Bakgrund: Chefers arbetsdagar är fragmenterade eftersom de ofta avbryts med problem som behöver lösas. I många fall är det medarbetare som förmedlar arbetsrelaterade problem i syfte att förbättra verksamheten. Hur chefer påverkas personligen i det dagliga arbetet läggs ingen större vikt vid utan det är oftare deras arbetsuppgifter som diskuteras. Men eftersom de inte kan styra och påverka alla processer som de är involverade i, kan de känna uppgivenhet. Om chefer får ökad kunskap om hur de kan hantera sin fragmenterade arbetssituation kan både deras och organisationens välbefinnande öka. Syfte: Att bidra med fördjupad kunskap om chefers beteende genom att studera deras känslor och agerande vid arbetsrelaterade problem. Metod: Studiens frågeställning har undersökts med de kvalitativa insamlingsmetoderna dagbok och semistrukturerade intervjuer. Totalt har nio respondenter medverkat i studien. Alla respondenter arbetar som chefer med medarbetaransvar. Resultat/Slutsats: Studiens resultat visar att chefer föredrar att hantera vardagliga arbetsrelaterade problem, som medarbetare förmedlar, genom: vägledning, ge stöd, samverkan, intuition, grundligt agerande, defensivt agerande, ultimatum, i förbifarten och skifta fokus. Resultatet visade även att cheferna såg det som en naturlig del av deras arbetsuppgifter att lyssna på medarbetarnas problem dels för medarbetares välmående, dels för företagets utveckling. / Background: Managers' working days are fragmented because they are often interrupted by problems that need to be solved. In many cases, it is employees who mediate work-related problems in order to improve the business. How managers are personally affected in their daily work is not given much importance, but it is more often their tasks that are discussed. But because they can not control and influence all the processes to which they are involved in, they can feel resigned. If managers gain increased knowledge about how they can deal with their fragmented work situation, both their and the organization's well-being can increase. Purpose: Contribute with deeper knowledge of managers’ behaviors by studying their feelings and actions related to problems at work. Method: The study's question has been investigated with the qualitative collection methods diary and semi-structured interviews. A total of nine respondents participated in the study. All respondents work as managers with employee responsibility. Results/Conclusion: The results of the study show that managers prefer to manage everyday work-related problems, which employees convey, through: guidance, providing support, cooperate, intuition, thorough action, defensive action, ultimatum, in passing and shifting focus. The results also showed that managers considered it a natural part of their job tasks to listen to the employees' problems, partly for the well-being of employees, partly for the company's development.

Background. Software vulnerabilities are a constant threat to organisations, businesses, and individuals. Keeping all devices patched from security software vulnerabilities is complex and time-consuming. Companies must use resources efficiently to ensure that the most severe security vulnerability is prioritised first. Today’s state-of-the-art prioritisation method only relies on the severity of the vulnerability without its environmental context. We propose a novel method that automatically prioritises the vulnerabilities in a device based on its environmental information, such as role and criticality. Objectives. This thesis aims to analyse to what extent vulnerabilities can be prioritised based on the environmental information of the device. Furthermore, we investigate the possibility of automatically estimating the role and criticality of a device and to what extent they can more accurately reflect the severity of the vulnerabilities present in the device. Methods. The proposed novel method uses environmental information found by a vulnerability scanner. Based on this information, the method estimates the role of the device. The role is then used by the method to estimate the criticality of the device. Based on the criticality and environmental information, a new vulnerability score is calculated for each vulnerability, and the list is reprioritised based on the latest score. We further apply an experimental study to analyse the assessment of the method against experts' assessment. Results. The experimental study indicates that the method performs slightly better than the state-of-the-art method. The proposed novel method estimated the primary role with an accuracy of 100% and the secondary role with an accuracy of 71.4%. The method's criticality assessment has a moderate agreement with the experts' criticality assessment. Overall, the method's reprioritised vulnerability lists correlate almost perfectly with the experts' vulnerability lists. Conclusions. Considering the environmental information during the prioritisation of vulnerabilities is beneficial. We find that our method performs slightly better than the state-of-the-art method. The proposed method needs further improvements to give a better criticality estimation. However, more research is required to claim that system administrators could benefit from using the proposed method when prioritising vulnerabilities. / Bakgrund. Sårbarheter i programvara är ett konstant hot mot organisationer och företag såväl som till privatpersoner. Att se till att enheterna är säkra är en komplex och tidskrävande uppgift. Det är därför viktigt att prioritera den tiden som finns dit där den gör mest nytta, det vill säga att åtgärda den allvarligaste sårbarheten först. Den allra bästa sårbarheter prioriterings metoden baseras på allvarlighetsgraden utan att ta hänsyn till sårbarhetens miljömetrik. Därav föreslår vi en ny prioriterings metod som automatiskt prioriterar sårbarheterna baserat på en enhets miljömetrik så som roll och kritikalitet. Syfte. Syftet med detta arbetet är att avgöra i vilken utsträckning det går att prioritera sårbarheter baserat på des miljömetrik. Utöver detta ska vi även undersöka huruvida man kan automatiskt uppskatta en enhets roll och kritikalitet för att bättre reflektera sårbarhetens allvarlighetsgrad. Metod. Den föreslagna metoden använder sig av sammanhangs information som tillhandahålls av en sårbarhets scanner. Utifrån denna information kommer enhetens roll att uppskattas. Den estimerade rollen kommer då användas av metoden för att bestämma enhetens kritikalitet. Baserat på kritikaliteten och sammanhangs informationen kommer en ny allvarlighetsgrad beräknas för all sårbarheter.  Listan av sårbarheter kommer omprioriteras med hänsyn till de senast beräknade allvarlighetsgraderna. Ett experiment utförs sedan för att analysera huruvida bra den nya prioriterings metoden är och för att validera resultatet kommer det jämföras mot experters prioritering. Resultat. Den experimentella studien indikerar på att vår metod presterar lite bättre än den den allra bästa sårbarheter prioriterings metoden. Den föreslagna metoden kan uppskatta den primära rollen med en träffsäkerhet på 100% och sekundära rollen med 71.4% träffsäkerhet. Metodens uppskattning av kritikaliteten är måttlig överensstämmande med den av experternas uppskattning. Överlag korrelerar metodens prioritiseringlista bättre med experternas än vad den allra senaste prioritiserings metoden gör. Slutsats. Genom att ta hänsyn till en enhets miljömetrik vid beräkningen av sårbarhetens allvarlighetsgrad får man ett bättre resultat än om den inte skulle varit med i beräkningen. Vi ser att vår metod fungerar bättre över lag än av den allra senaste prioritiserings metoden gör. Den föreslagna metoden behöver forskas mer på för att säkert kunna säga att den är användbar.

Sammanfattning  Syftet med den här uppsatsen är att öka kunskapen om hur myndigheter arbetar med öppna data, samt hur man förhåller sig till demokratiska principer kopplat till öppna data. Jag har applicerat en kvalitativ metodologi med fallstudie som metod. Jag har utfört intervjuer med ett antal informanter som är verksamma inom området öppna data på sina respektive institutioner. Intervjuerna har genomförts med en informant från varje institution och för detta ändamål valdes tre statliga myndigheter, och tre kommuner ut för närmare efterforskningar. Utöver det har två remissrundor kopplade till ett nytt förslag på en öppna data-lag i Sverige, konsulterats för ytterligare information om de valda institutionernas förhållningssätt till öppna data. Institutionernas hemsidor har också studerats, samt olika data-set på sidan kallad ”Sveriges Dataportal” (dataportal.se). En litteraturgenomgång har genomförts, samt en översikt över andra relevanta rapporter och dokument.  Det teoretiska ramverket består av dels innovationsteori (Greenacre et al., 2012), som belyser öppna datas effekter som innovationsskapare, samt ”Records Continuum-modellen” (RCM) (Upward, 2000), som är en arkivteoretisk modell som kan vara till hjälp vid hantering av data. Flera myndigheter har idag helt automatiserade publiceringsprocesser där man externt delar API:er som ändå finns och används internt av organisationen. Hos kommunerna varierar hanteringen dock något mer i förfining och kvalitet. Kunskapen om vad öppna data är, varierar även den mellan de olika institutionerna. Detta gör att enstaka tjänstemän ibland får agera som ensamt ansvariga, samtidigt som mängden öppna data, och engagemanget från resten av organisationen är ganska litet beroende på institution. I undersökningen belyses också flera andra aspekter av hantering och publicering av öppna data, såsom exempelvis tids- och resursbrist och en brist på användare. Man hanterar, särskilt i kommunerna, öppna data till synes så gott man kan, men oftast ganska osystematiskt. Inom myndigheterna är arbetet mer rutinmässigt utfört, men även där uttrycks bristen på drivkraft i hela processen. I undersökningen uppmärksammas de två parallella arkivkontexter som finns, där skapandet och initiala hanteringen av data som arkivhandlingar, är fysiskt och organisatoriskt separerat från publiceringen av öppna data. De som är med i skapandet av data är sällan aktiva inom hantering och publicering av öppna data, trots att det rör sig om till synes samma datamängder. Detta gör dels att en process som skulle kunna ha varit integrerad, i dagsläget är funktionsuppdelad. Effekten blir att kunskapen om datamängderna finns i en del av organisationen och vidare hantering och publicering som öppna data sköts av dem som kanske inte har samma kännedom om datamängderna som sådana. Man planerar inte heller vid skapandet av data för dess publicering. Enligt RCM så är det helt ok att dela upp processer enligt olika syften, men i en kontext om öppna data så skulle arbetet antagligen kunna fortskrida bättre om hela organisationen var delaktig och hade kännedom om öppna data. Ansvarsskyldighet och transparens är något som informanterna tycker är viktigt, men det hanteras inte som en grundläggande förutsättning för öppna data inom någon institution. / Abstract  The aim of this study is to increase knowledge of the management and publication processes of open data in Swedish institutions. The aim is also to increase the understanding of how public authorities regard the democratic principles connected with open data. The study looked at three governmental authorities and three municipal authorities that were the objects of the investigation. It applied a qualitative research methodology with case studies as the method. Interviews were used as the main data collection technique along with document studies and a literature review of previous research on the topic was also conducted. Two theoretical frameworks were used to analyse the collected data. Innovation theory was used to create a general understanding of how innovation can happen in the framework of open data. The Records Continuum-theory was applied to understand the management and publication of open data. A few conclusions could be made, regarding the actual management process as well as publishing, but also about the state of open data in public institutions in Sweden today. A discrepancy between the official policy, the prospect of a new open data law, and the actual work being done by public servants has been acknowledged. Also, the user base is said to be rather weak. The situation is analysed through a lens of the officially stated prospect of billions of kroner in gains for society, where the outcome is still to be realised. The conclusion is that a lot has to be done to get enough momentum to start a process of innovation when it comes to open data. Regarding the actual management and publishing of open data, different public institutions have varying ways to solve problems. The available resources seem to be a defining factor when it comes to how far public institutions have developed in publishing open data. Resources are not the only factor though, as a lack of knowledge regarding the principles of open data also plays a part, as well as motivation and lack of support from further up in the hierarchy. With regards to the question of accountability and transparency, it seems to be an understated benefit, that isn’t a priority for the policymaking, though several informants expressed concern for the democratic value of open data.

Sjuksköterskor som arbetar inom ambulanssjukvård har ett komplext arbete och stort ansvar, där vissa situationer kan påverka personalens psykiska mående negativt. Tidigare forskning har visat att sjuksköterskor inom ambulanssjukvården har en ökad risk för psykisk ohälsa. Studiens syfte var att kartlägga hur sjuksköterskor inom ambulanssjukvården hanterar dessa psykiskt påfrestande händelser och vilket stöd som sjuksköterskor är i behov av. Studien är en enkätundersökning med kvantitativ design. Enkätsvaren är insamlade via en anonym webbaserad enkät. Studien har riktat sig till totalt åtta ambulansstationer inom Västra Götalandsregionen (VGR), vilka var sex inom organisationen Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS) och två inom organisationen Sjukhusen i Väster (SiV). I resultaten framkom att kvinnor i högre utsträckning har varit med om psykiskt påfrestande händelser (p=0,014). Det framkom även att de som arbetat >10 år upplevde att deras förmåga att hantera psykiskt påfrestande händelser hade förbättrats över tid jämfört med de som arbetat <11 år (p=0,010). Det framkom att nio av tio (89,7%) har upplevt debriefing som hjälpsamt i bearbetningen men enbart 58,1% har blivit erbjudna debriefing. Majoriteten ansåg att det oftast är räddningstjänsten som tar initiativ till både gruppsamtal och debriefing. Att det kollegiala stödet var starkt och hjälpsamt var genomgående i studien. Resultatet visade även att det finns många olika typer av stöd som behövs och 69,4% av sjuksköterskorna önskade någon form av ytterligare stöd. Sammanfattningsvis behövs stöd efter psykiskt påfrestande händelser oavsett kön eller arbetserfarenhet inom ambulanssjukvården. Slutsatsen av studien är att det behövs ett ökat psykosocialt stöd för sjuksköterskor som arbetar inom ambulanssjukvården.

Syfte: Syftet för denna studie är utveckla begrepp relaterade till de legitimitetsutmaningar kvinnor i VD-positioner upplever och beskriva hur de hanterar dem utifrån deras egna perspektiv. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ metod i form av intervjuer med kvinnor i VD-positioner. En abduktiv ansats har tillämpats. Slutsatser: Resultatet av studien visar på att kvinnor i VD-positioner upplever legitimitetsutmaningar kopplat till deras kön. De tre identifierade legitimitetsutmaningarna är Betraktas inte som ledare, Betvivlad kompetens och Inadekvat utvärdering. Den förstnämnda beskriver hur kvinnor i VD-positioner inte betraktas som en vedertagen ledare på grund av fördomar och uppfattningen om symbolstatus relaterade till dem som kvinnor. Den andra legitimitetsutmaningen skildrar hur kvinnor i VD-positioner upplever att deras kompetens blir betvivlad eftersom de kan mötas av bristande tillit och begränsat handlingsutrymme. Den sistnämnda framställer hur kvinnor i VD-positioner uppfattar att de har högre ställda krav på sig samt blir hårdare bedömd och därmed inte blir adekvat utvärderade. De huvudsakliga hanteringarna av legitimitetsutmaningar är att tro på sig själv och sin kompetens samt vara medveten om vilket intryck man ger. / Purpose: The purpose of this study is to develop concepts related to the legitimacy challenges women in CEO positions experience and describe how they manage them from their own perspective. Method: The study was conducted using a qualitative method in the form of interviews with women in CEO positions. An abductive approach was applied. Conclusion: The results of the study show that women in CEO positions experience legitimacy challenges linked to their gender. The three identified legitimacy challenges were Not being regarded as a leader, Doubted competence and Inadequate evaluation. The former describes how women in CEO positions are not considered as an natural leader due to prejudice and the perception of symbolic status related to them as women. The second legitimacy challenge depicts how women in CEO positions feel that their competence is doubted since they can be met with a lack of trust and limited room for action. The latter describes how women in CEO positions perceive that they have higher demands placed on them and are judged more harshly and thus are not adequately evaluated. The main ways to deal with legitimacy challenges are to believe in yourself and your competence and to be aware of the impression you give.

Bakgrund: Att arbeta på distans, antingen helt eller delvis, har fått betydande konsekvenser för organisationer. Till följd av Covid-19 och det ökade distansarbetet har behovet av styrning ökat. Samtidigt har det även uppstått ett ökat behov av förtroende till anställda när de ska utföra sina arbetsuppgifter hemifrån utan tillsyn. Styrning och förtroende är två välstuderade områden, där tidigare forskning studerat uppfattningar av styrning och förtroende samt relationen mellan de båda styridealen. Av tidigare forskning framgår det även att styrning på olika sätt kan förorsaka spänningar. Det har även uppmärksammats hur distans- och hybridarbete påverkar styrning och förtroende. Den nuvarande forskningslitteraturen missar däremot att belysa hur spänningar uppstår och hanteras mellan styrning och förtroende i samband med distanserad arbetsform. Syfte: Denna studie syftar till att skapa förståelse för spänningar mellan styrning och förtroende i en hybridverksamhet genom att belysa hur spänningar uppstår och hur de hanteras i en hybridverksamhet. Metod: Studien har genomförts på chefer och medarbetare på ett företag och utgör därmed en enfallsstudie. För att uppfylla syftet med studien har vi utgått från en kvalitativ forskningsstrategi med semistrukturerade intervjuer. Metoden beskriver även hur insamlingen och tolkningen av det empiriska materialet gått till. Slutsats: Sammantaget har vi identifierat en gemensam trigger som framförallt ligger till grund för att spänningar uppstår i det studerade företaget. Studien har resulterat i att spänningar uppstår i situationer, utifrån individers uppfattningar, som är främst relaterade till arbetsformen, det vill säga distansarbetet. Den gemensamma triggern har benämnts som distansering och bidragit med en synvinkel om mer kunskap om hur arbetsformer ger upphov till att spänningar uppstår mellan styrning och förtroende. Den mest framträdande hanteringen av spänningar mellan styrning och förtroende visar vikten av kommunikation för att förhindra eller förmildra konkurrerande relationer mellan styrning och förtroende. / Background: Working remotely, either fully or partially, has had significant implications for organizations. As a result of Covid-19 and the increase of remote work, the need for control has increased. At the same time, there has also been an increased need for trust in employees when they have to perform their tasks from home without supervision. Control and trust are two well-studied areas, where previous research has studied perceptions of control and trust and the relationship between the two ideals. It also appears from previous research that control can cause tensions in different ways. Attention has also been paid to how remote and hybrid work affects control and trust. The current research literature, however, fails to shed light on how tensions arise and are managed between control and trust in connection with remote working. Purpose: This study aims to create an understanding of tensions between control and trust in a hybrid working company by highlighting how tensions arise and how they are managed in a hybrid working company. Method: This study has been carried out on managers and employees of a case company and therefore constitutes a one-case study. In order to fulfill the purpose of the study, we have used a qualitative research strategy and performed semi-structured interviews. The method also describes how the collection and interpretation of the empirical material has been done. Conclusion: All in all, we have identified a common trigger that is primarily the basis for tensions arising in the studied company. This study has resulted in tensions arising in situations, based on individuals' perceptions, which are primarily related to remote work. The common trigger has been named distancing and has contributed more knowledge about how forms of work give rise to tensions between control and trust from a distancing perspective. The most prominent way to manage tensions between trust and control demonstrates the importance of communication to prevent or extenuate competing relationships between control and trust.

Afrikaans text / Met hierdie studie is beoog om leerders se persepsies van skool vas te stel en om riglyne vir ouers daar te stel om leerders met negatiewe persepsies van skool te hanteer. Daar is beoog om hierdie riglyne deur middel van praktiese modelle en werksvelle te implementeer sodat ouers begrip vir kinders se persepsies kan verkry en dat konflik opgelos kan word deur middel van positiewe kommunikasie. In die literatuurstudie word ondersoek ingestel na persepsievorming en die oorsake vir die vorming van negatiewe persepsies van skool. ‘n Persepsie word gevorm deurdat betekenis aan ‘n ervaring, op grond van die persoon se verwysingsraamwerk gegee word. Interne- sowel as eksterne faktore speel ‘n rol wanneer persepsies gevorm word. Eksterne faktore behels die verhouding met rolspelers soos: die ouers, die skool en onderwysers, die portuurgroep en die leerder se verhouding met homself. Interne faktore wat in hierdie studie ondersoek is, behels: lokus van kontrole, motivering, emosionele probleme, kognitiewe probleme en gedragsprobleme.Die navorsingsprobleem is verken met behulp van ‘n loodsondersoek as ‘n voortoets en diagnostiese vraelys wat deur die navorsingsgroep van 50 leerders voltooi is. Onderhoude is met vyf leerders gevoer oor hulle ervaringe en behoeftes met betrekking tot hulle persepsies van skool. Bevindinge dui aan dat ongeveer ‘n vyfde van die skool se leerders oor ‘n negatiewe persepsie van skool beskik. In die vraelys is leerders se persepsies ten opsigte van verskeie rolspelers vasgestel. Daar bestaan behoefte by leerders dat ouers betrokke en ondersteunend sal wees en dat ouers begrip vir hulle persepsies sal toon. Deur middel van praktiese diagramme en werksvelle is begrip en positiewe kommunikasie tussen ouer en kind bewerkstellig. In Hoofstuk 6 word praktiese riglyne aan ouers gegee oor hoe om sy kind, met ‘n negatiewe persepsie van skool, te hanteer. Op hierdie wyse is gepoog dat leerders positiewe ervaringe sal geniet; ‘n positiewe verwysingsraamwerk sal vorm en sodoende positiewe persepsies van skool sal vorm. ‘n Bydrae is ten opsigte van ouerleiding gelewer. Ouers word toegerus om ‘n kind met negatiewe persepsies van skool met begrip te hanteer. / The aim of this study was to determine learners’ perceptions of school and to provide guidelines for parents to deal with negative perceptions of school. These guidelines were implemented using practical models as well as work sheets. These were specifically aimed at enhancing parents’ understanding of the negative perceptions and resolving conflict through positive communication. In the literary study, the constitution of perceptions as well as the causes of the constitution of negative perceptions was investigated. A perception is established when a person gives meaning to an experience based on that person’s frame of reference. Internal and external factors play a part when perceptions are constituted. External factors in this study entail the relationship with parents, school and teachers, peer group and the learner's relationship with himself. Internal factors referred to in this study are locus of control, motivation, emotional problems, cognitive problems and behavioural problems. vii The research problem was explored using a pilot investigation as pre-test. A diagnostic questionnaire was also completed by 50 learners. Five learners were interviewed about their experiences and needs specifically in relation to their perceptions of school. Findings show that approximately one fifth of the learners of the school have negative perceptions of school. In the questionnaire, the learners’ perceptions with respect to a variety of role players were determined. There is a definite need for parents to be involved and supportive. Learners also need them to show understanding for their perceptions. Positive communication and understanding between parents and learners were established through practical diagrams and work sheets. In Chapter 6 practical guidelines are given to equip parents to understand how to handle the child with negative perceptions. The aim of this was to encourage learners to enjoy positive experiences, to form a positive frame of reference and therefore develop positive perceptions of school. A contribution towards parental guidance was made. Parents are left equipped to deal with a child with negative perceptions of school. / Educational Studies / D. Ed. (Sielkundige Opvoedkunde)

Most primary school learners experience everyday worries during their normal development. Children handle worries differently, and if they are not supported, their self-concept and psychosocial development could be influenced negatively. Parents and teachers are not always aware of what primary school learners worry about, or how they handle their worries. It is important that parents and teachers are made aware of this, so that children can be better supported in this regard. The aim of this study was to determine the everyday worries of primary school learners in a specific school in the Helderberg area, as well as how these worries are handled. This aim was addressed through a descriptive, qualitative research design. Thirty learners between the ages of ten and eleven in the specific school were involved through a simple random sample. Semi-structured one-on-one interviews were used to obtain a detailed picture of learners’ everyday worries and how they handle them. Interviews were held through the use of an interview schedule, which was compiled in accordance with a literature study, tested in a pilot study and adjusted where necessary. Interviews were transcribed and themes were identified according to Braun and Clarke’s method of thematic analysis. On intrapersonal level one worry was identified, namely about emotions that are experienced. On this level participants handled worries by preferring to be alone, trying not to think about worries, crying, writing or drawing in diary, through praying, eating or sleeping. On interpersonal level, worries about school, family, friends and loss were identified. On this level worries were handled through spending time with a family member, friends, the media, pets, or by asking for support from the school. Themes were divided into subthemes, supported with appropriate quotes from the interviews and controlled with literature. This study confirms existing literature in terms of the worries that primary school learners experience. With this study a contribution is being made to the identification of worries on inter- and intrapersonal level, as well as the handling of worries on these two levels. In the future this information can be used as a basis for the effective development of ways for parents and teachers to support children in this regard. Suggestions were made for parents and teachers to encourage children to talk about their worries, as well as to help them find effective ways in which to communicate and practice to handle these worries well. It is very important that parents and teachers are made aware of topics children are worried about and how they handle them, so that children can be better supported and assisted in this regard. / MA (Psychology), North-West University, Potchefstroom Campus, 2014

This thesis analyses individual and societal relations to human excrement by looking at historical and contemporary examples of symbolics and management systems of human shit and piss. It furthermore connects urban culture to a particular type of perception of the meaning of human waste. End-of-pipe, large scale sewerage solutions for densely populated areas and cities are analysed for their historical origins and contemporary ramifications, and contrasted with examples of classical, mediaeval, early modern and contemporary times in different regions of Europe and India. The cases were presented in a non-chronological order to avoid simple narratives of progress. The focus is on questions of agricultural recycling of excrement and the relevance of human waste for public health issues. Analytical tools during the cross-temporal and cross-cultural case comparison are the categorisations of human excrement as e.g. waste, threat or resource, the technique of dualism-deterritorialisation and occasionally the Entanglement approach. Main results are that the large-scale introduction of sewerage systems in European cities around the world coincides with urbanisation and industrialisation, that pre-industrial dense settlement faced essentially the same excrement management challenges as modern cities do and that the stability of certain management systems has been severely influenced by factors such as power structures, paradigms of purity and piety as well as economic developments. The future relevance of this topic is seen in the predicted rise of urban regions worldwide, but especially in the developing world, a development which is expected to complicate human excrement management issues considerably.

The purpose of this study was to understand what perceptions the social workers in the social services perceives the clients have about the social services and how this can affect the social workers in their work and private life. The data in this study was collected through a survey, conducted by social workers in six different municipalities. The study has been carried out through a mixed method research. The data was thereafter analyzed through a univariate analysis and a content analysis. The findings in this study shows that a majority of the social workers feel that the clients have bad perceptions about the social services. These are based on several factors, such as own experiences and feelings of shame. Media and rumors also play a significant role. Furthermore, the study also shows that the social workers are most affected in their work than in their private life. Another finding the study showed is that support from the director and the colleagues is a way for social workers to manage the clients' perceptions about them. Explaining and clarifying to the client and the public what the social service means, is an another way of managing it.