Uppsatsen handlar om hur lärare i idrott och hälsa på gymnasieskolan ser på sitt arbete med elevers fysiska kapacitet samt vilka förmågor (till exempel styrka, rörlighet och kondition) de anser vara viktiga. Bakgrunden till arbetet är att studier har visat att elevers fysiska kapacitet sjunker trots att lärare i idrott och hälsa ska arbeta med den. Undersökningen har en kultursociologisk utgångspunkt och analysen gjordes efter Pierre Bourdieus teori om habitus samt tidigare forskning inom fysisk kapacitet. Undersökningen var av kvalitativ karaktär där lärare intervjuades utifrån deras tolkningar av fysisk aktivitet, fysisk kapacitet och kroppslig förmåga. Dessa tolkningar användes för att sedan beskriva deras arbete. Den forskning som är gjord tidigare visade på goda hälsomässiga fördelar av en god fysisk kapacitet. Resultatet av vårt arbete visar att tolkningarna av begreppen var olika men att arbetet med den fysiska kapaciteten var likartad. Lärarna inte vill arbeta med elevernas fysiska kapacitet men ändå framkommer det att lärarna arbetar med det per automatik i den vanliga undervisningen. Störst påverkan på undervisningen var lärarnas tidigare idrottsbakgrund och utbildning. / The aim of this study is to reveal how physical education teachers view their work with pupils’ physical capacity and which capacities (for example strength, endurance and flexibility) they see as important. The foundation of the study was made through studies showing that the physical capacity among pupils is getting worse. The curriculum for physical education indicates that it is a part of physical education teachers to maintain or improve pupils’ physical capacity. The study has a culture sociologic base and the analysis was made after Pierre Bourdieus’ theory about habitus and previous research about physical capacity. It is a qualitative study in which teachers were interviewed from their takes on physical capacity and furthermore described their work among pupils. The previous research on this subject showed that physical capacity gave many health-related benefits. The result of the study showed that teachers expounding of physical capacity was in disparity though the education made from the teachers were similar. The teachers did not want to improve pupils’ physical capacity though it occurred automatically. The result also showed that the largest impact on how the education was made was the teachers’ earlier background within sports and their teacher education.

Elever i Eskilstuna kommuns förmåga att prestera i grundskolan är påverkad av vilket symboliskt kapital elever innehar. En uppväxt i en miljö som hedrar samma värden som skolan ger eleven ett habitus som i högre grad samstämmer med skolans och ökar därför elevens möjligheter. Ett motsatt förhållande kan ses hos elevgrupper med ett lågt symboliskt kapital. Elevers förmåga att prestera är även påverkad av hur elevsammansättningen ser ut. Denna effekt kan verka både i positiv och i negativ riktning. En hög andel elever med ett starkt kapital ger en positiv effekt på alla elevkategorier medan en hög andel med svagt kapital ger en negativ effekt. Genom en snedfördelad tilldelning av resurser försöker Eskilstuna kommun skapa mer likvärdiga förutsättningar mellan de olika elevgrupperna. Kommunens pengar når de elevgrupper som behöver dem men det återstår att säga om resurserna är tillräckliga och om de omsätts på ett effektivt sätt. Den tröghet som finns i den sociala strukturen gör relationen mellan missgynnade elevers habitus och skolans kapital naturligt problematisk och svår att överbrygga. Resultatet är framtaget genom regressioner och korrelationer mellan skolresultat, social bakgrund och pedagogiska incitament som sedan är analyserade utifrån Bourdieus teori om social reproduktion. / The performance in primary education of students in the municipality of Eskilstuna is affected by the symbolic capital that students possesses. A student growing up in an environment that treasures the same values as the school does is given a habitus that better corresponds with the habitus of the school and therefore has better prospects. The performance of students is also affected by the composition of students. The effect of the composition of students may result in both positive and negative outcomes.  A high share of students with strong capital results in a positive effect on all categories of students while a high share of students with weak capital results in a negative effect. The municipality of Eskilstuna is trying to create more equal conditions between the different categories of students by applying an unequal allocation of resources. The funds handed out by the municipality do reach the categories of students in need of them but whether the resources are sufficient and whether they are efficiently converted remains to be seen.  As inertia is inherent to the social structure, the relationship between the habitus of disadvantaged students and the capital of the school is innately problematic and hard to bridge. The results were retrieved through regression analyses and correlations between results in school, social background, and pedagogical incentives. They were then analyzed on the basis of Bourdieus’ theory on social reproduction.

Vid femton års ålder ställs skolungdomar i vårt land inför ett beslut som sannolikt kommer att få konsekvenser för dem under lång tid. De ska då välja vilket gymnasieprogram de ska gå under de närmast följande tre åren, en tid under vilken de i hög grad formar sin identitet och skapar nya nätverk. Gymnasieutbildningen ger dessutom en första inriktning inför deras studie- och yrkeskarriär och valet kan därför ses som en manifestation av vad den unga människan har tänkt med sitt liv.Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka motiv, värderingar och attityder som väglett några ungdomar vid deras val av gymnasieprogram. Min utgångspunkt är att det kan finnas en rad olika faktorer som spelar in och mina frågeställningar är därför:•Vilken roll har viktiga personer i den närmaste omgivningen, som föräldrar, syskon och kompisar spelat?•Vilken betydelse har individens egna biografiska erfarenheter av skola och arbete haft?•Hur kan valet av program relateras till deras nuvarande självbild eller identitet?•Kan individens mer kulturellt grundade attityder till arbete och karriär ha påverkat beslutet?•Finns det uttalade eller outtalade framtidsplaner eller livsprojekt i bakgrunden?•Vilken betydelse har individens förhållande till samhällets strukturella mönster vad gäller klass och kön i dessa fall?Undersökningen har genomförts i form av en fokusgrupp och kvalitativa intervjuer där fem gymnasieelever deltagit. De gick första året och hade därmed redan gjort sina val och dessutom påbörjat sin utbildning. Perspektivet för dem är retrospektivt.De teoretiska perspektiv jag har tillämpat på intervjumaterialet är tre: Med symbolisk interaktionism har jag försökt lägga ett aktörsperspektiv. Med Bourdieus begrepp habitus och kapital anlade jag ett strukturellt perspektiv. Slutligen har jag, med begreppet livsprojekt, velat koppla samman de intervjuades värderingsmönster med deras gymnasieval.De slutsatser som kan dras är att alla dessa perspektiv har sin tillämpning, ibland på en och samma individ. Men det har varit lättare att påvisa aktörskapet än de strukturella faktorerna. Vad gäller värderingsmönstren har undersökningen gett en mångtydig bild.

This essey aims to investigate how inherited and acquired resources has influenced the choice of education. It is in this essays ambition to understand how the recources operates in a process from childhood to a certain education. The study was conducted using eight qualitative interviews with firstyearstudents in nursing and economics courses at Linnaeus University. By using Bourdieu's theories about habitus, capital and horizon of possibilities I wanted to understad how the students inherited and acquired recoures had operated in their choise of education. The main conclution is that the educational choice is strongly influenced by the individual's social belonging and must be understood as a result of the individual's history. The inherited and acquired resources have contributed to only certain choices and actions have been seen as possible and desirable in the students life. Students who share similar social backgrounds and resource assets are therefore likey to choose similar educational courses.

Magistro tezių darbo tikslas: Atskleisti polifarmijos priežastis vėlyvosios modernybės visuomenėje. Nuolat besikeičianti visuomenė lemia pokyčius visuose socialinio gyvenimo lygmenyse. Kintanti visuomenė iškelia naujus iššūkius tiek socialiniam veikėjui, tiek ir pačiai visuomenei. Pokyčiai palietė ir sveikatos priežiūros sistemos sektorių. Besiplėtojančios biotechnologijos įgalino mediciną įveikti infekcines ligas, bet tuo pačiu iškelia ir naujų iššūkių. Augantis lėtinių ligų spektras skatina ne tik milžiniškų lėšų skyrimą medikamentų nuo šių ligų kūrimui, bet ir prevenciją. Šiam tikslui pasitelkiama ne tik farmacijos pramonė, bet ir žiniasklaida, kuri yra vienas iš pagrindinių medikamentų vartojimą skatinančių veiksnių. Matydami besišypsančius, gerai nusiteikusius medikamentų reklamos aktorius, daroma prielaida, kad ir socialiniam veikėjui, turinčiam ar bent manančiam turint tam tikrą negalavimą, reklamuojamas medikamentas padės išspręsti esamas ar menamas sveikatos problemas. Beck (2006) kalbėdamas apie rizikos visuomenę, pačią riziką įvardijo kaip subjektyvią, o rizikos galimybę-objektyvią. Rizikų socialinio veikėjo sveikatai kyla nuolat. Ji yra įtakojama daugeliu veiksnių, dėl to jos pamatavimas išlieka subjektyviame lygmenyje. Juk pvz. Gydytojai tiksliai negali nusakyti galimus onkologinius susirgimus, kadangi jie yra veikiama daugeliu veiksnių, tai ir gyvenimo stiliaus ypatumai, aplinka, genetika ir pan. O pačias galimybes medikai apibrėžia kaip rizikos faktorius ir... [toliau žr. visą tekstą] / The goal of master thesis is intended to identify the polipharmacy factors in the late modern society. The continuously shifting society is the cause for changes in all the ways society operates. The agency of shifting society boosts new challenges for social actor as well as for society itself. These social changes have also affected healthcare system. Thanks to new biotechnologies that are being developed, medicine can overcome infectious diseases; however, the development of biotechnologies also poses new challenges. The increasing spectrum of chronic diseases not only prompts large funding of the development of pharmaceuticals to cure these diseases, but also the disease prevention in society. To achieve this goal, pharmaceutical industry and mass media, which is one of the biggest motivators for the increase in pharmaceutical consumerism, are employed. By viewing the smiling and well-spirited actors in mass media and pharmaceutical advertising, a social actor presumes that the pharmaceutical could also in a particular case be beneficial to him/her. While discussing risk society, Beck (2006) defines risk as subjective and the possibility of risk as objective. A social actor constantly experiences health risks. Health risk depends on various factors; therefore, risk measurement remains subjective. As for example, the doctors are not able to give the precise diagnosis of probable oncological disorders, since they depend on many factors such as lifestyle, environment... [to full text]

Syftet med denna uppsats var att undersöka integrationsprocessen för de syriska immigranter, som har kommit till Sverige för minst två år sedan. Vi ville få reda på hur de hade upplevt första tiden i Sverige, hur de uppfattar att stödet från det svenska samhället har varit och vilka faktorer som har haft betydelse för deras välmående. I denna uppsats har vi använt oss av en kvalitativ metod. Data har samlats in genom intervjuer som har behandlat integrationsprocessen utifrån syriska emigranters perspektiv. Till våra intervjuer har vi använt oss av en intervjuguide och vi valde ut tre kvinnor och två män där deras ålder varierade från 20 till 45 årsåldern. De teoretiska utgångspunkterna utgick ifrån Bourdieus habitus, Olkiewiczs (2008) assimilatoriska och nostalgiska grupper samt Franzens (1997) konstruktiva och destruktiva mönster. Vårt resultat visade att första tiden i Sverige ansågs som en väldigt svår period för våra informanter. Detta berodde dels på att man var rädd att inte bli erbjuden ett svenskt uppehållstillstånd och dels att man i vissa fall upplevde osäkerhet på förläggningen. De berättade att ekonomin inte har varit ett större problem, men däremot var de missnöjda med att man inte tog hänsyn till deras psykiska ohälsa efter de hemska upplevelserna i deras hemland. Våra informanter menade även att det svenska språket, kulturen och arbetet är alla viktiga bakgrunder för att de ska kunna känna sig delaktiga i samhället. Genom vårt resultat kan vi dra slutsatser om att samhälleliga och politiska åtgärder måste tas när det gäller integrationsprocessen. Det första som borde göras är att förbättra emigranternas tillgång till psykiatrisk hjälp, med tanken på att deras psykiska ohälsa har haft största inverkan på deras integration. Detta menar informanterna när de berättar att de önskade stöd ifrån samhället för att kunna underlätta de förhållanden som de anser förbättrar deras välmående. En lyckad integration bör byggas på samspel mellan samhället och emigranten för att de ska kunna anpassa sig i samhället och detta är självklart en förutsättning för att befrämja emigranternas roller i samhället. / In recent times there has been a lot of debate on Syrian refugees who have immigrated to Sweden. The armed conflict in Syria is now in its fourth year. At least 120 000 people have died. The conflict has forced 9 million Syrians to flee and out of them 6.5 million are IDPs. The purpose of this study was to investigate the integration process of the Syrian immigrants, who have lived in Sweden for at least two years. We wanted to find out how they had experienced their first time in Sweden, how they perceive the support from the Swedish society and the factors that have had an impact on their wellbeing. In this essay we have used a qualitative method. Data was collected through interviews which dealt with the integration process based on Syrian immigrants´ perspective. To our interviews, we used an interview guide and we picked out three women and two men between the age 20 to 45 years. The theoretical basis was based on Bourdieu's habitus, Olkiewiczs (2008) assimilatory and nostalgic groups and Franzens (1997) constructive and destructive patterns. Our results showed that the first time in Sweden was considered as a very difficult period for our informants. This was partly because of the fear of not being offered a Swedish residence permit, in turn this caused feelings of uncertainty in the refugee camps. They told us that the economy has not been a major problem, however, they were unhappy with that lack of consideration about their mental illness after the terrible experiences in their past. Some important aspects of feeling part of the community participant in the community were language skills, knowledge of Swedish culture and access to employment. Through our results, we can draw the conclusions that social and political measures must be taken with regard to the integration process. The first thing you should do is to improve immigrants´ access to psychological treatment, since mental illness has had the biggest impact on their integration. At the same time we concluded that our informants need support from the community, in order to facilitate the conditions that they believe will improve their well-being. Successful integration should be built on the interaction between society and the immigrant, in order to be able to adapt to the society, and this is a fundamental condition for promoting the immigrants´ roles in society.

I denna studie undersöks vilka faktorer som påverkar idrottslärares val av undervisning i momentet friluftsliv och utevistelse. Med faktorer menas idrottslärares habitus, den egna definitionen av friluftsliv samt de förutsättningar och begränsningar som finns i skolan. Idén till undersökningen uppstod efter att ha läst Naturvårdsverkets rapport om naturkontaktens betydelse för barns hälsa och miljöengagemang. Ur ett pedagogiskt perspektiv betonas utomhusundervisningens påverkan på kunskaper, attityder och beteenden i naturen samt vilken betydelse naturkontakten har för framväxten av ett mer hållbart samhälle. Denna studie lyfter fram friluftsliv som potentiell undervisningsmetod för att introducera eleverna till naturen. Urvalsgruppen har varit idrottslärare eftersom friluftsliv endast berörs i kursplanen för ämnet idrott och hälsa. Alla idrottslärare i studien är bosatta på orter i närliggande landskap till Gästrikland. Samtliga har förutsättningar till att bedriva friluftsliv och friluftsaktiviteter med hänsyn till den natur som beskrivs i intervjuerna. Resultatet i studien pekar på att idrottslärarnas yrkesmässiga erfarenheter tycks har en mer ofördelaktig påverkan på undervisningen än de personliga erfarenheterna. De personliga erfarenheterna kan sammanfattas med att idrottslärarna, oberoende bakgrund, idag äger både intresse och engagemang för friluftsliv. Vilja att bedriva friluftsundervisning finns hos idrottslärarna, men som ensam ansvarig för momentet blir det svårt att genomföra den undervisning som önskas. Ekonomi, kollegor, organisation och tid är de faktorer som majoriteten av idrottslärarna begränsas av i sin undervisning i friluftsliv och utevistelse. Studien påvisar att miljön kan vara avgörande för vilka aktiviteter som bedrivs, men däremot inte att miljön är avgörande för att kunna bedriva friluftsliv. Alla skolor bevisar att de arbetar med friluftsliv utefter de förutsättningar som finns. Friluftsundervisningen i stort påverkas inte av skolans läge i förhållande till naturen, men däremot friluftsdagarna. Antalet friluftsdagar tycks vara beroende av de naturtillgångar som finns i närområdet.

Syftet med denna undersökning är att undersöka blivande idrottslärares erfarenheter av och smak för natur och friluftsliv och hur det kommer till uttryck i deras föreställningar om natur och friluftsliv i utbildningen och skolämnet idrott och hälsa. I studien, som har en kvalitativ ansats, har använts ostrukturerade intervjuer i fokusgrupper. Resultatet är analyserat med hjälp av Bourdieus teorier och begrepp om fält, kapital, habitus och smak. Resultatet visar att respondenterna i denna studie har erfarenhet av friluftsliv av det enkla slaget. När de börjar sin lärarutbildning i friluftsliv uppstår en krock i mötet mellan respondenternas habitus med enkelt friluftsliv i närmiljön och lärarutbildningens ”spelregler” där vana och erfarenheter av mer exklusivt friluftsliv erkänns värde. Smak eller avsmak för friluftsliv förstärks under utbildningen. Respondenterna upplever också en problematik med tolkning av begreppen natur och friluftsliv som är mångfasetterade. Natur beskrivs som å ena sidan orörd vildmark och å andra sidan som en park i staden. En aktivitet betraktas som friluftsliv i ett sammanhang och samma aktivitet betraktas som idrott i ett annat.  Resultatet visar också på en samsyn hos respondenterna vad gäller hur undervisning i friluftsliv inom ämnet idrott och hälsa ska genomföras i framtidens skola. Intresse eller smak för friluftsliv är enligt respondenterna en förutsättning för att kunna undervisa på ett professionellt sätt. Det räcker inte med att vara kompetent didaktiskt och färdighetsmässigt och en viktig aspekt för respondenterna är också att följa styrdokumentens intentioner vad gäller friluftsliv. / The purpose of this study is to investigate the prospective PE teachers' experiences of and taste for nature and outdoor life, how it is reflected in their beliefs about nature and outdoor activities in education and school physical education. The method of the study, which has a qualitative approach, has been unstructured interviews and focus groups. The results are analyzed with the help of Bourdieu's theories and concepts of field, capital, habitus and taste. The result shows that the respondents in this study have had experiences of outdoor activities that are of a simple nature. When they start their teacher training in outdoor activities, there is a collision between the respondents' habitus with simple outdoor life in their local environment and the teacher training "game rules" where the experience of more upscale and advanced outdoor activities are recognized and valued. Taste or distaste for outdoor activities is amplified during training. Respondents also experience problems with the interpretation of the concepts of nature and outdoor activities that are multifaceted. Nature is described on the one hand as untouched wilderness and on the other hand as a park in the city. An activity is considered an outdoor activity in one context and the same activity is regarded as a sport in another context. The results also show a consensus among respondents when regarding the teaching of outdoor activities in physical education and how it should be implemented in the future of the school. Interest in or a taste for outdoor activities, according to respondents, is essential to teach in a professional manner. It is not enough to only have a didactic skill but an important aspect for the respondents are also the ability to follow the policy documents’ intentions with regard to outdoor recreation.

The purpose of this study has been to exam how sports professors interpret the term "friluftsliv" and in which way sports professors treat "friluftsliv" and staying outside in elementary school. The paper stems from the reasons to why sports professors believe that "friluftsliv" is hard to pursue in elementary school. In order to carry out the purpose, five professors from four different schools have been interviewed. The choice of method been semi structured, qualitative, and individual interviewing. The theoretical starting points are habitus- and ramfaktor theory. The conclusion of how sports professors find the term "friluftsliv", is that it is viewed differently depending on each ones individual background. The research showed that all five professors believed that Lgr11 has made the new curriculum much more clear and structured, also that "friluftsliv" is portrayed in a much more positive light. My study showed that these five professors aren't limited by the problems with "friluftsliv". Instead all five of them find it that the conditions for "friluftsliv" are good, and that the woods are in direct connection with the woods.

Habil.-Schr. Univ. Brerlin, 2007/2008.