador, livsberättelser, inkludering, exkludering, högre studier

Det har länge varit målsättningen i svensk utbildningspolitik att minska social snedrekrytering till högre studier. Forskning har gång på gång konstaterat fenomenets förekomst och påverkansfaktorer som social, kulturell och etnisk bakgrund. Utifrån den breda forskningen om social snedrekrytering som fenomen, var syftet i undersökningen istället att studera hur och när den sociala snedrekryteringen uppstår enligt studie- och yrkesvägledare på grundskolan. Vi vill även studera hur vägledarna arbetar för att begränsa den sociala snedrekryteringen till högre studier. I studien användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av tio studie- och yrkesvägledare verksamma i den kommunala grundskolan. Det empiriska resultatet visade på att studie- och yrkesvägledarna är medvetna om social snedrekrytering till högre studier och att de på olika sätt arbetar för att stävja fenomenet och vidga elevernas perspektiv och handlingsutrymme så att de gör medvetna val. Utifrån deras utsagor, såg vi ett antal mönster i hur studie- och yrkesvägledarna tänker kring och arbetar för att stävja social snedrekrytering till högre studier. Vi analyserade resultatet utifrån begrepp som habitus, handlingshorisont, fält och kapital i den sociologiska karriärteorin i Careership av Hodkinson och Sparkes och av sociologen Pierre Bourdieu. I analysen såg vi att status och uppväxtmiljö är stora påverkansfaktorer. Analysen visar att det kan vara eftersträvansvärt att forska mer om social snedrekrytering till högre studier och hur det kan förebyggas och motverkas tidigt i grundskolan.Nyckelord: Fält, habitus, handlingshorisont, kapital, studie- och yrkesvägledning, social snedrekrytering, social bakgrund och tidigare vägledningsinsatser.

Ungas övergångar har under de senaste decennierna blivit en alltmer komplex fråga. Samtidigt som arbetsmarknaden är i behov av yrkesgymnasiala kompetenser är samhället i hög grad högskoleorienterat med individer som väljer allt bredare för att ha många valmöjligheter. Trots att flertalet elever som gör sitt gymnasieval väljer bort yrkesprogram så är de elever som väljer yrkesprogram en grupp som vanligtvis stannar inom valt yrkesfält. Däremot finns det en mindre grupp yrkesprogramselever som läser vidare till högre studier. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur individer med yrkesgymnasial bakgrund upplevt övergången till högre utbildning samt på vilka sätt deras omgvining varit drivande i deras val att läsa vidare. Studien utgår från en kvalitativ metod och baserar insamlat empiriskt material på Bourdeius teoretiska ramverk inom kulturellt kapital, habitus och fält. Resultaten som framkommit visar att högre studier var en strävan redan innan påbörjade yrkesgymnasiala studier. Omgivningen visade i hög grad influera valet av studier och beslutet att läsa vidare, där föräldrar var en överrepresenterad grupp. Studien visar även att en akademisk hemmiljö inte nödvändigtvis genererar en påtryckning att studera vidare. Slutligen visar studien att yrket respondenterna var utbildade inom inte upplevdes som ett beständigt arbetsliv, vilket var en drivkraft i väljandet av högre studier.

<p>Bakgrunden till studien härrör i att människan förändras mot bakgrund av sociala sammanhang, exempelvis i form av fritidsintressen, familj och vänner, som hon är en del av eller tar del av. Utgångspunkten har i det här fallet varit att undersöka hur den personliga utvecklingen kan påverkas av en tids studier på högre nivå. Således syftar undersökningen till att utforska om det, utifrån studentens motivation, finns någon relation mellan vägen till självförverkligande och högre studier. Undersökningsmaterialet innefattar empiriska data i form av intervjuer med studenter från skilda utbildningsinstitutioner vid Karlstad universitet som har minst 80 poäng, varav 60 poäng i ett ämne. Intervjuerna behandlar frågor som berör studentens förhållande till familj, vänner, fritid och studiesituation. Med utgångspunkt i Charles Taylors självförverkligandeteori synliggörs undersökningspersonernas personliga utveckling under studieperioden. Analysen visar att studiernas påverkan på undersökningspersonerna varierar. De flesta utvecklas på det personliga planet även om studierna i vissa fall inte synes ha något inflytande. I något fall upplevs inte studierna vara personligt utvecklande.</p> / <p>The background of this study emanates from individuals’ change in relation to their social context, such as leisure time activities, family, and friends, which they participate in and take part off. This study takes it starting point in examining the possible influence of advanced studies in higher education on personal development. The aim is to investigate whether there is any relation, on basis of the student’s motivation for higher studies, between higher education and the way to self-realization. The empirical data consists of interviews with students, from different faculties at the University of Karlstad, who has at least 2 years (80 credit points) of university training off which 60 points concern of specific scientific subject. The interview questions address the relationship between the student and their family and friends. Personal development has been assessed in relation to Charles Taylor’s self-realization theory. The analysis shows that the influence of higher education on self-realization varies. Most respondents in the survey group experienced personal growth during their study time although their studies, in some cases did not seem to have had any effect. Some respondents did not experience personal growth at all.</p>

Bakgrunden till studien härrör i att människan förändras mot bakgrund av sociala sammanhang, exempelvis i form av fritidsintressen, familj och vänner, som hon är en del av eller tar del av. Utgångspunkten har i det här fallet varit att undersöka hur den personliga utvecklingen kan påverkas av en tids studier på högre nivå. Således syftar undersökningen till att utforska om det, utifrån studentens motivation, finns någon relation mellan vägen till självförverkligande och högre studier. Undersökningsmaterialet innefattar empiriska data i form av intervjuer med studenter från skilda utbildningsinstitutioner vid Karlstad universitet som har minst 80 poäng, varav 60 poäng i ett ämne. Intervjuerna behandlar frågor som berör studentens förhållande till familj, vänner, fritid och studiesituation. Med utgångspunkt i Charles Taylors självförverkligandeteori synliggörs undersökningspersonernas personliga utveckling under studieperioden. Analysen visar att studiernas påverkan på undersökningspersonerna varierar. De flesta utvecklas på det personliga planet även om studierna i vissa fall inte synes ha något inflytande. I något fall upplevs inte studierna vara personligt utvecklande. / The background of this study emanates from individuals’ change in relation to their social context, such as leisure time activities, family, and friends, which they participate in and take part off. This study takes it starting point in examining the possible influence of advanced studies in higher education on personal development. The aim is to investigate whether there is any relation, on basis of the student’s motivation for higher studies, between higher education and the way to self-realization. The empirical data consists of interviews with students, from different faculties at the University of Karlstad, who has at least 2 years (80 credit points) of university training off which 60 points concern of specific scientific subject. The interview questions address the relationship between the student and their family and friends. Personal development has been assessed in relation to Charles Taylor’s self-realization theory. The analysis shows that the influence of higher education on self-realization varies. Most respondents in the survey group experienced personal growth during their study time although their studies, in some cases did not seem to have had any effect. Some respondents did not experience personal growth at all.

Med alltmer digitalisering i samhället ökar distansutbildningarna fort och erbjuds idag på de flesta lärosäten. Allt fler väljer att studera på distans därför handlar denna studie om att undersöka varför man väljer att studera på distans, vilka hinder som distansstudenten kan uppleva och hur lärosätets upplägg upplevs av distansstudenter, då dessa påverkar studentens möjligheter att genomföra och slutföra sina studier på ett bra sätt. Studien utfördes genom semistrukturerade intervjuer med åtta distansstudenter.Studiens resultat visar tydligt att lärosätens upplägg, kommunikation och tillgänglighet är viktigt för framgång, men också att motivation och självdisciplin från studentens sida också spelar stor roll för att kunna genomföra och slutföra studierna. / Today, with more digitization in society the distance education increases fast and is available at most universities. More people choose to study at a distance why this study was made to examine what obstacles and how the University's approach is experienced by distance students, as this affects the student's ability to carry out and complete their studies in a good way. The study was conducted by means of semi-structured interviews with 8 distance students.The results of the study clearly shows that how the seat of learnings platform, communication and availability are important for success, but also the motivation and self-discipline from the student's side also plays a major role in order to carry out and complete their studies.

Denna studie undersöker studenters upplevelser av studier på högre utbildningsnivå och vilka aspekter som är betydelsefulla för lärandet. I genomförandet av studien deltog åtta respondenter och intervjuades med semi - strukturerade intervjuer för att ge sina upplevelser av deras studietid. Materialet meningskoncentrerades sedan där det framkom två huvudteman; studiekamrater och lärare samt tre underteman; stöttning, motivation och trygghet. Den aspekt som upplevs som mest betydelsefull för lärandet är samspelet som sker mellan studenter, studiekamrater och lärare. Denna studie visar på samspelets påverkan och hur lärande främjas och utvecklas i relation med andra i lärandekontexten. Ytterligare aspekter som är betydelsefulla för lärandet är tillgänglighet och engagemang. Lärare och studiekamrater har en påverkan på studenternas utvecklade lärande genom samspel, tillgänglighet och engagemang.

Det har tidigare genomförts flertalet studier inom grundskolan och angående val till gymnasiet. Undersökningar som belyser val till högre studier är dock en bristvara, i synnerhet för enskilda utbildningar. Det visar sig dock att den dominerande orsaken till val av högre studier är intresse. Genom att undersöka om intresset för socialt arbete finns hos dem som nyligen påbörjat studie- och yrkesvägledarutbildningen så önskar vi öka förståelsen för hur det kommer sig att man väljer utbildningen. Som analysverktyg används Gottfredsons teori om val och beslut där begreppen självuppfattning, stereotypbild och kompatibilitet står i fokus. Därtill används Malcolm Paynes definition av socialt arbete. Respondentdata är insamlad med en kvalitativ metod på personer som läser första året till studie- och yrkesvägledare. Studiens viktigaste slutsatser visar att respondenterna som grupp delar värderingar med personer verksamma inom socialt arbete, respondenternas stereotypbild av studie- och yrkesvägledaryrket motsvarar delvis definitionen för socialt arbete samt att deras kompatibilitet är hög.