Syftet med denna studie var att utifrån ett genusperspektiv undersöka hur två HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn arbetar med jämställdhetsfrågor. Detta undersöktes genom fyra halvstrukturerade intervjuer med personal på HVB-hem för ensamkommande flickor och pojkar mellan 14-17 år. En kvinna och en man på respektive boende intervjuades. Intervjuerna spelades in och det transkriberade materialet analyserades utifrån socialkonstruktivistisk teori samt utifrån ett genusperspektiv. Resultatet av undersökningen visar hur stereotypa föreställningar kring kön konstruerades i det sociala arbetet med ensamkommande barn. Studien visar på ett behov av ökad utbildning kring genus hos personalen. Den visar även på att boendena behöver anpassas för att uppfylla de specifika behov som gruppen ensamkommande flyktingbarn har, inte minst vad gäller jämställdhet och genus. / The aim of the study was to investigate from a gender perspective how two HVB-accommodations for unaccompanied refugee children were working with equality. The research was made by four semi structured interviews with employees at HVB-accommodations for unaccompanied girls and boys between the ages of 14 to 17. From each home there were one female and one male selected for the interviews. The interviews were recorded and transcribed. The material was analyzed using social constructivist theory and gender perspectives. The result indicates how stereotypical ideas’ regarding gender was constructed in the social work with the unaccompanied children. Hence, the study demonstrates a need of increased education for the employees together with a need for the accommodations to adjust in order to fulfill the specific needs which unaccompanied children have not least as regarding equality and gender.

Motiverande samtal är en pedagogisk metod som frekvent förekommer på Sveriges HVB. Det finns tidigare forskning som pekar på att metoden fungerar bra vid de flesta beteendeförändringar. Utövare har erfarenheter av att metoden fungerar bra i många sammanhang men också att metoden ibland kan ha brister. Denna studie syftar till att undersöka utövares upplevelser och erfarenheter av motiverande samtal (MI). Studien undersöker på vilket sätt MI kan vara ett stöd för patienten och vilka svårigheter det finns med metoden. Studien är avgränsad till att undersöka fyra utövare av motiverande samtal, som arbetar på hem för vård eller boende (HVB). Resultatet visade att MI kan vara ett stöd för patienter i många fall. MI har varit ett stöd för patienter till att ta steg mot ett bestämt mål, ta kontroll över sina tankar och stöd till att se positivt på framtiden. Det finns även brister och svårigheter med metoden. Denna undersökning har visat att MI inte är tillämpbart på alla patienter. MI kan vara en svår metod att lära sig och det finns en del brister i utbildningen.

The aim of this study is to investigate what kind of support unaccompanied children needs when arriving in Sweden, according to the staff that is receiving unaccompanied asylum seeking children in Sweden. The method is qualitative and is based on interviews and previous research. The result shows that the main subjects who were of interest from the interviews are elementary need, the support offered, security, “parental gestalt”, education, leisure, obstacles in the work. All the interviewees describe young people's needs very different when it differs from person to person. The support children receive is the most important factor that unaccompanied children need to be developed and get a better and safer life. The results show that the staff is aware of all the knowledge needed to be a good role model and a supportive adult in children's lives. It was clear how vital the relationship with the unaccompanied children is to be able to work. The staff believes that in most HVB homes they try to create and become a good family. Within each HVB home created some kind of family structure where you go into different roles such as mother's role. Some of the staff did not have a "family matter" has been a good friend relationship with these children. The group is very different and there are different personalities, among them, which is very good according to the staff. Emerged during the interviews was that the children feel at home in the school where one follows a certain pattern, one with classmates creates community that lead to these children perceiving them as family. Even the food that is assigned to the school every day gives a sense of security that someone cares about their well-being. The staff points out how important it is for these children to create a network of contacts outside the HVB home and be physical active. By organizing various activities to try to get kids to participate and socialize with other people. Obstacles in the work: The staff believes that they encounter conflicts of everyday life and simultaneously try to solve it smoothly. One pretty big obstacle in the work is communication due to lack of language knowledge. / Syftet med denna studie är att undersöka vilket stöd ensamkommande barn behöver vid ankomsten till Sverige utifrån personalens erfarenhet. Metoden är en kvalitativ studie som baseras utifrån intervjuer och litteraturkunskap för att få mer ingående och friare svar från intervjupersonerna. Huvudteman som framkom under intervjuerna är grundläggande behov, stödet som erbjuds, trygghet, föräldragestalter, utbildning, fritid och hinder i arbetet. Samtliga intervjupersoner beskriver ungdomarnas behov mycket olika då det skiljer sig från person till person. Det stöd barnen får är den viktigaste faktor som de ensamkommande barnen behöver för att kunna utvecklas och få ett bättre och tryggare liv. Resultatet visar att personalen har vetskap om all den kunskap som behövs för att kunna vara en bra förebild och en stödjande vuxen i barnens vardag. Det framkom tydligt hur relationen och tryggheten för de ensamkommande barnen är avgörande och betydelsefull för att arbetet med dem ska fungera. Personalen menar att inom de flesta HVB-hemmen så försöker man skapa och bli en bra familj, man skapar någon slags familjestruktur där man går in i olika roller såsom mammaroll. En del av personalen som inte har en ”familjeroll” har en bra kompisrelation till de här barnen. Personalgruppen är väldigt olika och det är olika personligheter bland dem vilket är väldigt bra anser personalen. Det framkom under intervjuerna att barnen känner sig hemma i skolan tillsammans med klasskamrater. Även maten som barnen får i skolan dagligen ger en känsla av trygghet, att någon är mån om ens välmående. Personalen påpekar på hur viktigt det är för de här barnen att skapa ett kontaktnät utanför HVB-hemmet och vara fysisk aktiva. Genom att anordna olika aktiviteter försöker man få barnen att vara delaktiga och umgås med andra personer. Personalen menar att de stöter på konflikter i vardagen och att de försöker lösa det på ett smidigt sätt. Det som kan vara ett relativt stort hinder i arbetet är språket.

The purpose of this study is to examine how the work with young people at home to care and accommodation (HVB) are organized in a municipality outside Karlstad and how the staff perceive emotions in the workplace. The issues that are discussed are based on the concepts of social ties, emotional labor, roles, shame and pride. The number of people who are fleeing in the world is today about 51 million. There has not been this high since World War II. The Swedish Migration Board calculated that about 7,000 of these people were unaccompanied children and came to Sweden in 2014. Since 2005, there has been a high increase of young people who have been in institutions and one reason of that is the number of unaccompanied children. To find out where, when and how relationships are created on the HVB are issues that I have chosen for my study. Relationships are established through the energy-creating rituals between people and is a process that requires a shared sense that is developing between them. The staff has many different parts to consider in the process of creating a relationship with the youth. These young people may initially not know the language, they have no parents in Sweden and they are seeking for protection. The results show that two of the interviewees think that they deliberately are changing their attitudes at work compare to at home while the other two, feel that they can be themselves. The roles that the interviewees are experiencing at the workplace with the children are being a friend, sister, and mother. In the analysis, I have come to the conclusion that social ties towards young people and staff are created, but not as much as it could be. For rituals to happened and social ties to be created, there must be at least two people. A lot of staff time is administrative tasks and sleeping jour. In the conclusion, I carry a discussion of whether these HVB act as a home for the youth or not. Finally, there is a reflection on my own research and a perspective of new studies. Keywords: HVB, relationships, roles, social ties, shame and pride. / Syftet med studien är att undersöka hur arbetet kring ungdomarna på hem för vård- och boende (HVB) är organiserat i en kommun utanför Karlstad och hur personalen upplever emotioner i arbetslivet. De frågor som diskuteras utgår från begrepp som sociala band, emotionellt arbete, roller, skam och stolthet. Antalet människor som är på flykt i världen uppgår till ca 51 miljoner. Det har inte varit så högt sedan andra världskriget. Av dessa beräknar Migrationsverket att ca 7000 ensamkommande barn ska komma till Sverige under 2014. Sedan 2005 har en kraftig ökning skett av ungdomar som blivit institutionsplacerade och en orsak till det är de ensamkommande barnen. Var, när och hur skapas relationer på de HVB som jag har valt för min studie? Relationer sker genom de energiskapande ritualer som upprättas mellan människor. Det är en process som kräver att en gemensam känsla utvecklas mellan dem. Personalen har många olika delar att förhålla sig till i relationen till ungdomarna. Ungdomarna kan från början inte språket, de har inga föräldrar i Sverige och de söker skydd. Resultatet visar att två av intervjupersonerna anser att de medvetet ändrar förhållningssätt på arbetet medan de andra två tycker att de kan vara sig själva. De roller som intervjupersonerna säger sig inta i arbetslivet är kompis, syster och mamma. I analysen har jag kommit fram till att det skapas sociala band gentemot ungdomar och kolleger men inte i så stor utsträckning som det individuellt skulle kunna finnas möjlighet till. För att ritualer ska uppstå och sociala band skapas måste man vara minst två personer. Mycket av personalens arbetstid är administrativt och sovande jour. I slutsatsen för jag en diskussion om huruvida dessa HVB fungerar som ett hem. Tillsist görs en reflektion kring den egna forskningen och perspektivet på nya studier. Nyckelord: HVB, relationer, roller, sociala band, skam och stolthet.

Hem för vård eller boende har varit omskrivna i svensk media för missförhållanden det senaste året. Tidigare forskning har visat att placerade ungdomar är en utsatt grupp. Frågor som denna studie försöker besvara är vilka behandlingsmetoder som används inom HVB idag och hur förenligt dessa är med evidensbaserad praktik. Teoretisk utgångspunkt som denna studie tar är social konstruktivism och kategorisering. Studien är av explorativ karaktär där syftet är att kartlägga hem för vård och boende (HVB) som är inriktade mot behandling av ungdomar 13-18 år. Genom kvantitativ innehållsanalys kodades och analyserades innehållet av n=295 HVB hemsidor inriktade mot behandling för ungdomar, 13-18 år. Resultat visar att fältet HVB är i en förändringsprocess där KBT som metod är mest framträdande. Metoder som har vetenskapligt stöd när det gäller missbruk och kriminalitet angavs i låg utsträckning. Många HVB uppgav inget om personal som är betydande när det gäller behandling på HVB. / Residential care agencies in Sweden have been described in the Swedish media for malpractice in recent years. Previous research has shown that youth in residential care are a vulnerable group. This study tries to answer what methods are used by residential care agencies in Sweden today and how compatible these methods are with evidence-based practice. The theoretical framework for this study is social constructivism and categorization. The study is of an exploratory nature and the aim is to map residential care agencies in Sweden (HVB) that are focused on the treatment of adolescents by the age of 13-18 years. Through quantitative content analysis, the content of n = 295 HVB websites were coded and analyzed. Results show that the HVB field in Sweden is in a process of change where CBT as a method is most prominent. Methods that have scientific support for addiction and criminal behavior were mentioned to a small extent. Many HVBs did not provide information on staff which is significant when it comes to treatment and care at HVB.

2023 genomförde SVT en granskning av hem för vård eller boende, HVB-hem.Granskningen visade att verksamheterna idag måste prioritera ungdomarnas integritetoch självbestämmande före deras säkerhet, detta utifrån IVO:s nya tolkning avlagstiftningen. Både HVB-personal och IVO uttrycker dock enligt SVT att dagensregelverk inte är tillräckligt för att skydda eller vårda placerade ungdomar. Utifrånmediabevakning och tillika tidigare forskning väcktes frågan om personalen verkligenhar tillräckliga möjligheter att utföra sitt yrkesuppdrag i förhållande till lagstiftningen.Syftet med studien är sålunda att undersöka HVB-personalens upplevelse av sitthandlingsutrymme gällande att skydda och begränsa placerade ungdomar, samt hurlagstiftning och eventuella andra faktorer kan påverka detta. Studien genomfördes medsemistrukturerade intervjuer med fem HVB-personal. Intervjuerna har sedan tematiserasoch analyserats. Resultatet visade att rollen som ställföreträdande förälder kunde beskrivapersonalens arbete, men att intervjupersonerna upplevde att de inte fullt ut kunde utövaden på grund av begränsningar i lagstiftningen. Det framkom också att en godklientrelation gav personalen större mandat hos ungdomarna vid begränsande beslut.Slutligen sågs också att dagens ökade problematik på HVB:n härrörs från IVO:somtolkning av lagen, där samtycke, integritet och självbestämmanderätt prioriteras överungdomarnas behov av skydd. Samtliga intervjupersoner beskrev situationer därungdomar idag tillåts försätta sig själva i fara, men där personal inte tillåts agera trots sittskyddsuppdrag. Slutsatsen blev att intervjupersonerna förhöll sig accepterande inför sittbegränsade handlingsutrymme, då ett ökat handlingsutrymme i att skydda och begränsaockså skulle kunna öka risken för maktmissbruk. Det fanns heller inte utrymme iverksamheten för att ge den mängd kärlek som behövs för att ge ungdomarna rätt stöd.

No description available.

På grund av den förvärrade krigssituationen i Syrien under 2015 har invandringen till Europa i allmänhet och Sverige i synnerhet ökat avsevärt (UNHCR, 2015). En stor grupp av dem som sökt sig till Sverige i hopp om ett nytt liv är ensamkommande barn. Barnen och arbetet kring dem föranleder en ökad arbetsbelastning på de svenska kommunerna till vilka barnen kommer och enligt lag har rätt att tas om hand.   Arbetet med ensamkommande barn är komplext. Den största delen av de ensamkommande barnen är pojkar i övre tonåren som tagit sig till Sverige på ett ofta svårt och krävande sätt. Många gånger med svåra mentala trauman som följd vilka utvecklar överlevnadsstrategier som försvårar livsanpassningen till det svenska samhället. Barnens psykiska hälsostatus påverkar även om de anammar den hjälp och den vård de erbjuds vid ankomst till den nya hemkommunen. Komplexiteten i samarbetet mellan flertalet myndigheter och kommunen försvårar även arbetet för kommunens socialtjänstemän.   Denna studies syfte är att få en djupare förståelse för hur Nacka Kommun arbetar med ensamkommande barn samt att lyfta fram vilka svårigheter som socialsekreterare har i sitt arbete med ensamkommande barn. Studiens resultat baseras på intervjuer med tre socialsekreterare anställda vid avdelningen för Integration och flyktingmottagande på Nacka kommun. Respondenternas svar har därefter analyserats/jämförts med tidigare forskning på området.   Studiens resultat beskriver att det är till en fördel om socialsekreterarna har erfarenhet av att arbeta inom Socialtjänsten med barn och ungdomar. Då det bidrar till en förståelse för hur man ska arbeta för att nå de ungas behov i from av stöd och omsorg, men även sociala relationer. Svårigheter som socialsekreterarna dagligen arbetar med, är de ensamkommande barnens psykiska ohälsa, då de fortfarande lever men en överlevnadsstrategi, något som ibland kan resultera i en destruktivitet. Stora delar av de vårdinsatser som ges för att behandla barnets psykiska ohälsa accepteras inte av det individuella barnet. Det har resulterat i att socialsekreterarna får arbeta med andra metoder än planerat för att barnet ska få en så positiv personlig utveckling som möjligt för att utveckla ett gott liv i Sverige.

<p>The study presents an overview of the historical growth and deve-lopment of residential care for children and youth in Sweden as well as an analysis of the present-day structure and organisation. The empirical material consists of official statistics, government reports and data from a questionnaire addressed to all registered residential homes in the child welfare sector at the end of 1995. The history of residential care for children and youth is marked by a period of establishment and expansion in the first decades of the last century, followed by a process of major de-institutionalisa-tion in the period after the Second World War. A third phase was introduced with the Social Service Act of 1980, which laid down new premises for child welfare. Traditional concepts of children’s homes were replaced in the legislation by the “HVB-home” and the dividing line between institutions and foster homes became blurred. The study shows that contrary to what was intended, a growing part of out-of-home placements during the 1980:s and 1990:s where into residential care. In fact, residential care has taken over “market shares” from foster care in Sweden. Analysis of the range of alternatives shows that residential care today is relatively small-scale and that nearly all of the smaller units are privately run. Approximately half of the homes have teenagers as their target group and most homes work with longer-term pro-grammes of treatment and care. Educational background among staff varies considerably, but in general the level of educational is low. So far, no professional forces have proved strong enough to organise the field on a mutually knowledgeable, normative ground. A problem is the lack of unanimous concepts and a common language with a terminology that can be used for a systematic de-scription of the care or treatment given. What is clear, however, is that a new form of residential care can be identified – so-called hy-brid homes that are somewhere in between extended foster homes and small institutions – and that these homes have gained a con-siderable position in the field.</p>

Ohälsotalen i Sverige ökar, varav psykiatriska diagnoser hos både kvinnor och män står för den största ökningen. Många av de drabbade arbetar inom yrken där kontakt med klienter eller patienter är grundläggande, så som socialsekreterare, behandlingsassistenter och psykologer. Syftet med studien var undersöka hur personal på Hem för vård och boende (HVB-hem) för ensamkommande barn och ungdomar upplever sin psykosociala arbetsmiljö i jämförelse med en normgrupp. Mätinstrumentet utgjordes av utvalda frågor från QPS Nordic. Frågeställningarna för studien löd; Hur upplever anställda på HVB-hem den psykosociala arbetsmiljön avseende faktorerna krav, kontroll och stöd? Hur skiljer sig HVB-hem personalens skattningar utifrån ovanstående variabler jämfört med en nationell normgrupp? Antalet respondenter uppgick till 24 varav 14 var kvinnor och 10 män. Analysen utgår från enkätmaterialets itemnivå och resultatet visar att personalen känner starkt stöd från ledningen samtidigt som de upplever att de arbetar under höga krav. / The bad health in Sweden is increasing, and the most frequent increase lies in the psychiatric diagnosis at both men and women.  Many of those affected works in professions that have close interactions with clients or patients, such as social workers, treatment assistants and psychiatrists. The aim of the study was to examine how personnel at residential care-homes for children experience their psycho-social working environment and comparing this against a norm. The study was based on singled out questions from a standard inquiry protocol, QPS Nordic. The questions for the study was as follows; How do employees at HVB-home experience the psychosocial work environment in terms of related factors requirements, control and support? How are the HVB-home staff's estimates on the basis of the above variables compared to a national norm group? There were 24 responders to the inquiry including 14 women and 10 men. The analysis of the results was based on the survey materials item level and shows that the responding group experienced high demands in their work environment at the same time that they experience a strong support from their management.