This thesis investigates how a company can implement life cycle analysis (LCA) into procurement. The thesis also explores the potential synergies between the LCA and procurement. A single casestudy was utilized for this purpose. It uses LCAs using a simplified methodology, interviews, and a literature review to carry out the study. The thesis was conducted in a global telecommunications equipment company. The thesis found that the most significant benefit of implementing LCAs into procurement would be that the case company would gain the ability to know what suppliers have more environmental products. This would, in turn, enable them to premiere those suppliers. That can be done through volume purchasing agreements, where the suppliers with greener products are awarded larger purchasing volumes. It can also be done by setting emissions requirements for products, where products that do not meet the criteria are not considered for the final business award. Additionally, using LCAs over other methods or measurables allows the case company and its sourcing managers to assess the emissions a product creates using one variable, not multiple. Introducing LCAs into sourcing has its drawbacks. LCAs are inherently resource-demanding. This means that any party that conducts LCAs, either the case company or their suppliers, will have to divert resources to perform the analyses. Additionally, at this point, few sourcing managers likely know how to interpret and use the results of an LCA. Some of these issues can, to some degree, be mitigated. The case company can try to develop an LCA tool that combines the information already gathered in current systems and integrate it into the LCA. They can also try to create the LCA jointly with suppliers; through this, they can try to develop a tool that minimizes the amount of input required by suppliers while still having a high degree of detail in the analysis and results. This would likely require a significant initial investment but only the necessary resources to maintain the tool afterward. The case company could also divert resources to educate sourcing managers on LCAs, how to interpret their results, and how to push suppliers to reduce their emissions. This would again become a cost issue, and the question of how much resources the company can dedicate to educating sourcing managers will arise. Having LCAs as a tool to assess suppliers could become a new competitive advantage to the case company. Through LCAs, the case company can show its customers they are dedicated to environmental sustainability. The case company could push its industry to adopt these tools and practices through its strong market position. Further, if adopted by all the case company’s suppliers, this could influence industries beyond telecom to adopt LCAs in procurement. / Detta examensarbete undersöker om och hur ett företag kan implementera livscykelanalyser (LCA) i strategiska inköpsprocessen. Examensarbetet utforskar även de potentiella synergier mellan LCAer och strategiskt inköp. En enskild fallstudie användes för detta ändamål. Fallstudien genomfördes i ett globalt telekommunikationsutrustningsföretag. För att genomföra undersökningen användes LCAer med en förenklad metodik, intervjuer och en litteraturstudie. Examensarbetet fann att den mest betydande fördelen med att implementera LCAer i strategiskt inköp skulle var att fallföretaget skulle få möjlighet att veta vilka leverantörer som har mer miljövänliga produkter. Detta skulle i sin tur möjliggöra att premiera dessa leverantörer. Det kan göras genom volymupphandlingar, där leverantörer med gröna produkter belönas med större inköpsvolymer. Det kan också göras genom att fastställa utsläppskrav för produkter, där produkter som inte uppfyller kriterierna inte beaktas vid den slutgiltiga affärsupphandlingen. Dessutom möjliggör användningen av LCAer jämfört med andra metoder eller mätvärden att fallföretaget och dess strategiska inköpare kan bedöma utsläppen en produkt skapar med en variabel, istället för flera. Att införa LCAer i strategiskt inköp har sina nackdelar. LCAer är i grunden resurskrävande. Det innebär att vilken part som än genomför LCAer, antingen fallföretaget eller deras leverantörer, kommer behöva avsätta resurser för att utföra analyserna. Dessutom är det för närvarande troligt att få strategiska inköpare vet hur man tolkar och använder resultaten av en LCA. Vissa av dessa problem kan till viss grad mildras. Fallföretaget kan försöka utveckla ett LCA-verktyg som kombinerar informationen som redan samlats in i befintliga system och integrerar den med LCAer. De kan också försöka skapa LCAer tillsammans med leverantörer; genom detta kan de försöka utveckla ett verktyg som minimerar den mängd input som krävs av leverantörer samtidigt som de behåller en hög grad av detalj i analys och resultat. Detta skulle troligen kräva en betydande initial investering, men endast de nödvändiga resurserna för att underhålla verktyget därefter. Fallföretaget kan även avsätta resurser för att utbilda strategiska inköpare om LCA, hur man tolkar resultaten och hur man får leverantörer att minska sina utsläpp. Detta skulle återigen bli en kostnadsfråga, och frågan om hur mycket resurser företaget kan avsätta för att utbilda strategiska inköpare kommer att uppstå. Att använda LCA som ett verktyg för att bedöma leverantörer skulle kunna bli en ny konkurrensfördel för fallföretaget. Genom LCA kan fallföretaget visa sina kunder att de är dedikerade till miljömässig hållbarhet. Fallföretaget skulle kunna driva sin bransch att anta dessa verktyg och metoder genom sin starka marknadsposition. Dessutom, om samtliga av fallföretagets leverantörer antar LCA, skulle detta kunna påverka branscher utanför telekom att anta LCA i inköpsprocessen.

Bakgrund och problemområde: Organisationer påverkas i stor utsträckning av globaliseringen och den tekniska utvecklingen, något som inte är ett undantag för tillverkningsindustrisektorn. Detta kräver att organisationer ständigt behöver utvecklas för att hålla sig konkurrenskraftiga på marknaden. Men något som också kan skapas i och med de ständiga förändringarna är ett växande förändringsmotstånd. Medarbetares förändringsmotstånd kan ha förödande konsekvenser. Men är det verkligen själva motståndet som är problemet, kan det inte vara så att det orsakas av något annat? För att förstå förändringsmotståndet och att det i sig kanske inte är det verkliga problemet skapas kunskap om orsaken till att förändringsmotståndet uppstår. Även vilket stöd organisationen kan bidra med vid förändringsarbeten.. Förändringsmotstånd kan yttra sig på olika sätt och det finns olika orsaker till dess uppkomst. Syfte: Syftet med rapporten är att öka kunskapen om orsakerna till medarbetares förändringsmotstånd och hur motståndet ser ut på ett av Sveriges största tillverkningsföretag. En ökad kunskap kring förändringsmotstånd i olika kontexter kan bidra till att förstå hur oönskat motstånd kan förebyggas.  Problemformulering:● Vilka former av förändringsmotstånd upplevde medarbetarna vid enorganisationsförändring och vad var orsaken till motståndet? o Vilken möjlighet för stöttning av organisationen finns för medarbetaren vid förändringsarbeten? Metod: I studien har det använts en kvalitativ metod för att öka kunskapen kring medarbetarnas perspektiv på förändringsmotstånd. Det har genomförts tio semistrukturerade intervjuer med medarbetare som är mellanchefer på Företag X i tillverkningsindustrisektorn. Slutsats: Bland de olika reaktionerna är det känslomässigt motstånd som varit starkast. I de flesta fallen har motståndet varit passivt eller ambivalent, det vill säga att det handlat om negativa tankar och känslor. Samtidigt är en majoritet av motståndet omedvetet, det vill säga att de som har ett motstånd själva inte vet om det eller antar sig ha det. Hur förändringsmotståndet yttrar sig antas bero på vad orsaken till motståndet bottnar sig i. Psykologiska orsaker till motstånd var det som visat sig tydligast. Att vara mellanchef verkar till viss del påverka hur motståndet uttrycker sig då de har mer insyn och inflytande i organisationen. Undersökningen kom fram till att medarbetarna inte upplevde sig behöva något ytterligare stöd vid förändringsprocessen då de redan kände sig tillfreds med den stöttning de hade i form av en god kommunikation och relation till sin närmsta chef. / Problem background: Organizations are greatly affected by globalization and technological development, which is not an exception for the manufacturing industry sector. This requires that organizations constantly need to develop in order to remain competitive in the market. A phenomenon that can be created as an impact of constant changes within an organization is a growing resistance to change. Employee resistance to change can have devastating consequences. But is it really the resistance itself that is the problem, couldn't it be caused by something else? In order to understand the resistance to change and that it may not in itself be the real problem, knowledge is created about the reason why the resistance to change arises. Also, what support the organization can contribute to when changes in the workplace are taking place. Resistance to change can manifest itself in different ways and there are different reasons for its emergence. Purpose: The purpose of the report is to increase knowledge about the reasons for employee resistance to change and what the resistance looks like at one of Sweden's largest manufacturing companies. An increased knowledge of resistance to change in different contexts can contribute to understanding how unwanted resistance can be prevented. Research question:● What forms of resistance to change did the employees experience during an organizational change and what was the reason for the resistance?o What opportunity for support from the organization is there for the employee during organizational change? Method: In this study, a qualitative method was used to increase knowledge about the employees' perspective on resistance to change. Ten semi-structured interviews have been conducted with employees who are middle managers at Company X in the manufacturing industry sector. Conclusion: Among the different reactions, it is the emotional resistance that has been the strongest. In most cases, the resistance has been passive or ambivalent, that is to say, it has been about negative thoughts and feelings. At the same time, a majority of the resistance is unconscious, that is, those who themselves have a resistance do not know about it or assume that they have it. How the resistance to change manifests itself is assumed to depend on what the cause of the resistance is rooted in. Psychological reasons for resistance were the most clearly demonstrated. Being a middle manager seems to some extent to influence how the resistance expresses itself as they have more visibility and influence in the organization. The survey concluded that the employees did not feel they needed any additional support during the change process as they already felt satisfied with the support they had in the form of good communication and a good relationship with their immediate supervisor. / <p>Externt samarbete med ett anonymt tillverkningsföretag.</p>

The Philippines is considered one of the most vulnerable countries in the world to climate disasters due to a combination of its geospatial, political, economic, and social attributes. The nation gets hit with an average of 20 annual tropical cyclones, also known as typhoons, and through the process of climate change, these events are only growing in both frequency and magnitude. In the coastal capital city of Metro Manila, climate change coupled with rapid and unplanned urbanization has led to increased vulnerabilities of populations, infrastructures, and increased inequalities.  This thesis aims to assess the current disaster risk reduction and management (DRRM) frameworks present within the nation and National Capital Region (NCR), through a case study approach of the 2020 typhoons: Quinta, Rolly, and Ulysses. It presents findings through four thematic pillars of disaster prevention and mitigation, preparedness, response and early- recovery, and recovery and rehabilitation. It uses the perspectives of three key informants from the Office of Civil Defense (OCD), the Philippine Disaster Resilience Foundation (PDRF), and the Asian Development Bank (ADB), as well as additional diversified perspectives.  Findings suggest that DRRM has evolved since the implementation of the Republic Act No 10121 (RA 10121), or the Philippine Disaster Reduction and Management Act of 2010, however, can still be improved to tackle root causes of vulnerabilities. I use Roberts and Pelling’s (2020) transformation as liberation model as a theoretical framework to generate recommendations to policymakers that can help address vulnerabilities to typhoons. These recommendations include increasing participation and inclusivity within policy and decision making, creating a formal mechanism to measure vulnerabilities and inform future DRRM policies, and finally to reframe climate change and disaster risks as a socio-ecological issue rather than just an environmental one. / Filippinerna anses vara ett av de mest sårbara länderna i världen för klimatkatastrofer på grund av en kombination av dess geospatiala, politiska, ekonomiska och sociala egenskaper. Nationen drabbas av i genomsnitt 20 årliga tropiska cykloner, även kända som tyfoner, och genom klimatförändringsprocessen växer dessa händelser bara i både frekvens och omfattning. I kusthuvudstaden Metro Manila har klimatförändringar i kombination med snabb och oplanerad urbanisering lett till ökad sårbarhet hos befolkningar, infrastrukturer och ökade ojämlikheter.  Denna avhandling syftar till att bedöma de nuvarande ramverken för katastrofriskminskning och -hantering (DRRM) som finns i landet och i National Capital Region (NCR), i fallet med tyfonerna 2020: Quinta, Rolly och Ulysses. Avhandlingen illustrerar resultaten genom fyra tematiska pelare: förebyggande och begränsning av katastrofer, beredskap, insatser och tidig återhämtning samt återhämtning och rehabilitering. Detta görs utifrån tre nyckelinformanters perspektiv, från Office of Civil Defense (OCD), Philippine Disaster Resilience Foundation (PDRF) och Asian Development Bank (ADB).  Resultaten tyder på att nuvarande DRRM-policyer vidmakthåller orättvisa mönster i nationen och det borde tillämpas en förändring som befrielsemodell, baserad på Roberts och Pelling (2020), för att främja en mer rättvis och hållbar hantering av tyfoner i landet. Därför rekommenderas det att DRRM-policyer ökar deltagande och inkludering inom policy- och beslutsfattande, skapa en formell mekanism för att mäta sårbarheter och informera framtida DRRM-policyer, och slutligen att omformulera klimatförändringar och katastrofrisker som socioekologiska frågor snarare än bara miljömässiga sådana.

This thesis presents a comprehensive exploration of the impact of EU battery regulations, Regulation (EU) 2023/1542, on end-of-life batteries, focusing on repurposing within the supply chain. We used both surveys and interviews to gather qualitative data from the stakeholders in the battery supply chain. These interviews dug deeper into aspects that the survey couldn´t fully capture, helping us better understand how EU regulations affect the supply chain. Results revealed a nuanced reality where EU regulations offer advantages by defining producer responsibilities, enhancing safety standards, and enabling data sharing. However, unintended consequences include competitive dynamics that may favor recycling over repurposing. Technical and organizational challenges, such as non-standardized battery designs and uncertainties regarding repurposed battery lifespans, also emerged. Various circular business models were explored under this environment, each requiring a functional value network and effective coordination among stakeholders. Overall this research contributes valuable insights as the EU seeks circularity in the battery supply chain. By addressing barriers, seizing opportunities, and fostering collaboration, it supports a sustainable and circular future in the EV battery chain, maximizing the value of initial investment and aligning with the goals of the energy transition. / Detta examensarbete presenterar en undersökning av effekten av EU:s batteriförordningar, förordning (EU) 2023/1542 som reglerar batterier vid livscykelns slut med fokus på återanvändning inom försörjningskedjan. Både enkäter och intervjuer använder för att samla in kvalitativa data från intressenter i batteriförsörjningskedjan. Intervjuerna gick djupare in på aspekter som enkäten inte kunde fånga fullt ut, vilket hjälpte oss att bättre förstå hur EU-förordningar påverkar försörjningskedjan. Resultaten avslöjade en nyanserad verklighet där EU-förordningarna erbjuder fördelar genom att definiera producentansvar, förbättra säkerhetsstandarder och möjliggöra datadelning. Dock uppstår oavsiktliga konsekvenser såsom konkurrensdynamik som kan främja återvinning framför återanvändning. Tekniska och organisatoriska utmaningar, såsom icke-standardiserade batteridesign och osäkerheter angående återanvända batteriers livslängd, framkom också. Olika cirkulära affärsmodeller utforskades i denna kontext, som alla förutsätter ett fungerade värdenätverk och effektiv samordning mellan intressenterna. Sammanfattningsvis bidrar denna forskning med värdefulla insikter i EU:s fortsatta strävan efter cirkularitet i batteriförsörjningskedjan. Genom att uppmärksamma hinder, utnyttja möjligheter och främja samarbete, stödjer forskningen en hållbar och cirkulär framtid i försörjningskedjan för elbilsbatterier. Detta maximerar värdskapandet från de ursprungliga investeringarna och ligger i linje med målen för energiövergången.

Workplace safety, particularly in manual handling tasks, is a critical concern that hasbeen increasingly addressed using advanced risk assessment tools. However, pre-senting the complex results of these assessments in an easily digestible format re-mains a challenge. This thesis focused on designing and developing a user-friendlyweb application to visualise risk assessment data effectively. Grounded in a robusttheoretical framework that combines user experience principles, and data visualisa-tion techniques. The study employed an iterative, user-centric design process to de-velop the web application. Multiple visualisation methods, such as pie charts for vis-ualising risk distribution, bar chart, and line chart for time-based analysis, were eval-uated for their effectiveness through usability testing. The application's primary con-tribution lies in its efficient data visualisation techniques, aimed at simplifying com-plex datasets into actionable insights. This work lays the groundwork enabling futuredevelopment by pinpointing areas for improvement like enhanced interactivity andaccessibility. / Belastningsergonomiska risker i arbetsmiljön, särskilt i uppgifter som involverarmanuell hantering, är en kritisk fråga som alltmer har adresserats med hjälp av avan-cerade riskhanteringsverktyg. Men att presentera de komplexa resultaten av dessabedömningar i ett lättillgängligt format kvarstår som en utmaning. Denna avhand-ling fokuserade på att designa och utveckla en användarvänlig webbapplikation föratt effektivt visualisera riskbedömningsdata. Studien bygger på en robust teoretiskram och kombinerar principer för användarupplevelse med datavisualiseringstekni-ker. Webbapplikationen har utvecklats med hjälp av en iterativ och användarcentre-rad designprocess. Flera visualiseringsmetoder, såsom cirkeldiagram för att visuali-sera riskfördelning, stapeldiagram och linjediagram för tidsbaserad analys, utvärde-rades för deras effektivitet genom användningstester och utvärderingsformulär. Ap-plikationens primära bidrag ligger i dess effektiva datavisualiseringstekniker, somsyftar till att förenkla komplex information till handlingsbara insikter. Detta arbetelägger grunden och möjliggör framtida utveckling genom att peka ut områden förförbättring, som förbättrad interaktivitet och tillgänglighet.

Textil- och beklädnadsindustrin har expanderat kraftigt sedan 1990-talet och är idag en av de största industrierna i världen. Den globala försörjningskedjan inom industrin innefattar komplexa nätverk och förhållanden kring bland annat sourcingstrategier och var företag väljer att placera sin textilproduktion. För att skapa konkurrenskraftiga strategier krävs kontroll av företagens produktion- och leveranskedja, och allt fler företag har insett att offshoring inte är lönsamt. Sourcingstrategin nearshoring, vilket innebär att företag placerar produktionen närmare hemlandet och företagets huvudsakliga marknad, har istället blivit allt mer intressant. Tidigare forskning kring sourcingstrategierna offshoring och nearshoring fokuserar på hur implementering av strategierna kan ser ut, och vilka möjligheter och utmaningar det innebär. Det saknas däremot forskning kring hur textil- och modeföretag bemöter och hanterar dessa utmaningar. Denna uppsats syftar därmed till att studera drivkrafter bakom svenska textil- och modeföretags val av sourcingstrategi, samt hur företagen hanterar utmaningar för att upprätthålla en effektiv och lönsam försörjningskedja. Som hjälpmedel för att identifiera drivkrafter och strategiska hanteringsåtgärder, används Supply Chain Management och det teoretiska perspektivet Resource-based view. Studien är kvalitativ och materialinsamlingen utgörs av semistrukturerade intervjuer med kompletterande observationer av fem svenska textil- och modeföretag. Intervjuerna har transkriberats, och tillsammans med observationerna har en tematisk analys genomförts. Studiens resultat efter materialinsamlingen visar på att drivkrafter och utmaningar bakom företags val av sourcingstrategi har en koppling till hantering och effektivitet av försörjningskedjan. Studien visar även på att svenska textil- och modeföretag är intresserade av nearshoring, och vill implementera det i framtiden, men att vissa utmaningar är för stora för att hantera på ett lönsamt sätt. Svenska textil- och modeföretag har olika motiv för varför de väljer olika sourcingstrategier, och det innebär att företagen anpassar sina sourcingstrategier efter deras tillgångar och resurser. Studiens slutsats är att företag upplever drivkrafter och utmaningar med både offshoring och nearshoring, och att en kombination av dessa kan vara möjligt att tillämpa. Studien är applicerbar inom textilt management eftersom resultatet kan hjälpa svenska textil- och modeföretag att jämföra de olika sourcingstrategier för att därmed skapa strategiska beslut kring sourcing och val av leverantörer. / Since the dawn of the 1990s the textile and clothing industry has expanded rapidly, becoming one of the largest industries in the world. The global supply chain that enables the clothing industry requires complex networks and methods regarding, among other things, sourcing strategies and where companies choose to locate their textile production. In order to create more competitive strategies a company requires control of its production and supply chain so that they can change it to maximize profit, and recently actors within the industry have realized that offshoring is no longer as profitable. The sourcing strategy nearshoring, when companies choose to locate production closer to the home country and the company's main market, has instead become increasingly attractive. Previous research surrounding offshoring and nearshoring focus on what the implementation of these strategies can look like as well as what opportunities and challenges these strategies present. However, there is a lack of research on how textile and fashion companies respond to and manage these challenges. This essay therefore aims to study the driving forces behind Swedish textile and fashion companies´ choice of sourcing strategies, as well as how the companies deal with events that challenge the maintaining of an efficient and profitable supply chain. Supply Chain Management and the theoretical perspective Resource-based view are used as tools to identify the driving forces behind strategic management measures. This study is qualitative and the material collected comes from semi-structured interviews, with supplementary observations, of five Swedish textile and fashion companies. The interviews have been transcribed, and together with the observations, a thematic analysis has been carried out. The study's results show that the driving forces and reasoning deciding companies' choice of sourcing strategy has a connection to Supply Chain Management. The results also suggest that Swedish textile and fashion companies are interested in nearshoring, and want to implement it in the future, but the challenges are too great to handle in a profitable way. Swedish textile and fashion companies have different motives for why they choose different sourcing strategies, and this means that the companies adapt their sourcing strategies according to their assets and resources. The study's conclusion is that companies experience driving forces and challenges with both offshoring and nearshoring, and that a combination of the two strategies may be possible to apply. The study is relevant for textile management strategizing because the results can help Swedish clothing and textile companies to compare different sourcing strategies in order to make strategic decisions regarding sourcing and the choice of suppliers. This essay is written in Swedish.

The global business environment is rapidly changing, and with the emergence of a new landscape comes new challenges. Traditional supply chains have been reshaped in an attempt to better adjust to the ever-increasing globalization process. This has increased the complexity of logistics as supply chains now are global, multi-tiered and encompass a variety of activities and stakeholders. As a result, many organizations are struggling to fully monitor their supply chains due to the lack of visibility within the supply chain. This concerns not only commercial corporations but also humanitarian organizations in their quest to improve the situation for people in need. The purpose of this study was to explore the concept of Supply Chain Visibility and determine which factors that affect the level of visibility in a supply chain, and to investigate how humanitarian organizations can increase the level of Supply Chain Visibility during the last mile of delivery. The research was conducted by means of an extensive literature review and a case study in Zimbabwe. The case study included a mapping of the national supply chain and an assessment of the current level of visibility. Subsequently, the underlying issues that affect the current level of visibility were identified and analysed. The findings from the study show that the underlying activity and the antecedent of Supply Chain Visibility is information sharing between trading partners in the supply chain. The activity of information sharing is in turn determined by the level of connectivity and willingness. Connectivity measures the maturity of the technological means that an organisation possesses for the use of information sharing and willingness is a measurement of an organization’s attitude toward the act of information sharing. The attribute of the shared information, in terms of quality and quantity, is what finally determines the level of visibilityin a supply chain. For humanitarian organizations to increase the level of visibility during the last mile of delivery, the findings show that organizations must improve the attributes of the shared information. As information collection is often directly tied to the physical distribution of commodities, organizations must improve their transportation operations in order to increase the level of quality of the shared information. In the long run it is imperative that humanitarian organizations detach the information flows from the physical flows so that information is transmitted electronically from health facilities to the central information repository, rather than being collected by vehicle. Implementing a Logistics Management Information System based on the GS1 standards is therefore a necessity as it would allow for automatic information capture and dissemination among supply chain stakeholders. / Den globala marknaden förändras snabbt och i takt med att det affärsmässiga landskapet förändras kommer nya utmaning. Traditionella leverantörskedjor har oformaterats i ett försök att bättre anpassa sig till den ständigt ökande globaliseringen. Detta har lett till att komplexiteten inom logistikområdet ökat och leverantörskedjor är idag globala, flerskiktade och innefattar en mängd aktiviteter och aktörer. Som ett resultat av detta har många organisationer idag svårt att fullt ut övervaka sina leveranskedjor på grund av bristande insyn. Detta rör inte endast kommersiella företag utan även humanitära organisationer i deras strävan att förbättra levnadssituationen för människor i nöd. Syftet med den här studien var att utforska begreppet ”Supply Chain Visibility” och slå fast vilka faktorer som påverkar graden av insyn i leverantörskedjan, samt att undersöka hur humanitära organisationer kan öka graden av insyn i sina leveranskedjor under ”the last mileof delivery”. Studien genomfördes med hjälp en grundlig litteraturstudie och en fallstudie i Zimbabwe. Fallstudien inkluderade en kartläggning av den nationella leveranskedjan och en bedömning av den nuvarande nivån av insyn i denna. De underliggande problemen som påverkar den nuvarande nivån av insyn i leveranskedjan identifierades och analyserades slutligen. Resultaten från studien visar att den underliggande aktiviteten som föregår ”Supply Chain Visibility” är informationsdelning mellan aktörer inom leveranskedjan. Graden av informationsdelning beror i sin tur på konnektiviteten i leveranskedjan och på viljan hos enskilda aktörer att dela information med andra parter. Konnektivitet är ett mått på hur lämpade och sammankopplade de tekniska medel, som en organisation använder sig av, är för att dela information. Det som slutligen avgör vilken insyn, i leveranskedjan, som en aktör kan realisera är egenskaperna hos den delade informationen i termer av kvalitet och kvantitet. Studien visar att humanitära organisationer måste förbättra egenskaperna hos den informationsom delas, för att öka graden av insyn i leveranskedjan. Eftersom insamlandet av information ofta sker i samband med den fysiska distributionen av produkter måste humanitära organisationer fokusera på att förbättra och effektivisera dessa transportprocesser för att öka kvaliteten på informationen. På sikt är det därför helt centralt att informationsflödena skiljs från de fysiska flödena så att information kan överföras elektroniskt från kliniker till den centrala datalagringsenheten, istället för att samlas in med hjälp av distribueringsfordonen. Att implementera ett ”Logistics Management Information System” baserat på GS1 standarden är därför nödvändigt då det skulle tillåta automatisk informationsinsamling och informationsspridning mellan intressenter inom leverantörskedjan.

As computer networks grow more complex as the number of connected devices increases, the monitoring and management of such networks also increases in complexity. Current network monitoring tools such as NetFlow, sFlow, ping, traceroute, and tcpdump prove to be both tedious and offer low accuracy when reporting the network state. With the recent emergence in programmable data plane switches, a new framework was created by the P4 Applications Working Group named In- Band Network Telemetry (INT). INT enables network programmers to obtain fine- grained telemetry information directly from the data plane without involvement from the control plane. This project implements INT in hardware Intel Tofino switches and provides a comparison between the three different INT modes of operations (INTXD, INTMX and INTMD) as defined in the framework specifications. The results show the effects of INT when implemented in the data plane, providing the ability to monitor the path a packet took through the network (switch ingress and egress ports), the hop latency, queue occupancy and queuing latency. However, INT can increase the overhead in both the packet and the bandwidth of the network, reducing application throughput. Measures to counteract this are discussed. An earlier implementation of a standalone telemetry report monitoring system was used and analysed, and it allowed for telemetry reports to be reported and visualised at a rate of up to 50 Kpps without any event detection. The results are applied to a Saab 9LV CMS network, and it is concluded that INT allows network operators to obtain a precise overview of the network state, allowing for easier network troubleshooting. / När datornätverk växer sig i komplexitet när antalet anslutna enheter ökar, metoder för övervakningen och hanteringen av sådana nätverk ökar också i komplexitet. Nuvarande nätverksövervakningsverktyg som NetFlow, sFlow, ping, traceroute och tcpdump visar sig vara både besvärliga och ger låg noggrannhet när man rapporterar nätverkstillståndet. Med den framväxten av programmerbara dataplan och programmerbara switchar skapades ett nytt ramverk av P4 Applications Working Group som heter INT. INT gör det möjligt för nätverksprogrammerare att erhålla finkornig telemetriinformation direkt från dataplanet utan inblandning från kontrollplanet. Detta projekt implementerar INT i Intel Tofino- switchar och ger en jämförelse mellan de tre olika INT- driftsätten (INTXD, INTMX och INTMD) enligt definitionen i specifikationerna. Resultaten visar effekterna av INT när det implementeras i dataplanet, inklusive möjligheten att övervaka vägen som ett paket tog genom nätverket (både ingångs- och utgångsportar på switcharna), hop- latens, köbeläggning och kö- latens. Dock kan INT öka overhead i både paketet och bandbredden i nätverket, vilket minskar applikationsgenomströmningen. Åtgärder för att motverka detta diskuteras. En tidigare implementering av ett fristående övervakningssystem för telemetrirapporter användes och analyserades, och det var möjligt att rapportera och visualisera telemetirapporter med en hastighet på upp till 50 Kpps utan någon händelsedetektering. Resultaten tillämpas på ett Saab 9LV CMS- nätverk och man drar slutsatsen att INT tillåter nätoperatörer att få en noggrann översikt över nätverkstillståndet, vilket möjliggör enklare nätverksfelsökning.

Internet Service Providers are companies that deliver services managing a complex network of apparatus and cables. Given the complexity of the network, it often happens that alarms are generated. When a problem within the network occurs, a ticket is issued from an alarm and the company starts to supervise it to manage the situation and solve the problem. This work aims to present how can be designed a system that estimates how much time will the trouble ticket take to be solved. The situation is presented within the context of a real case scenario and takes into consideration how the involved company processes the available information and manages the problem. The achieved result is pursued by the company to deliver the information to the final customer that will be able to understand how much time the problem he is facing is going to take before it will be solved. This work will focus on estimating the resolution time for a subset of all the tickets: those that are classified as low priority network problems. The work started with a study of the company that led to the understanding of the available information about the problem, then it focused on the understanding of the procedure adopted by the company to face the solution. It studies the processes that lie behind the ticket creation, the alarm generation and the human intervention, and it concludes with the design of the proposed solution. The proposed solution leverages the company’s processes to produce a result as valuable as possible given the specific use case. / Internetleverantörer är företag som tillhandahåller tjänster genom att hantera ett komplext nätverk av apparater och kablar. Med tanke på nätets komplexitet händer det ofta att larm genereras. När ett problem i nätverket uppstår utfärdas en biljett från ett larm och företaget börjar övervaka det för att hantera situationen och lösa problemet. Syftet med detta arbete är att presentera hur man kan utforma ett system som uppskattar hur lång tid det kommer att ta att lösa problemet. Situationen presenteras inom ramen för ett verkligt scenario och tar hänsyn till hur det berörda företaget behandlar den tillgängliga informationen och hanterar problemet. Företaget strävar efter att leverera information till slutkunden som kan förstå hur lång tid det kommer att ta innan problemet är löst. Detta arbete kommer att inriktas på att uppskatta lösningstiden för en delmängd av alla biljetter: de som klassificeras som nätproblem med låg prioritet. Arbetet inleddes med en studie av företaget som ledde till att man förstod den tillgängliga informationen om problemet, och sedan fokuserade man på att förstå det förfarande som företaget använde för att lösa problemet. Det studeras vilka processer som ligger bakom skapandet av biljetter, alarmeringen och det mänskliga ingripandet, och det avslutas med utformningen av den föreslagna lösningen. Den föreslagna lösningen utnyttjar företagets processer för att ge ett så värdefullt resultat som möjligt med tanke på det specifika användningsfallet.

De senaste åren har utveckling och hantering av AI i praktiken utvecklats exponentiellt i alla branscher för att effektivisera processer. Dessvärre medför AI etiska implikationer som måste hanteras på ett etiskt korrekt sätt. Hanteras dessa etiska implikation ansvarslöst kan det möjligtvis vara till nackdel för både verksamheter och allmänheten. Den befintliga forskningen är begränsad och lyfter fram flera etiska implikationer med AI i praktiken samt svårigheter med dess hantering. Syftet med studien är att identifiera möjliga etiska implikationer med AI i praktiken samt hur dessa kan hanteras. Sex intervjuer har genomförts med experter inom området. Respektive respondenter har olika roller men vardera arbetar med AI samt etiska implikationer. De etiska implikationer som identifierades genom den empiriska datainsamlingen består främst av implikationer kring transparens, integritet och partiskhet. Med hänsyn till bristande regelverk, otydliga riktlinjer om nivån av transparens och sämre datakvalitet uppstår etiska implikationer. För att effektivt hantera bland annat tidigare nämnda etiska implikationer används EU:s riktlinjer. Utöver EU:s riktlinjer är det grundläggande att implementera arbetsmetoder från början till slutet i AI-systems projekt, det är även effektivt att ha ett kompetenscentrum tillgängliga för råd och anvisningar. / In recent years, the development and management of AI in practice have developed exponentially in all industries to streamline processes. Unfortunately, AI carries ethical implications that must be managed in an ethically correct way. If these ethical implications are managed irresponsibly, it could significantly harm businesses and the public. The existing research is limited and highlights several ethical implications of AI in practice as well as difficulties with its management. The bachelor´s thesis is written in Swedish. The purpose of the study is to identify possible ethical implications with AI in practice and how these can be managed. Six interviews have been conducted with experts in the field. Each respondent has different roles, however, the respondents work with AI and ethical implications. The ethical implications that were identified through the empirical data collection mainly consist of implications around transparency, integrity, and bias. Furthermore, the lack of regulations, unclear guidelines on the level of transparency, and poorer data quality, causes significant ethical implications. To effectively manage the ethical implications, EU guidelines are used. In addition to EU guidelines, it is fundamental to implement work methods from start to finish in AI systems projects. Furthermore, it is effective to have an internal competence center available for advice and instructions.