Syftet med studien är att ur ett individperspektiv undersöka HR-medarbetares upplevelser av HR-transformation. Studien besvarar följande frågeställningar: Hur påverkar den pågående HR-transformationen HR-medarbetarnas nuvarande arbetsuppgifter och funktion? Vilka förändringar anser HR-medarbetarna har påverkat deras upplevelser av HR-yrket? Hur ser HR-medarbetarna på HR-transformation i framtiden? Studiens syfte besvaras med kvalitativ metod genom sex semistrukturerade intervjuer med HR-medarbetare. Studiens teoretiska utgångspunkter som används för att analysera det empiriska materialet är konceptet HR-transformation, shared service, HR-medarbetarens olika roller samt resiliens. Resultatet visar att HR-medarbetarna upplever olika grad av HR-transformation, där den största förändringen är att administrativa arbetsuppgifter minskar tack vare digitaliseringen, men att det operativa arbetet fortfarande är väldigt viktigt. Strategiska arbetsuppgifter och HR-perspektivet har fått utökat utrymme och ökad betydelse i organisationer. Intervjupersonerna kan ses ha en resilient förmåga, de påvisar en anpassningsförmåga till de förändringar som sker och har en positiv inställning till dessa. HR-medarbetarna ser flera möjligheter i framtiden med en fortsatt HR-transformationsresa, där allt fler arbetsuppgifter förändras för att ge värde till organisationer, vilket tyder på att HR:s betydelse därmed fortsätter att öka. / The aim of this study is to investigate HR professionals’ experiences in an individual perspective of HR transformation. The study answers the following questions: How does the ongoing HR transformation affect the current HR task and function of HR professionals? What changes does HR professionals believe have affected their perception of the HR profession? What does HR professionals think about HR transformation in the future? The purpose is answered with a qualitative method through six semi structured interviews with HR professionals. The theoretical frameworks that is used to analyze the empirical material is the concept of HR transformation, shared service, HR professionals different roles and resilience. The result shows that HR professionals experiences varying degrees of HR transformation, the biggest change being that administrative tasks decreases, thanks to digitalization, but operational work is still very important. Strategic tasks and the HR perspective have an increased position and a greater importance. The respondents have a resilience capacity, they are showing an adaptability to unforeseen changes and have a positive attitude. The HR professionals are positive to the future with many possibilities, in a continued HR transformation journey, where more tasks are being changed to add value to the organizations, which indicates that HR’s importance therefor will continue to increase.

Bakgrund: HR-funktionens roll inom organisationen har utvecklats under hela 1900-talet för att mot slutet av seklet grena ut sig i trenden HR-transformation. Trenden har inneburit att HR blivit alltmer strategiskt och därav har många HR-processer delegerats till cheferna i linjen. Denna trend har inte alltid varit uppskattad eller önskad av de chefer som nu förväntas leda HR-processerna. Idag ses en problematik kring att chefer är missnöjda av det nya stödet utifrån den mer strategiska HR-funktionen vilket försvårar chefers arbete. Forskning gällande ämnet har påtalat vad som kan tänkas ligga till grund för den rådande problematiken. Dock verkar problematiken kvarstå på den svenska arbetsmarknaden. Syfte: Att beskriva chefens förutsättningar att leda HR-processer vid en svensk organisation. Metod: Studien är en intensiv fallstudie där kvalitativa data har samlats in genom sju semistrukturerade intervjuer. För att beskriva den data som framkommit kring informanternas upplevelser av sina förutsättningar att leda HR-processer, har data analyserats genom en tematisk analys med en induktiv roll av teori. Slutsats: Studien beskriver de fyra centrala förutsättningarna: Medarbetaransvar, Kunskap, Olika behov av stöd och Samarbete. Förutsättningarna är beroende av att cheferna leder samtliga HR-processer vid organisationen samt att cheferna upplever det som positivt att stå som processägare. Studiens beskrivna kunskapsbidrag tillhandahåller en förståelse för vad som kan råda bot på chefernas missnöje kring det nya stödet av en mer strategisk HR-funktion. Den nya kunskapen kan tillämpas av organisationer inom likande kontext som har eller planerar att genomföra en HR-transformation för att skapa rätt förutsättningar för sina chefer att implementera och leda HR-processer. / Background: The role of the HR function within the organization has developed throughout the 20th century. However, towards the end of the century it has become known as the trend HR transformation. The trend has meant that HR has become increasingly strategic and hence many HR processes have been delegated to the managers in the line. This trend has not always been appreciated or desired by the managers who are now expected to lead the HR processes. Today, a problem is seen around managers being dissatisfied with the new support based on the more strategic HR function, which makes their work more difficult. Research on the subject has highlighted what may be the basis for the prevailing problem. However, the problems seem to persist in the Swedish labor market. Purpose: To describe the manager's prerequisites for leading HR processes at a Swedish organization. Method: The study is an intensive case study where qualitative data were collected through seven semi-structured interviews. To describe the data that has emerged about the informants' experiences of their ability to lead HR processes, the data has been analyzed through a thematic analysis with an inductive role of theory. Conclusion: The study describes the four key prerequisites: Employee responsibility, Knowledge, Diverse needs for support and Cooperation. The prerequisites depend on that the managers are leading all HR processes at the organization, and that the managers are perceiving it positive to be the process owner. The study's described knowledge contribution provides an understanding of what can remedy managers' dissatisfaction with the new support from a more strategic HR function. The new knowledge can be applied by organizations in similar contexts that have or plan to implement an HR transformation to create the right conditions for their managers to implement and lead HR processes.

HR-funktioner har fått en allt viktigare roll i organisationer. Det har visat sig att HR-specialister ofta utför sina arbetsuppgifter utan direkt eftertanke vad aktörerna faktiskt efter-frågar och har behov av. Syftet med denna studie är att synliggöra hur en kommuns chefer uppfattar dess HR-funktion samt vilket stöd cheferna efterfrågar för att underlätta i deras var-dagliga arbete. Studien har sin utgångspunkt i en kvalitativ fallstudie där det utfördes semi-strukturerade intervjuer med sju av Borlänge kommuns chefer som var verksamma inom olika verksamhetsområden och hierarkiska nivåer. Resultatet av studien har synliggjort områden som HR-funktionen ansvarar för, liksom hur behoven av stöd varierar inom dessa. Fem fak-torer har identifierats som anses påverka HR-funktionens möjlighet att erbjuda ett effektivt stöd till kommunens chefer. Inom samtliga områden framkommer en tydlig efterfrågan av personliga relationer och gränsdragningar gällande ansvarsfördelningen mellan HR-specialisterna och cheferna.

Studien syftar till att utforska hur HR-medarbetare upplever sin yrkesrolls status och det strategiska värde som de bidrar med. Genom att se över den utveckling HR som yrkesgrupp har genomgått under 1900-talet, samt den transformation som ägt rum, utforskar studien de förändringar som lett fram till det HR vi ser idag. Vidare lägger detta grunden till den statusproblematik som studien behandlar. Den diskussion som förs i studien tar avstamp i en sociologisk infallsvinkel tillsammans med begreppsverktyg som härstammar från sociologen Pierre Bourdieu. Genom dessa verktyg ämnar vi att analysera den verklighet som HR-medarbetarna befinner sig i. Studien är av kvalitativ karaktär där vi genom att intervjua HR-medarbetare utforskar den status de upplever sig inneha, alternativt saknar. Med HR-medarbetare innefattas enbart HR-generalister och HR-specialister då tidigare studier tenderat att främst studera HR-chefer och deras upplevda status. Resultatet visar på att de HR-medarbetare som deltagit i studien upplever sig inneha en viss grad av status och att denna status främst tillskrivs dem genom den stödfunktion de besitter. Genom att studera den transformation som HR genomgått, tillsammans med den empiri som samlats in genom denna studie, visar det sig däremot att HR som yrkesgrupp och dess tillvägagångsätt för att erhålla status skiljer sig från HR-medarbetarnas sätt att erhålla status. / The aim of this study is to explore how HR employees experience their own profession, their status, and the strategic value that they contribute to the organization. Through a historical view of the HR profession, and the transformation that took place during the late 1900s, we examine the changes that helped to create the HR profession we see today. This process gives us the foundation of what this study seeks to explore. The discussion that takes place later on is inspired by a sociological perspective, as well as the tools originated by sociologist Pierre Bourdieu, which are used to analyze the reality of our interviewees. We conduct the study using a qualitative approach where HR generalists and HR specialists are interviewed about their perceived status (or lack thereof). HR employees with a title such as HR manager or HR supervisor have been excluded, since most of the previous studies already covered their experience regarding status and strategic value. The result shows that the HR employees participating in the study experience status and strategic value mainly through the assistant role that they have been appointed, acting as the right hand of the managers they are helping. However, by studying the transformation of HR, along with the data collected through the interviews, we find that there is a difference between how HR as a professional group acquire status, and how HR employees - the generalists and specialists - acquire status.

Studien syftar till att bidra med kunskap om hur HR-medarbetare uppfattar användandet av digitala HRM-verktyg i sitt dagliga arbete. Syftet preciseras genom de tre frågeställningarna; Vad kännetecknar användandet av HRM-verktyg i en HR-medarbetares dagliga arbete? Vilka konsekvenser får användandet av digitala HRM-verktyg för HR-funktionens arbete? Vilka konsekvenser får användandet av digitala HRM-verktyg för anställda och chefer i organisationen? Studien är av kvalitativ karaktär och baseras på en fenomenografisk metodansats för att undersöka informanternas uppfattningar om digitala HRM-verktyg. Studiens upplägg är en intervjustudiedesign och tio halvstrukturerade intervjuer genomfördes med HR-medarbetare från fem olika företag. Resultatet visade att HR-medarbetarna har varierande uppfattningar om hur de digitala HRM-verktygen används, men att de används i både strategiska och operativa syften. Även implementeringen uppfattades som en viktig faktor för hur verktygen skulle komma att användas samt att HR-medarbetarna själva vara ansvariga för lärandet. HR-medarbetarna uppfattade även att de digitala HRM-verktygen leder till automatisering, professionalisering och ökad rollspecialisering för HR-funktionen.

Bakgrund: De senaste tjugo åren har HR-rollen fått en mer strategisk inriktning men inte haft en stark position i ledningsgruppsmöten. HR-chefer, framförallt inom den privata sektorn, kan känna sig marginaliserade i ledningsgruppsmöten. Deras deltagande i dessa möten kan vara utmanande eftersom de inte alltid får lika stort utrymme som de andra medlemmarna. Det kan bero på att det finns en okunskap och ett ointresse hos de övriga medlemmarna i ledningsgruppen om hur HR-chefen kan bidra strategiskt. Även om HR-chefen blivit tilldelad en stol vid ledningsgruppsmöten kan deltagandet ändå vara tufft. En stol vid ledningsgruppsmöten behöver inte betyda att funktionens frågor blir prioriterade.  Syfte: Studiens syfte är att skapa en förståelse om hur HR-chefen kan stärka sin strategiska roll i ledningsgruppsmöten. Studien riktar främst in sig på HR-chefer inom privat sektor som arbetar i olika branscher. Metod: I studien användes en kvalitativ metod där studiens författare genomförde åtta semistrukturerade intervjuer med olika HR-chefer inom den privata sektorn. HR-cheferna som intervjuades arbetar inom olika branscher och har flera års erfarenhet av HR-arbete. Samtliga HR-chefer som deltagit i studien är medlemmar i verksamhetsledningen och har varit det sedan flera år. En abduktiv ansats användes för att hitta kopplingar mellan det teoretiska och det empiriska materialet.  Slutsats: Studiens slutsats blev att HR-chefers strategiska roll kan stärkas på flera olika sätt. Dels kan HR-chefen själv stärka rollens position och dels kan den stärkas beroende påandras uppfattning och inställning till rollen. Den kan också stärkas av faktorer som HR-chefen inte kan kontrollera, som exempelvis digitaliseringen / Background: For the past twenty years, the HR role has taken a more strategic focus but has not had a strong position in management team meetings. HR managers, especially in the private sector, can feel marginalized in management team meetings. Their participation in this kind of meetings can be challenging since they do not always get as much space as the other members. This may be because there is an ignorance and a lack of interest on the part of the other members of the management team about how the HR manager can contribute strategically. Even if the HR manager has been assigned a chair at management team meetings, participation can still be tough. A chair at the management team meetings does not mean that the function's issues are given priority. Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of how the HR manager can strengthen their strategic role in management team meetings. The study mainly focuses on HR managers in the private sector who work in different industries. Method: The study used a qualitative method where the study's authors conducted eight semi-structured interviews with various HR managers in the private sector. The HR managers who were interviewed work in different industries and have several years of experience in the HR function. All HR managers who participated in the study are members of the management team and have been for several years. An abductive approach was used to find connections between the theoretical and the empirical material. Conclusion: The study concluded that the strategic role of HR managers can be strengthened in several different ways. On the one hand, the HR manager themselves can strengthen the role's position and on the other hand, it can be strengthened depending on others' perception and attitude to the role. It can also be strengthened by factors that the HR manager cannot control, such as digitalisation.

Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka hur ett HR-Shared Service Center fungerar ur ett användarperspektiv inom offentlig sektor. Fokus ligger på att undersöka första linjens chefers erfarenheter av Region Dalarnas motsvarighet till ett Shared Service Center (SSC), benämnt HR-Direkt. Utifrån studiens teoretiska referensram är SSC en av tre funktioner i vad Ulrich (1995) kallar HR-transformation vilket ska bidra till att effektivisera HR-arbete. Övriga delar i HR-transformationen är expertenheter och Human Resources Business Partners (HRBP). HR-transformation är kärnan i ett centraliserat HR-arbete där fokus ligger på kostnadsreducering och därmed förenlig med offentlig sektors skattefinansierade verksamhet. Vi argumenterar för att HR-transformationen direkt och indirekt får en betydande roll för både personalarbetets och organisationens effektivitet. Resultatet visar att första linjens chefers erfarenheter och åsikter om Regionens SSC; HR-Direkt står i direkt korrelation med första linjens chefers relation med sin HRBP, de första linjens chefer vilka har en god relation till sin HRBP har även en bra upplevelse av funktionen HR-Direkt medan de första linjens chefer vilka har en sämre relation till sin HRBP är missnöjda med HR-Direkt. Vidare visar resultatet att en otydlig ansvarsfördelning mellan HRBP och HR-Direkt bidrar till ett missnöje av HR-funktionen som helhet bland första linjens chefer. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ ansats där nio semistrukturerade intervjuer med första linjens chefer, HRBP samt HR-Chef från Region Dalarna har genomförts. Resultatet från intervjuerna jämförs sedan med tidigare forskning i flera analysdelar och därefter presenteras en avslutande diskussion och slutsats. Vi anser att den befintliga forskningen tenderar att fokusera på organisatoriska aspekter av nyttan med ett SSC, till exempel ekonomisk vinning genom ett effektiviserat arbete. Vår förhoppning är att kunna påvisa att mer forskning bör riktas mot användare av SSC inom HR-fältet samt att vår studie kan fylla en del av kunskapsgapet avseende användares erfarenheter av ett SSC. / The purpose of the study was to explore how a HR Shared Service Center operates from a user perspective within the public sector. The focus is to explore the experience of Line Managers using Region Dalarna´s equivalent to a HR Shared Service Center, called HR-Direkt. Based on the study´s theoretical frame of reference, SSC is one of three functions that will contribute to the streamlining HR activites as part of a HR transformation programme as outlined by Ulrich. Other parts of the HR transformation are units of expertise and Human Resources Business Partner. HR transformation is the core of centralized HR work where the focus is cost reduction and thus compatible with public sector tax-financed function. It can be argued that the HR transformation has a great significance for the efficiency of both personnel work and the organization both directly and indirectly. The results have shown that line managers experiences concerning the Regions HR-SSC are in direct correlation with the line managers relationship with Human Resources Business Partner. The respondents who have a good relationship with their HRBP also have a good experience of HR-Direkt while respondents who have less favourable relationship with their HRBP are dissatisfied with HR-Direkt. Furthermore, the results show that an unclear distribution of responsibilities between HRBP and HR-Direkt causes dissatisfaction with the whole HR function among Line Managers. The study was based on a qualitative approach where nine semi-structured interviews with line managers, HRBP and the HR manager from Region Dalarna were conducted. The results from the interviews were then compared with the previous research using several forms of analysis before a discussion and conclusion are presented. The believe is that existing research tends to focus on organizational aspects of the benefits of an SSC, such as financial gain through streamlined work. The aim of this paper is to be able to demonstrate that more research should be directed at users of SSC in the HR field and that this study can fill part of the knowledge gap regarding users’ experiences of an SSC.

Bakgrund: Arbetsmarknaden har gått från att vara industrifokuserad till att bli tjänstefokuserad där individen och dess kompetenser står i fokus. Arbetstagaren och dess inneboende kompetens blir därav organisationens viktigaste resurs. Strukturförändringarna på arbetsmarknaden har även bidragit till att HR-arbetet upplevt ett behov av att genomgå strukturella skiften. För HR- avdelningar innebär detta en stor förändring i arbetet, både gällande arbetssätt och arbetsfokus, där rationella mätbara modeller får växande betydelse i det värdeskapande arbetet. Dock framkommer tendenser i tidigare forskning att aktiviteten med att mäta humankapital kan vara komplicerad. Med denna bakgrund anser vi det intressant att studera fenomenet av en ökad efterfrågan av ett mätbart resultat ur ett HR-perspektiv. För att kunna analysera studiens empiri används tidigare forskning som relaterar till fördelar, nackdelar och svårigheter med att arbeta med personalnyckeltal. Vidare understryker tidigare forskning aspekten av att olika organisationer verkar inom olika kontextuella förutsättningar. Det teoretiska ramverket som appliceras relaterar till de normativa managementteorierna kring det moderna personalarbete, HR-transformationen samt nyinstutionalismen med dess legitimerande kravställningar. Syfte: Syftet med denna studie är att på ett övergripande plan undersöka användningen av och inställningen till personalnyckeltal. Med utgångspunkt i studiens övergripande syfte avser studien urskilja och beskriva om/hur HR- medarbetare använder sig av metoder för att mäta humankapital. Studien avser vidare utforska vilka konsekvenser HR-avdelningar inom organisationer upplever av att det idag efterfrågas ett mer mätbart värdeskapande inom organisationen. Avslutningsvis ämnar studien försöka förstå HR-funktionens förhållande till personalnyckeltal utifrån institutionaliserade normer.  Metod: För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts. Detta har skett genom sex stycken semistrukturerade intervjuer med HR-representanter från olika organisationer. Slutsats: Studiens resultat visar att samtliga HR-representanter använder sig av personalnyckeltal. Ingen förhåller sig kritisk till varför mätaktiviteter implementeras i HR arbetet. Detta kan tolkas som att det har blivit en legitimerad arbetspraktik även inom HR- arbetet. Vidare framhålls aspekter av interna och externa organisatoriska kravställningar till ett tydligt värdeskapande för HR-avdelningen leder till större utrymme och högre status inom organisationen.

Mellan 2006 och 2012 genomförde Försvarsmakten förändringar som har påverkan på deras förmåga att fullgöra sitt uppdrag idag. Perioden refereras ofta till som den strategiska time-outen. Under denna period fattade Försvarsmakten beslut om att införa ett nytt verksamhetssystem (PRIO) för ekonomi, HR och logistik samt transformera personaltjänsten som fick konsekvensen att andelen administration, på de lägre nivåerna, ökade markant. Denna konsekvens är studerad av tidigare forskning men främst på de lägre nivåerna. Till skillnad från tidigare forskning ger denna studie ett elitperspektiv på problemet. Studien är inriktad på att intervjua myndighetsföreträdare för att se hur de upplever att problemet påverkar Försvarsmakten, vilka åtgärder de vill vidta för att motverka problemet samt vilka risker som finns på grund av problemet. På så vis har studien en konstruktiv ambition. För att få en övergripande elitsyn av hur Försvarsmakten ser på problemet intervjuas fem centralt placerade myndighetsföreträdare.Resultatet indikerar att myndighetsföreträdarna är väl medvetna om problemet och att lösningen på problemet är att lära sig använda verksamhetssystemet PRIO på ett skickligare sätt. Dessutom behöver mandaten renodlas och förtydligas på de olika ledningsnivåerna. För att få omedelbar avlastning med administration presenteras införandet av administratörer på kompaninivå som en lösning. Den överhängande risken, som påvisas i studien, är att Försvarsmakten blir sämre på sin kärnverksamhet om inte dessa åtgärder vidtas. Slutligen behöver professionen stärkas genom att Försvarsmakten får bättre kontroll över sin egen utveckling och utbildning, speciellt i förhållande till akademiseringen. / During 2006-2012 the Swedish Armed Forces underwent changes that would affect their ability to fulfill their task today. The period is often referred to as the strategic time-out. During this period the Swedish Armed Forces also decided to adopt a new business system for economy, HR and logistics. At the same time they also transformed the Human Resources structure that would come to affect the lower management levels amount of administration. The consequences that followed with these changes are studied by previous scholars but only at the lower levels of management. This study will investigate the problem from an elite perspective by interviewing five authority representatives. The interview will explore their view on the problem, how they wish to solve it and potential risks.The result indicates that the authority representatives are well aware of the problem. They see a number of solutions. The first is that the Swedish Armed Forces needs to better understand and learn how to use their new business system. They want to clarify and streamline the mandate at the different management levels. As a quick fix they want to hire administrators to relieve the company level of management from administration. The imminent risk if nothing is done to solve the problem4is that the Swedish Armed Forces core capabilities deteriorate. Finally, the profession needs to be strengthened through active measures by the Swedish Armed Forces to take effective control over their own progress and education, especially higher education.

Att arbeta som enhetschef inom offentlig sektor kan vara krävande på flera sätt. Verksamheten är politiskt styrd och måste vara fungerande för samhällets medborgare. Enhetscheferna har det yttersta ansvaret för sin personal, vilket kan innebära svåra situationer som ska hanteras på olika sätt, då ska HR-funktionen finnas som ett stöd. Denna uppsats syftar till att undersöka på vilket sätt enhetscheferna vill att HR-funktionen ska fungera. I uppsatsen kommer det göras en jämförelse mellan enhetschefernas förväntningar och faktiska upplevelser av HR-funktionen. Vidare undersöks också om samarbetet mellan enhetscheferna och HR-funktionen eventuellt bidrar till upplevelse av sammanhang hos enhetscheferna. Uppsatsen består av åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer med enhetschefer inom vård- och äldreförvaltningen i en kommunal verksamhet. Resultatet i uppsatsen visar att enhetscheferna har förväntningen att HR-ska vara lättillgängliga och kunna stötta med sin specialistkompetens inom HR-området. Det framkommer att upplevelserna av HR-funktionen är varierande beroende på vilken relation enhetscheferna har med sin HR-specialist. Uppsatsen visar att samarbetet mellan HR-funktionen och enhetscheferna är komplext och inte bidrar till upplevelser av sammanhang fullt ut.