I följande uppsats undersöks vad forskning säger om hur utomhuspedagogik i historieämnet används av lärare i grundskolan, samt hur det påverkar elevers inlärningsprocess. Alla samhällen och städer runt om i världen har mer eller mindre någon form av historia att berätta, det enda som krävs är att lokalisera och lyfta fram den. Med tanke på Sveriges omfattning av bevarad historia, finns det många historiska platser att besöka runt om i landet. Detta ger lärare ett ypperligt tillfälle att använda och ta vara på i sin undervisning. Forskningen i denna litteraturstudie är baserad på vetenskapliga artiklar. Fokuset har delvis varit på svensk forskning, men även på internationell forskning för att synliggöra hur undervisningsmetoden används globalt. Resultatet visar bland annat att elever har lättare att ta in ny information genom utomhuspedagogik i historieämnet, samt att deras långtidsminne stärks. Ur lärarperspektiv visade det sig att de lärare som känner sig trygga i sin yrkesroll, hade en positiv inställning till utomhuspedagogik i historieämnet. De lärare som däremot kände sig osäkra i sin yrkesroll, hade en negativ inställning till undervisningsmetoden. Övergripande användes inte utomhuspedagogik i den utsträckning som många lärare hade önskat, trots att de flesta hade en positiv inställning till det. Något som nästintill all forskning hade gemensamt, var att det ansågs att god planering och vilja låg till grund för lyckad utomhuspedagogik i historieämnet. Utan lärarplanering kan utomhuspedagogiken istället bli oorganiserad, vilket i sin tur resulterar i att eleverna inte lär sig det lektionen syftar till.

SammanfattningSyftet med uppsatsen är att klarlägga högstadieelevers intresse av historia samt deras intresse för omvärlden. Jag har utgått ifrån ett elevperspektiv för att utreda elevernas uppfattningar av historia med avsikt att väcka tankar om hur pedagoger kan skapa intresseväckande ingångar i historieundervisningen för att öka förutsättningarna att höja elevernas historieintresse. Min erfarenhet är att när elever upplever undervisningen som intressant, relevant och meningsfull ökar motivationen att lära sig. Jag har använt mig av en kvantitativ enkätundersökning för att klargöra högstadieelevers intresse av historia och omvärlden. Därtill har jag även utgått ifrån två kvalitativa gruppdiskussioner för att få mer uttömmande svar av informanterna. Sammanfattningsvis kan jag konstatera att historieintresset ökar i samband med elevernas ålder och årskurs men även att killar är mer intresserade av historia än tjejer. Killarna är dessutom mer intresserade av att studera hela världen medan tjejerna föredrar lokal och svensk historia.

Syftet med denna studie är att undersöka lärarnas uppfattningar kring en likvärdig bedömning och betygssättning av elevens historiekunskaper i grundskolans. Fokus läggs på implementeringen av Lgr 11 och betydelsen av dess kunskapskrav. Bakgrundens tidigare forskning visar att likvärdighetskraven inte upprätthålls på skolorna vilket är ett problem. Ämnet är av stor relevans då lärarens betygssättning har en stor påverkan i elevernas framtida liv. Lärarnas väg till bedömning av elevers kunskaper innebär att de är kvalificerade och införstådda med kunskapskraven. Betygssättning är ett aktuellt ämne i samband med införandet av den nya läroplanen 2011 och det finns lite forskat kring området. Studiens metod är en empirisk undersökning som består av kvalitativa intervjuundersökningar med fem historielärare. Teorin består av olika teoretiska teman med fokus på summativ bedömning. Resultatet åskådliggör att implementeringen av Lgr 11 har hanterats olika beroende på skola. Enligt lärarna sker en likvärdig betygssättning genom utgångspunkt i kunskapskraven, samsyn, avpersonifiering och att hänsyn tas till elevers olika förutsättningar. Kunskapskraven uppfattas positiva men kritik riktas mot deras innebörd. I undersökningen diskuteras svårigheterna lärarna möter i skolans likvärdighetssystem. Bristerna är en ofullständig samsyn, implementering, obehörig ämnesdidaktik, skilda elevunderlag, otydliga kunskapskrav, tidsbrist, elevkännedom, språkhinder och elevers olika förutsättningar. Konsekvensen är att lärarens bedömning inte är likvärdig på grund av bristerna som förekommer i dagens skola, och stort ansvar läggs på rektorer, skolverket och staten för att vidta åtgärder.

Syftet med denna studie var att undersöka andraspråkselevers ämneslitteracitet i deras textproducerande uppgifter. Frågeställningarna som skulle besvaras i denna studie var hur använder sig andraspråkselever av ideationella grammatiska metaforer i sina texter?vilka röster framträder i andraspråkselevernas texter? För att besvara frågeställningarna användes den deduktiva ansatsen, det insamlade materialet analyserades mot två teorier. Dessa två teorier som användes var ideationella grammatiska metaforer och Coffins (2002) röstteori från ramverket Appraisal, vilka ingår i Hallidays systematiskt funktionell lingvistik. Resultat i studien visade att användandet av ideationella grammatiska metaforer var större i elevtexterna från årskurs 1 jämfört med årskurs 2. Trots att ordantalet i elevtexterna i årskurs 2 var större än i årskurs 1. Resultatet synliggjorde också att eleverna använde sig till största delen av den återberättande rösten från Coffins (2002) röstteori. Men det synliggjordes också att om det hade en fjärde röst, den beskrivande rösten, i röstteorin hade resultatet sett annorlunda ut. En slutsats till denna studie påvisade att eleverna inte hade svårt att använda sig av ämneslitteracitet i deras texter eftersom texterna innehöll flera ideationella grammatiska metaforer. En annan slutsats till denna studie var att det skulle behövas en fjärde röst, den beskrivande rösten, som hade underlättat för eleverna med användning av bakgrundsfakta i deras texter. Den sista slutsatsen var att historielärare måste arbeta med det ämnesspecifika språket med andraspråkselever för att de ska kunna utveckla deras språkliga register.

I enlighet med Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshem 2022 (Skolverket, 2022, s. 180) beskriver kursplanen för ämnet historia hur undervisningen ska syfta till att utveckla elevers historiska bildning och historiemedvetande. Däremot hävdar forskare hur det krävs en förståelse för det historiska ämnesspråket, för att elever ska åstadkomma syftet och en holistisk förståelse i historieämnet. Å andra sidan finns det väldigt lite historiedidaktisk forskning i de yngre åren angående hur lärare kan tillgodogöra och arbeta språkutvecklande i förhållande till ämneskunskaper. Examensarbetet har därför genom en fenomenologisk ansats syftat till att undersöka hur verksamma lärare i historia på mellanstadiet reflekterar angående ämnesspråkets betydelse och språkutvecklande arbetssätt, för att stärka elevernas förståelse för ämnesinnehållet i historia. Detta av vikt för att inspirera lärare angående hur de kan bedriva ett språkutvecklande arbete i historieundervisningen.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur undervisningen i historieämnet kan bidra till en interkulturell identitetsutveckling. Min målsättning var att utifrån lärarnas upplägg och metoder kunna dra slutsatser om hur lärare arbetar med den kulturella identiteten i historieämnet. För att får svar på detta har jag dels fördjupat mig i teorin om kulturell identitet och interkulturell kompetens samt intervjuat tre lärare verksamma i olika kommuner i Sverige och med olika stor erfarenhet av elever med annan kulturell bakgrund. Metoden jag använde mig av var kvalitativ intervju där jag intervjuade lärare enskilt och ställde övergripande frågor och dels följdfrågor. Svaren har jag analyserat och resultatet av undersökningen visade att lärarna inte har någon medveten strategi i undervisning utifrån elever med annan kulturell bakgrund i klassen. Lärarna använder sig av flera metoder så som läroboken, att belysa olika kulturer men framförallt lägger ansvaret på lärarna som undervisar i ett annat modersmål. I min undersökning framkom inte någon skillnad i undervisningssätt utifrån många eller få elever med annan kulturell bakgrund och den kulturella identiteten tas för givet. Min undersökning visar att de två senaste århundradena av historien inte hinns med och just de två århundradena anser lärarna viktiga för den kulturella identiteten. / The purpose of this paper was to examine how teaching of history can contribute to an intercultural identity development. My goal was, that on the basis of teachers' concepts and methods, to draw conclusions about how the teacher works with the cultural identity in the subject of history. To answer this, I first look into the theory of cultural identity and the intercultural competence. I also interviewed three teachers working in different municipalities in Sweden with different experiences of students with different cultural backgrounds. The method I have used is a qualitative interview where I interviewed the teachers individually. I asked them both global issues questions and follow-up questions.The answers I have analyzed, resulted in that teachers do not have a conscious strategy of teaching students with different cultural backgrounds in the class. Teachers use different methods such as textbooks, to highlight the different cultures but above all they places the responsibility on the teachers who teach in another mother tongue. In my study it did not revealed any difference in teaching methods from many or few students with different cultural backgrounds and the culture identity is taken for granted. My study shows that teachers belives that the last two centuries of history is most important for the cultural identity but they do not teach in the last two centuries.

<p>“ if you only read the book … you get the knowledge into your head once. If you talk about it, you get a more distinct memory of it, I think” (Emma, 11)</p><p>This thesis shows how a novel by Maj Bylock, Drakskeppet, was used in education within thematic work, the Viking Age, among ten-year-olds and eleven-year-olds for five weeks. The aim of the project was to investigate if and how pupils create or develop an historical consciousness when they had written and talked about the text in a novel. The study examines and analyses how three pupils in particular look upon history and ‘time’ in this process and if identification with characters in the novel takes place.</p><p>In the theoretical framework, which focuses on Judith Langer and her theories on ‘envisionment building’, that is on how children create text worlds , a general survey presents research findings about how children (10-12 years) interpret fiction. Furthermore the very complex construct of ‘historical consciousness’ is discussed.</p><p>In the second part, the study is described and its results are discussed: When these children form their personal historical consciousness their focus on the past and the present is apparent, while they have few links to the future. From the way characters’ lives are presented in Drakskeppet these young readers notice social differences in this fictional society of the past. Even though they also see parallels with the time they live in, they often conclude that ”things were worse” in the past. Another result is that an historical consciousness is generally developed when children can emotionally connect to their own lives.</p><p>A second conclusion drawn in the analysis of this project is that children should read fiction to learn about and understand History. In thematic work of this kind, pupils are offered opportunities to develop their reading and interpreting capacities even though the purpose of the work is the emergence of the pupils’ historical consciousness. It should be understood from this investigation, though, that reading without talking about the texts seems to have very little effect on how children develop their understanding of texts or an historical consciousness.</p>

“ if you only read the book … you get the knowledge into your head once. If you talk about it, you get a more distinct memory of it, I think” (Emma, 11) This thesis shows how a novel by Maj Bylock, Drakskeppet, was used in education within thematic work, the Viking Age, among ten-year-olds and eleven-year-olds for five weeks. The aim of the project was to investigate if and how pupils create or develop an historical consciousness when they had written and talked about the text in a novel. The study examines and analyses how three pupils in particular look upon history and ‘time’ in this process and if identification with characters in the novel takes place. In the theoretical framework, which focuses on Judith Langer and her theories on ‘envisionment building’, that is on how children create text worlds , a general survey presents research findings about how children (10-12 years) interpret fiction. Furthermore the very complex construct of ‘historical consciousness’ is discussed. In the second part, the study is described and its results are discussed: When these children form their personal historical consciousness their focus on the past and the present is apparent, while they have few links to the future. From the way characters’ lives are presented in Drakskeppet these young readers notice social differences in this fictional society of the past. Even though they also see parallels with the time they live in, they often conclude that ”things were worse” in the past. Another result is that an historical consciousness is generally developed when children can emotionally connect to their own lives. A second conclusion drawn in the analysis of this project is that children should read fiction to learn about and understand History. In thematic work of this kind, pupils are offered opportunities to develop their reading and interpreting capacities even though the purpose of the work is the emergence of the pupils’ historical consciousness. It should be understood from this investigation, though, that reading without talking about the texts seems to have very little effect on how children develop their understanding of texts or an historical consciousness.

<p>“ if you only read the book … you get the knowledge into your head once. If you talk about it, you get a more distinct memory of it, I think” (Emma, 11)</p><p>This thesis shows how a novel by Maj Bylock, Drakskeppet, was used in education within thematic work, the Viking Age, among ten-year-olds and eleven-year-olds for five weeks. The aim of the project was to investigate if and how pupils create or develop an historical consciousness when they had written and talked about the text in a novel. The study examines and analyses how three pupils in particular look upon history and ‘time’ in this process and if identification with characters in the novel takes place.</p><p>In the theoretical framework, which focuses on Judith Langer and her theories on ‘envisionment building’, that is on how children create text worlds , a general survey presents research findings about how children (10-12 years) interpret fiction. Furthermore the very complex construct of ‘historical consciousness’ is discussed.</p><p>In the second part, the study is described and its results are discussed: When these children form their personal historical consciousness their focus on the past and the present is apparent, while they have few links to the future. From the way characters’ lives are presented in Drakskeppet these young readers notice social differences in this fictional society of the past. Even though they also see parallels with the time they live in, they often conclude that ”things were worse” in the past. Another result is that an historical consciousness is generally developed when children can emotionally connect to their own lives.</p><p>A second conclusion drawn in the analysis of this project is that children should read fiction to learn about and understand History. In thematic work of this kind, pupils are offered opportunities to develop their reading and interpreting capacities even though the purpose of the work is the emergence of the pupils’ historical consciousness. It should be understood from this investigation, though, that reading without talking about the texts seems to have very little effect on how children develop their understanding of texts or an historical consciousness.</p>

“ if you only read the book … you get the knowledge into your head once. If you talk about it, you get a more distinct memory of it, I think” (Emma, 11) This thesis shows how a novel by Maj Bylock, Drakskeppet, was used in education within thematic work, the Viking Age, among ten-year-olds and eleven-year-olds for five weeks. The aim of the project was to investigate if and how pupils create or develop an historical consciousness when they had written and talked about the text in a novel. The study examines and analyses how three pupils in particular look upon history and ‘time’ in this process and if identification with characters in the novel takes place. In the theoretical framework, which focuses on Judith Langer and her theories on ‘envisionment building’, that is on how children create text worlds , a general survey presents research findings about how children (10-12 years) interpret fiction. Furthermore the very complex construct of ‘historical consciousness’ is discussed. In the second part, the study is described and its results are discussed: When these children form their personal historical consciousness their focus on the past and the present is apparent, while they have few links to the future. From the way characters’ lives are presented in Drakskeppet these young readers notice social differences in this fictional society of the past. Even though they also see parallels with the time they live in, they often conclude that ”things were worse” in the past. Another result is that an historical consciousness is generally developed when children can emotionally connect to their own lives. A second conclusion drawn in the analysis of this project is that children should read fiction to learn about and understand History. In thematic work of this kind, pupils are offered opportunities to develop their reading and interpreting capacities even though the purpose of the work is the emergence of the pupils’ historical consciousness. It should be understood from this investigation, though, that reading without talking about the texts seems to have very little effect on how children develop their understanding of texts or an historical consciousness. / <p>Licentiatavhandling i litteraturvetenskap: alternativet Svenska med didaktisk inriktning</p>